Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Ungern 2005
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Ungern är en fungerande parlamentarisk demokrati med stabila institutioner.
Regeringen respekterar rättsväsendets oberoende. De mänskliga rättigheterna
(MR) skyddas i allmänhet på ett bra sätt. Fortsatt uppmärksamhet bör dock
ägnas åt den fortsatta segregeringen och diskrimineringen av romer, det
långsamma förfarandet i rättssystemet, långa häktningstider och flyktingarnas
situation vid asylmottagning.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för de
mänskliga rättigheterna
Ungern har ratificerat de centrala FN-konventionerna om mänskliga
rättigheter, inklusive de två tilläggsprotokollen till konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter.
Ungern har även ratificerat flyktingkonventionen och den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna.
Ungern ligger flera år efter med rapportering till relevanta FN-kommittéer vad
gäller konventionen mot diskriminering av kvinnor (CEDAW) samt
konventionen om ekonomiska och sociala rättigheter (CESCR).
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Det finns uppgifter om inhuman behandling av frihetsberövade personer.
Romer och mörkhyade utlänningar är de vanligast förekommande offren för
polisvåld.
Enligt uppgifter från ungerska Helsingforskommittén fortsätter de ungerska
fängelserna att vara kraftigt överbelagda, i snitt runt 150 procent men på vissa
fängelser uppåt 200 procent (totalt satt 16 000 personer i fängelse 2005).
2
Ökade ansträngningar görs för att rehabilitera brottslingar och underlätta
återgång till livet utanför fängelset.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet är avskaffat.
5. Rättssäkerhet
Domstolsväsendet utgörs av domstolar på lokal- och länsnivå samt av Högsta
domstolen. Därutöver finns en författningsdomstol. De elva domarna i
författningsdomstolen utses på nio år av parlamentet.
Domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten.
Militärdomstolar förekommer, vars domar kan överklagas till Högsta
domstolen. Domare utses av presidenten, och kan inte fråntas sitt ämbete på
annat sätt än vad som föreskrivs i lag. Män och kvinnor behandlas lika inom
rättsväsendet. Straffbarhetsåldern är 18 år. Ungdom mellan 14 och 18 år kan av
domstol i vissa fall dömas till internering vid ungdomsanstalt. Sedan den 1
mars 2000 finns möjlighet att häkta en misstänkt i dennes frånvaro. Vidare har
utrymme skapats för dem som har begått smärre brott, att erhålla ett lägre
straff i utbyte mot erkännande och utebliven rättegång.
Det rättsliga förfarandet i sin helhet är rättvist, om än långsamt. Högsta
domstolen dras med de mest utdragna processerna, medan situationen i lokala
och regionala domstolar har förbättrats under året. Ett problem är att domarna
tyngs av överflödig administration och otidsenliga procedurregler. Till följd av
anslutningsprocessen till EU har en ny regional nivå direkt under Högsta
domstolen inrättats.
Polisen har traditionellt haft lågt förtroende hos allmänheten. Den misstänks
för korruption och anklagas för brutalitet. Den ungerska polisen har enligt
oberoende bedömare dock moderniserats och höjt rättssäkerhetsnivån avsevärt
under de senaste åren.
Ungern har sedan tio år tillbaka tre ombudsmannainstitutioner - en för civila
och medborgerliga rättigheter, en för minoriteter och en för dataskydd och
informationsfrihet. Ungerska medborgare kan framföra klagomål vid samtliga
tre institutioner. Ombudsmännen tillsätts av parlamentet. Ombudsmannen för
civila och medborgerliga rättigheter utredde 2004 totalt 1 257 anmälningar; i
263 av dessa fastställdes att grundläggande medborgerliga rättigheter hade
kränkts.
Vissa uppgifter tyder på att polisen inte alltid tillgodoser en misstänkts rätt till
ombud på ett korrekt sätt. Polis, som gripit en misstänkt brottsling är också
ansvarig för att utse försvarsadvokat. Vidare är ersättningen till offentliga
3
ombud så låg att kvaliteten på de ombud som utses blir lidande. Den bristande
rättssäkerheten på detta område, liksom när det gäller situationen i fängelserna,
är till stor del ett kostnadsproblem. Lagen om rättslig hjälp har dock
reformerats (reformerna trädde i kraft 2004). Den ger bland annat möjlighet
för enskilda organisationer att ge rättslig hjälp till fattiga. En andra fas av
reformarbetet har fördröjts av budgetmässiga skäl.
6. Personlig frihet
En gripen person kan hållas i 72 timmar innan häktningsframställning görs. En
misstänkt har rätt till rättshjälp och förutsätts vara oskyldig tills motsatsen
bevisats. Myndigheterna är skyldiga att utse ombud för ungdomar, obemedlade
och förståndshandikappade.
Maximal häktningstid är två år. Tidigare har Ungern kritiserats för mycket
långa häktningstider (tiden utnyttjades ibland som ett redskap för att utöva
tryck på den frihetsberövade), men genomsnittstiden har det senaste året
sjunkit radikalt. Romer hålls i förvar oftare och under längre tid än andra
ungrare, som begått likvärdiga brott.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer inte.
8. Yttrande- och mediafrihet
Författningen garanterar yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och
religionsfrihet.
Full yttrande- och mediafrihet råder i Ungern. Tidigare problem med
tillsättningen av politiskt balanserade styrelser för public servicemedia är
uppklarade. Mediafrågor är alltjämt politiserade.
Censur förekommer inte.
Det finns inga begränsningar av rätten att ansluta sig till politiska eller fackliga
organisationer eller religiösa samfund. Tio eller flera personer kan registrera en
förening.
Alla religiösa grupper får verka fritt. Det finns 92 officiellt erkända religioner,
av vilka vissa är berättigade till statligt stöd. 100 underskrifter behövs för att
kunna registrera en religion vid lokal domstol. Religiösa skolor erhåller bidrag
på samma sätt som vanliga skolor.
9. De politiska institutionerna
Medborgare över 18 år, bosatta i Ungern, äger rätt att rösta. Allmänna val hålls
var fjärde år. Efter parlamentsvalen 2002 finns 4 partier i parlamentet, av vilka
4
två ingår i regeringen. Det finns extremnationalistiska och antisemitiska partier,
men inget av dem har i dag plats i parlamentet. Det nynazistiska partiet Blod
och Ära upplöstes i oktober 2005 av en domstol i Budapest, med stöd i landets
grundlag. Likaledes har domstolsförfaranden inletts mot personer som använt
sig av den förbjudna nazistiska symbolen pilkorset.
Parlamentet väljer premiärminister på förslag av presidenten. Presidenten väljs
av parlamentet för fem år. Nuvarande president tillträdde 2005. Presidenten
har vetorätt i lagstiftningsärenden. Vidare sätter presidenten datum för
parlamentsval och utser ministrar på förslag av premiärministern. Presidenten
är överbefälhavare och har vissa, om än begränsade befogenheter inom det
utrikespolitiska området.
Få kvinnor väljs in i de församlingar som har att fatta politiska beslut. 35 av de
386 ledamöterna i parlamentet är kvinnor. Regeringen med 18 medlemmar har
2 kvinnliga ledamöter.
Ungern har ett grundlagsskyddat stöd för nationella minoriteter, och ett
ambitiöst system med viss politisk autonomi för etniska grupper. Lagen om
nationella och etniska minoriteters rättigheter (1993) slår fast mer detaljerade
rättigheter vad gäller bland annat utbildning på modersmålet och kulturella
frågor.
Parlamentet har i juni 2005 beslutat om en ny lag som ska stärka och tydliggöra
rollen för minoriteternas autonoma politiska organ på lokal, regional och
nationell nivå. Bland annat får de en otvetydig legal status som statliga
myndigheter jämfört med tidigare då de behandlats som enskilda
organisationer.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Diskriminering av romer och kvinnor förekommer i arbetslivet.
2005 var arbetslösheten drygt 7 procent. Arbetslösheten varierar dock kraftigt
över landet, med över tio procents arbetslöshet i vissa delar av östra Ungern. I
vissa romska bosättningar är arbetslösheten nära hundraprocentig.
Sysselsättningsgraden var 2004 ungefär 57 procent av arbetskraften (15-64 år),
vilket är betydligt lägre än EU-snittet.
Arbetsmarknadslagen erkänner arbetstagarnas rätt att organisera sig, utse
representanter, publicera tidningar och öppet främja sina medlemmars
intressen. Bortsett från militär och polis har alla arbetstagare rätt att strejka.
Offentligt anställdas löner fastställs av parlamentet. En kommission bestående
av arbetstagare, arbetsgivare och regeringen samråder om minimilöner och
5
arbetssociala förhållanden. Minimilönen uppgick år 2004 till 53 000
HUF/månad (1 900 SEK).
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Alla delar av befolkningen har i princip samma tillgång till hälsovård. Dock
medför de låga lönerna inom hälsosektorn, att ett omfattande system med
betalningar vid sidan om tillämpas, varför vissa ingrepp kan kosta betydande
belopp. Vidare varierar tillgången till hälsovård över landet. Vissa utsatta
grupper, däribland romer, kan i praktiken ha sämre tillgång till hälsovård.
Medellivslängden för kvinnor är 76,5 år, och 68 år för män (2003).
Organisationer som verkar för kvinnors rättigheter pekar på allvarliga brister i
skyddet för reproduktiv hälsa i Ungern. Abortlagstiftningen, som ändå är
relativt liberal jämfört med andra länder i regionen, ålägger läkare att försöka
övertala kvinnor att inte göra abort. En kvinna som ändå beslutar sig för att
göra abort får bekosta detta själv om inte särskilda omständigheter föreligger.
12. Rätten till utbildning
5,5 procent av BNP gick till utbildningssektorn (2002), vilket var något högre
än EU-genomsnittet. Tio års grundläggande utbildning är obligatorisk och
kostnadsfri. Det förekommer ingen skillnad mellan flickors och pojkars rätt till
utbildning. Däremot förekommer i praktiken diskriminering av romska barn
inom skolväsendet. Vissa studier visar att det förekommer att friska romska
barn sätts i klasser för förståndshandikappade, till stor del till följd av sin
bakgrund och till följd av bristande kunskaper. Vissa klasser för
förståndshandikappade utgörs till åttio procent av romska barn. Det finns
enligt uppgift 900 skolor i Ungern där antalet romska barn överstiger tio
procent. Romska barn slutar skolan i förtid i större utsträckning än andra barn.
Regeringen har infört stipendier som ska uppmuntra romska ungdomar att
fullfölja gymnasieutbildning och akademiska studier. Antalet stipendiater
uppgick till 26 600 läsåret 2004/05.
Ungerska domstolar har under 2003 och 2004 utdömt skadestånd i
uppmärksammande mål om segregerade klasser för romska barn under 90talet.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den ekonomiska tillväxten från mitten av 90-talet har skapat förutsättningar
för förbättrade levnadsvillkor i landet. Inkomstskillnaderna i landet är dock
stora, både mellan olika grupper av arbetstagare och mellan Budapest och
västra Ungern å ena sidan, och östra Ungern å den andra. BNP per capita
uppgick till 8 025 euro år 2004. Tillgången på bostäder är ett problem. 44 000
nya bostäder byggdes 2004. Delar av bostadsbeståndet saknar fortfarande
vatten och avlopp. Bland den stora romska befolkningen uppskattas 10
6
procent fortfarande bo i områden utan vatten, el eller avlopp. Bostadsbyggande
är dock prioriterat av regeringen.
Den genomsnittliga pensionen uppgick 2004 till 56 000 HUF/månad (cirka 2
070 kr).
En av fem ungrare är äldre än 60 år, och andelen äldre väntas öka till trettio
procent under de kommande 25 åren. Från regeringens sida söker man finna
nya former för äldrevård och samtidigt upprätthålla standarden på berörda
vårdinstitutioner.
OLIKA GRUPPERS SITUATION
14. Kvinnans ställning
De organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter efterlyser fortfarande
den nationella jämställdhetsplan som påbörjades 2003.
Våld i hemmet mot kvinnor är vanligt förekommande. Det är dock svårt att få
fram statistik eftersom misshandel sällan rapporteras. Organisationer
verksamma på området hävdar att två av tio kvinnor är hotade och/eller
utsatta för våld i hemmet. Våldtäkt inom äktenskapet är straffbelagt. FN:s
kommitté för mänskliga rättigheter rekommenderade vid sessionen i april 2002
Ungern att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. En ny
lag om våld mot kvinnor antogs av parlamentet 2003.
Den ungerska polisledningen har under 2005, som svar på anklagelser om
passivitet när det gäller våld i hemmen, skickat ut ett "metodologi-instruktion"
till lokala polismyndigheter som instruerar dem att prioritera sådana
anmälningar högre. Dessutom kräver man att samarbetet mellan polis och
sociala myndigheter ska förbättras. Fortfarande finns behov av utbildning och
attitydförändring i poliskåren när det gäller kvinnovåld.
Lagen förbjuder inte sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Juridiskt sett har
kvinnor samma rättigheter som män, men antalet kvinnor i ledande
befattningar är lågt. Antalet kvinnor inom polis och krigsmakt har dock ökat de
senaste åren. Kvinnor är starkt representerade på det rättsliga området, samt
inom vård- och läraryrken. Kvinnors löner ligger lägre än lönerna för män i
samma positioner.
Handel med kvinnor pågår med inriktning på västra Europa, Kanada och
Japan. Ungern är i ökande utsträckning både transit- och destinationsland för
handel med kvinnor från Ryssland, Ukraina och Rumänien. Människohandel är
straffbart i Ungern sedan den 1 mars 1999. Ungerska myndigheter har påbörjat
7
insatser för att ta bättre hand om offren för prostitution och handel med
kvinnor.
Den lag som introducerades i september 1999, som skulle begränsa
prostitutionen till vissa områden, kan inte anses ha varit framgångsrik och har
lett till en juridiskt oklar situation. Inga beslut har fattats om i vilka områden
prostitutionen skulle vara laglig. Det lokala motståndet är starkt överallt.
Samtidigt behandlas köpandet och säljandet av sex i de "förbjudna" områdena
som en mindre förseelse. En växande gruppering i parlamentet vill legalisera
prostitution fullt ut, och träda ur 1949 års konvention mot människohandel
och prostitution (som Ungern ändå inte följer).
15. Barnets rättigheter
En övergripande strategi för stärkande av barns rättigheter saknas alltjämt.
Skillnader mellan olika grupper av barn existerar. Situationen för romska barn
kräver särskilda åtgärder, på områden som hälsa, utbildning och social service.
Flera tusen barn utsätts för sexuell exploatering varje år, men endast cirka
femtio fall per år hamnar i domstol.
I takt med den minskande befolkningen ökar regeringen ansträngningarna att
förbättra villkoren för barnfamiljerna (ökade barnbidrag m.m.). Barn under 15
år får inte arbeta. Barnpornografi är förbjudet sedan 1997.
Den allmänna värnplikten avskaffades 2004.
16. Olika befolkningsgruppers situation
1993 års nationalitetslag erkänner 13 nationella och etniska minoriteter i
Ungern. Tillsammans utgör dessa cirka tio procent av den ungerska
befolkningen. (I den senaste folkräkningen 2001 valde dock endast 314 000 att
definiera sig som tillhörande en av de 13 minoriteterna.) Den största gruppen
utgörs av romer, vars antal uppskattas till mellan 500 000 och 800 000. Vid
lokalval kan dessa 13 minoriteter välja självstyrande organ med mandat att fatta
beslut inom utbildning, kultur, media och ekonomi. Sedan valet 2002 finns
1317 självstyrande organ i Ungern. Kommunerna måste konsultera det lokala
självstyret i frågor som rör den berörda minoriteten. Minoriteterna har också
möjlighet att upprätta organ på nationell nivå, vilket alla 13 har gjort.
I det ungerska parlamentet finns ett ständigt utskott som ägnar sig åt
minoritetsfrågor och mänskliga rättigheter. En minoritetsombudsman, tillsatt
av parlamentet, har till uppgift att ta emot klagomål från personer tillhörande
minoriteter och fungera som rådgivare åt myndigheter i minoritetsfrågor. Det
finns också en särskild myndighet för nationella och etniska minoriteter.
8
Myndigheten samordnar regeringens politik på området och övervakar
regeltillämpning.
Den nuvarande ungerska regeringen lägger stor politisk vikt vid romafrågan.
Den framhåller att romernas situation, låga utbildningsnivå och resulterande
hög arbetslöshet och ofta dåliga hälso- och bostadsförhållanden, utgör ett
nationellt problem. Utbildningsministeriet har satsat kraftigt på att avskaffa
segregering i skolsystemet genom att ge mer i bidrag till integrerade skolor. Det
är för tidigt att se vilken effekt åtgärderna kommer att få på skolsystemet. Vissa
medel, som avsatts till skolor med romska barn, kommer dock inte dessa
skolor till del, eftersom kommunerna nyttjar medlen till annan skolverksamhet.
Samtidigt försvårar oenighet mellan olika romska grupper deras möjligheter att
påverka regeringen i för dem positiv riktning.
På det institutionella området har regeringen vidtagit vissa åtgärder. Ett råd för
romafrågor har skapats med 21 medlemmar som möts fyra gånger per år och
leds direkt av premiärministern. En särskild minister har utsätts med ansvar för
jämställdhet och minoriteter. Under denne minister, men organisatoriskt även i
premiärministerns kontor, finns en statsekreterare med särskilt ansvar för
romafrågor. Vid utbildningsdepartementet finns en särskild kommissionär
med ansvar för romafrågor.
Dataskyddslagen från 1992 förhindrar insamling av uppgifter grundade på
etnisk eller religiös tillhörighet, varför officiell statistik saknas inom vissa
områden.
Romernas situation torde utgöra det största enskilda MR-problemet i Ungern.
Det finns i det ungerska samhället ett inbyggt och inte ofta ifrågasatt förakt
mot romer. Även om vissa institutionella åtgärder vidtagits kvarstår en djup
segregation av romerna i det ungerska samhället. FN:s kommitté för mänskliga
rättigheter har uttryckt oro och rekommenderat vissa åtgärder från Ungerns
sida; det gäller bland annat arbetsmarknad, utbildningssystemet, offentliga
tjänster och tillgång till bostäder. 2005 fällde den ungerska
konstitutionsdomstolen flera ungerska kommuner som diskriminerat romer när
det gällde tillgång till bostäder.
År 2005 till 2015 pågår "The Decade of Roma Inclusion", ett samarbetsprojekt
mellan åtta centraleuropeiska stater, Världsbanken och EU. Som en
konsekvens av detta har bland annat en utbildningsfond skapats, med säte i
Budapest.
Antisemitiska strömningar förekommer i det ungerska samhället, men inte i
något av de i parlamentet företrädda partierna. Det extremnationella partiet
MIÉP måste dock betecknas som antisemitiskt.
9
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Homosexualitet är inte förbjudet enligt lag. Sexuellt umgänge mellan
heterosexuella är tillåtet från 14 års ålder, medan det är tillåtet från 18 års ålder
mellan homosexuella. Homosexuella har rätt att ingå partnerskap, i det ingår
rätten att ärva egendom och en avliden partners pension.
Konstitutionsdomstolen beslöt 1995 att diskriminering på grund av sexuell
läggning inte får förekomma i Ungern. Med undantag för vissa rättigheter
ingående i det sociala trygghetssystemet, har beslutet dock ej föranlett några
lagändringar. Nybildade organisationer för homosexuellas rättigheter hävdar att
homofobin ökat i Ungern, bland annat genom uttalanden av politiker på lokal,
regional och nationell nivå. Ett extremhögerparti har 2005 väckt medial
uppmärksamhet kring ett "Sodom-pris" som man tilldelar dem som "bryter
mot samhällsmoralen". Företrädare för homosexuella är också kritiska till
diskriminering av homosexuella i kyrkornas prästutbildningar, vilket föranlett
rättsliga processer.
18. Flyktingars rättigheter
Mellan 1988 och slutet av 2004 ansökte 46 385 personer om asyl i Ungern.
Trenden är nedåtgående; under 2005 års första nio månader ansökte endast
cirka 400 personer. I genomsnitt hälften av alla asylsökande lämnar Ungern
illegalt inom en månad efter ankomst. Ytterligare en stor del lämnar landet
efter att deras asylansökningar avslagits. Under sjuårsperioden ovan gav
Ungern flyktingstatus till 1 477 personer. Även större delen av denna grupp
lämnar vanligtvis landet efter en viss tid. Kritiker bland MR-organisationer, till
exempel Helsingforskommittén, hävdar att ungerska myndigheter i själva
verket uppmuntrar asylsökande att lämna landet.
Flyktingmottagandet har dock förbättrats de senaste åren, framför allt vad
avser levnadsvillkoren för de asylsökande. Asylprocessen är dock fortfarande
utdragen. I januari 2002 trädde ny lagstiftning i kraft, vilken lade lagarna inom
asylområdet helt i linje med EU:s regelverk. Ett nytt verk med helhetsansvar
för utlännings- och medborgarskapsärenden inrättades den 1 januari 2000.
Ungerns flyktingläger vid gränserna, där långa väntetider råder, fick kritik i
EU:s översynsrapport i november 2003. Tillsammans med UNHCR har
Ungern öppnat Europas första hem för separerade barn. 190 separerade
flyktingbarn registrerades 2003 i Ungern Ett twinningsamarbete med Grekland
pågår för att förbättra flyktingmottagandet.
Ungern är också ett transitland för illegal invandring till Europa. Den
organiserade brottsligheten har växt i styrka, och människosmuggling
förekommer. Förutom ungerska nätverk tros ryska, ukrainska och kinesiska
brottssyndikat ligga bakom verksamheten. Efter stora investeringar från statens
10
sida har dock gränskontrollerna stärkts avsevärt, vilket kan ha gjort att
människosmugglingen nu söker sig andra vägar än genom Ungern. Ungersk
polis och gränsvakter rapporterade 1 843 illegala invandrare under 2003, vilket
var en klar minskning jämfört med 5 728 år 2002. Några nyare siffror har inte
stått att finna.
Ungerska Helsingforskommittén har framfört kritik mot att flyktingar i Ungern
betraktas som en säkerhetsrisk. Kommittén hävdar vidare att många flyktingar
inte får det skydd de skulle behöva i landet, utan i stället söker sig vidare till
andra länder. I de allra flesta fallen har detta dock inte med det bristande
skyddet utan med klyftan i levnadsstandard mellan Ungern och Västeuropa att
göra.
Korruption bland poliser och gränsbevakningspersonal har förekommit bland
annat i samband med immigration och trafficking.
19. Funktionshindrades situation
Regeringen uppskattar att upp till 10 procent av befolkningen har någon form
av funktionshinder. 1998 beslutades att alla offentliga byggnader inom tio år
skulle vara tillgängliga för funktionshindrade. Ett statligt råd för frågorna
inrättades 1999, under ordförandeskap av socialministern. Sedan 1997 måste
företag med fler än tjugo anställda reservera minst fem procent av tillgängliga
platser åt funktionshindrade. De funktionshindrade göms inte undan, men den
service som de ges är begränsad.
ÖVRIGT
20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer som bedriver ett viktigt
rådgivnings- och övervakningsarbete. Ett ökande antal organisationer fungerar
som remissinstanser i lagstiftningsarbetet.
21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter
UNHCR förestår det lokala FN-kontoret. Verksamheten är främst inriktad på
att bidra till att utveckla och förbättra det ungerska flyktingmottagandet.
Europarådet har sitt ungdomscenter i Budapest. Centret genomför en
omfattande utbildningsverksamhet, som dock i princip tar sikte på
Europarådets alla medlemsstater.
En organisation med europeisk spännvidd som har sitt säte i Budapest är
European Roma Rights Centre (ERRC). Organisationen ger rättslig hjälp till
romer i domstolsprocesser, men arbetar också med rådgivning, monitoring och
11
stipendier för att främja romers rättigheter. ERRC har ett samarbete bland
annat med svenska DO och svenska Helsingforskommittén.
