Namn:________________
Fysik åk 5
Väder
Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur.
Klimat
Med klimat menas hur vädret är under en
längre tidsperiod.
Meteorologi
”Läran om vad som händer och sker i luften”
År, årstider, dag och natt
Vi har fyra årstider; vår, sommar, höst och
vinter.
Årstiderna beror på att jorden snurrar runt
solen och att jordaxeln lutar en aning.
Det tar ett år för jorden att snurra runt solen.
När vi har sommar så lutar vår del av jorden mot solen. När vi har vinter så lutar vår
del av jorden bort från solen.
Jorden snurrar kring sin egen axel, ett varv på 24 timmar. Det är det som gör att vi får
dag och natt. När det är dag på vår sida av jorden så är det natt på andra sidan jorden.
Ett år har totalt 52 veckor eller 365 dagar.
Var fjärde år är det skottår då har året 366 dagar (i år är det skottår)
Januari
Februari (29 dagar vid skottår)
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
30 dagar har november, april, juni
och september
Februari 28 allén
Alla de övriga 31.
Ett kvartal består av tre månader, alltså 1/4 år.
Atmosfär
Runt jorden finns ett lager luft. Det kallas atmosfären.
Den nedersta delen av atmosfären kallas för troposfären.
I troposfären händer allt som vi kallar för väder.
Luft
Luften innehåller 78% kväve och 21 % syre. Den resterande 1% innehåller andra
gaser.
Ozon
I stratosfären, ovanför troposfären finns det viktiga ozonet. Ozon är en gas som
skyddar oss från skadlig solstrålning. Ozonet består av tre syreatomer som sitter
ihop
Solen och dess strålar
Solen är ett glödande klot som består av gaser.
Det tar cirka 8 minuter för solljuset att åka från solen till jorden.
När solen går i moln på dagen blir det kallare. Molnen hindrar många solstrålar från
att nå marken.
På natten är det tvärtom. Då värmer molnen. De är som ett täcke över jorden som
håller kvar värmen.
Termometern
I Europa mäter vi temperaturen i grader Celsius (oC). Mannen som
uppfann detta var svensk och hette Anders Celsius.
Vatten fryser till is vid 0 oC och kokar vid 100 oC.
Växthuseffekten
Jordens atmosfär fungerar som fönstren i ett växthus. Atmosfären stänger
in en del av värmen som finns närmast jorden. Man
kallar därför detta för växthuseffekten.
Under de senaste årtiondena har det bildats mycket
gaser som gör att växthuseffekten ökar. De gaserna
kallas växthusgaser. Det är t.ex. koldioxid och
metan.
Koldioxid kommer bland annat från bilarnas
avgaser. Metan kommer bland annat från när kor
fiser och rapar.
När växthuseffekten ökar så ökar jordens
temperatur.
När temperaturen på jorden ökar smälter isarna och
havsnivån stiger.
Vind
Luft som rör sig kallar vi vind eller blåst. Det blåser för
att luften försöker sprida sig jämnt över jorden. Där
lufttrycket är högt rusar luften mot områden med lägre
lufttryck, alltså från Högtryck till Lågtryck.
Vi mäter vindens hastighet i m/s (meter per sekund).
L står för lågtryck
H står för högtryck
Isobarer, linjerna på väderkartan, visar hur och
var lufttrycket förändras. Ju tätare isobarer desto
mer vind.
Varmfront och kallfront
Varm- och kallfronter finns vid lågtrycken. Kallfronten rör sig snabbare och hinner
den ifatt varmfronten i ett äldre lågtryck.
En varmfront tränger undan den kallare luften som
den har framför sig. Varm luft är lättre än kall luft så
den varma luften stiger och moln och nederbörd
bildas
Vid en kallfront är det den kallare luften som
pressar undan den varmare luften. Den varma
luften tvingas uppåt och moln och nederbörd
bildas.
Vädersymboler
Visar med bilder hur vädret kommer att bli.
Väderprognos
Först samlar man in data som t.ex. temperatur,
nederbörd, vind och lufttryck.
Via radiosonder som skickas 20-30 km upp i
luften får man reda på temperatur, luftfuktighet
och vind på olika höjder. Från luften görs också
observationer från flygplan, väderradar och
satelliter.
All data sammanställs i en superdator. Sedan
tolkas och sammanställs informationen av
meteorologer till de väderprognoser vi ser i TV,
tidningar, i telefonen mm.
Vattnets kretslopp:
1) Solen värmer och gör så att vattnet
avdunstar och stiger uppåt.
2) Vattnet kondenserar, kyls ner och bildar
små vattendroppar. Vattendropparna går ihop
och bildar moln.
3) Vattendropparna blir större och tyngre
ända tills de blir så tunga så de faller ner och
det börjar regna, nederbörd.
4) Vattnet hamnar på marken och i haven
igen.
Snö
När det är minusgrader i molnet bildas små iskristaller i stället för
regndroppar i molnet. Då blir det snö i stället för regn. Snöflingor är
sexkantiga och alla snöflingor ser olika ut.
Hagel
Hagel bildas då vattendroppar virvlar omkring i molnen och omväxlande fryser och
smälter. Kristallerna blir större och större och till slut faller de ner.
Dimma
När vattenånga möter kall luft bildas moln, vattnet kondenserar.
Detta kan ske vid marken t.ex. då varm och fuktig luft från havet
blåser in över det kallare fastlandet. Detta kallas för dimma.
Regnbåge
När det regnar samtidigt som solen skiner, kan en regnbåge bildas. Du måste stå med
ryggen mot solen för att kunna se den.
I våra ögon är solljuset vitt. När solstrålarna träffar regndropparna så delas det vita
ljuset upp i sina olika färger.
Regnbågen har sju färger; rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett.
Åska och blixt
Förr i tiden trodde man att det var asaguden Tor som var orsaken till åska och blixt.
Nuförtiden vet vi mer om hur det fungerar.
När jordytan värms upp av solen stiger fuktig luft uppåt. När den träffar på kall luft,
kan det leda till kraftiga vindar som bildar positiva och negativa laddningar i molnet.
I den nedre delen av molnet samlas negativa laddningar, i den övre delen positiva.
När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar
blir tillräckligt stor bildas en blixt.
Kortfattat kan man säga blixtarna uppstår när det blir urladdningar i molnen.
Vi ser blixten före vi hör ljudet av åskan eftersom ljuset rör sig snabbare än ljudet.
Åskdundret är ljudet som bildas då luften runt blixten hettas upp snabbt och mycket.
Det bildas en tryckvåg. det tar ca 3 sekunder för ljudet att färdas en kilometer.
Laddningarna i molnen kommer från atomer.
Atomer är små byggstenar som allting på jorden består av.
Inuti dessa atomer finns:
• elektroner (- negativt laddade)
• protoner (+ positivt laddade)
• neutroner (ingen laddning)
Kursplanen i Fysik åk 6
Syfte
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska samband i naturen och samhället.
Central innehåll
• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur
väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras
betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i
faktatexter och tidningsartiklar.
•
Kunskapskrav för slutet av årskurs 6
E
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det
genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens
begrepp. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
fysikaliska samband. Dessutom för eleven enkla resonemang om hur dag och natt,
månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några
naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Instuderingsfrågor
1) Vilka årstider har vi?
2) Vad är anledningen till att det blir olika årstider?
3) Hur blir det dag och natt?
4) Hur många dagar är det på ett år?
5) Skriv alla månadernas namn i rätt ordning.
6) Vilka månader har 30 dagar?
7) Vilka månader har 31 dagar?
8) Vilken månad har 28 dagar (29 dagar vart fjärde år)?
9) Vad kallas området med luft kring jorden?
10) Vilka ämnen består vår luft av?
11) Vad består solen av?
12) Varför blir det kallare på dagen när solen går i moln?
13) Varför blir det kallare på natten när det inte finns några moln?
14) Vilken enhet mäter vi temperaturen i i Europa?
15) Beskriv hur växthuseffekten påverkar klimatet.
16) Nämn två gaser som gör att växthuseffekten ökar?
17) Hur bildas vind?
18) Vad händer då en varmfront eller kallfront kommer?
19) Beskriv vattnets kretslopp med bild och ord.
20) Beskriv hur man gör en väderprognos?
21) Hur bildas dimma?
22) Hur uppstår en regnbåge?
23) Hur uppstår åska och blixt?
24) Vad är en atom och vilka tre delar består den av?
