LUNDS UNIVERSITET Ekonomiskhistoriska institutionen C-uppsats (EKH460) ht 2001 Handledare: Kirk Scott Examinator: Benny Carlson Datum 2012-04-18 Amerikanska inbördeskriget En analys av konflikten Tomas Avenborg Innehåll 1 INLEDNING 1 2 TEORI, AVGRÄNSNING OCH METOD 3 3 2.1 Val av teori 3 2.2 Avgränsning 4 2.3 Metod 4 BAKGRUND 3.1 USA’s naturgeografiska förutsättningar för ekonomisk utveckling. 3.1.1 Kuststräckan 3.1.2 Brukbar jord 3.1.3 Kol och stålindustri. 6 7 7 9 3.2 Industrialisering och teknisk utveckling 3.2.1 Industrialiseringen 3.2.2 Järnvägen 9 9 10 3.3 Demografi 10 3.4 Slaveriet 12 3.5 Politik 3.5.1 Politiken kring slaveriet 3.5.2 Ekonomiska argument 4 6 TEORIBILDNINGAR 15 15 16 19 4.1 James Ford Rhodes 4.1.1 När Lincoln blev vald till president 4.1.2 Lincolns plattform 4.1.3 Rhodes syn på nord och syd 4.1.4 Rhodes beskrivning av slaveriet 4.1.5 Konflikten är oundviklig 4.1.6 Om Rhodes slutsatser 19 19 20 21 22 22 23 4.2 Edward Channing 4.2.1 Skillnad mellan nord och syd 4.2.2 Demografi 4.2.3 Teknisk utveckling 4.2.4 Slavarna 4.2.5 Beskrivningen av Lincoln 4.2.6 Varför krig? 24 24 25 25 26 27 27 4.3 Charles och Mary Beard 4.3.1 Slaveriet 4.3.2 Lincoln 4.3.3 Ekonomi 4.3.4 Fort Sumter 29 29 30 31 32 4.3.5 Varför krig? 4.4 James G Randall 4.4.1 ”Den famlande generationen” 4.4.2 Slaveriet 4.4.3 Varför krig? 5 ANALYS 33 34 34 35 35 37 5.1 Teoriernas slutsatser 5.1.1 Slaveriet som orsak till kriget 5.1.2 Ekonomiska argument 5.1.3 Psykologiska argument 37 37 38 39 5.2 Slutsatser 39 5.3 Avslutning 42 LITTERATURFÖRTECKNING 43 1 Inledning Det amerikanska inbördeskriget är en konflikt som har intresserat många och mycket har skrivits om kriget. Framförallt finns det mycket litteratur om alla sammandrabbningar under kriget och levnadsförutsättningarna för soldater och civilbefolkning samt litteratur om tongivande och viktiga personer. Amerikanska inbördeskriget var på många sätt unikt. Aldrig, varken förr eller senare, har USA varit inblandad i en konflikt som krävt så många amerikanska människoliv. Inte ens de båda världskrigen tillsammans kommer i närheten av antalet amerikanska offer. Det var också en konflikt som förändrade spelreglerna för krig föring, kriget blev modernare. Göran Rystad beskriver det så här i förordet till ”Den bittra fejden”. ”Kampen mellan nordstater och sydstater har kallats det första moderna kriget. Man tänker då på faktorer som användning av luftballonger för spaning, monitorer och torpeder inom sjökriget, landminor, kamp om järnvägar för transporter, fälttelegrafi för kommunikation. För första gången skedde också en omfattande omställning av industrin för vapenproduktion. Nytt var också försöken att vinna seger genom att ödelägga motståndarens försörjningsområden och förstöra hans basresurser. Kravet på ovillkorlig kapitulation var också på sitt sätt en innovation. Kriget var också det första som systematiskt dokumenterats såväl fotografiskt som genom tidningsreportage.”1 Något som också kan vara värt att nämna är att historiens första pansarsjöslag, duellen mellan Monitor och CSS Virginia, utkämpades under amerikanska inbördeskriget vilket gör konflikten intressant för många historiker. Det är inte lika många som gett sig på att förklara varför konflikten uppstod men självklart är det en fråga som intresserat många. Flera historiker försöker greppa själva kärnan till konflikten men analyserna går isär. Den första bok som försökte förklara ursprunget till konflikten som jag funnit är ”The History of the United States from the Compromise of 1850” av James F Rhodes, ett omfattande band i nio delar som beskriver en större period i Förenta Staternas historia där inbördeskriget är en del. Rhodes fördjupar sig i konflikten genom en bok som heter ”History of the Civil War 1861-1865” vilken är en av de böcker som den här uppsatsen tar upp. En annan anledning till att studera amerikanska inbördeskriget kan naturligtvis också vara att försöka förklara uppkomsten av krig, vilket krig som helst kan te sig omöjligt. Även idag är praktiskt taget alla konflikter i världen mångfaseterade och svårförklarade. Det handlar om vilken sida av en konflikt som får återge sin sida, men också vilken person eller gruppering inom en viss sida som får beskriva konflikten. 1 Göran Rystad ”Den Bittra Fejden” sid 7, Historiska Media 2000 1 Trots det är själva frågan ”Vilken eller vilka var de avgörande faktorerna till att det amerikanska inbördeskriget bröt ut?” väldigt intressant. Det är en konflikt som till stor del format Förenta Staterna till vad det är idag. Syftet med denna uppsats är lista de mest tongivande av de tidiga teorierna om varför konflikten uppstod och ställa dem mot varandra. När man ställer teorierna mot varandra blir uppgiften att göra en jämförande analys av de argument man framför som orsak till konflikten. Ur ett ekonomiskhistoriskt perspektiv är det naturligtvis intressant att ställa sig frågan om det var ekonomiska faktorer som gjorde att konflikten eskalerade. Ekonomiska orättvisor eller uppfattningar om vad som är en sned ekonomisk fördelning kan ofta förklara konflikter eller i alla fall var en del i en konflikt. Det intressanta är om man kan dra några slutsatser av jämförelser mellan de fyra historiebeskrivningar som tas upp i den här uppsatsen. Men det är inte bara skillnaderna som är intressanta utan även vilka delar de har gemensamt. Denna uppsats avser att kunna dra slutsatser baserat på en jämförelse mellan dessa teorier om vad som kan vara kärnan till konflikten. 2 2 Teori, avgränsning och metod 2.1 Val av teori Denna uppsats identifierar fyra stycken tongivande teorier om anledning till att konflikten i amerikanska inbördeskriget uppstod. Det är dessa fyra som ska ställas mot varandra i en jämförelse om vad som kan bedömas var realistiska argument för att kriget uppstod. De försöker alla ge svar på frågan men för att kunna åstadkomma en jämförelse måste varje teori granskas kritisk utifrån sin egen argumentation. En av källorna till valet av just dessa fyra historiker och de teoribildningar som de företräder är att de tas upp i Göran Rystads skildring av det amerikanska inbördeskriget, ”Den bittra fejden”. Rystad är en av de få svenskar som gett ut en bok som samlat skildrar konflikten. Han beskriver olika teorier kring uppkomsten av konflikten och vad som hände i allt från vilka slag som utkämpades till ögonblicksskildringar, brev och artiklar som skrivits under kriget. Rystad tar upp och beskriver i kapitlet ”Varför krig?” olika teorier och vad de tar avstamp i för att dra vissa slutsatser. Men även vid en bredare undersökning så är detta fyra tidiga analyser av anledningen till kriget. Tanken med denna uppsats är att gräva djupare i de teoribildningar som Rystad presenterar för den svenska publiken genom ”Den bittra fejden” och försöka dra några slutsatser om rimligheten i de olika teorierna. Vilka slutsatser kan man dra av att ställa dem bredvid varandra? De fyra teorierna och deras upphovsmän är följande och presenteras här i kronologisk ordning: Den första teorin brukar kallas den nationalistiska teorin som får representeras av James F Rhodes genom ”The History of the Civil War 1861-1865” som han skrev 1918. Rhodes var en av de första som gav en historisk beskrivning av inbördeskriget och hans stora verk ”History of the United States from the Compromise of 1850” som han skrev 1893-1906. Han har ansetts som väldigt noggrann och vann ett Pulitzerpris för sitt arbete. Både Channing och Beard, se nedan, förhåller sig till Rhodes i sina arbeten kring amerikanska inbördeskriget. Rhodes återger mycket av de politiska händelserna och den offentliga debatten innan och under kriget. Nästan samtidigt som Rhodes kom Edward Channing ut med ett verk som heter ”A Students’ History of the United States” år 1898. Channing är mycket noggrann i sin beskrivning av Förenta Staterna ur ett annat perspektiv än Rhodes. Channing lägger med sin forskning grunden för en 3 bredare bild av hur landet såg ut innan, under och efter kriget. Han tar upp faktorer som demografi, tekniskutveckling, infrastruktur och urbanisering för att skapa ett underlag till Förenta Staterna vid denna tid. När det gäller politisk historia refererar Channing på flera ställen till Rhodes material varför han behandlas kronologiskt efter Rhodes även om de till stor del verkade under samma tid. Den ekonomiska teori som beskriver skillnaderna i sydstaternas och nordstaternas ekonomiska uppbyggnad och situation som konfliktpunkt får representeras av Charles Beard genom "The Rise of American Civilization" som kom ut 1927. Denna bok som troligen är den mest kända skrev Charles Beard tillsammans med sin fru Mary Beard. Beard fick stort inflytande genom sitt sätt att beskriva den amerikanska historien med ekonomisk teori och är extra intressant ur ett ekonomiskhistoriskt perspektiv. Det finns ytterligare en teori som beskriver konfliktens ursprung som fanatism och hatpsykos James G Randalls artikel "A Blundering Generation" som publicerades 1940. Det är en artikel som tar sitt ursprung i människans sätt att agera i stora grupper och vad som händer med dynamiken i en nation inför och under ett krig. Artikeln åskådliggör detta genom att beskriva skeendet i samband med amerikanska inbördeskriget. Artikeln bryter av från de andra valda teorierna men den skapade stor debatt om hur man ska se på inbördeskriget när den publicerades vilket gör den intressant som jämförelse. 2.2 Avgränsning Det finns naturligtvis mer skrivet om konflikten och det finns massor med argumentering för eller emot dessa teorier men denna uppsats avgränsas till att behandla de här teorierna och göra en jämförelse mellan dem. Rystad nämner även ytterligare författare men det är dessa som han uppehåller sig vid och som läsare får man uppfattningen att dessa är de mest intressanta teorierna. Rystad drar inte särskilt många slutsatser av de olika teoribildningarna utan presenterar mer att de finns och deras huvudsakliga slutsatser. Det gör att en fördjupning av teorierna är intressant och det gör det ännu mer intressant att två av teorierna har tydliga ekonomiskhistoriska avstamp och två inte har ekonomi som en så viktig del av historiebeskrivningen utan fokuserar på andra faktorer. 2.3 Metod Upplägget på uppsatsen är sådant att de fyra teorierna som uppsatsen avgränsats till ställs bredvid varandra för att jämföras mot en sammanslagen beskrivning av Förenta Staterna innan kriget. Beskrivningen som inleder 4 uppsatsen är information hämtad från de fyra historikerna själva vars material ligger till grund för deras analyser men också ytterligare bakgrundsmaterial som kan ge en mer sammansatt bild av landet vid denna tid. För att kunna fördjupa analysen så följer därpå en beskrivning av de fyra historikernas verk och hur de beskriver själva uppkomsten till konflikten. Deras huvudpoänger presenteras kronologiskt och var för sig med en beskrivning av viktiga slutsatser och vad som är bärande i deras resonemang. I analysavsnittet kommer jag att ställa de fyra teorierna bredvid varandra och göra en jämförelse mellan dem och lyfta fram skillnader och likheter. Avslutningsvis så är förhoppningen att kunna dra slutsatser om vilka delar av historiebeskrivningarna som är välunderbyggda och att kunna ge en något mer nyanserad bild av vad som var roten till konflikten i amerikanska inbördeskriget. 5 3 Bakgrund Den situation som rådde decennierna innan inbördeskriget innebar att motsättningarna eskalerade och blev upptakten till att kriget bröt ut. För att få ett grepp om hur situationen i Förenta Staterna 1860 och åren innan inleds uppsatsen med detta bakgrundskapitel. I detta kapitel behandlas områden som demografi, teknisk utveckling, handel, slaveri, geografiska förutsättningar och politik. Det är de primära begreppen hos de historiker vars slutsatser kommer att behandlas tar upp, vilket gör att detta kapitel är en viktig referensram för att kapitlet som behandlar teorierna ska bli begripligt. Flera av dessa begrepp kommer att gå in i varandra. Det är svårt att renodla varje avsnitt varför beskrivningen får ses som en helhet där olika delar av samhället påverkar varandra. 3.1 USA’s naturgeografiska förutsättningar för ekonomisk utveckling. För att förstå hur kolonisationen av de tretton ursprungliga staterna såg ut kan man få värdefull information genom att studera geografin längs kusten och inåt landet. En studie hur naturen ter sig i detta område kan troligen delvis förklara varför demografin i USA såg ut som den gjorde vid tiden då inbördeskriget bröt ut. Viktigt för invandrarnas beteende var säkert också att de flesta hade för avsikt att bli bönder med egen markareal. Under många år var det agrara självförsörjande samhället ett upphöjt ideal och det som de flesta människor ville åstadkomma. Detta var ett ideal som levde kvar länge i det amerikanska samhället.2 USA var också under första halvan av 1800talet ett huvudsakligen ruralt samhälle. Majoriteten av befolkningen bodde på landsbygden eller i små samhällen.3 När de första kolonisatörerna kom till Nordamerika föreföll det som det fanns en ändlös tillgång på brukbar jord. De kom till de norra delarna av Nordamerika som visserligen inte är rikt på lättodlat slättlandskap utan skog och delvis kuperat. Den stora tillgången på mark och odlingsbar jord gjorde att det under den tidiga koloniseringen kunde uppfattas som att marktillgången var oändlig. Detta skulle komma att ändras och förändringen skedde snabbt åren innan kriget. Rystad Göran, Den Bittra Fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media Lund, 2000. sid. 9 3 Eliasson Leif, USA:s Historia till 1865, Historiska institutionen i Lund, andra upplagan 1996. Sid. 28 2 6 3.1.1 Kuststräckan En viktig orsak till att så många kolonisatörer kom till de norra delarna av USA var kuststräckans utformning. Kusten i norr skiljer sig markant från kuststräckan i söder. I norr är kusten klippig och brytningen mellan land och hav är skarp. Utanför kusten blir havet direkt förhållandevis djupt och där finns flera djuphavsgravar. Detta är bra förhållanden för att bygga hamnar. Många fartyg var segelfartyg ända fram till inbördeskriget, även om ångfartygen blev allt vanligare. Vid tiden när hamnarna etablerades var det uteslutande segelfartyg som användes. Dessa är djupgående och behöver ganska stora djup för att inte gå på grund. Möjligheten att kunna lägga till direkt till land har stora fördelar. Man behöver inte lasta om från det stora segelfartyget som korsar atlanten till små roddbåtar som kan ta sig in till land. Sådan omlastning är tidskrävande och riskfylld, speciellt längs den nordamerikanska kusten som ofta har snabba väderomslag. Hamnar i norr som exempelvis Manhattan där inte bara skepp kan lägga till direkt till land utan där de dessutom kan ligga relativt skyddade mot vind och höga vågor blev stora handelsplatser. Boston är också en av de äldsta hamnarna och en naturlig handelsplats. Ett annat exempel på bra naturhamnar är stora delar av Chesapeake bay där både Annapolis och Baltimore ligger. I söder däremot ser kuststräckan helt annorlunda ut. Skiljelinjen ligger ungefär där Chesapeake Bay möter havet. Söder om Chesapeake Bay karakteriseras kusten av sanddyner och långgrunda kustlinjer. Detta gör navigering i dessa områden mycket svårare. Skeppen måste vara mindre. Det finns dock några hamnar i södern och de ligger vid flodmynningar. Charleston, New Orleans och Savannah är exempel på viktiga sydstatshamnar. 3.1.2 Brukbar jord Längs kustlinjen i norr finns inte särskilt stora områden enkelt brukbar jord. Mycket skog skall avverkas innan jorden kan odlas. Det kräver mycket arbete och är inte särskilt ekonomiskt. Dessutom ligger bergskedjan Appalacherna nära kusten i norr. Det finns dock mycket brukbar jord i norr på andra sidan Appalacherna i Ohio-dalen. Efterhand som Ohio-dalen och områdena västerut blev mer och mer uppodlade gick man i New England över till skogsbruk och mejeriproduktion.4 Förutsättningarna i New England, i de mellersta kolonierna och i södern beskrivs i Leif Eliassons USA:s historia till 1865, 2:a reviderade uppl. 1996, Historiska institutionen vid Lunds Universitet. Sid. 13ff 4 7 Problemet var att transportera skörden till kusten för att man skall kunna exportera överskottet. Lösningen var främst att transportera från de stora sjöarna antingen norrut via Hudson Bay eller på Mississippi söderut ner till Mexikanska golfen.5 Längs kusten söderut finns det dock mycket brukbar jord. Det är lättodlad jord som ligger i ett varmt klimat. Det fanns ofta god tillgång till vatten genom vattendrag eller brunnar. Det varma klimatet gör att det är lönsammare att odla grödor som tobak, indigo och bomull än spannmål. Bomull var en mycket viktig gröda åren innan kriget och avkastningen på att odla bomull var god. Det varma klimatet gör att man kan odla 8-9 månader om året.6 I södern fortsatte det bördiga landskapet längre inåt landet än i norr. Appalacherna är lättare att ta sig över ju längre söderut man kommer och bergen ligger längre västerut så den odlingsbara arealen längs kusten är betydligt större i söder än i norr. Södern hade således större möjligheter att tidigt och med enklare medel utveckla ett lönsamt jordbruk. Med de förutsättningar för sjöfart som sydstaterna hade vid tiden för revolutionskriget är det inte konstigt att de blev beroende av hamnar som New York för att transporterna sina varor till Europa. Visst hade sydstaterna egna hamnar men de var sämre än de som fanns i norr. Dessutom var sydstaterna en för liten marknad för avsättning av sina egna varor. Försäljning av bomull till nordstaterna och framförallt export till Europa var nödvändig för sydstaterna som efter 1820 producerade mer än häften av världens konsumtion av bomull. Mycket av denna handel gick genom handelshusen i New York. England var den marknad som sydstaterna helst inriktade sig på. England hade under mitten av 1800-tal den mest utvecklade industrialismen. Industrin i England betalade låga löner till sin arbetskraft samtidigt som den ökande befolkningen behövde importera mat och spannmål. De låga lönerna betydde också att England kunde producera färdiga varor till ett lågt pris. Detta gjorde England till den perfekta handelspartnern för sydstaterna. Sydstaterna hade nästan ingen egen industri men däremot producerade de stora mängder agrara produkter. Charles Beard beskriver sydstaternas ekonomiska situation och deras relation till England så här: “By their common agricultural interests, planters and farmers were drawn together politically and thrown into opposition to capitalists at many points. They were producers of raw materials and food stuffs and they were purchasers of manufactured goods. As far as they were conscious of economic processes, they naturally wished to sell in the dearest market and Expansionen av jordbruket krävde expansion av vattenlederna. Detta beskrivs i A History of the United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD 1997, sid. 90ff också i En introduktion till Ekonomisk Historia, Christine Rider, Liber Ekonomi, 1998 sid. 282. 6 USA:s historia till 1865, Leif Eliasson, 1996, 2:a reviderade uppl., Historiska institutionen vid Lunds Universitet. Sid. 13ff 5 8 buy in the cheapest, namely, in Europe, and especially in England, where capitalist industry was far advanced in skill and technique while labor was ground to the very margin of existence. In brief, they wanted to sell their raw materials and foodstuffs to English manufacturers for high prices and buy English goods, made by cheap English labor, at low prices. Broadly speaking this meant that planters and farmers favored low tariffs— tariffs for revenue only—though not often free trade with the whole world, for that involved direct taxes on themselves for the sustenance of the federal government.”7 Det Beard lyfter fram är intressant vad gäller ekonomiska incitament för södern. Södern är beroende av tillgång till världsmarknaden både för avsättning av sina egna produkter men också för egen import. Vägen till världsmarknaden gick genom nord och då främst New York vilket var väldigt dyrt för sydstaterna. Enligt Beard är detta en viktig källa till konflikt, viktigare än slaveriet. 3.1.3 Kol och stålindustri. Appalacherna var svåra att transportera gods och människor igenom men de hade en stor fördel. De var rika på malmfyndigheter och det fanns gott om kol. Till en början använde man träkol och med de stora skogstillgångarna var det inget problem med tillgången. När det sedan visade sig att stenkol var effektivare var inte detta något problem. Appalacherna visade sig ha stora stenkols fyndigheter vilket åren innan kriget skulle göra att industrialiseringen fick ordentlig fart. 3.2 Industrialisering och teknisk utveckling Under åren före kriget tog industrialiseringen ordentlig fart. Det byggdes järnväg och urbaniseringen accelererade. Allt fler bodde och arbetade i städerna och arbetsplatserna där framställde i allt större grad mer förädlade produkter än tidigare. 3.2.1 Industrialiseringen Med Appalacherna nära kusten i norr blev resan till de bördiga jordarna i söder eller väster lång och svår. Detta skapade incitament att utveckla andra försörjningssätt i nordstaterna. Skeppsbyggande blev snabbt en industri i New England där det fanns gott om timmer vilket bidrog till att ett segelfartyg i USA bara kostade hälften så mycket som ett segelfartyg i Storbritannien. 7 The Rise of American Civilization, Charles A. Beard & Mary R. Beard, The Macmillan Company, 1927, Utgiven Oktober 1961. Sid. 665f 9 Ekonomin hade betydligt svårare att komma igång i nordstaterna än sydstaterna. Sydstaterna kunde på ett enklare sätt hämta hem vinster från sina odlingar än vad som var möjligt i norr. Exporten gick oftast till England via handelshusen i New York. Detta skapade en möjlighet att acumulera kapital i norr som inte hade varit möjlig annars. För varje dollar råbomull fick plantageägaren i söder endast 60 cent.8 Nordstaterna tog betalt för räntor, kommissioner, frakter och försäkringar. Inkomsterna i norr gjorde att det skapades utrymme för mer långsiktiga investeringar. Likt industrialiseringen i England började USA med textiltillverkning. Både spinning och vävning blev allt vanligare i New England. Textilindustrin skulle komma att bli viktig. Det skapade en ny inställning till hur kapital kunde investeras i USA och att investeringarna kunde ge avkastning på lite längre sikt än vad man hade varit van vid. Detta skulle bli viktigt för expansionen av järnvägen. Järnvägen är en investering som krävde väldigt mycket kapital men som gav avkastning på mycket lång sikt. 3.2.2 Järnvägen Järnvägens betydelse för utvecklingen av USA:s ekonomi var stor. Christine Rider beskriver i ”En introduktion till Ekonomisk Historia” transportmöjligheterna under denna tid. Efter att ha beskrivit sjöfart och vägar skriver hon: ”Hela den ovan beskrivna utvecklingen var obetydlig i jämförelse med den som järnvägsbyggandet ledde till. Järnvägarna fullbordade landets politiska enande och gjorde det till en ekonomisk enhet. Tillsammans med den väldiga invandringen senare under 1800-talet gjorde järnvägarna USA till världens största massmarknad.” Järnvägsbyggandet kom inte igång förrän närmare mitten av 1800-talet. Industrialiseringen i USA hade då tagit fart men det var fortfarande i ett begynnande stadium. Vid en jämförelse med Storbritannien vid den här tiden kan det konstateras att industrialiseringen inte hade kommit särskilt långt i USA. Det fanns det ändå möjlighet att utvidga järnvägen i mycket snabb takt. Avstånden var långa och det betyder att investeringarna i järnvägarna var mycket kostsamma. Mellan 1850 och 1860, dvs deceniet innan kriget, gick järnvägbyggandet in i en snabb expansionsfas. 3.3 Demografi Nästan all immigration från Europa till USA gick genom New York men några kom via de andra hamnarna i norr. Nästan inga européer åkte direkt till södern. Resan var kortare, hamnarna var bättre och arbetstillfällena fler i nordstaterna. Många som kom var dock inställda på att fortsätta västerut för att etablera en egen gård och att bruka jorden i de nyexploaterade områdena 8 En introduktion till Ekonomisk historia, Christine Rider, Liber ekonomi, 1998. Sid. 277 10 i väster. Det fanns i nordstaterna, precis som i sydstaterna, en föreställning om att det bästa man kunde åstadkomma var att bli en självägande bonde. Det var ett ideal som levde kvar länge i nordstaterna trots att industrialiseringen sysselsatte många människor och skapade stora förmögenheter för många. Immigrationen hade bra fart redan vid nationens grundande 1776 och farten bara ökade. Befolknings- och landutvidgning. (1790-1860)9 År 1790 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 Invånarantal 3.929.214 5.308.483 7.239.881 9.638.453 12.866.020 17.069.453 23.191.876 31.443.321 Landarea (square miles)10 888.811 888.822 1.716.003 1.788.006 1.788.006 1.788.006 2.992.747 3.022.387 Invånare per square mile 4.5 6.1 4.3 5.5 7.4 9,8 7.9 10.6 De nya immigranterna hade allt längre att fara för att hitta obebyggd mark och många fastnade i de växande städerna. Städerna växte med rekordfart. 1815 levde 7 % av befolkningen i städer. 1860 hade antalet vuxit till 20%. 1820 fanns det endast 12 städer med fler än 10.000 invånare, 1860 hade den siffran ökat till 101. New York hade redan 1860 blivit en miljonstad. De första åren efter grundandet led unionen en stor brist på arbetskraft. I söder löstes det problemet med slavhandeln men i norr löstes det successivt av immigrationen. Men städernas framväxt skapade också problem. Kriminalitet, dåliga kommunikationer, obefintligt brandskydd etc. gjorde livet i städerna till en osäker tillvaro.11 Många stadsdelar var rena slummen och talesätt som ”God created the country, Man created the city” tyder på att drömmen om ett eget jordbruk var för många en drivkraft att komma från staden. Men många som lämnat sitt hemland i Europa hade flyttat för att de var fattiga. De hade därför inte råd med biljetterna till det nya landet. Detta löstes genom att immigranter innan avfärd skrev på arbetskontrakt för flera år med arbetsgivare i staterna som betalade biljetten. Arbetskontrakten var ofta usla affärer för arbetaren som fick arbeta till obefintlig lön under hårda omständigheter. Även många av dem som hade haft råd till sin egen biljett fick ändå arbeta i städerna för att få råd till den vidare resan till nybyggarområdena, en resa som blev längre efterhand som befolkningen växte västerut. 9 American Politics and Society, David McKay, Blackwell publ. 1997. Detta är landarean mätt på de områden som var etablerade stater i unionen. Det fanns områden som ligger i nuvarande USA som inte var exploaterade och inte hade någon representant i kongressen. Dessa områden ansågs dock vara unionens intresseområde. 11 USA:s historia till 1865, Leif Eliasson, 1996, 2:a reviderade uppl., Historiska institutionen vid Lunds Universitet. Sid. 32f 10 11 3.4 Slaveriet Det är svårt att idag föreställa sig en institution som slaveriet, trots att det inte är mer än 150 år sedan det försvann i Förenta Staterna och ännu senare på andra håll i världen. Det har skrivits mycket om slaveriet och dess konsekvenser. Det var en del av hur samhället fungerande och det var en del av det ekonomiska systemet inte minst eftersom det bygger på att människor kan ägas, köpas och säljas. Den södra agrara ekonomin var dock snabbt expanderande på ett sätt som var möjligt för alla att se. 1790 producerade USA 3000 balar bomull till export. På 20 år till 1810 ökade exporten till 178 000 balar. 1820 var USA världens största producent av bomull. År 1860 exporterades 4 500 000 balar bomull.12 Det var nästan uteslutande i södern man odlade bomull. Jordbruket i nordstaterna odlade andra grödor. Anledningen till den fördelningen är främst att bomull behöver ett varmt klimat och sydstaterna var ideala för den typen av odling. Men samtidigt var behovet av arbetskraft stort för att kunna åstadkomma denna enorma produktionsökning. Arbetskraften som var intressant i södern var slavarbetskraften. Mängden slavar ökade också kraftigt i södern. 1810 fanns det i unionen 1 000 000 slavar.13 1830 hade antalet vuxit till 2 000 000 och 1860 fanns hela 4 500 000 slavar och utgjorde nästan en sjundedel av befolkningen i unionen.14 I sydstaterna var slaveriet tillåtet till skillnad från i norr. I södern såg man slavarna som en nödvändighet för att kunna bedriva ett fungerande och lönsamt jordbruk. Storbritannien och USA förbjöd internationell handel med slavar 1807.15 1808 förbjöds innehavet av slavar i nordstaterna och alla svarta i området blev fria. Slavägarna i södern utgjorde en förhållandevis liten del av befolkningen. Denna begränsade skara var en aristokrati som bestod av främst plantageägare. De som ägde slavar såg slaveriet som nödvändigt för att kunna tillfredställa behovet av arbetskraft. Det har i efterhand diskuterats om slaveriet verkligen var särskilt lönsamt jämfört med om man hade ordnat det på konventionellt sätt med fri och betald arbetskraft. Eugene D. Genovese menar i ”The Political Economy of Slavery” att slavekonomin aldrig var lönande. Det ekonomiska överflöd som skapades var baserat på icke hållbar exploatering av jord och slavar: “The South's greatest economic weakness was the low productivity of its labor force. The slaves worked indifferently. They could be made to work 12 A History of The United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD, 1997, sid. 86f 1808 hade man i nordstaterna helt förbjudit slaveriet så antalet slavar är helt begränsat till södern. A History of The United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD, 1997, sid. 86 14 A History of The United States, Philip Jenkins, Macmillan Press LTD, 1997, sid. 87 15 Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc., 1974. sid.33 13 12 reasonably well under close supervision in the cotton fields, but the cost of supervising them in more than one or two operations at a time was prohibitive. Slavery prevented the significant technological progress that could have raised productivity substantially. Of greatest relevance, the impediments to technological progress damaged Southern agriculture, for improved implements and machines largely accounted for the big increases in crop yields per acre in the Northern states during the nineteenth century. Slavery and the plantation system led to agricultural methods that depleted the soil. The frontier methods of the free states yielded similar results, but slavery forced the South into continued dependence upon exploitative methods after the frontier had passed further west. It prevented reclamation of worn-out lands. The plantations were much too large to fertilize easily. Lack of markets and poor care of animals by slaves made it impossible to accumulate sufficient manure. The low level of capital accumulation made the purchase of adequate quantities of commercial fertilizer unthinkable. Planters could not practice proper crop rotation, for the pressure of the credit system kept most available land in cotton, and the labor force could not easily be assigned to the required tasks without excessive costs of supervision. The general inefficiency of labor thwarted most attempts at improvement of agricultural methods.”16 Enligt Genovese var alltså slavhandeln inte lönsam utan bidrog till att sydstaterna tömde ut sina resurser och skapade egentligen inte någon egentlig tillväxt. Detta är dock inte helt självklart. 1974 kom Robert William Fogel och Stanley L. Engerman ut med boken ”Time on the Cross” där de hävdar att slavekonomin i södern var lönsam och visst kunde leda till en hållbar ekonomisk utveckling: “In the traditional view, the inefficient practices of slave plantations led to soil exhaustion in the states of the "Old South." Robbed of their fertility, these soils, it was said, could no longer profitably support agriculture based on slave labor. However, the interregional slave trade gave a new lease on life to slavery in the Old South. In the words of John Elliott Cairnes, an eminent British economist of the mid-nineteenth century and an ardent abolitionist, it was "the profit developed by trading in slaves, and this alone," which "enabled slavery in the older slave states of North America to survive the consequences of its own ravages." Slavery was saved, he said, by a "vast extension of the territory of the United States," which opened "new soils to Southern enterprise." This frequently repeated characterization of the interregional movement of slaves is without foundation in fact. Available evidence indicates that about 84 percent of the slaves engaged in the westward movement migrated with their owners. Only 127,000 slaves were sold from the east to the west over the fifty years from 1810 to 1860, or an average of a little over 2,500 sales 16 The Political Economy of Slavery, Eugene D. Genovese, Vintage Books, 1967, sid. 26 13 per year. If the planters of the Old South engaged in deliberate breeding for export, it was a minor "crop." The total value of all the slaves sold from east to west in 1860 was about $3,000,000. So small an item, less than one percent of the gross value of agricultural output in the exporting states, could hardly have been the margin between the success or failure of plantation agriculture, especially when it is realized that only one quarter of the price of a prime-aged slave in the typical interregional sale was profit (the other three quarters represented rearing costs). In other words, the average profit per slaveholder in the selling states derived from the interregional slave trade was less than four dollars per year.”17 Fogel & Engerman motsätter sig alltså att de ursprungliga sydstaternas jord var utsugen och att det inte fanns ekonomi i att hålla sig med slavar i den ursprungliga södern. Men Fogel & Engerman skiljer sig från Genovese även på andra punkter. Genovese skriver att slavar krävde mycket övervakning och arbetade minimalt med de enklaste arbetsuppgifterna. Fogel & Engerman beskriver att slavar i södern hade olika uppgifter och ansvar: “During the last three decades of the antebellum18 era, slaves were involved in virtually every aspect of southern economic life, both rural and urban. They were not only tillers of the soil but were fairly well-represented in most of the skilled crafts. In the city of Charleston, for example, about 27 percent of the adult male slaves were skilled artisans. In several of the most important crafts of that city — including carpentry and masonry — slaves actually outnumbered the whites. Some bondsmen even ascended into such professions as architecture and engineering. Of course, only a relatively small percentage of slaves (about 6 percent) lived in cities and towns of one thousand or more persons. One should not, however, leap from this fact to the conclusion that the entry of slaves into skilled occupations was special to the urban setting and therefore atypical of those who lived in rural areas. The fact is that slaves also held a large share of the skilled jobs in the countryside. Indeed, on the large plantations slaves actually predominated in the crafts and in the lower managerial ranks. To a surprising extent, slaves held the top managerial posts. Within the agricultural sector, about 7.0 percent of the men held managerial posts and 11.9 percent were skilled craftsmen (blacksmiths, carpenters, coopers, etc.). Another 7.4 percent were engaged in semiskilled and domestic or quasi-domestic jobs: teamsters, coachmen, gardeners, stewards, and house servants. Occupational opportunity was more limited for women. About 80 percent of slave women labored in the fields. Virtually all of the 20 percent who were exempt from field tasks worked as house servants or in such quasi-domestic positions as seamstresses and nurses.”19 17 Time on the Cross, Fogel & Engerman, , Little, Brown and Company inc., 1974. sid. 47f Antebellum betyder före kriget och avser oftast före inbördeskriget när det används i amerikansk engelska. 19 Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc., 1974. sid. 38f 18 14 Fogel & Engerman skriver att andelen svarta i avancerade yrkesroller ökade efter kriget och drar slutsatsen att slaveriet hämmade de svartas utveckling. Det är lätt att få uppfattningen att Fogel & Engerman är positiva till slaveriet som system men så är inte fallet. Det som är intressant är att de konstaterar att slaveriet som ekonomiskt system visst kunde vara lönsamt men det betyder inte att de på något sätt förespråkar slaveriet. Det är snarare så att de fördömer det. Fogel & Engermans bok väckte mycket uppmärksamhet när den kom ut. Herbert G. Gutman skrev en hel bok som kritik av Fogel & Engermans ”Time on the Cross”. Boken heter ”Slavery and the Numbers Game”. Både Genovese och Fogel & Engerman bidrar dock med intressanta uppgifter. Sydstaterna var en slavekonomi som skapade ekonomisk utveckling. Det som är intressant för den här uppsatsen är om de som levde under 1840 och 1850-talen uppfattade slaveriet som lönsamt? Det finns inget som tyder på att de som levde på den tiden skulle ha uppfattat södern som ett olönsamt ekonomiskt system. Alla är överens om att det var en ekonomi som skapade stora förmögenheter. De är dessutom överens om överens om att det var ett system som hämmade de svartas utveckling, vilket är föga överaskande. De vita som levde i södern under tiden innan inbördeskriget såg säkert sydstaterna som ett lyckat system. Att den ekonomiska utvecklingen kanske inte skulle kunna hålla i sig utan gick mot sin undergång som Genovese påstår är kanske inte relevant för hur konflikten utvecklades då det inte var den gängse uppfattningen om det ekonomiska tillståndet i södern vid denna tid. 3.5 Politik Resultatet av valet 1860 var den brytpunkt som satte igång en kedjereaktion av händelser. Det som detta avsnitt ska reda ut är vad som hände politiskt innan valet med fokus på de viktiga frågorna om slaveri och ekonomi. 3.5.1 Politiken kring slaveriet Den fråga som brukar ägnas mycket utrymme är frågan om hur Förenta Staterna utvidgades. Varje ny stat som skulle bildas föregicks av lång diskussion. Det var viktigt för den politiska jämvikten att för varje ny stat som bildades så bildades en annan ny stat samtidigt, en stat som tillät slaveri och en som inte gjorde det. Det gjorde naturligtvis att stor vikt har lagts vid att beskriva slaveriet och de politiska argumenten i denna debatt. Slaveriet skulle komma att bli en viktig stridsfråga inom politiken men som de olika teorierna som presenteras senare ska visa så är slaveriets betydelse för konflikten omdiskuterad. I nordstaterna fanns det starka röster för att avskaffa slaveriet. De som agerade för att avskaffa slaveriet kallades abolisionist. 15 Lincoln har av många historiker beskrivits som den som avskaffade slaveriet och det har att på grund av att Lincoln var emot slaveriet så vann inte han inte en enda valkrets i någon sydstat och det var därför som sydstaterna trädde ur unionen blev startskottet för inbördeskriget. Lincoln drev 1863 igenom ”The Emanicipation Proclamation” vilket innebar att man avskaffade slaveriet så det är korrekt att Lincoln som president avskaffade slaveriet men om det var hans avsikt är omdiskuterat. Lincoln drev inte frågan om att avskaffa slaveriet i sin presidentkampanj och under sitt inagurall adress så klargjorde han att det inte var hans avsikt att avskaffa slaveriet. Han ansåg sig inte ens ha den juridiska rätten att göra det som president. Däremot hade det republikanska partiet i sitt valmanifest att slaveriet inte skulle få utvidgas till nya stater och det var en viktig princip som gällt åren innan kriget. Det är möjligen denna förändring som skulle vara anledningen till att slaveriet som fråga kan vara ursprunget till konflikten. 3.5.2 Ekonomiska argument Lincoln var som kandidat väldigt impopulär i sydstaterna. I valet vann han inte en enda sydstat och det fanns flera stater där han inte fick en enda röst. I valet hade Lincoln tre motkandidater där den tydligaste motsättningen var syd mot nord. Det var två kandidater från nordstaterna där Lincoln var den ena och två kandidater från sydstaterna. Demokratiska partiet var splittrat och hade två kandidater, en syd- och en nordkandidat. Frågan om nord eller syd verkar fullständigt ha överskuggat andra politiska diskussioner om vilken ideologi de olika partierna i övrigt företrädde. När Lincoln vann inleddes en rad händelser som reaktion på valresultatet som snabbt skulle leda till att kriget var ett faktum. Värt att notera är att i primärvalet vann Lincoln över William H Seward, en senator från New York, som ansågs vara för radikal. Seward var egentligen vid tiden för valet den mest kända republikanska kandidaten. Han skulle sedan komma att bli Lincolns utrikesminister. Det fanns dock fler aspekter kring motsättningarna mellan nord och syd. Som tidigare nämnts var nordstaterna en stor handelsplats varifrån den största delen av amerikanska exporten utgick ifrån. De tullar och tariffer som togs ut av nordstaterna var en stor källa till irritation i sydstaterna och det fanns en stor övertygelse att bomullsexporten från sydstaterna skulle skapa större välstånd i sydstaterna och att om sydstaterna fick sköta sig själva så skulle man klara sig bättre ekonomiskt än om man var en del av unionen. 16 Under kriget blev det istället så att nordstaterna blockerade exporten av bomull och därmed ströp också inflödet av inkomster till sydstaterna. De uteblivna inkomsterna var ett stort problem för sydstaterna. Där var man övertygad om att den uteblivna exporten skulle innebära att omvärlden och främst Storbritannien skulle komma till deras hjälp. ”Den optimism som under krigets tidigare skede var så påfallande i Sydstaterna, sammanhängde inte endast med de militära framgångarna utan kanske ännu mer med den fast rotade föreställningen att världen, framförallt Storbritannien, inte kunde klara sig utan King Cotton, ”Kung Bomull”, som man sade. Man litade helt på att någon form av engelskt ingripande skulle följa när bristen på råvara för den viktiga brittiska textilindusrin ledde till arbetslöshet och hotande ekonomisk ruin.”20 Storbritannien ingrep aldrig utan det som hände var att Storbritannien istället fick igång en omfattande bomullsproduktion i sina egna kolonier. Bland annat Egypten blev en stor bomullsproducent. För att kunna finansiera kriget satte Sydstaterna igång sedelpressarna. ”Sedan tillgrep man den vanliga metoden att finansiera krig: man satte fart på sedelpressarna. 1864 hade man släppt ut sedlar för det för tiden enorma beloppet av en miljard dollar. Den oundvikliga följden blev givetvis en galopperande inflation. Vid krigsslutet hade den konfedererade valutan sjunkit till en femtiondedel av sitt nominella värde.”21 Vad detta avslöjar och vad som kommer fram när man tittar på debatten före kriget är just att de två ekonomiska system som växte fram åren innan är avgörande för att sydstaterna väljer att träda ur unionen. I sydstaterna är man kritisk till att nordstaterna tar så stora avgifter för att förmedla sydstaternas varor. I nordstaterna med en betydligt snabbare befolkningstillväxt fanns en kritik att man i sydstaterna som hade gratis arbetskraft i slaveriet och den i nord allt större konkurrensen till god jord att odla skapade irritation över det gynnsamma jordbruket i söder. Den tekniska utvecklingen i nord inte minst genom den snabba expansionen av järnvägen skapade en känsla i söder av att man i nord använde tullar och tariffer på handeln från södern till att skapa bättre förutsättningar i nord som inte kom södern till godo. Med det förhållningssätt som Lincoln hade till slaveriet i valrörelsen och när han tillträdde sitt ämbete innan kriget fanns det ingen anledning att Lincoln skulle skapa några dramatiska förändringar på det området. Vad som däremot var tydligt var att Lincoln tänkte driva en ekonomisk politik som inte skulle förbättra situationen för sydstaterna utan politiken med höga tullar och tariffer skulle fortsätta eller utökas. Detta var mycket impopulärt i sydstaterna. Rystad Göran, Den Bittra Fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media Lund, 2000. sid. 134 21 Rystad Göran, Den Bittra Fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media Lund, 2000. sid. 132 20 17 18 4 Teoribildningar De fyra teoribildningarna har presenterats i teorikapitlet och de kommer i detta kapitel att presenteras i kronologisk ordning på samma sätt som i teorikapitlet. 4.1 James Ford Rhodes Den historiebeskrivning som James Ford Rhodes representerar har kallats den nationalistiska historiebeskrivningen av amerikanska inbördeskriget. När man läser Rhodes är det lätt att förstå varför. Han tar på något sätt avstamp i att det är självklart att Amerikas Förenta Stater ska vara en nation även om han problematiserar kring att södern förklarade sig en fri nation. Men som läsare får man intrycket att han vill ge en förklaring till att amerikanska inbördeskriget var oundviklig för att USA bevaras som ett land. 4.1.1 När Lincoln blev vald till president Abraham Lincoln vann valet 1860 och tillträdde sitt ämbete i vita huset 186122. Det var en kontroversiell valrörelse som ledde till att Lincoln blev vald och i 10 av de 11 södra delstaterna fick inte han en enda röst.23 Det som gjorde det möjligt för Lincoln, som kandiderade för republikanerna, att vinna valet var att flera kandidater ställde upp vilket gjorde att han fick flest electoral votes. Lincolns motkandidater var Stephen A Douglas, demokrat från Illinois, John C Breckinridge, national democrat från Kentucky och John Bell, Constitutional Union Party från Tennessee. Electorsrösterna fördelade sig enligt följande24: Lincoln: 180 Breckinridge: 72 Bell: 39 Val i USA hålls vart fjärde år på tisdagen efter första måndagen i november. Den nya presidenten intar sitt ämbete i början av det nya året. I samband med att en ny president svärs in så håller denne ett tal som heter ”Inaugural adress”. Det är att jämföra med Svenska statsministerns regeringsförklaring. 23 James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 1Dover press 1999. 24 William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 234 Randomhouse 2002 22 19 Douglas: 12 Lincoln vann visserligen även the Popular vote men hade dock inte egen majoritet utan fick 40% av rösterna. Värt att notera är att den enda som drev en aktiv kampanj var Douglas.25 De andra var passiva i kampanjen men republikanerna var alla lojala med sin kandidat och även hans huvudmotståndare inom partiet, William H Seward kampanjade aktivt för Lincoln. Värt att notera är också att Lincoln inte ytterligare kommenterade sina ställningstaganden angående slaveriet utan menade att hans ursprungliga ställningstagande var känt. 4.1.2 Lincolns plattform Lincoln beskrivs i efterhand av många som mannen som befriade USA från slaveriet och på många sätt är det korrekt men det han gick till val på var egentligen inte att avskaffa slaveriet. Lincolns hållning var att delstater som inte hade slaveri inte skulle införa det och nya stater skulle inte heller få införa slaveri. Enligt vad som kallas för Crittenden Compromise dvs söder om breddgraden 36’ 30 i existerande delstater skulle slaveriet få förekomma. Det innebar i praktiken att efterhand som USA växte västerut och blev allt befolkningstätare i norr så skulle de delstater som tillät slaveri bli en allt mindre del i förhållande till helheten av kongressen. Det var något som man i söder ansåg var oacceptabelt då man var rädd att när representationen blev sådan att majoriteten av icke slavstater var betydligt större än de som tillät slaveri så skulle man förbjuda det helt. Egentligen gick alltså inte Lincoln till val på att avskaffa slaveriet även om han tidigare uttryckt åsikter om att slaveriet var fel. Men frågan var så infekterad att när Lincoln vann valet med att säga att man inte skulle acceptera ytterligare slavstater så höjdes röster i södern om att göra sig fria och skapa en egen union. Rhodes beskriver att man i Charleston, SC till och med firade valet då man skrev sin egen självständighetsförklaring ”Declaration of Independence of the State of South Carolina” och därmed ansåg sig vara en fri stat.26 Rhodes beskriver sedan processen som att representanter för republikanerna redan i tiden mellan valet och den tidpunkt då Lincoln blev insvuren som president ruckade på Crittenden Compromise överenskommelsen. Det fick till följd att sju delstater ”cotton states” gick samman och skapade The Confederate States of America under ledning av president Jefferson Davis. För sydstaterna var detta alltså födelsen av en ny nation med egen självständighetsförklaring på samma sätt som USA hade blivit fritt från Storbritannien och kriget som följde var att jämföra med revolutionskriget som följde av att man förklarade sig självständiga 1776. 25 William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 234 Randomhouse 2002 26 James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 2 Dover press 1999. 20 Rhodes beskriver hur Lincoln som ny president är vald av 33 delstater men att sju delstater redan gett sig ur unionen. Lincoln var av uppfattningen ”that no State can in any way lawfully get out of the Union without the consent of the others and that it is the duty of the President … to run the machine as it is.”27 Lincoln ansåg sig alltså tvingad av reglerna för sitt ämbete att hålla ihop unionen till varje pris. När Lincoln höll sitt Inaugural adress den 4 mars 186128 var alltså skadan till stor del redan skedd. Om man ser på vad Lincoln faktiskt sa i sitt tal så lade han tonvikt på att just hålla unionen samman och att han inte ansåg att nord hade rätten att ta ifrån södern möjligheten till slaveri. I sitt tal säger Lincoln bland annat ”Apprehension seems to exist among the people in the Southern States that by the accession of a Republican Administration their property and their peace and personal security are to be endangered. There has never been any reasonable cause for such apprehension…” Han säger också “I have no purpose, directly or indirectly, to interfere with the institution of slavery in the States where it exists. I belive I have no lawful right to do so, and I have no inclination to do so…”29 I talet är dock Lincoln tydlig med att han ser som sitt uppdrag att hålla samman landet, han jämför staternas förhållande till varandra med ett gifterermål och det kan inte brytas. ”Physically speeking, we can not separate. We can not remove our respective sections from each other nor build an impassable wall between them. A husband and wife may be divorced and go out of the presence and beyond the reach of each other, but the different parts of this country can not do this. They can not but remain face to face, and intercourse, either amicable or hostile, must continue between them… In your hands, my dissatisfied fellow-countrymen, and not I mine, is the momentous issue of civil war. The Government will not assail you. You can have no conflict without being yourselves the aggressors. You have no oath registered in heaven to destroy the Government, while I shall have the most solemn one to preserve, protect and defend it…”30 4.1.3 Rhodes syn på nord och syd Rhodes lägger ingen större vikt vid någon annan skillnad mellan nord och syd annat än slaveriet. Frågan om slaveriet är enligt Rhodes källan till kriget men i övrigt är landet en union med samma lagar och samma förutsättningar. Rhodes gör ingen analys över skillnader mellan sydstaternas och nordstaternas ekonomi i övrigt. James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 6 Dover press 1999 Arthur M Schlesinger Jr “The Almanac of American History” sid 278 Barnes and Noble Books 1993 29 William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 236 Randomhouse 2002 30 William A DeGregorio, The Complete Book of U.S. Presidents, sid 236 Randomhouse 2002 27 28 21 Han tar dock upp problematiken med slavekonomin. Eftersom slavarna räknades som slavägarnas egendom och hade ett värde som kunde köpas och säljas så var ett av problemen för avskaffande av slaveriet att man tog stora delar av privatpersoners egendom i beslag. Lincoln hade tidigt under kriget ett förslag om hur man från statens sida skulle ersätta slavägare ekonomiskt för inkomstförlusten att bli av med slavarna. Han samlade företrädare för de sydstaterna som gränsade till nord och erbjöd dem ekonomisk ersättning mot att de skulle bidra till att avsluta kriget samtidigt som han hotade med att om man inte antog erbjudandet utan att kriget fortgick så skulle slaveriet förbjudas och de stod utan ersättning. Förslaget antogs inte av de tillfrågade delstaterna.31 4.1.4 Rhodes beskrivning av slaveriet Enligt Rhodes var förekomsten av slaveri i stort sett den enda anledningen till konflikt. I kapitel två av ”History of The Civil War 1861-1865” så har han en underrubrik som heter just ”Slavery The Cause of The War”. Tidigare i boken citerar han tongivande nordstatares och sydstatares förhållningssätt till slaveriet. Rhodes problematiserar sedan frågan för eller emot slaveriet till en fråga om självbestämmande för sydstaterna och ett behov av att hålla ihop unionen för nordstaterna. Han citerar en journalist på resa genom södern som skriver i London Times: ”I met everywhere with but one feeling, with exceptions which proved its unanimity and force. To a man the people went with their States, and had but one battle-cry, States-rights and death to those who make war against them!”32 Rhodes ger uttryck för ett södern som är övertygat om att slaveriet är rätt men samtidigt mycket motvilligt går in i kriget. Han citerar samma journalist ”This war, the Steward said, is all about the niggers; Ive been sixteen years in this country, and I never met one of them yet was fit to be anything but a slave; I know the two sections well and I tell you, sir, the North can’t whip the South let hem do their best”33 4.1.5 Konflikten är oundviklig Rhodes lyfter fram att ingen sida egentligen ville ha kriget men att konflikten på något sätt var oundviklig på grund av slaveriet. Den bakomliggande anledningen till att nord går in i kriget är alltså moralisk. James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 150 Dover press 1999. James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 28 Dover press 1999. 33 James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 29 Dover press 1999. 31 32 22 Företrädare för nordstaterna har drivit frågan om slaveriet så långt att sydstaterna anser sitt självbestämmande hotat och bryter sig därför ur unionen. När sydstaterna bryter sig ut gör man det självsvåldigt och utan medgivande av samtliga stater. Därför är kriget oundvikligt trots att ingen vill strida. Man skulle kunna säga att konflikten således blir ett naturligt resultat av det juridiska regelverket. Man kan nästan säga att Rhodes ger både syd och nord rätt i sitt förhållningssätt till kriget och lägger skulden på slaveriet som institution men konstaterar att slavarna var ett problem som nordstaterna fick hantera när man under kriget kom längre söderut.34 Om man gör en vid tolkning av Rhodes så kan man säga att på något sätt blir slavarna som individer problemet och därför ligger indirekt skulden på dem. När kriget är över så har man löst en svår konflikt och unionen står kvar. Då händer det som Rhodes beskriver som den största olyckan i landets historia, Lincoln blir mördad. Rhodes ger all ära till utgången av inbördeskriget till Lincoln. Det var hans kärlek till USA som gjorde att landet fortfarande var enat. Samtidigt lyfter Rhodes upp det faktum att Lincoln var en ”self made man” till en av anledningarna till varför han lyckades. Rhodes beskrivning av Lincoln är ganska dramatisk. Han jämför Lincolns ledarskap med Julius Cesar men ger honom trevligare egenskaper. ”Verily Ceasar created Ceasarism for the modern world, the autocracy of the superman. But which is the better policy to transmit to mankind, despotism or liberty? In intellect Ceasar and Lincoln are not to be compared. We speak of mighty Ceasar, never of the mighty Lincoln. But nobody speaks of honest Julius, while Honest Old Abe will live through the ages.”35 4.1.6 Om Rhodes slutsatser Frågan är om Rhodes hade kunnat göra den bedömningen om Lincolns betydelse för inbördeskriget utgång om han inte mördats. Troligen inte. Om Lincoln hade funnits kvar att ena landet efter kriget och städa upp allt kriget förde med sig så hade hans gloria troligen hamnat på sned. Andrew Johnson som tog över efter visserligen inte hade alla de kvaliteter som Lincoln hade ställdes inför enorma utmaningar. Nordstaterna krävde att man skulle behandla sydstaterna hårdare och sydstaterna hävdade sina rättigheter. Även den tidigare generalen Ulysses S Grant som vann valet efter Johnson hade det svårt. Lincolns frånfälle möjliggör för Rhodes att han kan i det närmaste helgonförklaras och blir på så sätt landsfader. Det är säkert så att Lincoln var en god ledare i kriget och en man med många goda egenskaper, det har 34 35 James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 49 Dover press 1999. James F Rhodes ”History of The Civil War 1861-1865” sid 438 Dover press 1999. 23 många historiker fastslagit. Men är det kanske ändå så att ge all ära till den mördade presidenten och att uteslutande se slaveriet som roten till konflikten en möjlighet att skapa en historieskrivning som ger hela landet en möjlighet att bli helt igen. Rhodes hyllar Lincolns kärlek till nationen och anser att det var drivkraften som fick honom att vinna kriget. Troligen är det Rhodes egen nationalism som gör att han finner en orsak till konflikten som är enkel att acceptera för hela nationen. Man får intrycket att han vill göra sitt för att ena en sårad nation. 4.2 Edward Channing Historikern Edward Channing var verksam efter Rhodes och refererar ofta till Rhodes i sitt material. Däremot har Channing en annan infallsvinkel och drar andra slutsatser. Channing börjar med att beskriva USA utifrån dess förutsättningar vid inbördeskrigets utbrott och utvecklingen de närmaste decenierna innan kriget. Han tar bland annat upp demografi, migration, infrastruktur, teknikutveckling och industrialisering för att beskriva tillståndet i landet. Han beskriver skillnaderna mellan nord och syd ur flera perspektiv där slaveriet är ett. 4.2.1 Skillnad mellan nord och syd Även om Channing ofta refererar till Rhodes vad gäller historiska händelser och beskrivningar av händelseförlopp så tar han avstamp i en bredare bild av USA innan kriget. Han lyfter fram avgörande skillnader i utvecklingen mellan nord och syd åren innan kriget. Han ser skillnaderna som en del i utvecklingen mot ett inbördeskrig på ett helt annat sätt än det som Rhodes lyfter fram. Den bild man får av Channing är ett södern där befolkningsutvecklingen inte är lika snabb som i norr och inte har särskilt snabb urbanisering. Näringen är fortfarande till största delen agrar och stort fokus ligger på bomullsproduktion. Utvecklingen av järnvägen hade kommit igång både i nord och syd. Per capita hade nord och syd praktiskt taget lika många kilometer järnväg. I det betydligt mer tätbefolkade nordöstra USA innebar det dock ett betydligt tätare järnvägsnät.36 I de städer som växer fram har också industrialiseringen tagit fart. Detta har resulterat i att överflödet av mark inte längre var det samma. Nybyggarna fick dra sig längre och längre västerut och den bördiga marken och/eller geografiskt välplacerade marken började det bli ont om. Mycket av den bördiga jorden fanns i det mer glesbefolkade södern. Channing pekar på denna skeva fördelning och det faktum att markägare i södern fick äga 36 Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc. 1974. sid. 256 24 slavar som en källa till konflikt men han tar inte upp det som en direkt förklaring till att kriget bröt ut. Samtidigt som nord blev mer tättbefolkat så krävde sydstaterna att varannan ny stat som bildades i unionen skulle vara en slavstat för att inte rucka på maktförhållandet i senaten mellan slavstater och icke slavstater. 4.2.2 Demografi Mellan åren 1830 och 1860 flyttade stora mängder människor från Europa till USA. År 1830 bodde 13 miljoner människor i USA men redan 1860 var invånarantalet över 31 miljoner. Den stora befolkningsökningen skede i norr. I söder var det förhållandevis liten inflyttning. I norr utvecklades stora städer som i vissa fall var befolkningsrikare än hela delstater i söder. Channing förklarar den stora inflyttningen med att levnadsförhållandena i Europa var väldigt dåliga under den här perioden samtidigt som utvecklingsmöjligheterna i USA var väldigt stora och bilden av landet i väster var väldigt god hos stora delar av befolkningen i Europa. Channing beskriver migrationen men också urbaniseringen och utvecklingen västerut. Den stora förändringen sker i norr. De flesta immigranterna bosätter sig i norr och städer bildas och växer. Som exempel tar han Chicago och New York. Chicago hade år 1833 33 personer på röstlängden men 1860 som bodde över 100 000 invånare i staden. New York utvecklades från under 200 000 invånare 1830 till 807 000 invånare 1860.37 Samtidigt var det bara tre städer söder om The Mason Dixon’s line som hade över 100 000 invånare, Baltimore, St Louis och New Orleans.38 Rent geografisk var området som var fritt mycket större än de delarna som hade slaveri enligt Channing.39 Han konstaterar att det också var stora delar av USA som ännu inte var befolkat. 4.2.3 Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen i nord hade gått fort under åren innan kriget. Det innebar att industrin expanderade och sysselsatte allt fler. Det blev också allt större konkurrens om mark i de befolkade områdena. Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 486, The Macmillan Company, 1898 38 Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 486, The Macmillan Company, 1898 39 Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 485, The Macmillan Company, 1898 37 25 Utbyggnaden av järnväg gick mycket fort i nord. År 1850 kunde man inte åka tåg från New York till Boston utan resan avbröts av båttrafik på flera ställen. Men 1860 kunde man åka tåg från New York hela vägen till Mississippi utan avbrott. Teknikutvecklingen och de stora utvecklingsmöjligheterna med ökad befolkning och ianspråktagande av ny mark gjorde USA mycket förmöget. Den ekonomiska utvecklingen gick snabbt och både import men framförallt export ökade snabbt. Precis innan kriget beskriver dock Channing en period av ekonomisk nedgång. Han gör en cyklisk beskrivning av industrin utan att utveckla det särskilt mycket. ” It seems to be unfortunatly true that commercial succes are always followed by periods of great depression The outburst of activity of Jackson´s “reign” was folled by by the panic of 1837. Similar causes – too much speculation, too rapid railroad building, too great locking up of capital in mills and factories – brought on a stringency in the money market, which in turn led to a financial crash in 1857.”40 4.2.4 Slavarna Channing tar mest upp de politiska aspekterna kring slaveriet vilket kan vara lite förvånande med tanke på att han i andra avseenden fokuserar mycket mer på ekonomi och demografi. Channing beskriver det politiska läget mellan nord och syd vad gäller ställningstagande för och emot slaveriet. I mycket är beskrivningen av politiken kring slaveriet lik Rhodes. Han beskriver Lincoln förhållningssätt som att denne inte ansåg att han kunde avskaffa slaveriet som presidentkandidat eller nyvald president. Däremot beskriver han hur Lincoln ändrade inställning till hur han politiskt skulle hantera slaveriet under kriget. År 1863 drog Lincoln fram det som heter ”The Emanicpation Proclamation” där han förklarade slavar fria i de territorier han kunde styra över. Det innebar också att de områden av unionen som skulle återgå till att vara USA efter inbördeskrigets slut också måste avskaffa slaveriet. Channing tar inte upp detta som ett moraliskt drag från Lincoln utan det var delvis ett utrikespolitiskt drag för att få mer acceptans för sin sak internationellt och delvis ett sätt att få ökad acceptans för sin sitt agerande bland väljarna i norr.41 Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 490, The Macmillan Company, 1898 41 Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 539, The Macmillan Company, 1898 40 26 Det var inte så att Lincoln var för slaveriet tidigare men det var hela tiden en politiskt känslig fråga och så länge kriget inte brutit ut så handlade det om att hålla ihop landet. Lincoln tolkade då sitt uppdrag att hans roll inte var att förbjuda slaveriet. Däremot var det ändå en fråga som engagerade honom från början och han uttryckte att hans ”personal wish” var ”that all men everywhere could be free.”42 Bilden målas upp av en ledare som ser sitt uppdrag ur ett juridiskt perspektiv, inte så förvånande med tanke på att Lincoln var jurist, men Channing skiljer tydligt på hans personliga önskningar och utförandet av det uppdrag han var satt att göra. Det är kanske inte så märkligt i sig att ha ett sådant förhållningssätt till ett uppdrag men ett politiskt uppdrag kan mycket väl präglas mycket mer av moral, visioner eller andra målsättningar än vad beskrivningen av Lincoln låter förstå. 4.2.5 Beskrivningen av Lincoln Channing ger en bild av Lincoln som en stor ledare som enade landet. Han tillskriver också den politiska processen i valet, vid Lincolns tillträde som president och förhandlingarna fram till söderns utträde ur unionen stor vikt för själva konflikten. Lincoln avskaffade slaveriet under kriget. Det strategiska i att avskaffa slaveriet under kriget ska inte underskattas. Dels för att ena nord som drev ett kostsamt krig med många stupade, dels för att vinna utländska sympatier. Men det mest geniala med det draget var nog ändå den öppning som fanns i kongressen genom att alla sydstater dragit bort sina representanter från kongressen för att starta sitt eget parlament. Det betydde att Lincoln hade en betryggande majoritet för avskaffandet och när kriget vunnits så var avskaffandet för hela den återförenade unionen ett faktum. Det var således ett demokratiskt fattat beslut som var svårt att ifrågasätta. Man kan visserligen ifrågasätta underskottet av demokrati i och med att sydstaterna inte hade några representanter vid tillfället men det ligger i krigets natur att vinnaren har förtur att skriva historia för eftervärlden. Channing tar inte upp frågeställningen exakt på det sättet men det är en reflektion utifrån hans beskrivning. Channing skriver, som tidigare påpekats, mycket om landets tillstånd ekonomiskt, demografiskt etc. Men han beskriver mycket lite av politikens eller Lincolns förhållningssätt till den förändring som landet genomgick. 4.2.6 Varför krig? Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 539, The Macmillan Company, 1898 42 27 Channing beskriver i ett avsnitt som heter ”The Underlying Cause of Secession” vad han anser var de underliggande anledningarna till konflikten. En reflektion man kan göra när man läser detta är att Channing är betydligt mindre tydlig i detta avsnitt än i övriga boken och man får en känsla av att han inte vill trampa fel. Det som också är intressant är att han inte tar upp några ekonomiska eller demografiska skäl till att konflikten eskalerade till krig. Channing gör stora ansträngningar för att beskriva landets situation demografiskt, ekonomiskt, infrastrukturmässigt, tekniskt och intellektuellt. Han gör också beskrivningar av skillnaderna mellan nord och syd ur alla dessa avseenden men när det kommer till själva analysen av anledningen till att syd bröt sig ur unionen så lyfts väldigt lite av detta fram. Channing drar slutsatsen att själva utträdet ur unionen är anledningen till kriget och att Lincoln ansåg att confederationen inte hade rätt att gå ur unionen utan att det var accepterat av alla medlemstater. Här använder inte Channing sitt material om tillståndet i nationen eller den växande skillnaden mellan nord och syd som en särskilt tydlig anledning eller gör några större analyser om det var anledningen till Lincolns ställningstagande. Det är lite förvånande men samtidigt betonar Channing fram att man måste förstå stämningen i landet vid denna tidpunkt. Han menar att människor av idag (när han skrev boken 1898) har svårt att förstå stämningen och vilka förutsättningar som rådde innan krigsutbrottet. Han beskriver det som att man i södern inte insåg vad det var man röstade för när man så tydligt tog avstånd från kandidater från norr. Han beskriver också att det egentligen bara var en av sju röstberättigade som faktiskt ägde slavar vilket gjorde att de flesta faktiskt inte hade det argumentet för att rösta för slaveriet. Det var mer en fråga om rätten till självbestämmande som var avgörande för det ställningstagande som människor gjorde i södern. Självbestämmandet kan beskrivas som en slags lokalpatriotism som gick före rationellt tänkande och därför gjorde människorna i södern det strategiska misstaget att gå ur unionen. Det var ett strategiskt misstag därför att de, enligt Channing, hade fått behålla slaveriet under lång tid om de inte dragit frågan till väpnad konflikt. ”No possible immediate danger threatened Southern institutions: the Republicans could not have legislated against slavery, had they so desired. It is extremely probable that, had the South remained in the Union, it would have taken years to bring about abolition. The levying of war by the seceded states, and the departure of their representatives and senators from congress, changed the whole course of affairs, as it will appear for the moment.”43 Edward Channing, A Students’ History of The United States, sid 501, The Macmillan Company, 1898 43 28 Channing beskriver också att stämningen i södern var sådan att ingen trodde att ett utträde ur unionen skulle leda till någon större konflikt. Södern skulle helt enkelt kunna gå ur unionen och skapa en egen union som levde sida vid sida med det som blev kvar av Förenta Staterna utan att det skulle bli några större problem. Det skulle visa sig vara det stora strategiska misstaget. Lincolns förhållningssätt att unionen måste vara enad kom som något av en överraskning enligt Channing. Det som också är en faktor är som lite svår att få grepp om i Channings beskrivning är hur stor roll skillnaderna mellan nord och syd som växt fram under de sista decenierna innan kriget egentligen hade. Han beskriver skillnaderna men samtidigt så är hans analys till kriget förhållandevis fokuserad på den politiska processen och tar inte upp dessa skillnader som en direkt konfliktpunkt utan det är mer belysande för att få en känsla för vilken situation förenta staterna befann sig i vid krigsutbrottet. 4.3 Charles och Mary Beard Charles Beard är en historiker som var aktiv under 1900-talets första hälft. Han har genomgående ett ekonomiskhistoriskt utgångspunkt. ”The Rise of American Civilization” skrev han tillsammans med sin hustru Mary Beard. Paret Beardär av de av de fyra historiker som tas upp i denna uppsats som tveklöst tar det mest ekonomiska perspektivet. Rystad uttrycker det så här: ”Utan jämförelse störst inflytande när det gäller den ekonomiska tolkningen av inbördeskrigets orsaker har Charles Beard kommit att få. För Beard är såväl Sydstaternas argumentering om ’State Rights’, delstaternas rättigheter, som anti-slavdelegationen i Nordstaterna inget annat än språkliga påfund, maskerade uttryck för den reella, grundläggande kampen mellan två ekonomiska gruppbildningar.”44 Ur det perspektivet är paret Beard kanske den mest intressanta att studera för en ekonomhistoriker. Beard är författare till ett verk som heter ”The Rise of American Civilization” i två delar. Del två inleds med ett kapitel som heter ”Approach of Irrepressible Conflict”. Uttrycket ”Irrepressible Conflict” lånar Beard från Willian H. Seward som var Lincoln utrikesminister under krigsåren. Han hade tidigare varit senator från och även guvernör i New York. Irrepressible Conflict kan närmast översättas den okuvliga konflikten. Beard fokuserar mycket mer än Rhodes och Channing på att återge och analysera förhandlingen och det politiska spelet mellan nord och syd. Han fokuserar också mycket mindre på Lincoln som person jämfört med Rhodes och Channing. Istället tar han exempelvis upp Seward och hans arbete inför och under kriget. 4.3.1 Slaveriet 44 Göran Rystad ”Den Bittra Fejden” sid 16, Historiska Media 2000 29 Beard tonar ner slaveriets betydelse för amerikanska inbördeskriget. Han konstaterar att det visst fanns en aktiv debatt om slaveriet men att i rådande läge fanns inget större parti som avsåg att avskaffa slaveriet. Beard uttrycker dessutom en skarp kritik mot Rhodes uppfattning att slaveriet var orsaken till kriget: ”On the part of northern writers it was long the fashion to declare that slavery was the cause of the conflict between the states. Such example was the position taken by James Ford Rhodes and made the starting point of his monumental work. Assuming for a moment that this assertion that “slavery” was no simple, isolated phenomenon. In itself it was intricate and it had filaments through the whole body economic. It was a labor system, the basis of planting, and the foundation of the southern aristocracy. That aristocracy, in turn, owing to the nature of its economic operations, resorted to public policies that were opposed to capitalism, sought to dominate the federal government, and with the help of free farmers also engaged in agriculture, did at last dominate it. In the course of that political conquest, all the plans of commerce and industry for federal protection and subvention where overborne. It took more then a finite to discern where slavery as an ethical question left off and economics – the struggle over the distribution of wealth – began.”45 Det är alltså en ganska omfattande revidering från det synsätt som framförallt Rhodes har på varför amerikanska inbördeskriget startade men som också skiljer sig betydligt från Channing. Beard menar alltså att det etiska argumentet var föremål för en livlig debatt och att ingen eller få ledande politiker drev anti-slaverirörelsen. Det handlade egentligen om helt andra saker. Det handlade om att nord skapade sig ekonomiska fördelar gentemot syd som var oacceptabla för sydstaterna. Man får förstå det som att Beard ser slaveriet som ett sätt att ordna arbetskraft i sydstaterna för att kunna bruka marken. Han lägger inga moraliska värderingar varken åt ena eller andra hållet utan förhåller sig till slaveriet mer iakt agande av det som institution och av den roll det spelade i ekonomin. 4.3.2 Lincoln Lincoln spelar en underordnad roll i Beards beskrivning av inbördeskriget. Den politiker som spelar störst roll är William H Seward. Det är intressant då han inte nämns av varken Rhodes eller Channing. Det är inte Lincoln som person som är intressant i Beards historiebeskrivning utan vilka politiska ställningstagande republikanerna gjorde angående sydstaternas ekonomiska förutsättningar. Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 37, The Macmillan Company, 1961. 45 30 4.3.3 Ekonomi Det som kan förbrylla är Beards användning av ordet kapitalism. Som man får förstå boken så är inte innebörden av ordet kapitalism det vi tolkar in i begreppet idag utan snarare ett uttryck för den typ att ekonomi som växte fram med industrialiseringen i nordstaterna. Det icke-kapitalistiska systemet som Beard beskriver i söder är inte den typ av motsats till kapitalism som vi tänker oss idag. Ett sätt att uttrycka skillnaden med moderna begrepp skulle snarare vara industriell och agrar ekonomi. Det är troligen också ett tydligare sätt att beskriva de ekonomier som Beard ställer mot varandra. Man skulle först kunna tro att Beards är sydstatare som till exempel i citatet tidigare under rubriken ”slaveriet”. Men båda paret Beard är ifrån Indiana och Charles Beard studerade i Oxford, England och Colombia, New York.46 Beard använder ogärna uttrycket ”Civil War” utan föredrar ”The War Between the States”. Men de använder ett ännu mer provocerande uttryck som de döpt ett kapitel till nämligen ”The Second American Revolution”47. I ytterligare resonemang menar Beards att inbördeskriget egentligen i strikt mening borde kallas den första amerikanska revolutionen då det som kallas amerikanska revolutionen inte i strikt mening kan kallas revolution48 Med tanke på att den amerikanska revolutionen beskrivs som ett krig som gjorde USA fritt från en ockuperande makt så för det tankarna till att sydstaterna var ockuperade av nordstaterna men deras revolution misslyckades då de förlorade kriget. Samtidigt så vänder de på föreställningar om vad som orsakade konflikten på ett nytt och spännande sätt. Det Beards gör är att vända upp och ner på flera av de etablerade förställningarna om varför man stred. De ger inte nordstaterna helt ”rätt” vilket de tidigare historikerna gjort. Det är istället de stora ekonomiska skillnader mellan nord och syd som Beard fokuserar på. Två tredjedelar av bankkapitalet fanns i nordstaterna. Nordstaterna hade i det närmaste monopol på kunskap om teknik och ingenjörskonst. Det var också här som det byggdes järnväg och annan infrastruktur till mycket större utsträckning än i söder. Dessa ekonomiska ojämlikheter gjorde att konflikten eskalerade. Samtidigt skapade den agrara ekonomin i södern stora rikedomar. Det var framförallt bomullen men också tobak och ris som exporterades från södern. Det fanns en uppfattning att nordstaterna utnyttjade detta och fick sydstaterna att finansiera deras utveckling. Det var därför det var främst de stater i södern som hade en dominerande bomullsodling som började med att bryta sig fria. Flera stater som tillät slaveri gick aldrig in i kriget och några gjorde det först efter att Wikipedia, Eng version ”Charles Beard”, utdrag 2011-12-10 Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 53, The Macmillan Company, 1961. 48 Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 54, The Macmillan Company, 1961. 46 47 31 Fort Sumter föll. Beard lyfter fram att den ekonomiska konflikten som fanns innan konflikten om slaveriets existens var särskilt påtaglig. ”The planters had threatened to leave the Union thirty years before on account of the high tariff – at the time when slavery had not become the subject of serious agitation; by resistance then they had forced a reduction of the hated duties and won nearly three decades of economic security. Now they were about to be ruled by a party that openly committed to high protection, slightly tainted with abolitionism, and avowedly in favor of excluding slavery from the territories.”49 Det var alltså republikanernas inställning till skatter och protektionism för de nordliga staterna som vållade sådan irritation att aristokratin i sydstaterna valde att ställa sig utanför unionen och skapade en egen union med Jefferson Davis som president. I sydstaterna var man så övertygad om att när man slapp det ekonomiska oket av tullar och avgifter till nord så skulle söderns ekonomiska överskott på jordbruksprodukter skapa ett större välstånd än vad sydstaterna levde med innan kriget. Det var incitamentet till att bryta med unionen. De som ville förbjuda slaveriet var dessutom inte särskilt negativa till att södern bröt sig ur unionen. Beard citerar två av de mest drivande inom the abolitionist movement, Henry Ward Beecher och Horace Greeley, där de inte opponerar sig mot södern utträde ur unionen. Det tog också lång tid för nordstaterna att genomföra den amnesti för slavar efter kriget som man slagits för och när det var gjort löpte ytterligare utveckling långsamt. Ett fjortonde tillägg till konstitutionen gjordes dock 1868 som behandlade sydstaterna men också gav slavarna konstitutionell frihet och rättigheter. Men Beard hävdar att utvecklingen för slavarna gick långsamt och det var inte en politisk prioritet för nordstaterna. 4.3.4 Fort Sumter Det första slaget under inbördeskriget ägde rum vid Fort Sumter. Fort Sumter låg på en ö utanför Charleston, South Carolina och var en viktig postering för nordstaterna i södern. När södern bröt sig ur unionen förväntade man sig att de posterade vid Fort Sumter skulle ge sig av tillbaka till nordstaterna och låta södern bilda sin nya stat. Militärerna i Fort Sumter stannade kvar och det blev ett långt slag med mycket artilleri eld. Det unika med detta slag är inledningen och att inte en enda soldat stupade. Inledningen till slaget är en brevväxling mellan general Beauregard från sydstaterna och major Anderson som ledde ca 100 man inne på Fort Sumter. Båda hade examen från West Point, en prestigefull officersskola som de flesta framgångsrika officerare både från nord och syd hade studerat vid Charles Beard & Mary Beard ”The Rise of American Civilization”, band 2, sid 58, The Macmillan Company, 1961. 49 32 under denna tid. Brevväxlingen mellan Beauregard och Anderson var extremt artig och varje brev avslutas med ”Jag förbliver, sir, med utmärkt högaktning er ödmjuke tjänare”50. Rhodes och Channing beskriver slaget vid Fort Sumter som starten för kriget. Beard beskriver det som en eskalering av konflikten. Det är en viktig skillnad i det avseendet att framförallt Rhodes beskriver kriget som något nationen var tvungen att gå igenom medan Beard beskriver slaget som något som eskalerade motsättningarna mellan nord och syd ytterligare. Beard förefaller dock inte utesluta att historien skulle kunnat få en annan utgång än krig om man tagit andra beslut än de som följde efter slaget. 4.3.5 Varför krig? Precis som Rhodes och Channing tar sig Beards an uppgiften att skriva hela Förenta Staternas historia fram till den tiden då de skriver sina respektive böcker. Beard skiljer sig dock från de andra genom att ta upp helt andra historiska händelser som signifikanta och de personer som tas upp är många fler och det är svårare att få ett grepp om Beards argumentation är Rhodes och Channings. Vid en jämförelse skulle man kunna säga att Beards beskrivning är mindre auktoritär. Rhodes och Channing fokuserar främst på Lincoln och i andra hand hans motpart Jefferson Davies. Det är vad de gör och de beslut de fattar som är intressant i deras historieskrivning. Beards tar upp många viktiga personer och ger en mycket mer nyanserad bild av vilka viktiga debatter och motsättningar som fanns vid den här tiden. Det är de ekonomiska argumenten som är i fokus för makarna Beard vilket gör dem extra intressant för en ekonomhistoriker. De är dock inte lika ingående i sitt datainsamlande som Channing, i alla fall presenterar de inte materialet på det sätt som Channing gör när han beskriver läget för nationen vid den tiden. Det gör det extra intressant att lägga Beards och Channings material bredvid varandra. Man får väl i och för sig utgå ifrån att Beard tagit till sig Channings material men det refereras inte till det i deras beskrivning av inbördeskriget. Den avgörande faktorn för att ”The Second American Revolution” bröt ut var enligt Channing ökade ekonomiska skillnader mellan nord och syd där syd fick det sämre och sämre i en jämförelse med nord. Om det sen var på grund av att nord sög ut södern med höga skatter och avgifter eller det var så att nord skapade sig ett allt större ekonomiskt försprång med den utvecklingen med urbanisering och industrialisering som skede där kanske kan diskuteras. Beards beskriver utvecklingen i nord och det övertag man hade i nord men samtidigt är deras fokus på ojämlikheten med södern och deras välmående ekonomi med agrara produkter och slavarbetskraft som bas. Beard fokuserar på att södern faktiskt slogs för sin frihet mot ett nord som inte gav dem rätt förutsättningar för att utvecklas, därav en revolution. 50 Göran Rystad ”Den Bittra Fejden” sid 38-42, Historiska Media 2000 33 Beard fokuserar väldigt lite på det omoraliska i slaveriet vilket kan verka märkligt eftersom de trots allt är en senare historiker än Rhodes och Channing. Men Beard förhåller sig mycket mer opartisk till materialet än de andra vilket säkert bidragit till att deras genomslag som forskare varit så stort. 4.4 James G Randall Randall skrev 1940 en uppmärksammad artikel som heter ”The Blundering Generation”. Som historiker fokuserade Randall på Lincoln och inbördeskriget. Han har bland annat skrivit ett omfattande verk om Abraham Lincoln. Men den källa som Göran Rystad tar upp i ”Den bittra fejden” är just artikeln ”The Blundering Generation” för dess sätt att se på orsakerna till kriget som skiljer sig från tidigare historieskrivning. Man kan tolka det så att Randall vill göra upp med den romantiska bilden av inbördeskriget. Han avfärdar romantiserande bilder av inbördeskriget som det sista riktiga kriget där man möttes man mot man för en ”ärlig” kamp mot en motståndare man kunde se i ögonen. Randall beskriver istället vedermödorna med inbördeskriget. Hur lite sjukvårdsmaterial det fanns. Hur soldater nekades vård om de inte kom från samma regemente och hur människor dog av relativt enkla skador genom att de fick ligga i regnet och vänta utan mat. Han beskriver också hur högre officerare ofta hade ordentliga uniformer men de flesta fotsoldater gick klädda i trasor och att löss var otroligt vanligt. Det är verkligen ingen romantisk bild av inbördeskriget Randall målar upp. Han slår fast att det är historikerns roll att beskriva kriget som det var och att de som återger kriget som romantiskt eller heroiskt avfärdar han mer som skönlitterära författare. Randalls inställning till att beskriva krig som romantiskt är att det kan inte låta sig göras av någon som är realist. ”For the very word ”war” the realist would have to substitute some such term as ”organized murder” or ”human slaughterhouse”.51 Randall gör några paralleller till första världskriget och konstaterar att även om själva krigsmaskinen hade blivit effektivare så hade i alla fall sjukvårdsfunktionerna också blivit det så att människor inte dog av bagatellartade problem. 4.4.1 ”Den famlande generationen” Den famlande generationen en rak översättning av ”The Blundering Generation” är den beteckningen som Randall ger den generation i historien som utkämpade inbördeskriget. Avstampet i att de var famlande tar han ifrån James G Randall ”The Blundering Generation”, sid 7, The Mississippi Valley Historical Review, 1940 51 34 att man missbedömt hela situationen. Inbördeskriget var ingen nödvändighet utan ett misslyckande med att komma fram till fungerande kompromisser. Randall avfärdar dem som vill förklara uppkomsten till konflikten med ekonomiska termer genom att peka på att krig på inget sätt är ekonomiskt försvarbart. Krig är ofantligt dyrt och förstör stora ekonomiska värden. ”Where the economy of a nation hinges upon an export market, it may happen that plotters of war in that nation will stupidly kill that market by devices of economic autarchy and then claim that they have to go to war to have trade outlets. It is the same with incoming goods. Of such is the economic argument of war. War makers do not open up economic benefit so much as they stifle it. Their relation to culture is no better than their relation to economy. Ther is the word astrology for bogus astronomy and alchemy for false chemistry Ought there not to be some word for the economic alchemists of this world? Perhaps it exists in the word autarchy.”52 Det är alltstå en rejäl sågning av ekonomiska argument för krig. Frågan man möjligen kan ställa sig är om Randall är emot de som förespråkar att ge sig in i krig med ekonomiska argument eller de som försöker förklara en konflikt som löses med vapen med att källan till konflikten är ekonomiska motsättningar. 4.4.2 Slaveriet Randall lägger inte särskilt stor vikt vid slaveriet som institution men han konstaterar att de som var för slaveriet och de som var mot slaveriet var en stor del i att man misslyckades att lösa konflikten på rationell väg. Han lägger nästan större skuld på abolisionisterna därför att deras mest aktiva grupp var de mest militanta och minst kompromissvilliga. Randall anser snarast att slaveriet var en fråga som skulle löst sig själv på bästa sätt om tiden fått verka och kompromiss anda råda. 4.4.3 Varför krig? Randall företrädde en historieskrivning som tar tydligt avstamp i psykologiska teorier som Randall företräder. Han citerar även Freud och använder tidvis begrepp från psykologin. Han börjar med att avfärda slaveri, state-rights, olika civilisationer, kulturella skillnader, ekonomiska olikheter eller tullar eller tariffer. Inga av dessa faktorer utlöste egentligen kriget. James G Randall ”The Blundering Generation”, sid 9, The Mississippi Valley Historical Review, 1940 52 35 Anledningen till kriget är istället fanatism. Randall uttrycker det så här: ”If one word or phrase were selected to account for the war, that word would not be slavery, or state-rights, or diverse civilizations. It would would have to be such a word as fanaticism (on both sides), or misunderstanding, or perhaps politics.53 Randall förklarar alltså kriget med fanatism och till viss del fundamentalism. Det är grupper fanatiska individer som får för stort utrymme för sina uppfattningar och resten av samhället med mer balanserade värderingar som lyckas inte hålla tillbaka dessa grupperingar. När deras inflytande ökar så uppstår någon slags massfanatism hos folket som gör att det är möjligt för kriget att bryta ut. Det är alltså att hålla dessa krafter på plats som små celler i samhället som Lincolns generation misslyckas med. Det är onekligen en annorlunda analys av anledningen till kriget som Randall erbjuder jämfört med Rhodes, Channing och makarna Beard. Randall driver sin tes om fanatism eller masspsykos som är orsaken till kriget fullt ut. Han tar bort alla andra faktorer som förklaringar till kriget och även om de är en del i beskrivningen så är de inte orsaken. Det är onekligen en intressant infallsvinkel vad det är hos människan som kan trigga så mycket våld som krig innebär. Det är ingen förskönande bild av krig som Randall målar upp till skillnad från de heroiska handlingar som ofta annars lyfts fram i beskrivningar av slagfältet. Det är istället en utforskning av det mänskliga psyket som utmynnar i en analys av vad som orsakar krig i allmänhet och inbördeskriget i synnerhet. James G Randall ”The Blundering Generation”, sid 15, The Mississippi Valley Historical Review, 1940 53 36 5 Analys Den här uppsatsen kretsar kring fyra analyser av konflikten mellan nord- och sydstater som skiljer sig markant från varandra men samtidigt är författade av etablerade och erkänt duktiga historiker. Analyserna bygger på en imponerande mängd emperi, statistik och insamlad data. Dessa historiker kommer alltså till olika slutsatser. En aspekt är naturligtvis att de är presenterade i kronologisk ordning vilket gör att det kanske är enklare att se kriget ur ett annat perspektiv ju längre tid det gått och frågan om konfliktorsaker eller skuld blivit något mindre infekterade. Det är naturligtvis så att tiden efter kriget var förenta staterna ett land i spillror och motsättningarna försvann inte med att kriget var slut. Precis som de flesta andra krig så är det dessutom vinnaren som får möjligheten att skriva historia. Problemet med ett inbördeskrig är att vinnare och förlorare fortfarande är samma nation och det finns naturligtvis anledning att försöka hitta enande faktorer efter ett krig istället för att åter lyfta upp motsättningar. Det har efter kriget diskuterats mycket hur vida slaveriet skulle fortsatt under lång tid om det inte brutit ut ett krig eller om slaveriet var lönsamt. Det är för denna analys inte särskilt intressant. Det som är avgörande är vilken verklighetsbild invånarna hade åren innan och under krigets inledning. Det är avgörande för hur man handlade och varför man gjorde de bedömningar man gjorde. 5.1 Teoriernas slutsatser De fyra teorier som har beskrivits i denna uppsats mynnar i olika slutsatser vad det var som orsakade amerikanska inbördeskriget. Två av historikerna, Rhodes och Channing, ligger ganska nära varandra i sin analys så man kan möjligen ställa tre slutsatser mot varandra men det finns andra skillnader mellan Rhodes och Channing som gör att de inte kan behandlas som en gemensam teori. 5.1.1 Slaveriet som orsak till kriget Rhodes och Channing kommer båda fram till att slaveriet var huvudorsaken till konflikten. De har lite olika sätt att komma fram till den slutsatsen som har beskrivits i tidigare kapitel. Det är onekligen så att slaveriet var en stor politisk fråga och en anledning till tidigare politiska kompromisser som av Lincoln kanske skulle kunna komma att rubbas eller vara föremål för omförhandling. 37 Samtidigt är det svårt att se slaveriet som den enda eller ens största anledningen till kriget. Man skulle också kunna dela upp frågan om slaveriet i två delar. Den mest uppenbara är den moraliska aspekten och det fanns grupper, abolisionists, som arbetade för att avskaffa slaveriet för dess omoraliska karaktär. Samtidigt var det inte en fråga som till den grad engagerade människor i nordstaterna att det var värt att gå i krig för på det sättet som främst Rhodes beskriver. Det var exempelvis så att flera nordstater under kriget förbjöd flyende slavar att bosätta sig i deras delstat. Om det var för att de var konkurrenter om mark och arbetet eller om det var av rasistiska skäl är inte säkert. Men det är svårt att argumentera för att anledningen till kriget skulle vara att frigöra slavarna när samma människor inte fick bosätta sig i de staterna som slogs för deras frigörelse. Det är dock tveklöst så att beslutet som the emancipation proclamation, frigörelsen av slavarna, som fattades under kriget är en viktig del i Förenta Staternas historia. Rhodes beskrivning av Lincoln som den store ledaren som löste hela konflikten måste dock uppfattas som överdriven. I en demokrati är det mångas insatser som är väsentliga för utvecklingen av en konflikt även om ett gott ledarskap är viktigt. Det förefaller som att Rhodes avsiktligt försöker göra Lincoln till landsfader. Den andra aspekten är den ekonomiska. Slaveriet var ett sätt att försörja södern med arbetskraft men också något som slavägare investerat mycket pengar i vilket var en investering som skulle gå förlorad om slaveriet försvann. Det kanske inte i sig är en motsättning med nord. Men med den empiri som Channing bidrar med vad gäller demografi och ökad konkurrens och mark och arbetstillfällen i nord så kanske man kan dra en annan slutsats. Det kan vara så att de människor som upplevde en allt högre konkurrens om mark och arbetstillfällen konkurrera med slaveriet ”gratis” arbetskraft. Det skulle dessutom kunna förklara varför delstater försökte begränsa eller helt avstyra att slavar flydde till deras delstater. 5.1.2 Ekonomiska argument Detta för naturligt över resonemanget till makarna Beard som tar sitt avstamp i att syd och nord var två ekonomiska system som utvecklades åt var sitt håll. Dessa två ekonomiska system skulle samexistera i samma union där spänningarna mellan olika förutsättningar växte sig större och större tills konflikten oundvikligen drev fram ett krig. Det är ett land satt i snabb förändring som innebär att motsättningarna växer men också präglas av söderns beroende av nord för att kunna få ut sina varor till den internationella marknaden. Nord tog ut tullar och tariffer från södern som skapade ekonomiska motsättningar. Det var egentligen dessa motsättningar som orsakade att konflikten utvecklades till krig. Det förklarar också tydligare varför valet av Abraham Lincoln till president orsakade så upprörda känslor i södern. Republikanerna stod för en politik som inte löste de ekonomiska problem som södern upplevde utan snarare skulle försvåra 38 dem. Lincoln som person var ändå en kompromiss kandidat inom republikanerna då William Seward var en mer känd och erfaren kandidat än Lincoln men ansågs för extrem och därför inte blev republikanernas presidentkandidat. Beard lägger väldigt lite fokus på slaveriet som institution även de ekonomiska aspekterna av slaveriet men det är svårt att i detta sammanhang bortse från det som en viktig faktor i en ekonomisk analys av skillnaderna i landet genom att det i nord fanns en invändning mot att södern hade tillgång till ”gratis” arbetskraft. Även om slaveriet inte var den enda eller kanske ens viktigaste orsaken till kriget så var det en stor fråga. Det visar inte minst den fokus Lincoln gav frågan vid sitt inagurall adress. Kanske var det till och med så att Lincoln uppfattade det som den avgörande frågan eller så försökte han lyfta över fokus till den frågan för att han visste att de ekonomiska motsättningarna var betydligt mer infekterade och svårlösta. Den som tydligast återger en nation med två system som växer allt mer isär vad gäller flera viktiga parametrar i samhället är Channing. Det är egentligen märkligt att Channing inte drar andra slutsatser utifrån sitt material om vad det var som utlöste kriget. 5.1.3 Psykologiska argument Den enda som närmar sig masspsykos som krigsorsaken är Randall. Det är inte en faktor som någon av de andra nämner. Det är en intressant förklaring och Randall nämner även första världskriget även om fokus ligger på inbördeskriget. Själva frågan om vad är det som gör att människor kan bete sig på det sätt som man gör i krig där de urskildringslöst mördar varandra är intressant. Randall menar att det är en masspsykos som infinner sig och är anledningen till kriget. Det kanske är att dra teorin lite för långt. Randalls slutsatser är mer intressanta för att analysera vad som orsakar att människor kan begå våldshandlingar i krig som man inte annars skulle göra. Men det saknas en del i analysen om vad det är som orsakar tillräckliga motsättningar för att människor ska gå in i den typen av masspsykos som Randall beskriver. 5.2 Slutsatser Det som på olika sätt i alla fall binder samman Beards och Channings material och till viss del även Rhodes är att inom Förenta Staterna hade det utvecklats två samhällssystem vars skillnader tilltog efter hand som landet växte demografiskt och geografiskt. Det som rimligen orsakat störst motsättningar är de ekonomiska faktorerna där båda parter av olika anledningar ansåg sig förfördelade. Det går inte att bortse från slaveriet som anledning till kriget men då handlar det kanske inte om de moraliska 39 aspekterna av slaveriet utan om de ekonomiska. Det är Beard som lägger ramverket för det här resonemanget men till en del är det faktiskt Channing som bidrar till empiri som skulle kunna ge Beard ytterligare underlag till hans resonemang. Channing drar dock inte de slutsatserna, vilket kan förvåna något men kanske kan förklaras med att Channing kronologiskt ligger före Beard. I efterhand kan man också fundera kring vilket skede industrialiseringen var i vid krigsutbrottet. Uppfattningen vid denna tiden i USA var inte att det var i städerna och industrierna som framtiden skapades utan de flesta hade en dröm om att bli självägande bönder. Idag har nog de flesta en annan syn på att möjligheter och tillväxt finns i städerna men det handlar om vilken verklighetsuppfattning de flesta människor hade då. Det agrara södern var då drömmen för många men tillgängligt för få. De flesta fick antingen färdas långt västerut eller bosätta sig i städerna. Det är troligt att dessa motsättningar var de främsta bakom konflikten. När konflikten väl var igång är Randalls slutsatser intressanta men det är svårt att bedöma hur stor vikt man ska lägga vid hans slutsatser vägt mot de andra då Randall skiljer sig så mycket från de andra i hela sin argumentation. På senare tid har det forskats mycket kring det amerikanska inbördeskriget. Rhodes inställning att Lincoln nästan ensam räddade hela landet är idag inte särskilt vanligt förekommande. Men Lincoln som person inspirerar fortfarande många. Båda hans politiska gärning och hur han var som person. Något som vållat stor diskussion på senare tid är hur lönsamt slaveriet verkligen var. Robert William Fogel och Stanley L Engerman skrev den uppmärkasammade boken ”Time On the Cross”54 och Fogel följde upp med ”Without Consent or Contract”55. Huruvida slaverits ekonomi var lönsam eller ej är inte en fråga att besvara i denna uppsats men det är intressant att se var diskussionen kring de första teorierna som denna uppsats behandlar leder. Amerikanska inbördeskriget skulle kunna ses som ett frihetskrig från båda sidor. För invånarna i södern var det ett krig för att få bestämma över sin livsstil men ännu viktigare sin ekonomi. Den första halvan av 1800-talet var en guldålder för grödorna från södern och då främst bomullen. De ekonomiska överskotten från det agrara södern kom till förhållandevis liten del södern till godo. Den politiska utvecklingen var sådan att med ett allt befolkningstätare nord som därmed vann allt större framgångar i demokratiska val så skulle södern få mindre inflytande över förutsättningarna för sin del av ekonomin. För att häva den utvecklingen såg 54 Time on the Cross, Fogel & Engerman, Little, Brown and Company inc., 1974. Without Consent or Contract, The Rise and Fall of American Slavery, Robert W Fogel, W.W. Norton and Company, 1989 55 40 man i södern ingen annan utväg än att bryta sig ur unionen och när det inte accepterades blev det ett frihetskrig för södern. Även i nord skulle man kunna kategorisera inbördeskriget som ett slags frihetskrig. Allt fler som emigrerade till USA mötte inte det land med de möjligheter man hoppats på, en egen bit bördigt land att bruka där man kunde försörja sig och skapa goda förutsättningar för sin familj. De som kom fick åka allt längre västerut, ofta till mindre bördig jord, för att få tillgång till egen mark. Men de allra flesta hamnade i städerna och arbetade med lönearbete på ett sätt som inte alls motsvarade de förväntningar på frihet som man hade när man emigrerade. För dem var kriget en möjlighet att ta del av de möjligheter och landytor som fanns i södern på samma sätt som i nord. På något sätt kan man alltså säga att kriget för många nordstatare var att slåss för friheten att kunna utveckla det liv man hoppats på när man emigrerade till USA. De som fångar själva konfliktytan bäst av de fyra historikerna är makarna Beard. De ger inbördeskriget fler dimensioner och lyfter fram de argument som upprörde i södern och ger därmed en mer trolig bild av varför sydstaterna tar det drastiska steget att förklara sitt utträde ur unionen och göra sig självständiga. Frågan är om företrädarna från södern faktiskt bedömde det som att nord skulle gå med på det eller om man misstänkte att det skulle leda till en konflikt av den här omfattningen. I efterhand så kan man undra om utträdet ur unionen var det största strategiska misstaget samtidigt var missnöjet så stort att det var kanske den enda möjliga lösningen vid tillfället. Det riktigt intressanta uppstår egentligen när man lägger Channings empiri med omfattande statistik och demografiska data bredvid Beards beskrivning av de ekonomiska konfliktytorna. Då utvecklas bilden av ett land i snabb utveckling med två delar som utvecklades åt var sitt håll. Ett agrart samhälle som är mer glesbebyggt med ett lönsamt jordbruk och ett allt mer tättbefolkat samhälle i början av en intensiv industrialisering. Det är två samhällen som inte går i takt och skillnaderna blir större med tiden. Skillnader i lagar som att slaveriet var lagligt i den ena delen och inte i den andra blev tydliga symboliska argument för att uttrycka vad som var fel med det andra samhället. Någon form av brytpunkt var troligen oundviklig. Förutsättningarna för slavarna och de människor som efter kriget blev fria är otroligt komplexa. Om slaveriet var lönsamt är naturligtvis en fråga men den andra är frågan om ojuste konkurrens mot nordstaterna. Den moraliska aspekten kring ett regelverk som tillåter att en människa kan äga andra människor är naturligtvis också central. Den frågan var central i debatten men det är svårt att se att den moraliska frågan är konfliktytan bakom kriget. Varken i sak eller handling under eller efter kriget vidtogs den typen av åtgärder att man kan dra slutsatsen att det var moraliska skäl som gjorde att man drog igång en av de största militära konflikterna under modern tid. Visst är frihetsförklaringen som Lincoln gjorde under kriget en viktig 41 handling för friheten för väldigt många människor men det tog ytterligare 100 år innan människor fick samma juridiska rättigheter. Hade den moraliska kompassen varit så stark att det var en avgörande faktor för kriget hade troligen den debatten lett till en snabbare utveckling av afroamerikanernas rättigheter än den som följde efter kriget. Slavfrågan är viktig med det är inte rimligt att anta att den var huvudanledningen till kriget. Sammantaget har de fyra historikerna som behandlats av denna uppsats alla varit viktiga för den följande forskningen och debatten om amerikanska inbördeskriget. Samtliga bidrar med fakta och analyser som bygger en mångfasseterad bild. Slutsatsen för denna uppsatsen är ändå sammantaget att Charles och Mary Beard är de som bidrar mest till att göra en avvägd och rimlig analys av vad det är som var anledningen till konflikten och vad som orsakade upptakten till amerikanska inbördeskriget. Men det är Channings sätt att beskriva ett land i förändring som tillsammans med makarna Beard som tecknar en mer komplett och intressant bild av hur konflikten uppstod. 5.3 Avslutning Det kan vara intressant att reflektera över hur det skulle sett ut om södern hade fått bilda en egen nation och USA idag hade varit två länder med olika system och olika ekonomier. Det är också intressant och fundera över vad som skulle hända med alla de människor som var slavar i södern om systemet fått ett annat slut, för det är rimligt att tänka sig att slaveriet skulle ta slut vid något tillfälle men när och hur? Det är inte syftet i denna uppsats att reda ut men kan vara värt att fundera över. Inbördeskriget var på många sätt det som formade det moderna USA och gav viktiga förutsättningar för hur dagens stormakt USA ser ut. Men det byggde också in motsättningar som lever kvar än idag och troligen under lång tid framöver. Om man ska försöka förstå USA som nation och finna landets själ så är det i vilket fall som helst inte möjligt att göra det utan att försöka att förstå inbördeskriget. 42 Litteraturförteckning Beard, Charles A. & Mary R. 1927 Utgåva Oktober 1961 "The Rise of American Civilization", The Macmillan Company DeGregorio William A 2002 "The Complete Book of U.S. Presidents", Randomhouse Eliasson Leif 1996 andra upplagan "USA:s Historia till 1865", Historiska institutionen i Lund Fogel Robert William & Engerman Stanley L 1974 "Time on the Cross", Little, Brown and Company inc. Fogel Robert William 1989 "Without Consent or Contract, The Rise and Fall of American Slavery" W.W. Norton and Company Genovese Eugene D. 1967 "The Political Economy of Slavery", Vintage Books Jenkins Philip 1997 "A History of the United States", Macmillan Press LTD Randall James G 1940 ”The Blundering Generation”, The Mississippi Valley Historical Review Rhodes James F 1918 Utgåva 1999 ”History of The Civil War 1861-1865”, Dover press Rider Christine 1998 "En introduktion till Ekonomisk Historia", Liber Ekonomi Rystad Göran 2000 ”Den Bittra Fejden”, Historiska Media Schlesinger Jr, Arthur M 1993 “The Almanac of American History”, Barnes and Noble Books Andra referenser Wikipedia, se fotnot sid 31 43