Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt

advertisement
2014-05-29
Riktlinjer för handläggning av
bistånd enligt
socialtjänstlagen (2001:453)
till äldre och till personer med
funktionsnedsättning
Antagna i stöd- och omsorgsnämnden Lidingö stad (§52) 2014-05-27
Innehållsförteckning
Inledning............................................................................................................................................ 3
Nationell värdegrund ......................................................................................................................... 4
Rätten till bistånd .............................................................................................................................. 4
Lidingö stads valfrihetssystem .......................................................................................................... 4
Ett gott bemötande och ett salutogent förhållningssätt vid utredning och beslut om bistånd ........... 5
Handläggningsprocessen vid ansökan om bistånd ............................................................................ 5
Samverkan ......................................................................................................................................... 7
Samordnad individuell plan (SIP) ..................................................................................................... 7
Vårdplanering och betalningsansvar ................................................................................................. 8
Färdtjänst och Riksfärdtjänst ............................................................................................................. 8
Biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen för personer över 20 år ................................................ 9
Hemtjänst .......................................................................................................................................... 9
Serviceinsatser ................................................................................................................................. 10
Vård- och omsorgsinsatser .............................................................................................................. 11
Stöd till anhöriga ............................................................................................................................. 12
Särskilt boende ................................................................................................................................ 13
Biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom socialpsykiatri för personer från 18 år ............. 15
De vanligaste insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar ................................. 15
Boendeformer .................................................................................................................................. 16
Övrigt stöd och service .................................................................................................................... 17
Personer som behöver extra uppmärksamhet .................................................................................. 18
Förebyggande insatser ..................................................................................................................... 20
Grundläggande principer/begrepp ................................................................................................... 21
2
Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen
(2001:453) till äldre och personer med funktionsnedsättning
Inledning
Stöd- och omsorgsnämndens verksamhetsidé
Äldre och funktionsnedsatta är trygga och självständiga i sitt dagliga liv
Stöd- och omsorgsnämnden i Lidingö stad skall erbjuda vård, omsorg, stöd och service så att
äldre och funktionsnedsatta tryggt klarar sin dagliga livsföring.
Riktlinjer
Äldre och personer med funktionsnedsättning som behöver stöd och hjälp med sin dagliga
livsföring kan ansöka om bistånd hos kommunen. De insatser som beviljas syftar till att stärka den
enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
För att kunna erbjuda medborgarna en god omvårdnad, trygghet och bevarad självständighet
erbjuder Lidingö stad olika former av stöd. De flesta stödformer kräver en ansökan från den som
behöver stödet. Kommunens biståndshandläggare utreder och behovsbedömer ansökan samt fattar
beslut om insatser. För individen är det viktigt att detta sker med hög rättsäkerhet, enhetlig
handläggning och likvärdighet i behovsbedömning och beslut.
Syftet med tillämpningsreglerna i dessa riktlinjer är att se till att biståndsbeslut fattas på samma
bedömningsgrunder. Besluten ska vara enhetliga, det vill säga att personer med likartade behov
beviljas insatser i samma omfattning. Riktlinjerna är ett styrdokument och ett stöd för stadens
biståndshandläggare och beslutsfattare. Riktlinjerna ska även ge information till sökande, anhöriga
och allmänheten om vilken hjälp och stöd de kan förvänta sig från stöd- och omsorgsnämnden för
att få en fungerande vardag och ett värdigt liv.
Behovsbedömningen ska fokusera på den enskildes behov och innefatta följande frågor:
Vilket behov finns, hur ser aktuella förhållanden ut?
Kan behovet tillgodoses på annat sätt än genom stöd- och omsorgsnämnden?
Vilka insatser kan stöd- och omsorgsnämnden erbjuda för att stärka den enskildes förutsättningar
att leva ett självständigt liv?
Riktlinjerna baseras huvudsakligen på:
• Socialtjänstlagen (2001:453)
• Förvaltningslagen (1986:223)
• Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400)
• Praxis och prejudikat från Högsta förvaltningsdomstol
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
• Socialstyrelsens nationella riktlinjer
• Handböcker och meddelandeblad från Socialstyrelsen
• Rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
• Överenskommelser mellan Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns
landsting (SLL)
3
•
•
Lagen om riksfärdtjänst (1997:735)
Lagen om färdtjänst (1997:736)
Nationell värdegrund
Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande
Stöd- och omsorgsnämndens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt
liv och känna välbefinnande (värdegrund) 5 kap. 4§ socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
För att uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens
rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.
Rätten till bistånd
Enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL) stadgas:
”Den som inte själv kan tillgodose sina behov för sin livsföring eller inte kan få dem tillgodosedda
på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring.
”Den enskilde ska genom biståndets utformning tillförsäkras skälig levnadsnivå och biståndet ska
utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv”.
Biståndshandläggare som fattar beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen har delegation från
Lidingö stads stöd- och omsorgsnämnd.
Ansökan om bistånd ska inledas snarast och handläggning och verkställighet ska ske skyndsamt i
enlighet med förvaltningslagen. När en anmälan eller ansökan kommer in till förvaltningen görs
en förhandsbedömning om utredning ska inledas. Av 7 § förvaltningslagen följer att en utredning
ska genomföras så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vad som menas med ” så
snabbt som möjligt” kan inte anges generellt utan måste bli en bedömning i varje enskilt ärende. I
vissa ärenden kan det innebära att ett beslut behöver fattas omgående till och med samma dag som
ärendet aktualiseras. Utredning och verkställighet ska vara klar senast tre månader från att ansökan
kommit in. Biståndshandläggarna ansvarar även för uppföljning av insatser och ska försäkra sig
om att insatsen är av god kvalitet och ekonomiskt försvarbar.
Lidingö stads valfrihetssystem
Lidingö stads valfrihetssystem ger den enskilde möjlighet att välja utförare av hemtjänst och vårdoch omsorgsboende. Förteckning över aktuella hemtjänstleverantörer samt leverantörer för vårdoch omsorgsboende uppdateras kontinuerligt och finns att läsa på Lidingö stads hemsida
www.lidingo.se
Det finns utförare som erbjuder tilläggstjänster. Dessa tilläggstjänster är inte behovsprövade och
ingår inte i biståndsbeslutet. Den enskilde beställer och betalar själv hela kostnaden direkt till
utföraren. Stadens egna hemtjänstutförare får inte erbjuda tilläggstjänster.
Efter beslut om hemtjänst, trygghetslarm och vård- och omsorgsboende ska den enskilde välja
utförare. Biståndshandläggaren förhåller sig helt neutral till de olika utförarna och ska ge den
enskilde information så att den enskilde kan göra sitt val.
Om den enskilde inte kan eller vill välja utförare av hemtjänst, gör den enskilde ett så kallat
ickeval. Ett ickeval av hemtjänstleverantör innebär att ett av de hemtjänstföretag som Lidingö stad
har avtal med väljs enligt turordningslista.
4
Den enskilde som beviljats ett vård- och omsorgsboende men som väljer att inte göra ett eget val
av boendeenhet får en lägenhet på ett boende beläget inom Lidingö stad där det är ledigt. Den
enskilde får göra ett första och ett andra handsval.
Ett gott bemötande och ett salutogent förhållningssätt vid utredning och beslut
om bistånd
Ett salutogent förhållningssätt utgår från intresset för att se kvarvarande resurser och tanken att
lösningar måste bygga på de resurser som den enskilde faktiskt har. I en salutogen
handläggningsprocess medverkar den enskilde så långt hans eller hennes förmågor räcker till. Det
är den enskildes önskemål som ska komma fram i samband med ansökan. Det är den enskildes
behov och situation som ska utredas och som det ska fattas beslut om. Varje beslut om bistånd
måste med nödvändighet bygga på kvarvarande resurser.
Vår föreställning om en person, hans eller hennes behov och vad som behövs i form av bistånd
påverkas av det perspektiv handläggaren förhåller sig till. Lagstiftningen ger i det avseendet
endast en allmän vägledning. Ur ett salutogent perspektiv är detta en fördel då det skapar
möjlighet att utforma handläggningsprocessen så att den verkligen stärker den enskildes känsla av
sammanhang och bidrar till att den enskilde upplever att han eller hon begriper sin situation, kan
hantera den och upplever den meningsfull.
Handläggningsprocessen vid ansökan om bistånd
Biståndshandläggaren tar emot ansökan om bistånd
När en person ansöker om stöd och hjälp med den dagliga livsföringen, exempelvis hemtjänst, är
det en biståndshandläggare som tar emot ansökan. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen
som reglerar hur en ansökan om bistånd måste vara utformad. En ansökan kan vara skriftlig eller
muntlig. I biståndshandläggarnas uppgift ingår att informera den enskilde om det stöd den
enskilde kan ansöka om. Biståndshandläggaren ska hjälpa den sökande att precisera sina behov
och önskemål. Den enskilde ska på ett enkelt sätt kunna få kontakt med sin biståndshandläggare
under kontorstid. Det kan ske via telefon, SMS, E-post och post.
Om den enskilde inte talar eller förstår svenska har han eller hon rätt till tolkhjälp. Även personer
med hörsel- eller talsvårigheter har rätt till tolk. Biståndshandläggaren ska informera om rätten till
tolkhjälp.
God man
God man kan förordnas för en myndig person (huvudmannen) som på grund av sjukdom, psykisk
funktionsnedsättning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att
bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är tingsrätten som beslutar om
att den enskilde ska ha god man och vad som ska ingå i den gode mannens uppdrag.
En person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen får bara
företräda den enskilde inom ramen för sitt förordnande och om den gode mannen har den
enskildes samtycke till att företa något. Den enskilde kan säga upp godmanskapet när som helst.
Godmanskap är avgiftsbelagt.
Förvaltare
Förvaltare kan förordnas för en myndig person (huvudmannen) som på grund av sjukdom, psykisk
störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att vårda sig eller sin
egendom. Förvaltarskap får inte anordnas om det är tillräckligt med godmanskap eller hjälp i
5
någon annan mindre ingripande form. Det är tingsrätten som beslutar om att den enskilde ska ha
förvaltare och vad som ska ingå i förvaltarens uppdrag. Den enskilde förlorar genom
förvaltarskapet stora delar av sina egna handlingsmöjligheter.
Förvaltarskap är avgiftsbelagt.
Utredning om behov och livssituation
Utredningen består av att samla in uppgifter om den enskildes behov, livssituation och
omgivningsfaktorer. Biståndshandläggaren är skyldig att informera den sökande om vad
utredningen innebär och vilka regler som styr utredningsarbetet. Utredaren ska fånga upp den
enskildes uppfattning om sin situation, sina behov och hur dessa kan tillgodoses. Uppgifter från
annan myndighet eller utomstående person får inte inhämtas utan den enskildes samtycke.
Arbetet med att samla in, analysera och väga samman olika uppgifter syftar till att skapa ett
allsidigt, relevant och tillförlitligt underlag för beslut. I utredningsarbetet ingår även att formulera
mål för insatsen.
Målen behöver vara konkreta så att det klart och tydligt anger vad som är önskvärt att uppnå med
den insats som beviljats. Handläggningen ska fortlöpande dokumenteras. Den enskilde har rätt till
insyn i vad som dokumenteras.
Handläggningsprocessen avslutas med ett skriftligt beslut och besked om verkställighet
I det skriftliga beslutet ska det framgå:
• vilken eller vilka insatser som har beviljats eller avslagits
• beslutsmotivering
• hur lång tid beslutet gäller
• aktuellt lagrum, det vill säga hänvisning till ett visst bestämt ställe i aktuell lagtext
• beslutsfattare och beslutsdatum
• hur beslutet kan överklagas vid helt eller delvis avslag
När biståndshandläggaren har fattat beslut om bistånd ska beslutet praktiskt verkställas. Beslutet
överlämnas till den utförare som den enskilde valt inom valfrihetssystemet för hemtjänst och vårdoch omsorgsboende, i övrigt till stadens egen regi. Det är viktigt att beslutet är tydligt formulerat i
mål som möjliggör för utföraren att bryta ner dessa till praktiska aktiviteter. Aktiviteterna
dokumenteras i en genomförandeplan.
Den enskilde ska känna till möjligheterna att framföra klagomål på nämndens handläggning,
dokumentation eller på det bemötande som den enskilde fått. Klagomål kan framföras till
nämnden, inspektionen för vård- och omsorg (IVO) eller justitieombudsmannen(JO).
Beslut om avgift
Att utreda och besluta om den enskildes avgift för den ansökta insatsen är ett myndighetsbeslut.
Beslut om avgift utreds och fastställs enligt 8 kap. i Socialtjänstlagen. Läs mer om avgifter
på www.lidingo.se
Överklaga beslut
Ett beslut som angår den enskilde och som har gått henne eller honom helt eller delvis emot kan
överklagas genom förvaltningsbesvär om det i lag finns angivet att beslutet får överklagas genom
förvaltningsbesvär. Förvaltningsbesvär innebär att domstolen kan pröva såväl beslutets läglighet
som beslutets lämplighet. Beslut inom stöd- och omsorgsnämnden överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Handläggaren ska vara den enskilde behjälplig om den enskilde önskar det.
6
Uppföljning av beslut
Uppföljning av beslut sker för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda enligt
biståndsbeslut och att insatserna är av god kvalitet. Uppföljningen syftar också till att öka
rättsäkerheten genom likriktning av handläggarnas arbetssätt. Det är biståndshandläggaren som
ansvarar för att följa upp sina beslut. Utföraren är skyldig att informera biståndshandläggaren om
den enskildes behov har förändrats så mycket att ett nytt beslut krävs.
Omprövning av beslut
Biståndshandläggaren kan ompröva beslut i följande fall:
Vid ändrade behov hos den enskilde
Vid omprövning av tidsbegränsade beslut
Om beslutet innehåller oriktighet på grund av förbiseende eller andra skäl
Behov av stöd efter kontorstid
Om akuta behov av insatser uppstår efter kontorstid har Lidingö stad ett avtal med
Nordostkommunernas socialjour som på delegation kan fatta akuta biståndsbeslut som gäller till
nästkommande vardag.
Ansökan från annan kommun
En person som är bosatt i annan kommun äger rätt att få sin ansökan om vård- och omsorgsboende
prövad i Lidingö stad och därmed behandlas som om den sökande vore bosatt i kommunen. Detta
gäller om den sökande har för avsikt att flytta till Lidingö, men som på grund av ålder, varaktiga
funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom inte kan flytta utan att vård- och omsorgsboende
beviljas.
Vistelse i annan kommun
Om man under kortare period, högst 6 månader, vistas i annan kommun har man rätt att få med sig
sitt biståndsbeslut till den kommun man avser att vistas i. Det innebär att man tar kontakt med sin
biståndshandläggare på Lidingö som sedan skickar ett uppdrag till den aktuella kommunen.
Samverkan
Människor som kommer i kontakt med stöd- och omsorgsnämnden har ofta sammansatta problem,
som kräver insatser från flera myndigheter. För att den enskilde ska kunna få den hjälp och stöd
som han eller hon är i behov av, är det nödvändigt att stöd- och omsorgsnämnden samverkar med
andra myndigheter och andra verksamhetsområden. Biståndshandläggaren ska vid utredningen
samverka med berörda verksamheter och anhöriga eller andra samverkanspartners för att skapa
kontinuitet kring den enskilde.
Anhöriga ska ges möjlighet att vara delaktiga i planeringen kring den enskilde och de ska även
informeras om möjligheten till stöd som finns via kommunens anhörigstöd.
Samverkan mellan olika aktörer kring den enskilde bygger alltid på att den enskilde själv lämnat
sitt medgivande till informationsutbytet.
Samordnad individuell plan (SIP)
I en samordnad individuell plan (SIP) beskrivs vilka insatser och stöd som ska lämnas samt hur
samverkan och ansvarsfördelningen mellan berörda parter är fördelade. Reglerna om samordnad
7
individuell plan omfattar alla personer som behöver en samordnad individuell plan för att få sina
behov tillgodosedda. Det gäller både för vuxna och för barn. Skyldigheten att upprätta en
samordnad individuell plan är inte avgränsad till personer med omfattande behov, utan kan gälla
alla människor som landsting och kommun kommer i kontakt med och där en samordnad
individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska kunna
tillgodoses. Den enskilde ska ge sitt godkännande till att en samordnad individuell plan upprättas.
Vårdplanering och betalningsansvar
Enligt lagen om betalningsansvar ska behandlande läkare inom slutenvården kalla till
vårdplanering när det finns behov av insatser från kommunens socialtjänst eller landstingets öppna
hälso- och sjukvård efter patientens utskrivning.
Den individuella vårdplaneringen ska ske i samråd med den enskilde. Anhöriga kan endast vara
med om den enskilde önskar det. En gemensam vårdplan ska upprättas och justeras av
representanter från de båda huvudmännen. Om primärvården inte åtar sig sitt hälso- och
sjukvårdsansvar kan kommunen inte bli betalningsansvarig.
Kommunens betalningsansvar inträder dagen efter det att en patient är utskrivningsklar och en
vårdplan är upprättad. För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården
inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar (lördag, midsommarafton, julafton och
nyårsafton oräknade) efter det att kommunen har tagit emot kallelse till vårdplanering.
För en patient i den psykiatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast 30 vardagar (lördag,
midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade) efter det att kommunen har tagit emot kallelse
till vårdplanering.
Färdtjänst och Riksfärdtjänst
Den enskildes behov av färdtjänst regleras i lag (1997:735) om färdtjänst. Ansökan och utredning
av den enskildes behov av färdtjänst handläggs av handläggare i Lidingö stad. Beslut fattas av
färdtjänstnämnden inom Stockholms läns landsting.
Lagen om riksfärdtjänst (1997:735) ger kommunerna ansvar för att personer med en stor och
varaktig funktionsnedsättning ges förutsättningar att till motsvarande kostnader som andra, göra
privata resor i Sverige i rekreationssyfte eller för fritidsverksamhet.
Rätt till riksfärdtjänst har den som är folkbokförd i Lidingö stad och som på grund av stor och
varaktig funktionsnedsättning måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Funktionsnedsättningen ska
bestå längre än sex månader. Handläggning av riksfärdtjänst görs av handläggare i Lidingö stad.
8
Biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen för personer över 20 år
Målgrupp
Äldre personer som har någon form av funktionsnedsättning eller upplever isolering och
ensamhet.
Hemtjänst
Hemtjänst är en viktig resurs för att nå målet om att få bo självständigt under trygga förhållanden.
Innehållet i hemtjänsten kan delas in i serviceinsatser och omvårdnadsinsatser. Hemtjänst är ett
individuellt behovsprövat bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Hemtjänstinsatserna kan beviljas den som
på grund av sjukdom, fysisk, psykisk och/eller social funktionsnedsättning eller annan orsak
behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen och som inte kan få behovet tillgodosett på annat
sätt. Den enskildes resurser och möjlighet att själv delta i göromålen ska beaktas i utredning,
beslut och utförandet av insatsen.
För att kunna tillgodose den enskildes önskemål enligt ovan ska hemtjänstutföraren tillsammans
med den enskilde upprätta en genomförandeplan som beskriver hur insatserna ska genomföras.
Insatserna är tidsreglerade.
Vid vissa tillfällen kan en insats ta längre tid än beräknat, i andra fall kortare. Den sammanlagda
tiden per insats och månad bör dock ligga inom den beviljade tiden.
Hushållsgemensamma insatser
Enligt äktenskapsbalkens 1 kapitel 2 § skall makar gemensamt vårda sitt hem. Av fjärde
paragrafen i äktenskapsbalken (1987:230), står att läsa att makar skall fördela sysslor mellan sig.
Ett makepar har ett gemensamt ansvar för hushållet. Detta innebär att hjälp med hushållssysslor
inte beviljas då endast den ene av ett makepar har nedsatt förmåga. Om ett makepar bedöms vara i
behov av bistånd för sitt hushåll ska båda beviljas insatser efter två separata utredningar. Makar
har dock inget ansvar för att hjälpa varandra med omvårdnadsinsatser.
Att leva som sambor kan likställas med makar. Sambolagen (2003:376) uttrycker att
"när det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor
tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck,
avses därmed sambor enligt första stycket", det vill säga "två personer som
stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll".
I det fall den ena parten inte kan medverka fullt ut i hushållssysslor, hänvisas parterna att
omfördela sysslorna mellan sig. Det kan också medföra att parterna får göra olika saker för att
tillgodose hushållssysslorna i det gemensamma hemmet.
Vuxna personer som lever i hushållsgemenskap ger varandra viss praktisk hjälp inom
familjen. Mer omfattande omsorgsbehov kan däremot inte anses ligga inom ramen för vad man
normalt bistår varandra med inom familjen. Denna bedömning gäller oavsett
om det handlar om makar, partnerskap eller sambor eller när det finns hemmavarande
barn över 18 år. Några särskilda skäl att göra avsteg från denna bedömning förekommer normalt
inte.
Med hushållsgemensamma insatser avses serviceinsatser som t ex bäddning av gemensam säng,
distribution av matlåda, inköp, städning, fönsterputs, uppsnyggning, tvätt etc. Vid ansökan om
ovanstående hemtjänstinsatser ska uppmärksammas huruvida sysslorna om möjligt kan
omfördelas mellan sammanlevande makar och sambo, eftersom de har gemensamt ansvar för
9
hushållet. Om make eller sambo utför omvårdnadsinsatser för sin närstående kan serviceinsatser
beviljas i avlastningssyfte. Utifall båda parter i ett hushåll bedöms vara i behov av sökta
hushållsinsatser halveras tiden, dvs. schablonen gäller per hushåll. I de fall den individuella
bedömningen påvisar ett större hjälpbehov hos sammanlevande makar eller sambo kan
tidsregleringen frångås. Hjälp med matlagning, uppvärmning av mat och servering ingår inte
hushållsgemensamma insatser.
Serviceinsatser
Med serviceinsatser menas stöd i form av praktisk hjälp med hemmets skötsel, städning, tvätt, disk
och hjälp med inköp och ärenden. I beslutet ska det framgå insatsens omfattning och
tidsbegränsning av beslutet.
Städning
Beroende på vad den enskilde själv kan utföra omfattar hjälp med städning normalt dammsugning
och våttorkning av golv, dammtorkning, rengöring av kök och hygienutrymmen. Hjälp med
städning beviljas normalt för bostad om två rum och kök för ensamboende. För par kan ytterligare
ett rum ingå, även om paret har gemensamt sovrum. I normalfallet beviljas städning en till två
gånger i månaden.
Kompletterande städning/uppsnyggning
För den som bedöms vara i behov av ytterligare städinsatser kan kompletterande städning beviljas.
Det kan exempelvis handla om den enskilde har astma, allergi eller där behov finns av daglig
rengöring av kök och hygienutrymmen.
Fönsterputs
Fönsterputs beviljas i normalfallet en gång per år.
Tvätt
Den som inte klarar av att sköta sin tvätt kan beviljas hjälp med det. Hur ofta den enskildes behov
av hjälp med tvätt ser ut kan variera utifrån den enskildes personliga förhållanden, men beviljas i
normalfallet två gånger i månaden.
Klädvård
Lättare klädvård kan beviljas och avser då enklare strykning, fyra till fem plagg, mindre lagning,
sy i knappar eller liknande. Insatserna sker i samband med tvätt.
Inköp
Den som inte klarar av att själv planera eller göra sina inköp av dagligvaror kan få hjälp med detta.
Den enskilde som behöver stöd i inköpsplanering ska också få hjälp med att få kylskåpet rensat
och hjälp med att packa upp inköpta varor. Samtliga ska få inköpen redovisade via kassakvitton.
Hjälp med inköp av dagligvaror förutsätts ske i närmsta livsmedelsbutik med fullgott sortiment.
Ifall den enskilde önskar följa med vid dessa inköp ska han/hon erbjudas det. Inköp beviljas
vanligtvis en gång i veckan.
Utevistelse och social samvaro
Promenader är en viktig förebyggande insats som kan höja livskvaliteten och motverka ökat
vårdbehov. Social och fysisk aktivitet kan handla om hjälp att komma ut på promenad, pratstund,
10
högläsning etc. Om den enskilde har få eller inga sociala kontakter beviljas insatsen i normalfallet
två gånger i veckan.
Ledsagning
Ledsagning beviljas för den som på grund av ålder eller funktionsnedsättning inte själv kan ta sig
ut på fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter eller till gemenskap och samvaro med andra. I
normalfallet beviljas ledsagning fyra timmar i månaden. Ledsagning är en kostnadsfri insats.
Ärenden
Om man inte själv kan uträtta sina ärenden som t.ex., apoteksärenden eller besöka biblioteket,
frisör etc. kan man bli beviljad hjälp med detta. Den enskilde ska alltid erbjudas att följa med på
ärendet. Ärenden beviljas oftast 1 gång i veckan.
Vård- och omsorgsinsatser
Med vård- och omsorgsinsatser menas det stöd som behövs för att tillgodose den enskildes
fysiska, psykiska, sociala och kulturella behov. Det kan exempelvis vara personlig vård som att få
hjälp med att äta, tvätta sig, kroppsvård, att sköta toalettbehov, hjälp med påklädning etc. Vårdoch omsorgsinsatser kan också omfatta insatser för att kunna ha kvar sociala nätverk för att bryta
isolering. Insatserna kan också avse vissa hälso- och sjukvårdsinsatser som bedömts som
egenvård. Se avsnittet om egenvård (att sköta sin egen hälsa).
Matdistribution och måltider
Måltidshjälp kan vara att man behöver hjälp vid lättare tillagning av mat, uppvärmning,
framdukning eller att man behöver någon som sitter med som sällskap eller för att man behöver
hjälp med att inta sin mat. Den som beviljats bistånd i form av hjälp med mat kan också välja
leverans av färdiglagade matlådor. Det finns två maträtter att välja på och maträtterna distribueras
till den enskildes hem.
Trygghetslarm
Trygghetslarm har som syfte att ge en ökad trygghetskänsla genom att göra det möjligt för den
enskilde att få hjälp i en akut situation. Biståndsbeslut om trygghetslarm är, för personer över 65
år inte tidsbegränsade.
Tillsyn
Tillsyn kan beviljas för att öka den enskildes trygghet. Tillsynen kan ske genom besök eller
telefonkontakt (se trygghetsringning). Tillsyn kan beviljas som ett komplement till trygghetslarm.
Egenvård (att sköta sin egen hälsa)
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare bedömt att en person
själv kan utföra. Om den enskilde behöver praktisk hjälp av exempelvis hemtjänstpersonal för att
utföra egenvården, ska den legitimerade yrkesutövaren efter samtycke från den enskilde, samråda
med stöd- och omsorgsnämnden. Insats som bedöms vara egenvård kan ingå i beslut om bistånd.
För att säkerställa samrådet i planeringen och för att underlätta beslut om bistånd med praktisk
hjälp ska en särskild dokumentation upprättas. Den enskilde ska ha en kopia på dokumentationen
av planeringen och om personen, av stöd- och omsorgsnämnden, har beviljats eller kommer att
beviljas hjälp med egenvård, ska en kopia föras till personakten.
11
Stöd till anhöriga
Stöd- och omsorgsnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en
närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller en närstående som har funktionsnedsättning.
Stöd till anhöriga kan vara indirekt och är då ett bistånd, exempelvis avlösning i hemmet,
dagverksamhet, trygghetsplats, korttidsboende etc. Stöd till anhöriga kan också vara ett direkt stöd
utan biståndsbeslut. Exempel på detta kan vara stödsamtal, vägledning, anhörigcirklar,
föreläsningar etc.
Anhörigvårdarkort
Anhörigvårdarkortet har tagits fram för att ge anhörigvårdare en trygghet i händelse av att om man
skulle råka ut för en olycka eller bli akut sjuk. På kortet finnas information om vilka personer som
bör kontaktas för att den närstående ska få omsorg. Kortet fylls i och förvaras tillsammans med
legitimation i plånboken. Mer information om anhörigvårdarkort lämnas av anhörigkonsulenten.
Dagverksamhet
Dagverksamhet kan beviljas den som på grund av funktionsnedsättning har behov av social
samvaro. Personer med kognitiv (demenssjukdom) eller fysisk funktionsnedsättning kan ha behov
av biståndsbedömd dagverksamhet för att behålla sina funktioner samt för att förebygga social
isolering.
För att beviljas dagverksamhet med social inriktning ska den enskilde ha behov av stöd och hjälp
som inte kan tillgodoses genom allmänna mötesplatser som exempelvis Mötesplats Centrum. För
att beviljas dagverksamhet med inriktning mot kognitiv funktionsnedsättning ska en
demensdiagnos vara fastställd eller så ska en demensutredning ha initierats.
Transport till och från dagverksamheten kan beviljas om personen inte kan ta sig dit på egen hand
eller på annat sätt få hjälp till dagverksamheten.
Avlösning i hemmet
Den som stödjer och vårdar en närstående, med stort omvårdnadsbehov, i hemmet kan få stöd i
form av avlösning i hemmet. Avlösning i hemmet är till för att den som vårdar ska få egen tid. Det
innebär att hemtjänstpersonal avlöser den som vårdar genom att ta över omvårdnadsansvaret under
en tid. Normalt beviljas avlösning i hemmet fyra timmar i veckan. Insatsen är kostnadsfri.
Trygghetsplats
En trygghetsplats är en form av anhörigstöd som kan beviljas den enskilde som vanligtvis vårdas
av en anhörig i hemmet. Insatsen kan beviljas som avlösning för den anhörige. Vid dessa fall ska
utredning av situationen göras och en mer långsiktig planering fastställas. Trygghetsplats kan
tillhandahållas högst tre dygn i följd, i mån av plats. Beslutet läggs som ett rambeslut för ett år.
Efter beslut om trygghetsplats kan den anhörige direkt kontakta boendet för bokning av plats.
Trygghetsplats kan även användas vid akuta tillfällen när den som vanligtvis vårdar inte finns
tillgänglig. I akuta situationer kan en utredning inledas vid ett senare tillfälle och också här med
sikte på en mer långsiktig planering.
Avlösning i form av och växelvård och korttidsboende
Växelvård kan beviljas till personer som har ett omfattande vård- och omsorgsbehov och som
lever tillsammans med en anhörig som behöver regelbunden avlösning. Insatsen beviljas en till två
veckor i återkommande intervall under längre tid och kan kombineras med hemtjänst då den
enskilde vistas i hemmet.
12
Korttidsboende finns för personer med kognitiv funktionsnedsättning och för personer med stora
vård- och omsorgsbehov.
Korttidsboendet är ett tillfälligt boende och beviljas vanligvis en till två veckor. Enbart behov av
hälso- och sjukvårdinsatser och/eller rehabilitering utgör inget skäl att beviljas korttidsboende.
Ansvaret för hälso- och sjukvård samt rehabilitering tillfaller landstinget.
Efter sjukhusvistelse kan tillfällig vistelse på korttidsboendet beviljas den enskilde i följande fall:
• den som har ett omfattande omvårdnadsbehov och där biståndshandläggaren anser sig vara
i behov av ytterligare information om den enskildes funktionsförmågor än vad som
framkommit under vårdplaneringen
• den som bor i ordinärt boende och som tillfälligt är i behov av mer omfattande
omvårdnadsinsatser för att återfå sina funktioner som den enskilde hade innan
sjukhusvistelsen. Syftet är att den enskilde ska återgå till den ordinära bostaden efter
vistelsen på korttidsboendet
• den som beviljats vård- och omsorgsboende och inte bedöms kunna vänta på plats i den
ordinära bostaden trots omfattande insatser från hemtjänsten
• den som har ett omfattande omvårdnadsbehov som inte kan tillgodoses i den ordinära
bostaden under pågående bostadsanpassning
Särskilt boende
Särskilt boende kan beviljas då den enskilde har ett omfattande trygghets- och omvårdnadsbehov
som inte kan tillgodoses med hemtjänst i det egna hemmet. Särskilt boende finns i form av
servicehus och vård- och omsorgsboende.
Servicehus
Servicehus kan beviljas en person som är i behov av hjälp med sin dagliga livsföring och där
behovet inte kan tillgodoses genom hemtjänst och/eller dagverksamhet. Beslutet ska grunda sig på
en helhetsbedömning med fokus på den enskildes upplevelse av otrygghet där den enskildes ålder
ska beaktas.
Vid inflyttning bör den enskilde kunna tillgodogöra sig servicehusets möjligheter och aktiviteter. I
de fall den enskilde har en demensdiagnos ska andra alternativ övervägas.
För servicehus gäller inte Lidingö stads valfrihetssystem. Den enskilde erbjuds därför en lägenhet
på det servicehus där en lägenhet finns ledig. På servicehuset finns stationerad personal vilket
innebär att annan hemtjänstutförare inte kan väljas. Inom servicehuset finns sjuksköterskor,
arbetsterapeut, sjukgymnast samt läkare tillgängliga.
Vård- och omsorgsboende
Vård- och omsorgsboende finns med två olika inriktningar, dels med inriktning för personer med
stora vård- och omsorgsbehov och dels med inriktning mot kognitiv funktionsnedsättning
(inriktning demenssjukdomar).
Ett vård- och omsorgsboende beviljas personer som har omfattande vård- och omsorgsbehov eller
kognitiv funktionsnedsättning och vars behov inte kan tillgodoses genom hemtjänst. Den enskilde
ska vara i behov av kontinuerlig tillsyn av omvårdnadspersonal dygnet runt. Den enskildes behov
av tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser ska vägas in i bedömningen. Vid bedömningen skall
även hänsyn tas till personens ålder.
13
För att kunna flytta till ett vård- och omsorgsboende med inriktning mot kognitiv
funktionsnedsättning krävs att den enskilde har en utredd demensdiagnos styrkt med ett
läkarintyg.
Inom vård- och omsorgsboendet finns sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast samt läkare
tillgängliga.
Lidingö hospice
Lidingö hospice är en verksamhet med palliativ inriktning för vuxna, oberoende av diagnos och
ålder, när bot inte längre är möjligt och där vården ändras från att vara livsförlängande till att vara
lindrande. För att få vård och omsorg vid Lidingö hospice ska den enskilde eller dennes
företrädare komma in med en ansökan enligt socialtjänstlagen.
Vid vårdplanering inom sluten- och öppen vård, ska det framgå att den enskilde och/eller dess
företrädare är införstådd med att vården på Lidingö hospice är inriktad på lindring av symptom där
inte längre bot är möjligt. Biståndshandläggaren utreder ansökan med stöd av ansvarig läkare vid
Lidingö hospice och utifrån den enskildes behov av heldygnsomsorg.
Parboende-garanti inom vård- och omsorgsboende
I de fallen makar, sambor eller registrerade partner där båda är i behov av särskilt boende ska de, i
mån av ledigt rum/lägenhet, beredas samma boende om de så önskar. Med samma boende avses
samma rum/lägenhet, avdelning eller vård- och omsorgsboende.
I de fall där endast den ena av parterna beviljas särskilt boende och önskar att kunna fortsätta att
bo tillsammans med sin make/maka, sambo, skall även partnern kunna flytta in på boendet. Detta
gäller under förutsättning att paret tidigare stadigvarande bott tillsammans och att båda personerna
vill fortsätta att bo tillsammans. Den medflyttade får klara sig på egen hand på samma sätt som om
personen skulle ha bott i eget boende. Uppstår behov av någon form av insats får den medboende
ansöka om bistånd.
Den som har beviljats särskilt boende hyr sin bostad och tecknar ett hyreskontrakt. Den
medboende ska vid inflyttning skriva på ett hyresavtal och en blankett om avstående från
besittningsskyddet. Detta innebär att när hyreskontraktet upphör för den som har biståndsbeslutet,
har den medboende ingen rätt att bo kvar i det särskilda boendet. Det finns även möjlighet till
provboende upp till två månader med rätt att ändra sig.
14
Biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom socialpsykiatri för
personer från 18 år
Målgrupp
Personer med diagnostiserad psykisk funktionsnedsättning och betydande svårigheter i sin vardag
och som bedöms varaktiga. Med begreppet varaktig avses minst ett års sjukdomshistoria med
påtaglig aktivitetsbegränsning.
Personer med psykisk funktionsnedsättning ska få en meningsfull sysselsättning och få bo på ett
sätt som är anpassat efter dennes behov av särskilt stöd.
De vanligaste insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar
Boendestöd
Boendestöd är en social och praktisk stödinsats som syftar till att stärka den enskildes förmåga att
hantera sitt vardagsliv både inom och utanför det egna hemmet. I boendestöd ingår praktiskt stöd i
vardagen men också pedagogisk vägledning i att upprätthålla och utveckla den enskildes resurser.
Det kan handla om olika former av vardagshändelser som att hantera post, hjälpa till med
myndighetskontakter, besöka ett kafé, promenera, träna med mera. Stödet syftar till att ge personer
med psykisk funktionsnedsättning ett socialt sammanhang som ökar självkänslan och som på sikt
kan möjliggöra ett självständigare liv. Insatsen ska vara personligt utformad och utförs som regel
under dagtid måndag till fredag.
Kontaktperson
Kontaktpersonens viktigaste funktion är att vara en medmänniska med uppgift att bryta isolering
genom samvaro och hjälp till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.
Ledsagning
Ledsagning beviljas för den som på grund av ålder eller funktionsnedsättning inte själv kan ta sig
ut på fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter eller till gemenskap och samvaro med andra. I
normalfallet beviljas ledsagning fyra timmar i månaden. Ledsagning är en kostnadsfri insats.
Hemtjänst
Hemtjänsten är en viktig resurs för att nå målet om att få bo självständigt under trygga
förhållanden. Innehållet i hemtjänsten kan delas in i serviceinsatser och omvårdnadsinsatser.
Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Hemtjänstinsatserna kan
beviljas den som på grund av sjukdom, fysisk, psykisk och/eller social funktionsnedsättning eller
annan orsak behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen och som inte kan få behovet
tillgodosett på annat sätt. Den enskildes resurser och möjlighet att själv delta i göromålen ska
beaktas i utredning, beslut och utförandet av insatsen.
För att kunna tillgodose den enskildes önskemål enligt ovan ska hemtjänstutföraren tillsammans
med den enskilde upprätta en genomförandeplan som beskriver hur insatserna ska genomföras.
Insatserna är tidsreglerade.
Vid vissa tillfällen kan en insats ta längre tid än beräknat, i andra fall kortare. Den sammanlagda
tiden per insats och månad bör dock ligga inom den beviljade tiden.
15
Måltidshjälp/Matdistribution
Måltidshjälp kan vara att man behöver hjälp vid lättare tillagning av mat, uppvärmning,
framdukning eller att man behöver någon som sitter med som sällskap eller för att man behöver
hjälp med att inta sin mat. Den som beviljats bistånd i form av hjälp med mat kan också välja
leverans av färdiglagade matlådor. Det finns två maträtter att välja på och maträtterna distribueras
till den enskildes hem.
Sysselsättning
En biståndsbedömd sysselsättningsverksamhet ska ha ett tydligt syfte med den verksamhet som
erbjuds och vara utvecklande och i vissa fall arbetsförberedande. Vägledande arbetscoach finns för
stöd och vägledning angående praktik och studier, så kallad supported employment. Den enskilde
ska kunna erbjudas sysselsättning av god kvalitet. Utbudet ska variera från enklare till mer
avancerade arbetsuppgifter. I verksamheten ska insatser ges som stödjer den enskilde i att
upprätthålla och där det är möjligt, utveckla den enskildes resurser så att inträde på
arbetsmarknaden blir möjlig. Sysselsättning beviljas från någon dag i veckan upp till alla vardagar
i veckan. Den enskilde kan medverka i valet av sysselsättningsform och i möjligaste mån även
välja verksamhet.
Boendeformer
Närhet och tillgång till personal kan behövas om behovet är omfattande och då andra insatser inte
täcker behovet för att upprätthålla en skälig levnadsnivå. Bostad med särskild service kan beviljas
då den enskilde har ett omfattande trygghets- och omvårdnadsbehov som inte kan tillgodoses i det
egna hemmet.
Bostad med särskild service
Bostad med särskild service kan bli aktuell om en person med psykisk funktionsnedsättning inte
klarar ordinärt boende trots stöd. Den enskildes speciella behov av stöd och insatser ska vara
avgörande för vilken typ av bostad som ska erbjudas. Bostad med särskild service är ett
samlingsbegrepp för permanent boende och utgörs vanligen av gruppboende eller stödboende.
Stödboende
Stödboende består av ett antal lägenheter integrerat i ett bostadsområde. I anslutning till
stödboendet ska det finnas tillgång till en gemensamhetslokal. Individuellt stöd ges i form av
boendestöd vardagar och helger. I vissa fall kan stöd ges även nattetid utifrån särskilt
biståndsbeslut. Stödboendet är en mellanform av ett helt självständigt boende och ett boende i
gruppboende. Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser.
Gruppboende
Gruppboende är ett alternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och stödbehov att
mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Gruppboendet består av ett litet
antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen. Service och omvårdnad kan
ges alla tider på dygnet. Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till läkarnivå.
Träningslägenheter
Träningslägenheter är en resurs för vuxna som på grund av psykiska eller allvarliga sociala
problem behöver stöd för att få, klara av och behålla ett eget boende. Biståndet syftar till att
förbereda den enskilde att klara ett eget boende. Enbart bostadslöshet eller hemlöshet är inte skäl
nog för att bevilja insats i form av träningslägenhet.
16
Hem för vård och boende (HVB)
Vissa personer behöver ett mer skyddat och tillfälligt boende med tillgänglig personal dygnet runt.
Ett HVB-hem är inte en särskild boendeform och är inte ett permanent boende. En placering i ett
HVB-hem är ett skyddat boende under en kortare tid. Uppföljning av vistelsen sker kontinuerligt.
Under vårdtiden förbereds den enskilde på de insatser som behövs efter vårdtidens slut.
Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården.
Korttidsboende
Ett korttidsboende är ett tidsbegränsat boende. Syftet och målet med korttidsboendet är vanligtvis
att man ska kunna flytta tillbaka till sitt ordinära boende. Korttidsboendet beviljas under en
begränsad period då skäliga levnadsvillkor inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser.
Även under utredningstiden för en ansökan om annat boende kan korttidsboende beviljas. Enbart
behov av hälso- och sjukvårdsinsatser eller behov av rehabilitering utgör inget skäl till att bevilja
korttidsboende då landstinget har ansvaret för dessa insatser.
Den enskilde kan beviljas korttidsboende av flera orsaker:
• som indirekt stöd för anhörig
• när hemsituationen sviktar
• under tid när boendeutredning pågår
• för att återfå sina funktioner som den enskilde hade innan sjukhusvistelsen
• Om en person som vistas på korttidsboende drabbas av akut sjukdom och blir inskriven
inom landstingets slutenvård upphör biståndet korttidsboende
Växelvård
Växelvård beviljas för personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov och som lever med
anhöriga som behöver regelbunden avlösning. Insatsen beviljas en till två veckor i återkommande
intervall under en längre tid och kan kombineras med hemtjänst då personen vistas i hemmet.
Övrigt stöd och service
Anhörigstöd
Stöd- och omsorgsnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för anhöriga till personer med
psykisk funktionsnedsättning. Samverkan ska ske med den anhörige och dennes erfarenheter ska
tas tillvara i planering och genomförandet av stödet. Inom stöd- och omsorgsförvaltningen finns
en anhörigkonsulent som är inriktad på att stödja anhöriga till personer med psykisk
funktionsnedsättning.
Träfflokal
För personer med psykisk funktionsnedsättning finns även en träfflokal, Freja. Det krävs ingen
biståndsbedömning för att besöka Freja. Där finns möjlighet till social samvaro och även att äta
lunch till självkostnadspris.
God man
God man kan förordnas för en myndig person (huvudmannen) som på grund av sjukdom, psykisk
funktionsnedsättning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att
17
bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är tingsrätten som beslutar om
att den enskilde ska ha god man och vad som ska ingå i den gode mannens uppdrag.
En person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen får bara
företräda den enskilde inom ramen för sitt förordnande och om den gode mannen har den
enskildes samtycke till att företa något. Den enskilde kan säga upp godmanskapet när som helst.
Godmanskap är avgiftsbelagt.
Förvaltare
Förvaltare kan förordnas för en myndig person (huvudmannen) som på grund av sjukdom, psykisk
störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att vårda sig eller sin
egendom. Förvaltarskap får inte anordnas om det är tillräckligt med godmanskap eller hjälp i
någon annan mindre ingripande form. Det är tingsrätten som beslutar om att den enskilde ska ha
förvaltare och vad som ska ingå i förvaltarens uppdrag. Den enskilde förlorar genom
förvaltarskapet stora delar av sina egna handlingsmöjligheter.
Förvaltarskap är avgiftsbelagt.
Ombud
Den som behöver hjälp med att föra sin talan i ett ärende hos en myndighet kan anlita ombud eller
biträde. Ombudet företräder helt eller delvis sin uppdragsgivare t.ex. vid kommunicering och
närvaro vid sammanträden. Omfattningen av uppdraget ska framgå av en fullmakt. Åtgärder som
ombudet vidtar enligt fullmakt är bindande för uppdragsgivaren.
Personer som behöver extra uppmärksamhet
Barn till personer med psykisk funktionsnedsättning
Situationen för barn till personer med psykisk funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas.
Samarbetsformer mellan aktuella myndigheter måste upprättas för att ge barnen och familjerna
lämpligt stöd. Landstinget har ett särskilt ansvar att samordna insatser till barn med
funktionsnedsatta föräldrar vilket framgår av HSL 2 g § ” Hälso- och sjukvården ska särskilt
beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan som
barnet bor med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk
sjukdom eller skada, eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel”.
Handläggare bör ha kompetens att samtala med barn och känna till vika rutiner som finns för
samverkan inom den egna organisationen, mellan psykiatrin, stöd- och omsorgsnämnden, skolan
och primärvården.
Unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning
Samverkan med andra huvudmän är särskilt viktig när det gäller unga personer eftersom
övergången mellan olika enheter kan komma i fråga vid 18-20 års ålder. Myndighetsåldern är 18
år och då kan inte längre tidigare vårdnadshavare blandas in under utredningen eller ta del av
utredningen. I de fall den enskilde bor kvar hemma kan det vara skäl att diskutera den fortsatta
planeringen tillsammans med familjen. Detta förutsätter alltid ett medgivande från den enskilde.
Personer med posttraumatiskt stressyndrom
Personer med posttraumatiskt stressyndrom behöver bemötas extra varsamt med tanke på deras
bakgrund och upplevelser. De kan ha dåliga erfarenheter av myndighetspersoner och dessa kan
vara en del av deras tidigare trauman. I dessa fall kan det vara viktigt att ta hjälp av anhöriga för
att etablera kontakt med den enskilde och för att skapa trygghet och stabilitet.
18
Våldsutsatta kvinnor med psykisk funktionsnedsättning
I socialtjänstlagen 5 kap 11 § står ” stöd- och omsorgsnämnden skall särskilt beakta att kvinnor
som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av
stöd och hjälp för att förändra sin situation”. Våldsutsatta kvinnor med psykisk
funktionsnedsättning kan få stöd och insatser som exempelvis boende, hemtjänst, boendestöd eller
kontaktperson.
Regelbunden utbildning och information om problematiken skall tillhandahållas handläggare som
kommer i kontakt med kvinnor med psykisk funktionsnedsättning.
19
Förebyggande insatser
Enheten för stöd och hälsa erbjuder stöd och service och har ett förebyggande och hälsofrämjande
syfte. Det stöd som erbjuds kräver inget biståndsbeslut och är kostnadsfritt.
Seniorservice för alla som fyllt 70 år
Servicen innebär hjälp med vissa vardagssysslor så kallad ”fixarservice”. Byta glödlampor, hämta
och lämna saker på vinden, sätta upp gardiner är exempel på ”fixarservice”. Tjänsten omfattar inte
trädgårdsarbete, snöskottning, fönsterputsning eller insatser som kräver någon form av
auktorisation. I samband med hjälpen erbjuds också en säkerhetsrond i hemmet.
Förebyggande hembesök till personer 80 år
Lidingö stad erbjuder äldre personer som bor i eget boende ett hembesök för att främja en god
hälsa. Vid besöket ges samhällsinformation om vilken stöd och hjälp som finns att tillgå, om
möjligheter att ta del av vad som erbjuds av föreningar, organisationer och andra aktörer som
främjar hälsa.
Socialt frivilligt arbete
Stöd- och omsorgsförvaltningen vill skapa förutsättningar och stödja socialt frivilligt arbete på
bästa sätt. Organisationer, föreningar och enskilda frivilliga som erbjuder ett socialt och
hälsofrämjande komplement till förvaltningens verksamheter ersätter inte individuellt beviljat
bistånd.
Mötesplats Centrum, Friggavägen 18
Mötesplats Centrum är en öppen träffpunkt för seniorer och anhöriga i samverkan med
frivilligorganisationer och föreningar. Här kan man ta del av information och delta i olika
aktiviteter.
Stöd till syn- och hörselskadade personer
Information, råd och stöd i frågor om syn och hörsel samt om passande hjälpmedel.
Praktisk träning att använda och hantera förskrivna hjälpmedel och enklare service.
Träning för synsvag att förflytta sig i hemmet och i närmiljön.
Äldrelots
Den som är 65 år eller äldre och behöver information, stöd och vägledning när det gäller
äldrefrågor är välkommen att kontakta äldrelotsen. Äldrelotsen kan hjälpa till att hitta rätt person i
kommunen eller landstinget och få veta mer om föreningar och olika aktiviteter som finns på
Lidingö.
20
Grundläggande principer/begrepp
Ansökan från annan kommun
En person som är bosatt i annan kommun äger rätt att få sin ansökan om särskilt boende prövad i
Lidingö stad och därmed behandlas som om den sökande vore bosatt i kommunen. Detta gäller om
den sökande har för avsikt att flytta till Lidingö men som på grund av ålder, varaktiga
funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom inte kan flytta utan att vård och omsorgsboende
beviljas.
Att tillgodose behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt
Vuxna människor har eget ansvar att om möjligt själva tillgodose sina behov. Lever man i en
hushållsgemenskap bedöms servicebehov och behov av vissa andra insatser kunna tillgodoses av
make/maka/sambo. Kommunens ansvar inträder om behoven inte bedöms kunna
tillgodoses av den enskilde på annat sätt.
Bistånd
Kommunen har en lagstadgad skyldighet att erbjuda och utforma stöd och hjälp till den som
behöver det. I Socialtjänstlagen anges inte i detalj vilka stöd- och serviceinsatser kommunen ska
erbjuda utan kommunerna kan själva avgöra vilka biståndsinsatser som ska finnas.
Biståndshandläggaren ska i samverkan med den sökande avgöra vilka insatser som är mest
lämpliga för dennes behov och önskemål samt som stärker den enskildes möjlighet att leva ett
självständigt liv.
Bosättningskommun
Med bosättningskommun menas den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller den
kommun som den enskilde har starkast anknytning till. Det är bosättningskommunen som ansvarar
för stöd- och hjälpinsatser för enskilda oavsett om han eller hon tillfälligt eller under en längre tid
vistas i en annan kommun. Det kan exempelvis gälla vid semestrar när man vistas i sin
sommarstuga.
Delegation och handläggning
Biståndshandläggare arbetar på delegation från stöd- och omsorgsnämnden vars uppdrag utgår
från socialtjänstlagen (SoL). I socialtjänstlagen regleras de skyldigheter som stöd- och
omsorgsnämnden har och den enskildes rättigheter. Även förvaltningslagen (1986:223), FL, styr
biståndshandläggarnas arbete. Förvaltningslagen reglerar förhållandet mellan den enskilde och
myndigheten.
Det egna ansvaret
Stöd- och omsorgsnämnden får aldrig ta över ansvaret från den enskilde utan arbetet ska inrikta
sig på att den enskilde i möjligaste mån behåller ansvaret. Insatserna ska stärka den enskildes
förmåga till ett självständigt liv.
Enhet för personer med kognitiv funktionsnedsättning (demenssjukdom)
Personer med en kognitiv funktionsnedsättning kan få flytta till vård- och omsorgsboende med
inriktning kognitiv funktionsnedsättning
Förvaltare
Förvaltare kan förordnas för en myndig person (huvudmannen) som på grund av sjukdom, psykisk
störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är ur stånd att vårda sig eller sin
egendom. Förvaltarskap får inte anordnas om det är tillräckligt med godmanskap eller hjälp i
21
någon annan mindre ingripande form. Det är tingsrätten som beslutar om att den enskilde ska ha
förvaltare och vad som ska ingå i förvaltarens uppdrag. Den enskilde förlorar genom
förvaltarskapet stora delar av sina egna handlingsmöjligheter.
Genomförandeplan
En genomförandeplan är ett dokument som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska
genomföras. Genomförandeplanen upprättas av utföraren tillsammans med den enskilde där detta
är möjligt. I planen blir det tydligt både för den enskilde och för personalen vad som ska göras,
vem som ska göra vad och hur insatsen ska utföras.
God man
God man kan förordnas för en myndig person (huvudmannen) som på grund av sjukdom, psykisk
störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt,
förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är tingsrätten som beslutar om att den enskilde
ska ha god man och vad som ska ingå i den gode mannens uppdrag.
En person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen får bara
företräda den enskilde inom ramen för sitt förordnande och om den gode mannen har den
enskildes samtycke till att företa något.
Insats
Individuellt behovsprövat stöd enligt socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
Livsföring i övrigt
Med livsföring i övrigt menas alla behov, bortsett de ekonomiska, som den enskilde kan ha för att
tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Närstående/anhörig/annan person
Närstående är den person som tar emot omsorg, vård och stöd. Anhörig är den person som ger
stödet/hjälpen. Annan person är någon utanför familjekretsen, t.ex. en vän eller granne som ger
stöd/hjälp.
Ombud
Den som behöver hjälp med att föra sin talan i ett ärende hos en myndighet kan anlita ombud eller
biträde. Ombudet företräder helt eller delvis sin uppdragsgivare t.ex. vid kommunicering och
närvaro vid sammanträden. Omfattningen av uppdraget ska framgå av en fullmakt. Åtgärder som
ombudet vidtar enligt fullmakt är bindande för uppdragsgivaren.
Ordinärt boende
Med ordinärt boende menas den egna bostaden, lägenheten, villan etc. och inte exempelvis vård
och omsorgsboende.
Personuppgiftslagen (PuL)
Personuppgiftslagen har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks
när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling,
registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera.
22
Psykisk funktionsnedsättning
Personer med diagnosticerad psykisk funktionsnedsättning och betydande svårigheter som bedöms
varaktiga. Med begreppet varaktig menas minst ett års sjukdomshistoria med påtaglig
aktivitetsbegränsning.
Rättsäkerhet
Rättsäkerhet ska garantera den enskildes rättigheter enligt lag och verka mot rättskränkningar mot
enskilda. Man skiljer på formell och materiell rättsäkerhet. Formell rättsäkerhet innebär att
biståndshandläggaren handlägger ärendet enligt gällande regler. I förvaltningslagen och
socialtjänstlagen regleras handläggning och dokumentation samt hur den enskilde kan överklaga
beslut. Den materiella rättsäkerheten handlar om innehållet i själva beslutet ur sociala och etiska
aspekter.
Samordnad individuell plan (SIP)
Reglerna om Samordnad individuell plan (SIP) omfattar alla personer som behöver en samordnad
individuell plan för att få sina behov tillgodosedda det gäller både för vuxna och för barn.
Skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan är inte avgränsad till personer med
omfattande behov, utan kan gälla alla människor som landsting och kommun kommer i kontakt med
och där en samordnad individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård
ska kunna tillgodoses.
Sekretess
I myndighetsutövning gäller sekretess såväl mot enskilda som mot myndigheter emellan, både
inom och utom kommunen. Nödvändig information kan hämtas in från enskilda eller myndigheter
om den det berör lämnar sitt samtycke till detta.
Skälig levnadsnivå
Skälig levnadsnivå beskriver nivån på kvaliteten och den levnadsstandard som lagen garanterar.
Vad som är skäligt bedöms individuellt gentemot den enskildes livsstil och allmänt gentemot
aktuell praxis och rättsläge.
Verkställighet
Verkställighet innebär att en beslutat insats, ett bistånd, börjar utföras.
Vistelsekommun
Vistelsekommunen är skyldig att på uppdrag av bosättningskommunen bistå med verkställighet.
Det gäller när, äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med allvarlig
sjukdom har behov av insatser en kortare tid – högst sex månader i en annan kommun.
Bosättningskommunen ersätter vistelsekommunen för hjälp med verkställighet enligt den
ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar.
23
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards