Fysisk ekonomi
Bilaga till Schillerinstitutets nyhetsbrev Monitor
juli 2015
Schellnhuber: Mefistofeles i Vatikanen
Den nya påvliga encyklikan Laudato si innebär en drastisk
omsvängning jämfört med Vatikanens tidigare inställning. Den
säger rakt ut att ”idén om obegränsad tillväxt” ”bygger på lögnen om att det finns obegränsade jordliga tillgångar”. Medan
den säger sig hylla teknologins nytta, så ser encyklikan teknologin som bara ett verktyg i händerna på dem som har makten
över resten av mänskligheten.
Nyckelinnehållet i denna encyklika bär prägeln av särskilt
en individ: Hans Joachim Schellnhuber, tyske förbundskanslern Angela Merkels klimatguru sedan 2005. Som medlem av
den påvliga akademin och den lilla arbetsgruppen bakom encyklikan har Schellnhuber spelat en avgörande roll för att dra upp
riktlinjerna för påvens text, som lades fram på en presskonferens i Rom den 18 juni. Där, med en massa diagram och kartor,
härjade han om att planeten är på väg mot undergången, att den
genomsnittliga globala temperaturen kommer att stiga med
fem grader och att havsytans nivå kommer att stiga med femtio
meter till slutet av detta århundrade.
Trots att Schellnhuber formellt är en rådgivare för Merkel
och chef för Potsdaminstitutet i Berlin måste man se honom
som en agent för det brittiska imperiets kampanj för malthusianism, eftersom han öppet hävdar att världen befolkning måste
reduceras till en miljard människor. Mer än så kan inte jordens
resurser klara, hävdar han och skyller världens miljöproblem
likt andra sådana ideologer på industrialismen. Det värsta med
den är att vi i slutet på 1700-talet kom in i kolåldern, anser han
och går så långt att kräva en återgång till tiden ”före industrialiseringen”.
Merkel gjorde sig till talesperson för den ”totala avkarboniseringen av den globala ekonomin” på de senaste G7-toppmötet, vilket hon har hämtat från Schellnhuber, precis som när hon
i mars 2011, med hysterin kring det japanska kärnkraftverket
Fukushima som förevändning, bestämde att börja den totala
nedläggningen av Tyskland hela kärnkraftsproduktion. Men
det är en farlig illusion att försöka basera ett industrisamhälle
på enbart förnybara energikällor. Det leder avfolkning och fast
denna satanistiska politik är avsiktlig, nämns det inte annat än
av miljörörelsen toppideologer i interna och undanskymda
sammanhang.
I enlighet med sin brittiska ideologiska bakgrund så kunde
Schellnhuber arbeta mellan 2001 och 2005 i East Anglia-universitetets Klimatforskningsenhet. Det var den brittiska samordningsenheten för klimatkampanjen som blev ökänd före
klimattoppmötet i Köpenhamn, sedan deras interna epostkorrespons läckt ut och avslöjat hur man medvetet manipulerat klimatdata för att uppnå önskat resultat. Schellnhuber var också
rådgivare åt den brittiska premiärministern Tony Blair, när G7toppmötet i Glenagles förbereddes 2005 och strax innan dess
adlades han till Kommendör i Brittiska imperiet (CBE) och
fick utmärkelsen direkt ur drottning Elizabeths hand vid hennes besök i Tyskland 2004 för sina tjänster åt Brittiska imperiet.
Klimatbluffen – BRIKS och mänsklighetens
dödsfiende
Schillerinstitutets konferens den 13-14 juni i Paris var en kraftfull attack mot de pågående förberedelserna inför den klimatkonferens, COP21, som ska hållas i Paris i slutet av detta år.
COP21 är ett envetet försök av Storbritannien, USA och deras
franska allierade att genomdriva en omfattande avfolkningsstrategi i världen under parollen ”klimatförändring” - en policy
som grundar sig på det totalt motsatta till vad BRIKS representerar.
I den sista av Schillerinstitutets konferenspaneler, kunde
deltagarna höra föredrag från två experter, som båda bevisade
att talet om ett människoskapat klimathot är lögn, François
Gervais, professor vid François Rabelais Universitet och en
kritisk rapportör till FN:s klimatpanel IPCC (International
Panel on Climate Change), och professor Carl-Otto Weiss, rådgivare till det Europeiska Institutet för Klimat och Energi och
fd ordförande för Tyska metrologiska institutet.
I början av sin presentation ställde professor Gervais frågan:
- Bekräftar det verkliga klimatet de virtuella klimatmodellerna? Frågan är avgörande, med tanke på att Världsbanken har
beräknat att det kommer kosta 89.000 miljarder dollar, räknat
från idag fram tills 2030, för att begränsa uppvärmningen av
planeten till följd av utsläppen av växthusgaser till 2 grader
Celsius.
- Men en sådan typ av korrelation är inte självklar, menade
professor Gervais, eftersom temperaturökningen mellan 1910
och 1945 var 0,6 grader C när koldioxidutsläppen fortfarande
var väldigt låga, och ser man sedan till åren mellan 1970 och
1998, när utsläppen var sex gånger större, så landar vi på samma temperaturökning.
- Hur mycket har koldioxiden i atmosfären ökat det senaste
århundradet? Den totala koncentrationen ökade från 0,03 till
0,04 procent, vilket då leder till frågan om denna ökning har
haft någon som helst inverkan på jordens temperatur? Faktum
är att temperaturen i atmosfären har ökat så marginellt att den är
svårt att mäta. Mellan åren 1993 och 2015 uppmättes en ökning
av koldioxid från 355 till 400 ppm, vilket var hälften av den
totala ökningen från att den industriella eran började. Och vilken betydelse hade det på temperaturen? Noll! Vilket för oss till
slutsatsen att teorin om växthusgasernas atmosfäriska påverkan inte kan underbyggas med vetenskapliga mätningar.
- Har det då skett en temperaturökning? Ja, sa professor Gervais, men den kommer delvis från ett cykliskt fenomen. Vi har
passerat toppen på en 60-årig cykel och nu sjunker temperaturen gradvis.
Vidare frågade sig professor Gervais varför den mediala
rapporteringen uteblev när det konstaterats den 21 september
2014 att vattnet runt Antarktis som täckts med is, hade slagit
nytt rekord jämfört med 2013 års rekordstorlek, och numera
Nya sidenvägen närmar sig trots ”floppmöten”
täckte en yta lika stor som Frankrike. Medan den arktiska isen
hade smält fram tills 2012, har den totala ytan av is på vår planet ökat och blivit större än normalt, sett till de senaste två och
ett halvt åren. Vilket motsäger IPCC:s modeller, som visar på
det motsatta.
Weiss har dragit samma slutsats efter att ha gjort noggranna
analyser från de uppgifter som finns om temperaturmätningar: Att temperaturförändringarna som skett under de senaste
århundradena, helt beror på naturliga cykler. De längsta uppmätta temperaturmätningserierna som finns tillgängliga, kommer från Europa. När man tagit upp iskärnor från Antarktis,
visar dessa ett samband med de mätningar som gjorts i Europa,
vilket pekar på att genomsnittet för dessa mätningar, med ett
minimum år 1870, är ett globalt fenomen. Med användningen
av en matematisk analys på temperaturserierna har Weiss grupp
upptäckt de cykler som finns bakom temperaturutvecklingen.
Mätningarna testades också på andra temperaturdata, som gick
2500 år tillbaka i tiden.
Alla mätningar som gjorts visar, att all temperaturförändring sedan 1800-talet är helt beroende på cykler. De av människan orsakade (antropogena) influenserna, så som koldioxidutsläppen, är helt frånvarande, då dessa ökar i tid och därför inte
är cykliska. Två cykler är involverade: Den dominerade cirka
200-åriga cykel som de fann verkar vara en känd cykel som har
sitt ursprung i solaktivitet och kallas De Vreis/Suess, och till
den fann Weiss grupp en cykel på cirka 65 år, som verkar vara
en välkänd jordbunden oceanisk cykel kallad AMO/ PDO.
- Sammanfattningsvis förstår vi nu ganska väl klimatförändringarna under de senaste århundradena. De styrs av endast
två cykler: De Vries/Suess och AMO/PDO. Och inget spår av
koldioxid...modellerna visar på en kraftig temperaturökning,
samtidigt som den uppmätta temperaturen hamnar långt under
förutsägelserna redan nu. I stället för en katastrofal uppvärmning pekar De Vries-cykeln och AMO/PDO på en ordentlig
nedkylning i framtiden, sa Weiss.
Medan EU-Kina-toppmötet den 29 juni fick öknamnet ”floppmötet” skördar enskilda medlemsstater dock större framgångar. Belgarnas konung Filip och drottning Mathilde spenderade
en vecka i Kina och premiärminister Charles Michel höll sedan
egna möten med sin kinesiske kollega Li Keqiang vid sidan av
EU:s floppmöte i Bryssel. De tecknade avtal inom finans, telekommunikation, teknik och utbildning i storleksordningen 18
mdr euro.
Kina vill kombinera sin konkurrenskraft i tillverkningssektorn med Belgiens kompetens inom forskning och teknik för att
vinna den afrikanska marknaden.
Kinesiska Huawei har lejts för att uppgradera belgiska telenätet och två Konfuciusskolor till skall byggas i Belgien, som
redan har fyra.
Belgiska IZP skall tillverka dubbelt giltiga bankkort för att
möjliggöra handel i bägge länder i deras egna valutor, utan
omväg via dollarn.
Li vill göra Belgien till ett logistikcenter mellan Kina och
Europa. Europas näst största hamn Antwerpen skall bindas
ihop med Duisburg och Hamburg, Tyskland och vidare till
Kina.
I ljuset av Kinas närvaro i Grekland och italienska initiativ
att bryta sanktionerna mot Ryssland måste Belgiens avtal tolkas som ökande europeisk samarbetsvilja gentemot BRIKS.
Världens längsta godsbana Kina - Hamburg
Fortfarande tiger media om allt som har med Nya sidenvägens
utbyggnad att skaffa, även vad gäller transportvägar mellan
Kina och Sverige. Knappt något har rapporterats om den järnvägsförbindelse som just upprättats från Harbin till Hamburg.
Den går via transsibiriska i Ryssland och förbinder industriområdet Harbin i nordöstra Kina med Tysklands största hamnstad
Hamburg, inkörsporten till hela Skandinavien.
Första tåget avgick den 13 juni och ankom efter 15 dagars
färd den 28 juni i Hamburg. Tåget går genom Mongoliet, Ryssland och Polen och tillryggalägger över 982 mil, vilket gör
det till världens längsta interkontinentalsträcka. Transporter
går dubbelt så snabbt jämfört med andra transportmedel på
motorväg och till sjöss och är hälften så dyrt. Sträckan kommer
användas för transport av elektronik, bildelar och tygvaror från
Nordostkina. Tyska Mercedes Benz och Audi, samt taiwanesiska Foxconn planerar använda sträckan.
Sverige missade den nya Suezkanalen
Den 5 augusti 2014 satte Egyptens president Fatah Al-Sisi
igång jätteprojektet i Egypten med en andra Suezkanal. Dagen
därpå hade den egyptiska armén och 40 byggbolag dragit igång
grävningarna och flyttat miljoner ton sand. I maj var grävningarna klara med rekordfart.
Den 14 juni 2015 rapporterade Svenska Dagbladet sin första
nyhet om projektet med följande notis: ”37 km ny sträckning
har byggts för Suezkanalen. Den nya sträckan löper parallellt
med den äldre kanalen och invigs den 6 augusti.” SvD hann inte
med att ens rapportera om bygget av detta nya världens undererk förrän efter bygget var klart!
Detta bygge hade kunnat betyda massor av jobb för svenska
maskinindustrier för att sätta arbetslösa ungdomar i arbete med
ett både viktigt och fascinerande projekt, som EAP uppmanade alla riksdagsledamöter med flygblad vid öppnandet av den
nya Riksdagen i november 2014. Nej, SvD och andra svenska
media surade, svenska politikerna besökte inte ens projektet
och ännu mindre skaffade fram samarbetsavtal för att vara med.
Sverige missade en stor chans till produktiva jobb.
Skall Sverige inte missa de andra jätteprojekten i Egypten,
de andra jättekanalbyggena med en ny Panamakanal i Nicaragua och en Krakanal i Thailand eller de andra jätteprojekten nu
på gång i världen är det dags att börja samarbeta med BRIKS
och deras Nya utvecklingsbank som skall grundas i den ryska
staden Ufa.
Monitor och Fysisk ekonomi var först att rapportera om den
nya Suezkanalen trots våra små men tydligen smarta resurser.
Mongoliet binder samman Ryssland och Kina
Efter åratal av bråk med brittiska gruvbolag har Mongoliet återupptagit industrialiseringen längs ”Stäppvägen”: De 100 mil
motor- och järnväg genom landet som binder samman Ryssland och Kina.
Utländska investeringar har på sistone minskat kraftigt vilket tärt på valutareserven och gjort statsskulden kännbar. Därför är relationerna med Kina avgörande för att undvika skuldkris, något även Grekland i sommar blivit varse.
När brittiska gruvjätten Rio Tinto vind för våg lämnade den
planerade expansionen av gruvorna i världens största oexploaterade stenkolsfyndigheter Tavan Tolgoi i Gobiöknen och de
utlovade jobben vände sig regeringen till Kina och Japan som
tagit över projektet.
2
