VÄDER
Väder är något som det pratas mycket om. Man diskuterar hur
mycket regn det har kommit, om det blåser, hur mycket solen
skiner etc. Nu ska du få lära dig lite om några olika
väderfenomen. SMHI är den institution i Sverige som samlar in
väderinformation och förmedlar det till oss genom
väderprognoser. SMHI tar bl.a. hjälp av vädersatelliter för att
bedöma vilket väder det ska bli.
MOLN OCH REGN
Luften består bl.a. av ämnena kväve och syre. Dessutom
innehåller den en hel massa fukt. Det är fukten i luften som bildar
molnen.
Om det blir kallare i luften minskar luftens förmåga att hålla kvar vattenånga.
Vattnet som i vanliga fall finns som gasform övergår då till flytande form och
det bildas regn. Om dropparna i molnet blir för stora kan inte molnet hålla kvar
dem och de faller ner som nederbörd.
Moln kan se ut på många olika sätt och genom att titta på dem kan man bedöma
hur vädret kommer att bli.
Cumulus Stora bulliga moln. Kallas också för
”vackert väder moln” eftersom det visar
på vackert väder.
Status Består av tunna moln. Dyker ofta upp när
vädret ska bli lite sämre.
ÅSKA OCH HAGEL
Åska uppstår genom att luften närmast marken
värms upp kraftigt. I molnet uppstår då kraftiga
vindar som för luften fram och tillbaka. Även
vattendropparna i molnet åker upp och ner och de
krockar med varandra och slår sig samman.
Vattendropparna blir större och större och kan på
så sätt växa till stora hagel.
Åska uppstår genom att haglen i molnet blir
elektriskt laddade. Även marken som ligger under
molnet är elektriskt laddat och blixtarna
uppkommer när de elektriska laddningarna
förflyttar sig mellan molnet och marken. Dundret
kommer sig av att luften som laddningen går
igenom plötsligt blir mycket varmare och ger en
tryckökning. Tryckvågen som uppstår hör vi som
en knall.
DAGG OCH DIMMA
I luften finns en hel del vattenånga. Luften kan
dock inte ta upp hur mycket vatten som helst. Hur
mycket vatten luften kan binda beror på
temperaturen. Ju varmare det är desto mer vatten
kan luften binda. På natten blir det oftast kallare
och då lämnar en del vatten luften och lägger sig på
blad och gräs i form av vattendroppar. Det bildas
då dagg.
Luften kan också bli avkyld när den förflyttar sig.
Exempel på detta kan vara om en luftmassa glider ut
över ett kallt
vattendrag eller ner i
en kall dalgång. Den
molnbildning som
då sker kallas för
dimma.
REGNBÅGEN
En regnbåge uppstår när solen
lyser på en regnskur. Solens
strålar bryts då när de går genom
vattendropparna och ger en
regnbåge. Ju större vattendroppar
det finns i regnet desto starkare
är färgerna i regnbågen.
Regnbågen består av färgerna
röd, orange, gul, grön, blå och
violett.
Svara sedan på nedanstående frågor:
1. Varför börjar det regna ibland?
2. Hur uppstår dimma?
3. När på dygnet blir det oftast dagg? Varför blir det just då?
4. Rita en regnbåge med färgerna i korrekt ordning. Fota bilden och
kopiera in den här.
VÄDERSTATION
Temp
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Molninghet Nederbörd
/sol
Vindriktning
