De äldres sjukdomspanorama
Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti
Äldres sjukdomspanorama
Tumörer
Matsmältningsorganen
Diabetes
Blodbrist
Hjärta och kärl
Urinvägar
Sköldkörtelsjukdomar
Muskler och skelett
Smärta och värk
Nervsystemet och
psykiatri
Ögon
Tumörer
Bland kvinnor 65-74 år den vanligaste
dödsorsaken - 40%
Bröstcancer vanligast hos kvinnor,
prostatacancer vanligast hos män
Andra vanliga cancerformer är
lungcancer och cancer i magtarmkanalen
Matsmältningsorganen
Dyspepsi – symtom från övre delen av buken i
form av illamående, sura uppstötningar, halsbränna
Magsår – ger ofta dyspepsi och orsakas av
Heliobacter pylori men hos äldre ofta av
antiinflammatoriska medel (NSAID). Symtomlösa
magsår kan efter en tid ge blodbrist
Förstoppning – avföring mer sällan än var tredje
dag. Orsakas ofta av ”yttre” faktorer som dålig kost,
bristande vätskeintag och inaktivitet men också av
läkemedel
Diabetes
Diabetes innebär förhöjt blodsocker
Typ 1= minskad eller upphörd bildning av hormonet insulin från
de Langerhanska cellerna i bukspottskörteln
Typ 2= en minskad insulinproduktion och en minskad känslighet
för insulin i kroppens celler
Ca 20% av befolkningen >80 år har diabetes, främst typ 2
Kostförändringar, motion och viktminskning
Blodbrist - anemi
Blodbrist blir vanligare med stigande ålder – ofta
sekundär
Orsakerna är ofta järnbrist, brist på vitamin B12 och
folsyra samt sjukdomar som påverkar blodbildningen,
främst infektioner
Bristerna orsakas främst av mag- tarmsjukdom eller
undernäring
B12 brist kan ge neurologiska och psykiska symtom –
och munslemhinneproblem
Nutrition
Äldre, sjuka, äldre är
ofta dåligt nutrierade
Lågt BMI är en risk för
ökad mortalitet under
efterföljande år
De med bättre
tandstatus äter mer
kostfiber och de med
sämre tandstatus äter
mer sackaros
Hjärta och kärl
Hjärtsvikt – finns hos ca 10% av befolkningen >80 år och
innebär att hjärtat inte orkar upprätthålla tillräcklig blodcirkulation
i alla delar av kroppen
De främsta orsakerna är högt blodtryck och kärlkramp som finns
hos var fjärde 75+
När höger kammare sviktar, samlas vätska i benen och ibland i
buken – när vänster kammare sviktar samlas vätska i lungorna
Symtomen är förutom svullnad, andnöd, trötthet och ibland
illamående
Hjärta och kärl
Kärlkramp – angina pectoris – symtom på otillräcklig
blodtillförsel till hjärtmuskeln, oftast orsakat av förträngningar på
hjärtats kranskärl
Hos yngre är kärlkramp vanligare hos män men inte hos äldre
Smärta vid ansträngning – mitt i bröstet som strålar ut till armar,
käkar, rygg eller mage. Smärtan försvinner vid vila och intag av
nitroglycerin
Riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, övervikt och förhöjda
blodfetter. Acetylsalicylsyra används ibland i låg dos för att
förebygga hjärtinfarkt
Hjärta och kärl
Högt blodtryck – ett undre (diastoliskt) tryck på mer
än 90 mm Hg och/eller ett övre (systoliskt) tryck på
mer än 160 mm Hg (yngre patienter140 mm Hg)
Hypertoni kan vara sekundär men är oftast primär
eller essentiell (utan känd orsak)
Ändrad livsstil och medicinering med urindrivande
medel, betareceptorblockerare och blodkärlsvidgare
Förmaksflimmer
Den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak är oregelbunden
istället för att hålla sinusrytm. Förmaken kan inte hjälpa till vid
pumpningen. Oftast blir rytmen för snabb och risk för
blodproppar föreligger
Förmaksflimmer kan vara kroniskt eller paroxysmalt (uppträda
plötsligt)
Vid paroxysmalt förmaksflimmer kan man antingen elkonvertera
eller medicinera
Vid kroniskt förmaksflimmer får äldre ofta digitalis som hjälper
hjärtat att arbeta effektivare. Blodförtunnande medel minskar
risken för proppbildning
Urinvägar
Sköra slemhinnor i underlivet hos äldre kvinnor orsakar ofta
urinvägsinfektioner och inkontinens. Äldre män riskerar att få
förstorad prostata
Bakteriuri = när bakterier växer i urinen
Urinvägsinfektion – UVI = symtom. Ska med tanke på risk för
resistensutveckling behandlas först då och inte med onödigt
”breda” antibiotika
Inkontinens kan ha många olika orsaker och ska utredas.
Trängningsinkontinens behandlas ibland med antikolinerga
medel som bl a ger muntorrhet
Sköldkörtelsjukdomar
Sköldkörteln utsöndrar hormon som styr ämnesomsättningen – tyroxin
(T4) och trijodtyronin (T3)
Förstoring av sköldkörteln, oavsett funktion, kallas struma
Sköldkörtelsjukdomar är vanligare hos kvinnor. Hos äldre kan både
över- och underproduktion ge diffusa symtom
Basedows sjukdom är den vanligaste formen av hypertyreos som kör
kroppen ”på högvarv”
Hypotyreos låter kroppen gå ”på lågvarv”
Hypertyreos behandlas med operation eller radioaktivt jod, hypotyreos
behandlas med tyroxin (hormon)
Muskler och skelett
Artros – eller ledförslitning – kommer oftast först >50 år.
Kvinnor drabbas mest. Ledbrosket blir skört och taggiga
bennybildningar uppstår. Okänd orsak
Stelhet och smärta som behandlas med sjukgymnastik,
viktminskning och paracetamol och/eller NSAID-preparat. I
svåra fall opereras en konstgjord led in
Benskörhet uppstår främst efter klimakteriet hos kvinnor och
ökar vid rökning, inaktivitet och otillräckligt kalkintag. Ofta
frakturer i armar, höft och ryggkotor’
Fallskador i egna hemmet ökar – var tredje kvinna beräknas ha
brutit lårbenet vid 80 års ålder
Smärta och värk
Smärta och värk förekommer hos ca 60% av de äldre
Sjukdomar som orsakar smärta och värk ökar med
åldern – och en smärtutredning är viktig innan
behandling ges
Smärta kan behandlas både med och utan
läkemedel. Olika medel kombineras
Nervsystemet och psykiatri
Depression – ökar med stigande ålder och kan ha
många orsaker, bl a en förändrad livssituation och
vissa mediciner (kortison)
Depression hos äldre kan yttra sig på många olika
sätt bl a som smärta och demens
Sömnstörningar – äldre vaknar ofta tidigt men
sjukdomar och läkemedel kan också störa sömnen
Ögon
Torra ögon är vanligt hos framförallt äldre kvinnor.
Orsakas ibland av reumatiska sjukdomar (SS) och
antikolinerga läkemedel
Grön starr (glaukom) orsakas av förhöjt tryck i ögat.
Behandlas ofta med betareceptorblockerare i
droppform
Förändrad
kroppssammansättning
En nyfödd har 80%
kroppsvatten, en 75-80-åring
har 50%
Vi blir fetare och torrare!
Fettlösliga läkemedel
fördelar sig lättare i kroppen
och verkar längre än
beräknat – t ex sömnmedel
Tandvårdspersonalens roll i den ökande
läkemedelsanvändningens spår
Ta en bra anamnes
Få en lista på
patientens
läkemedel
Vid osäkerhet - ta
sjuksköterske/läkarkontakter
