Imperialismen
Imperialism – en stats strävan att utsträcka sina egna gränser, att nå politiskt och
ekonomiskt inflytande i andra världsdelar.
Omkring 1880 startade stormakterna en kapplöpning för att ta de nyutforskade
länderna i Afrika i besittning. 1914 var bara kejsardömet Abessinien/Etiopien
självständigt.
Kap-Kairoprogrammet: Premiärministern i Kaplandet, Cecil Rhodes drömde om ett
sammanhängande välde från Kaplandet i söder till Egypten i norr. I norra Afrika hade
fransmännen erövrat Algeriet, Tunisien och Västafrika. De drömde om ett
sammanhängande franskt rike från öst- till västkusten. I Fashoda i södra Sudan möttes
de franska och de engelska trupperna. Frankrike gav vika. Cecil Rhodes gav namn åt
landet Rhodesia (nv Zimbabwe).
Under 1800-talet erövrar engelsmännen Indien. Landet blev en viktig råvaruproducent
av: bomull, kryddor, ädelstenar, opium m.m. Det kom att skötas av brittiska ostindiska
kompaniet. Det brittiska herraväldet skapade missnöje → seypoysupproret. Indiska
infödda soldater (hinduer och muslimer) i kompaniets tjänst reagerade bla mot rykten
att gevärskulorna var insmorda med ko- och svinfett. Upproret slogs ner efter 1 ½ år.
Engelska regeringen tog helt över styret av Indien. Indien blev ett kejsardöme inom det
brittiska imperiet.
Varför?
ekonomiska motiv:
behov av råvaror
behov av avsättningsmarknader (nya ställen att sälja
varor på)
maktpolitiska skäl:
för att demonstrera sin styrka
befolkningsökning i Europa: behov av nya jordar att bruka
humanitära skäl:
för att sprida ”kristendomens och civilisationens ljus
och ge infödingarna en människovärdigare tillvaro”
