Herder 1744-1803 • Morag (Polen) • Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) • Arbetade i Riga • ”Tyskland”: en kulturell enhet (men inte politisk) • ”Volk” • Folkets musik, sagor, etc • Folkets traditioner, vanor • Folkets kultur—det finns inget folk utan kultur • Folket: att inse sin egenart och bevara den • Herders folktanke: alla oavsett samhällsklass räknas in i en primär organisk gemenskap • Varje nation (folk) har sin plats där ”folksjälen” hör hemma • Idéer till en filosofi om mänsklighetens historia: en klimatlära—ett folks egenskaper kan förklaras med naturförutsättningarna under vilka de levt • Ett folks själ tar sig uttryck i kulturen—språket är avgörande • Varje nation har sin själī nationalism • Herder: ”Varje nation har mittpunkten för sin lycka i sig själv . . .” Johann Georg Hamman (1730-1788) • Königsberg • Kritik av upplysningens rationalism— representant av motupplysningen • Sanningen: förnuftets, trons och erfarenhetens enhet Herder och historiografin • Historiesyn: idéhistoria är förbunden med de olika folkens historiska utveckling • Historieskrivningens förändring efter Herder: tidigare präglas historieskrivningen av religiösa strider; efter Herder blir statshistoriska perspektivet dominerande • Människosyn: helhet (i motsats till samtida psykologers syn) Språket • Språk och tanke (medeltidens syn samt rationalismens perspektiv: tänkande föregår språket) • Herder (och Condillac): språket utvecklas i samband med tänkandet • Språket avspeglar människans natur Tolkning • Herders bidrag till tolkningslära • - upplysningsfilosofer (Hume, Voltaire): människorna är samma under olika perioder och i olika platser • Herder: människorna förändrasī tankar, litteratur, etc., bör kontextualiseras och tolkas • Tolkningen bör ta hänsyn till språket, texternas ursprung, genretillhörighet • - inlevelse • - sekularism (se Bibeltolkning) • Herder: grundare av historicismen • Tidsanda • - historievetenskapen blir den dominerande vetenskapen inom humaniora (litteratur-, musikkonstvetenskap, etc.) • - intresse för det unika, säregna, individuella • Bidrag till uppkomsten av lingvistik och antropologi • - språkets historiska förändring • - folkens olika egenskaper