Tentamen Teoretisk filosofi, Introduktionskursen, Exempeltenta
Ansvarig lärare: Fredrik Stjernberg
1. Förklara definitionsmässigt, men med tillägg av en mindre förklaring, vad följande termer
pekar ut:
a extensionalitetsprincipen (inom klassisk sats- och predikatlogik)
b apriorikunskap
c maximshån
2. Vad är det som brukar räknas som “goda skäl” för kunskap? Med andra ord: vilka är de
kunskapskällor som brukar godtas? Ange också några av de ibland föregivna kunskapskällor
som utesluts, när man ser frågan om kunskap på det brukliga sättet.
3. Vilket slags värde skulle kunskap kunna ha? Redogör för Pritchards förslag, och diskutera
hur du ställer dig till det.
4. Beskriv de två teorierna som Pritchard behandlar som teorier rörande förståelse av anspråk
på att veta någonting med hänvisning till minnet respektive andras vittnesbörd.
5. Medeltidsfilosofen Albert av Sachsen (jodå, han existerade faktiskt, och levde 1316-1390)
skrev i sin bok Sophismata om ett problematiskt fall. Ta följande sats:
(*)
Alla människor är åsnor eller människor och åsnor är åsnor
Det finns, tyckte Albert, dels skäl för att betrakta (*) som sann, dels att betrakta den som
falsk. Så satsen verkar vara motsägelsfull eller åtminstone tvetydig. Rekonstruera hans
resonemang, och ge ett förslag på hur Alberts problem bör lösas. (Tips: Försök översätta till
predikatlogik!)
Lycka till!
