Meterologi
• Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs
allt som har med väder att göra.
• förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Väder
• Väder - Vinden,
molnigheten, nederbörden
och temperaturen på en
viss plats vid en viss tid.
Väder finns i lägsta delen av
atmosfären, troposfären.
• Klimat- genomsnittliga
väderförhållandena i ett
större område och över
längre tid.
• Satelliter, radar, väderbojar i
havet och väderballonger
används för att förutsäga
väder.
Jordens atmosfär
• Jordens atmosfär består av
troposfären, stratosfären,
mesosfären och
termosfären.
• Vädret finns i troposfären.
• Utan atmosfären skulle
jordens medeltemperatur
vara långt under vattnets
fryspunkt. Nu är det +150 C.
Temperatur
• Vid klart väder ökar
utstrålningen från
marken under natten.
Då kan det bli rejält
kalla nätter fast det är
varmt på dagarna.
• Enheten för
temperatur är celsius.
Lufttryck
• Tryck som orsakas av luften ovanför jordytan.
• Lufttrycket orsakar krafter på varje liten del av alla ytor. En sådan
kraft är vinkelrät mot ytan.
• Ju högre upp man kommer, desto mindre luft har man ovanför sig,
dvs lägre lufttryck.
• Flygplan på hög höjd har tryckkabiner, där lufttrycket är ungefär
detsamma som nere på marken.
Lufttryck – mäts i hPa
• Växlingar i lufttrycket ger
vindar av olika styrka.
Röd pil=varm vind och
blå pil=kalla vindar
• Högt lufttryck brukar ge
vackert väder.
• Lågt lufttryck ger
molnighet och ofta regn
eller snö.
Vind
• Luft som förflyttar sig.
• Vindstyrkan beror på skillnader i lufttrycket.
• Vind blåser ut från ett högtryck och sugs in av
ett lågtryck. Ju större tryckskillnaden är desto
starkare blåser det.
Vindhastighet
• Vindhastighet mäts i m/s.
• Med vindstyrka menar man hur vinden påverkar
naturen.
• Storm 24,5-28,4 m/s 89-102 km/h Träd rycks upp
med roten; betydande skador på hus
• Orkan ≥32,7 m/s ≥118 km/h
• Gudrun 8-9/1 2005 Fyra dygn efter stormen var
100 000 hushåll i Sverige strömlösa
Lufthavets cirkulation
• Varm luft stiger uppåt. Varm luft finns framför allt i
tropikerna, alltså området runt ekvatorn.
• Den varma luften ersätts av luft som strömmar in
från kallare områden.
• Den kalla luften ersätts i sin tur av den sjunkande
varmluften, som kyls av på högre höjder och
breddgrader. Det här är en ständigt pågående
cirkulation i lufthavet.
• Passadvindar, sjöbris, Scirocco
Strömning
• Varm luft stiger uppåt och kall luft sjunker.
• Luftströmmar, vindar, stormar och orkaner
bildas i atmosfären. Värmen sprids genom
strömning. Om inte värmen spreds skulle det
bli varmare och varmare vid ekvatorn och
kallare och kallare kring polerna.
Front – när kall o varm luft möts
• Där varmluft möter kalluft uppstår en front. I
fronter bildas ofta vidsträckta regnområden.
forts
• varmfront - varm luft
tränger undan kall luft.
• Varmluft ligger ovanför kall
luft som då kyls ner, vilket
leder till att många och
stora moln bildas och att
det faller mycket
nederbörd.
• Varmfront = rödfärgad linje
med kullar på.
Front
• kallfront - kall luft tränger
undan varm luft.
• Längs en kallfront bildas det
ofta regnskurar, åskskurar,
snöbyar eller hagelbyar.
• Vilken sorts nederbörd det
blir beror bland annat på
vilken årstid det är.
• Kallfront =blåfärgad linje
med taggar på.
Moln
• Små vattendroppar eller iskristaller som svävar
fritt i atmosfären.
• Kan innehålla flytande eller fasta gas-, rökeller stoftpartiklar, som exempelvis
härstammar från vulkanutbrott eller
sandstormar.
• Dimma når ända ner till marken, moln är
högre upp.
Molnens färg
• Molndroppar sprider ljusets våglängder.
• Solbelysta delar återspeglar solljuset, dvs vita moln
mitt på dagen, gula/orange/rött när solen står lågt
på himlen.
• Delar av molnet som är i skugga kommer framstå
som grå.
• Helmulen dag -> gråblå färg p.g.a himlens färg
återspeglas i molnens färg.
• Regndroppar sprider inte ljus så bra utan absorberar
ljus. Därför är regnmolnen mörka.
Molntyper
• Höga moln
• Medelhöga moln
• Låga moln
Höga moln
• Cirrusmoln,
Fjädermoln.
Fristående moln i
vita, fina trådar
eller också flak
eller smala band.
Medelhöga moln
• Altocumulus,
Böljemoln
• Vita, grå eller både vita
och grå flak eller skikt
av moln, vanligen med
skuggor. Molnen är
sammansatta av skivor,
rundade massor eller
rullar
Låga moln
• Stratocumulusmoln,
• ”valkmoln”
• Vanligaste molntyperna i
skandinavien
• 300-1000 meters höjd
• Luriga moln. Kan ge mkt
nederbörd i form av snö.
Väderradar kan inte ens
förutspå det.
Låga moln – cumulus moln
• Vackra, ulliga moln
som kräver mkt
energi för att
uppkomma och ligga
kvar. Försvinner när
solen går ned.
• Vårtecken!
Vattnets kretslopp
Tre sorters regn
• Frontregn – två fronter möts. Varm luft glider
upp på kalluft.
• Bergsregn – moln tvingas upp över bergsvägg.
• Sommarregn – varm luft stiger och bildar
moln som kyls av -> regn.
Åska
• Ofta tillsammans med
kraftigt regn eller
hagel.
• Värmeåskväder,
Cumulusmoln växer
på höjden.
• Varma dagar stiger
varm och lite fuktig
luft upp och avkyls.
Blixt - Dunder
• Elektriska urladdningar i bymoln.
• Urladdningen, blixten, kan gå mellan olika
delar i molnet eller från molnet till marken.
• Åskmullret uppstår när blixten hettar upp
luften runt omkring sig så att den expanderar
kraftigt och rör sig bort från blixten med
våldsam kraft.
Orkan – bildas över vatten
• Orkan – bildas när
havsvattnet är >26
grader.
• Cyklon-roterande luft,
cirkulerar moturs kring
lägre tryck, ofta
synonymt med lågtryck
• försvagas över land
•
•
•
•
Cyklon – Indiska ocean.
Taifun - Japan
Villyvillies - Australien
Orkan-Nordamerika.
Tromb – bildas över land
•
•
•
•
Kraftig virvelvind stiger rätt upp i luften.
Kan uppstå i åskmoln.
Vindhastigheten inne i en tromb är enorm.
Kan åstadkomma stor förödelse: slita taken av
hus, fälla skog, dränka stränder.
• Stora tromber är ovanliga i Sverige men
vanliga i framför allt USA:s präriestater, där de
kallas tornador.
• Tromb-bildad över land
