Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Ungern 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Sedan systemskiftet 1990 har Ungern utvecklats till en för det geografiska
området stabil demokrati med oinskränkt rörelsefrihet, fristående domstolar,
oberoende media, alternerande regeringar och ett växande civilt samhälle. I
Ungern finns även ett socialt skyddsnät och ett generellt välfärdssystem med
obligatorisk skolgång och kostnadsfri sjukvård för alla medborgare.
I ett europeiskt perspektiv framstår dock vissa förändringar under det senaste
året som oroväckande. Högerpartiet Fideszs jordskredsseger i parlamentsvalet
möjliggjorde ett flertal långtgående reformer som syftar till att koncentrera
makt hos regeringen. Bland annat har konstitutionsdomstolens befogenheter
inskränkts och lagstiftningsarbetet sker ofta på ett sätt som hämmar
transparens.
Regeringen har även introducerat ett paket med nya medielagar som inskränker
yttrandefriheten på flera områden. Lagarna har särskilt kritiserats för att minska
friheten på Internet, för att politisera public serviceföretagen och för att ställa
alltför strikta krav på innehållet i publicerat material.
Den ekonomiska krisen drabbade Ungern hårt, och de sociala problemen har
ökat markant i dess kölvatten. Arbetslösheten är hög, anslagen till både
sjukvård och utbildning har minskat och antalet fattiga människor har ökat.
Utvecklingen har särskilt drabbat grupper av människor som redan tidigare
levde på marginalen.
Den romska minoritetens situation har förvärrats och frågan har blivit en
nationell och internationell angelägenhet. Särskilt inom utbildningsväsendet
och på arbetsmarknaden förekommer omfattande diskriminering och romska
2
bostadsområden har den klart lägsta levnadsstandarden. Etniskt motiverat våld
mot romer förekommer och vardagsrasismen är utbredd. Det högerextrema
partiet Jobbik har etablerat sig som landets tredje största parti och har till stor
del profilerat sig på sin antiromska retorik.
Kvinnor är underrepresenterade inom politiken och diskrimineras på flera
områden i det ungerska samhället. Oviljan att göra något åt problemen medför
att den traditionella arbetsdelningen cementeras. Våld mot kvinnor
uppmärksammas inte i tillräcklig utsträckning och prostitutionen är
omfattande.
HBT-personer och funktionshindrade är andra grupper som utsätts för
diskriminering. Kritik har även riktats mot det långsamma förfarandet i
rättsystemet, överbelagda fängelser samt alltför långa asylprocesser.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Ungern har ratificerat de centrala FN-konventionerna om mänskliga
rättigheter:
-
-
-
-
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
(ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild
klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Ungern
rapporterade senast till konventionskommittén i mars 2009.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter, (ICESCR). Ungern ligger för närvarande efter
med rapporteringen. Den senaste rapporten lämnades till
konventionskommittén i september 2005.
Konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering, (CERD). Ungern ligger för närvarande
efter med rapporteringen. Den senaste rapporten lämnades
till konventionskommittén i januari 2002.
Konventionen om avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW) samt det fakultativa
protokollet om enskild klagorätt. Ungern ligger för
närvarande efter med rapporteringen. Den senaste
rapporten lämnades till konventionskommittén i juni 2006.
Konventionen mot tortyr, (CAT), men inte det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr (OPCAT). Ungern
rapporterade senast till konventionskommittén i november
2010.
Konventionen om barnets rättigheter (CRC), samt de
tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och
3
-
om handel med barn. Ungern rapporterade senast till
konventionskommittén i februari 2004.
Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning (CPD). Ungern rapporterade senast
till konventionskommittén i oktober 2010.
Ungern har även ratificerat Flyktingkonventionen och det tillhörande
protokollet från 1967, Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen
(ICC), samt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).
Ungern sitter med i FN:s människorättsråd till och med 2012.
Besök gjordes år 2009 av CPT (Europeiska kommittén för förhindrande av
tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning). Under
besöket inspekterades förhållanden i ungerska fängelser.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr är förbjudet enligt lag och lagstiftningen grundas också i övrigt på FN:s
konvention mot tortyr. FN:s normer om minimistandard för behandling av
fångar har också implementerats i den ungerska lagstiftningen. Ungern är dock
ett av de få europeiska länder som ännu varken har undertecknat eller
ratificerat det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr (OPCAT).
Ungerska fängelser har länge varit överbelagda, och den tidigare positiva
utvecklingstrenden ser dessutom ut att ha vänt. 2009 var
överbeläggningsgraden 129 procent av normalkapaciteten, jämfört med 117
procent 2008. Människorättsorganisationer är dessutom oroliga för att
överbeläggningen kommer att öka ytterligare genom regeringens allt hårdare
kriminalpolitiska åtgärder. Enligt regeringen kommer problemet till stor del att
lösas av att nya fängelser öppnas inom en snar framtid. I mars 2009 satt 15 367
personer i ungerska fängelser.
Förhållanden vid fängelser och häkten varierar mycket, men vissa inrättningar
kritiseras för att ha en undermålig standard. Det finns bland annat rapporter
om för små celler, avsaknad av skiljeväggar mellan toaletter och boendeytor,
samt bristande hygienanläggningar. Mycket pekar också på att handbojor och
kroppsbälten överutnyttjas. Anklagelser om våld mot fångar leder sällan till
rättsliga åtgärder, och fångvakter som åtalas fälls i lägre utsträckning än andra.
4
Ungern har kritiserats för att fångar som påstår sig ha blivit utsatta för
övergrepp sällan undersöks av oberoende läkare.
Ungern kritiseras också för behandlingen av asylsökande. Det finns
flyktingförläggningar som inte ens når upp till godtagbar fängelsestandard.
Människorättsorganisationer rapporterar att anklagelser om polisbrutalitet
sällan utreds. Dessutom är det ovanligt att misstänkta poliser suspenderas från
tjänstgöring under tiden som rättsprocesserna pågår. 2007 etablerades dock en
myndighet med uppgift att göra oberoende utredningar av klagomål som riktas
mot polisen. Människorättsorganisationer uppger att romer och mörkhyade
utlänningar är de vanligast förekommande offren för polisvåld.
4. Dödsstraff
Dödstraff är förbjudet i Ungern sedan 1990. Den senaste avrättningen
verkställdes 1988.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Rörelsefrihet garanteras i lag. Inga fall om godtyckliga frihetsberövanden eller
politiskt motiverade ofrivilliga försvinnanden har rapporterats.
En gripen person kan hållas i 72 timmar innan häktningsframställning görs. En
misstänkt har rätt till rättshjälp och ska enligt lagen förutsättas vara oskyldig
tills dess motsatsen har bevisats. Myndigheterna är skyldiga att utse ombud för
ungdomar, obemedlade och förståndshandikappade.
Människorättsorganisationer kritiserar Ungern för att överutnyttja möjligheten
till frihetsberövande tvångsmedel i allmänhet och till häktning i synnerhet.
Domstolarna anklagas för att godkänna häktningsframställningar utan att
alternativa möjligheter övervägs. Mindre ingripande åtgärder används sällan.
Tidigare kritiserades Ungern ofta för sina generellt mycket långa
häktningstider, men genomsnittstiden har sjunkit under de senaste åren. Detta
antas särskilt bero på att lagen om häktningstider har blivit striktare. Idag ska
den häktades fall kontrolleras var sjätte månad. Om det därefter finns
önskemål om att förlänga häktningstiden måste detta kunna motiveras av
beslutsfattaren. Den maximala häktningstiden är fyra år vid misstankar om
grova brott.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
5
Ungern är en rättsstat och medborgarna kan generellt räkna med en rättssäker
handläggning av myndighetsärenden. Kvinnor och män har samma formella
rättigheter. Diskriminering är förbjudet enligt lag.
Författningen stadgar att domstolsväsendet ska vara fristående i förhållande till
den exekutiva makten. Det ordinarie domstolsväsendet utgörs av domstolar på
lokal- och länsnivå samt av Högsta domstolen. Därutöver finns en rad
specialdomstolar, inklusive militärdomstolar, vars avgöranden kan överklagas
till Högsta domstolen. Domare utses av presidenten, och kan bara fråntas sitt
ämbete på det sätt som lagen anger.
Ungern har också en konstitutionsdomstol med stora befogenheter att
underkänna nya lagar som strider mot konstitutionen.
Konstitutionsdomstolens domare utses av parlamentet för nioårsperioder.
Det rättsliga förfarandet är ofta långsamt. En stor del av de framförda
klagomålen mot Ungern vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter har
gällt utdragna domstolsprocesser. För att åtgärda problemet har bland annat
introducerats en möjlighet för domare att döma till lägre straff i utbyte mot
erkännande och utebliven rättegång. Situationen i lokala och regionala
domstolar har förbättrats under de senaste åren, men väntetiderna i Högsta
domstolen är fortfarande långa.
Ungern har fyra ombudsmannainstitutioner, vars ledare tillsätts av parlamentet:
en för civila och medborgerliga rättigheter, en för minoriteter, en för dataskydd
och informationsfrihet och en för skyddet av miljön. Ungerska medborgare
kan framföra klagomål vid samtliga institutioner. Ombudsmännens avgöranden
har kritiserats för att sakna tillräcklig tyngd.
Straffbarhetsåldern är 14 år. Möjligheten att döma personer under 18 år till
fängelse återinfördes under 2010, samtidigt som en rad småbrott fick fängelse i
straffskalan. Eftersom personer under 18 år inte får dömas till böter, anser
kritikerna att det föreligger en risk för att många barn kommer att dömas till
fängelse för ringa brottslighet.
Vissa uppgifter tyder på att rätten till ett rättsligt ombud inte tillgodoses på ett
korrekt sätt. Polis som gripit en misstänkt brottsling är också ansvarig för att
utse försvarsadvokat. Vidare är ersättningen till offentliga ombud så låg att
kvaliteten på de ombud som utses blir lidande. Den bristande rättsäkerheten på
detta område är därmed till stor del ett kostnadsproblem. Lagen om rättshjälp
erbjuder möjligheter för enskilda organisationer att ge rättshjälp till fattiga.
Korruptionen är utbredd i Ungern. Enligt Transparency International är
Ungern dessutom bland de tre europeiska länder där korruptionen förmodas
6
ha ökat mest under de senaste åren. Den antas vara särskilt stor inom
polisväsendet och vissa andra myndigheter. I april 2010 infördes en ny lag om
uppgiftslämnande som på lång sikt väntas bidra till bättre transparens. Den nya
regeringen som tillträdde under 2010 säger sig vara beredd bekämpa
korruptionen och har aviserat vissa åtgärder. Bland annat har
åklagarmyndigheten tilldelats extra medel för detta ändamål och planer finns på
att upprätta en anti-korruptionsenhet.
Polisväsendet har traditionellt haft lågt förtroende hos allmänheten. Det
misstänks för korruption och anklagas för brutalitet. Polisens oprofessionella
hantering av kravallerna i Budapest under hösten 2006 ledde till en alltjämnt
pågående debatt om dessa frågor. Trots att 202 rättsprocesser inletts mot de
anklagade poliserna, har bara sju domar fallit. Endast två av dessa var fällande
domar. Även om åtgärder har vidtagits kvarstår många problem. Anmälningar
om polisvåld utreds i betydligt lägre utsträckning än anmälningar som riktas
mot civilpersoner. Flera rapporter talar också om att romer utsätts för betydligt
mer polisvåld än andra grupper.
Misstänkta brottslingar kan häktas i sin frånvaro. Under 2010 infördes
automatiskt livstidsstraff för brottslingar som döms för allvarlig brottslighet tre
gånger. Ungern kritiseras av FN:s människorättskommitté för att terroristbrott
i strafflagen enbart definieras utifrån syftet med en handling och inte utifrån
handlingens art.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att straffrihet förekommer i Ungern. Enligt
människorättsorganisationer blir dock poliser ofta fördelaktigt behandlade av
rättssystemet.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- och tryckfrihet garanteras i författningen. Ungern har dock kritiserats
för att vissa inskränkningar går utöver vad som är nödvändigt i ett
demokratiskt samhälle. Särskilt diskuteras regeringens sätt att se på mediernas
roll som granskare av den politiska makten.
Efter regeringsskiftet 2010 introducerades en rad nya medielagar som av flera
människorättsgrupper kritiseras för att inskränka yttrandefriheten. Lagen
innebär registreringskrav på samtliga utgivare av media och långtgående krav
ställs på innehållet. Bland annat åläggs medierna att sprida ”autentisk, snabb
och korrekt information” om nationella angelägenheter. En mycket vid variant
av hets mot folkgrupp i media införs som förutom minoriteter kan användas
även för att skydda religiösa samfund och etniska majoriteter. Lagarnas
7
efterlevnad bevakas av en ny myndighet som i praktiken är underställd
regeringen. Brott mot innehållsregleringen ska enligt ett liggande lagförslag
kunna sanktioneras med höga böter och tidsbestämda sändningsförbud.
Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) har kritiserat
medielagarna för att innehålla långtgående yttrandefrihetsinskränkningar i
jämförelse med hur motsvarande lagstiftning ser ut i andra demokratier. Flera
organisationer förbereder rättsprocesser i konstitutionsdomstolen.
Den nya regeringen har även kritiserats för att politisera public service-medier i
högre utsträckning än tidigare. De nya medielagarna innebär att de tre tidigare
separata public service-företagen slås samman till ett. Tydliga direktiv om vad
sändningarna ska innehålla har upprättats. Ledande regeringsföreträdare har
dessutom uttryckt att de önskar sig en ännu tydligare styrning av innehållet.
Enligt ungersk lag är det förbjudet att förneka förintelsen. Det är också
förbjudet att bära vissa specificerade ”totalitära symboler”, såsom pilkorset,
hakkorset och hammaren och skäran. Även dessa inskränkningar i
yttrandefriheten har kritiserats för att vara oproportionerligt stora i förhållande
till sina effekter. 2008 fälldes Ungern av Europadomstolen för mänskliga
rättigheter efter att en man som burit den femuddiga röda stjärnan dömts för
detta i ett straffrättsligt förfarande.
I Ungern råder också som utgångspunkt förenings-, församlings- och
religionsfrihet. Det finns få begränsningar av rätten att ansluta sig till
existerande politiska eller fackliga organisationer eller religiösa samfund. Tio
eller flera personer kan registrera en förening. Religiösa grupper får verka fritt i
Ungern och religiösa skolor erhåller bidrag på samma sätt som andra skolor.
Magyar gárda (Ungerska gardet) förbjöds av domstol 2008. Gardet är en
uniformerad organisation med starka kopplingar till det högerextrema partiet
Jobbik. Den officiella motiveringen var att organisationen skadade andra
människors mänskliga värdighet. Gardets företrädare hävdar dock att beslutet
var obefogat och strider mot organisationsfriheten, och har tagit avgörandet till
Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Ungerska gardet har under tiden
återuppstått i ny form.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Ungern är en parlamentarisk demokrati där fria och hemliga val hålls vart
fjärde år. Alla medborgare som fyllt 18 år och är bosatta i Ungern har rösträtt.
Ungern är medlem i EU sedan 2004.
Parlamentet är Ungerns lagstiftande församling. Det väljer också
premiärminister efter förslag från presidenten, som i sin tur väljs av
8
parlamentet för fem år. Presidenten har fördröjningsrätt i lagstiftningsärenden,
bestämmer datum för parlamentsval och utser formellt ministrar efter förslag
av premiärministern. Presidenten är också överbefälhavare och har vissa
begränsade befogenheter inom det utrikespolitiska området. I övrigt är hans
funktioner främst representativa.
Sedan parlamentsvalet på våren 2010 är högerpartiet Fidesz totalt dominerande
på den politiska scenen. Partiet innehar två tredjedelars majoritet av platserna i
parlamentet, samtidigt som oppositionen försvagats av interna motsättningar.
Totalt finns fem partier representerade i parlamentet. I lokalvalen under hösten
2010 förstärkte Fidesz sin makt ytterligare genom att vinna majoritet i samtliga
länsfullmäktige, borgmästarposterna i nästan alla större samhällen samt
majoritet i Budapests stadsfullmäktige. Den nuvarande presidenten tillträdde i
augusti 2010 och är medlem i regeringspartiet.
Den parlamentariska dominansen möjliggör vad premiärminister Orbán brukar
kalla för en revolution av det ungerska samhället, och regeringen genomdriver
för närvarande stora förändringar på flera områden. Några av åtgärderna har
kritiserats för att gå utöver de demokratiska spelreglerna och oro har uttryckts
över att den politiska makten håller på att koncentreras till det styrande partiet.
Ett stort antal statsanställda tjänstemän har avskedats på grund av sina politiska
sympatier, transparens i det parlamentariska arbetet undviks, lagstiftningstakten
är mycket hög och en redaktionskommitté har på mycket kort tid skrivit ett
utkast till en ny konstitution. Två tredjedelars majoritet räcker för att revidera
konstitutionen, och regeringen har därför i praktiken fria händer att ändra den
som den vill.
Konstitutionsdomstolen har sedan demokratiseringen av landet fungerat som
en viktig garanti mot för stor maktkoncentration. Efter regeringsskiftet 2010
har domstolens befogenheter inskränks på flera områden, vilket bland annat
antas bero på att domstolen ogiltigförklarade en ny lag om retroaktiv
beskattning. Regeringen menar att det trots domstolens historiskt viktiga roll
inte är motiverat med så pass stora befogenheter 20 år efter systemskiftet.
Regeringen har anklagats för att genom parlamentet tillsätta politiskt lojala
domare utan tillräcklig kompetens. Flera ledande människorättsorganisationer
beskriver konstitutionsdomstolens minskande makt som Ungerns mest akuta
demokratiska problem, eftersom landet i övrigt saknar institutioner med
kompetens att kontrollera och balansera den lagstiftande församlingen.
Efter valen 2010 har också extremhögerpartiet Jobbik stärkt sina positioner på
alla nivåer. Partiet fick 17 procent av rösterna i parlamentsvalet men har till
stor del marginaliserats från direkt inflytande eftersom regeringen saknar behov
av ytterligare parlamentariskt stöd. Jobbiks ultranationalistiska retorik har dock
haft påverkan på det politiska debattklimatet i landet. Detta ses av många som
9
oroväckande, då partiets åsikter är kontroversiella också i jämförelse med
motsvarigheter i andra europeiska länder. Bland annat förespråkas
koncentrationsläger för kriminella romer och partiets företrädare använder ett
antisemitiskt språkbruk. Partiet grundade det uniformerade Ungerska gardet
och har fortfarande täta kopplingar till organisationen.
Få kvinnor har valts in i de politiska församlingarna. Ingen av de åtta
ministrarna och endast åtta procent av ledamöterna i parlamentet är kvinnor,
vilket är en minskning jämfört med tidigare. Även romer och andra etniska
minoriteter är underrepresenterade i politiska församlingar.
Ungern har ett grundlagsskyddat stöd för nationella minoriteter, och ett
ambitiöst system med viss politisk autonomi för etniska grupper. Lagen om
nationella och etniska minoriteters rättigheter slår bland annat fast rätt till
utbildning på modersmålet.
Ungern saknar en nationell institution med bred kompetens på området
mänskliga rättigheter. Däremot finns en statlig antidiskrimineringsmyndighet.
Myndigheten tar emot klagomål i diskrimineringsfrågor och ska verka för
likabehandling inom alla samhällsområden. Regeringen har dock kritiserats för
att myndigheten saknar medel att bedriva ett tillräckligt effektivt arbete.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetsmarknadslagstiftningen i Ungern motsvarar europeisk standard.
Bristerna står främst att finna i implementeringen av lagstiftningen.
Omkring 16 procent av arbetstagarna är fackligt anslutna, och ungefär 45
procent omfattas av kollektivavtalen. Det finns en stor skillnad mellan hur
stora och små företag respekterar skyddet för arbetstagarnas rättigheter. De
stora företagen är överlag måna om sitt varumärke och sköter sig därför i regel
bra ur arbetsrättslig synvinkel.
Arbetstagare på små- och mikroföretag har praktiskt taget inget rättsligt skydd,
trots att fackförbunden i Ungern försöker att arbeta även inom denna sektor.
Avskedningar, lönesättningar, försäkringar och förmåner är områden där
arbetstagarna är mer utsatta jämfört med de flesta andra länder i Europa.
Avskedanden där arbetstagarna inte får ut innestående löner är vanliga. Brister i
hanteringen av uppsägningar inverkar också negativt på arbetstagarnas
lagstiftade rätt till arbetslöshetsersättning.
10
Rättsliga tvister på arbetsmarknaden är ofta utdragna och processer kan ta upp
till fem år. Detta drabbar ofta arbetstagare hårt i form av utebliven lön.
Fackförbunden har ofta kritiserat Ungern för att ha alltför kostsamma och
tidskrävande rättegångar, men inga rättsreformer har påbörjats. Av statistiken
över rapporterade missförhållanden framgår att hela 39 procent är systematiska
regelbrott från företagens sida. Det finns också en stor svart arbetsmarknad där
arbetstagarna i praktiken saknar rättigheter.
Arbetslösheten låg i november 2010 på 10,6 procent. Sysselsättningsgraden var
54,5 procent, vilket är näst lägst i Europa efter Malta. Trots att flera sektorer
omfattas av kollektivavtal liknande de svenska, regleras minimilöner i lag.
Minimilönen är cirka 78 000 forint (drygt 2 500 kronor). Den omfattas dock av
skattereduktioner som syftar till att öka köpkraften hos de lägst avlönade
arbetstagarna.
Rätten till arbete försvåras av att Ungerns förra regering tog bort särskilt stöd
till grupper som står längre bort från arbetsmarknaden. Reformen drabbade
främst handikappade, gamla, unga och människor boende i svaga regioner.
Sittande regering har inte signalerat att de vill återinföra detta stöd.
Arbetsmarknaden karaktäriseras också av etnisk segregation, då romer utgör en
oproportionerlig stor del av de arbetslösa.
Gapet mellan mäns och kvinnors löner är påtaligt. Kvinnor tjänar i genomsnitt
17,5 procent mindre än män för likvärdigt arbete.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
I konstitutionen anges att alla som lever på ungerskt territorium har rätt till
högsta möjliga standard av fysisk och psykisk hälsa. Av statens totala utgifter
gick 4,2 procent av Ungerns bruttonationalprodukt till hälsosektorn under
2009, vilket är en viss minskning jämfört med tidigare år. Ungern har dock
fortsatt en stor och påkostad sjukvårdssektor med god tillgänglighet, goda
sanitära förhållanden och ett stort antal sjukhussängar. Hela befolkningen har i
teorin samma tillgång till statlig hälsovård, som trots tidigare planer på
införande av besöks- och vistelseavgifter är fortsatt avgiftsfri. De låga lönerna
inom hälsosektorn medför dock att ett omfattande system med betalningar vid
sidan av tillämpas, och vissa mer avancerade behandlingar kan således kosta
betydande belopp.
Tillgången till god hälsovård varierar också mellan olika platser i landet. Vissa
utsatta grupper, däribland romer, har ofta i praktiken sämre tillgång till
hälsovård. Rapporter finns om distriktsläkare som har underlåtit att göra besök
till områden bebodda av romer.
11
Medellivslängden är 72 år, vilket är en minskning jämfört med tidigare år.
Dödsstatistiken inom sjukvården ligger lågt i internationell jämförelse.
Barnadödligheten är dock 0,6 procent, vilket är en hög siffra ur ett europeiskt
perspektiv. Trots de relativt goda hälsoindikatorerna är endast 69 procent av
ungrarna nöjda med sin hälsa, vilket är en låg notering i förhållande till
jämförbara länder. Många är dock nöjda med sin närmiljö och dess påverkan
på den psykiska och fysiska hälsan.
12. Rätten till utbildning
Under 2009 gick 4,9 procent av bruttonationalprodukten till
utbildningssektorn, vilket innebär en minskning från tidigare år. Tio års
grundläggande utbildning är obligatorisk och kostnadsfri, men avgifter för
skolböcker och skolmat är vanligt. Flickor och pojkar har samma rätt till
utbildning.
Det förekommer i praktiken en omfattande diskriminering av romska barn
inom skolväsendet. Studier visar att friska romska barn ofta sätts i klasser för
förståndshandikappade, till stor del till följd av sin bakgrund och bristande
förkunskaper. Enligt bedömningar går i genomsnitt 20 procent av de romska
barnen i sådana specialklasser, men statistiken ser mycket olika ut i olika delar
av landet. I länet Heves går hela 95 procent av de romska barnen i
specialklasser. Cirka 700 specialklasser existerar i landet. Romska barn slutar
skolan i förtid i större utsträckning än andra barn.
Regeringen ger fortsatt särskilda bidrag till skolor som kan visa på åtgärder för
att integrera romska skolbarn. Regeringen har även infört stipendier som ska
uppmuntra romska ungdomar att fullfölja gymnasieutbildning och akademiska
studier. Statistiken visar dock på en långtifrån tillfredställande verklighet. Bara
77 procent av romska barn fullföljer grundskolan, och inte mer än 50 procent
av dessa fortsätter vidare till gymnasienivån. Endast 0,2 procent av romerna
fortsätter till högre utbildning. Bland romska barn mellan tre och fem år går
cirka 42 procent i förskola, vilket är kan jämföra med det nationella
genomsnittet som är 88 procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den ekonomiska tillväxten från mitten av 1990-talet har skapat förutsättningar
för förbättrade levnadsvillkor i landet. Ungern har placerat sig som nummer 36
på FN:s utvecklingskommittés (UNDP:s) Human Development Index och tillhör
gruppen av länder med mycket hög levnadsstandard. Inkomstskillnaderna i
landet är dock stora och den finansiella krisen från hösten 2008 och dess
efterföljande negativa påverkan har slagit hårt mot landet i form av lägre
12
tillväxt och arbetslöshet. Särskilt syns ett stort gap mellan de västra och östra
delarna av landet.
Ungerns befolkning dras också med hög skuldsättning, vilken förutom
ränteläget också påverkas av valutafluktuationer. De flesta lånen ges i utländsk
valuta.
Enligt regeringen lever 28,3 procent, eller tre miljoner av Ungerns befolkning, ,
i fattigdom. Målet för 2010 är att minska denna siffra till 23,5 procent. Ungerns
regering har som målsättning att som en del av Europa 2020-strategin1
förbättra levnadsförhållandena för 500 000 fattiga människor.
Barn, gamla, lågutbildade, landsbygdsbor, romer, sjuka och handikappade
pekas ut som de grupper som löper störst risk för fattigdom eller låg
levnadsstanard. BNP per capita (köpkraftsjusterad) uppgick till 18 800 dollar år
2009.
Åtgärder för att öka levnadsstandarden har vidtagits genom en rad olika sociala
program. Omkring 105 000 människor får dagligen en varm måltid och 44 000
ges husrum. Sammanlagt 315 000 människor erhåller familjestöd eller befinner
sig i någon stödåtgärd och 13 000 handikappade får stöd i sina dagliga behov
och rutiner.
De sociala myndigheterna tar regelbundet hand om cirka 4 000 hemlösa, vilket
är en låg andel jämfört med det totala antalet hemlösa i Budapest och andra
städer. Sammanlagt 77 000 människor arbetar inom barn- och socialtjänsten.
Bland den stora romska befolkningen bor uppskattningsvis mer än hälften i
områden utan varmvatten och med stor brist på läkare.
Pensionssystemet reformerades 2010, vilket bland annat innebär att
pensionsåldern höjts och att incitament till att arbeta längre har införts.
Spararnas möjlighet att ha kvar sina pengar i privata pensionsfonder har
begränsats. Omläggningen har kritiseras för att på lång sikt hota medborgarnas
rätt till insparade medel. Den genomsnittliga pensionen uppgick 2010 till 88
000 forint (cirka 2 900 kronor) per månad.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
1
Europa 2020-strategin antogs av EU under sommaren 2010 för att stärka och förändra
EU:s ekonomi efter den ekonomiska krisen. Fokus är på smart och hållbar tillväxt samt hög
sysselsättning.
13
14. Kvinnors rättigheter
Lagstiftning mot diskriminering av kvinnor kom inte till stånd förrän 2004.
Senare inrättades också en myndighet som är bemyndigad att bötfälla
överträdelser av lagen. Oftast inskränks sanktionerna till rena uppmaningar att
upphöra med det diskriminerande beteendet. Ungerns lagstiftning på området
är god och uppskattas också av frivilligorganisationer som arbetar för kvinnors
rättigheter. Tydliga brister finns dock i implementeringen.
I januari 2010 antogs en strategi för jämställdhet mellan könen (Gender Equality
Strategy). Detta var en milstolpe för Ungern och ett viktigt instrument i
operationaliseringen av jämställdhetsåtagandena. Arbetet påbörjades redan
2005. Jämställdhetskommittén som bär ansvaret för strategin är dock svag och
saknar ett tydligt mandat från parlamentet. Människorättsorganisationer
noterar en nedprioritering av frågan sedan regeringsskiftet i april 2010.
Abort är lagligt i Ungern sedan 1953. Kvinnoorganisationer oroas dock av att
motståndare förväntas ställa krav på begränsning av aborträtten i samband med
att förändringar av konstitutionen görs under 2011.
Kvinnor bär fortsatt det största ansvaret för barnomsorgen. Endast en procent
av de föräldralediga i Ungern är män och incitamenten för kvinnor att arbeta är
små på grund av föräldrapenningens och pensionsförsäkringens utformning.
Kvinnor i åldern 25-35 år blir ofta eftersatta i karriären och möts också av
svårigheter med att finna jobb på arbetsmarknaden. Kvinnor binds också i stor
utsträckning till hemmet genom att barnomsorgen är otillräcklig. Ungern har
statistiskt 10 barnomsorgsplatser per 100 barn.
Kvinnors representation inom politiken är låg, trots att partierna i regel har
mellan 30-40 procent kvinnliga medlemmar. Kvinnors vilja och intresse av
delaktighet i det politiska livet tas således inte till vara. Kvinnorna hamnar långt
ner på vallistorna vilket resulterar i att de sällan når en plats i parlamentet.
Ungern har inte presenterat konkreta åtgärder på området.
Våld mot kvinnor förekommer men det finns ingen officiell statistik på
omfattningen. Mörkertalet är stort. Benägenheten att anmäla kvinnofridsbrott
är låg, vilket beror på otillfredsställande kunskaper inom rättsväsendet och
poliskåren. 2009 införde Ungern en ny lag om besöksförbud som möjliggör en
skyndsam process för att snabbt kunna skydda offret. Lagen har varit effektiv i
bekämpningen av våld inom äktenskapet, men den skyddar inte dem som
endast lever i parrelationer eller har separerat. Enligt uppgifter från polisen dör
en kvinna i veckan på grund av familjerelaterat våld.
Många kvinnor i Ungern arbetar på sexmarknaden. Både prostitution och
handel med kvinnor är vanligt förekommande. Uppskattningsvis arbetar upp
14
till 50 000 ungerska kvinnor som sexarbetare i och utanför Ungern. I
Amsterdams prostitutionsområden antas 30 procent av sexarbetarna vara
ungerskor, och av dessa uppskattas i sin tur 80 procent vara av romsk
härkomst. I schweiziska Zürich kommer nästintill samtliga sexarbetare från
Ungern, enligt kvinnorättsorganisationer som genomfört fältstudier.
Prostitution är lagligt i Ungern, men gatuprostitutionen har begränsats till så
kallade toleranszoner.
Ett fall från 2001, där en romsk kvinna blev steriliserad mot sin vilja, ådrog sig
skarp kritik från FN:s konventionskommitté för avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW). 2010 fick kvinnan rätt till
kompensation efter en långdragen rättslig process.
I ett uppmärksammat fall från 2010 underkändes det ungerska förbudet mot
förlossning i hemmet av Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
15. Barnets rättigheter
Till följd av sina internationella åtaganden instiftade Ungern 1997 en
parlamentarisk ombudsman för civila rättigheter, och denna fick också ansvar
för barns rättigheter.
Ombudsmannen har funnit att barns rättigheter i Ungern fortfarande inte
efterlevs till fullo. Många barn lider av fattigdom och bristande socialt skydd.
Barn med romskt ursprung är särskilt utsatta. Det råder brist på personal med
särskild kompetens för att ta hand om barn.
Rapporter finns om myndigheter som systematiskt underlåtit att ingripa mot
fall av våld inom familjen, och mot vanvård av minderåriga inom
kriminalvården. Barn med beteendestörningar erbjuds inte vårdhem i
tillräckligt stor utsträckning och barn med handikapp, såsom autism, får inte
sina speciella utbildningsbehov tillgodosedda. Detta trots att Ungern har
instiftat mer riktade lärarutbildningar och ökat antalet specialklasser.
Det finns en lagstadgad tolvårig skolplikt, men barn från utsatta grupper slutar
ofta skolan i förtid.
Barnpornografi är förbjudet och regeringen har riktat särskilda insatser för att
stävja prostitution bland minderåriga.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
15
Nationalitetslagen från 1993 erkänner 13 nationella och etniska minoriteter i
Ungern. Tillsammans beräknas dessa utgöra cirka tio procent av den ungerska
befolkningen. I den senaste folkräkningen 2001 valde dock endast 314 000 att
definiera sig som tillhörande någon av de 13 minoriteterna. Den största
gruppen utgörs av romer. Dataskyddslagen från 1992 förhindrar insamling av
uppgifter grundade på etnisk eller religiös tillhörighet, varför officiell statistik
saknas inom vissa områden. Både statliga och civila aktörer påpekar dock att
behovet av etnisk datainsamling är starkt, och en reform på området är troligen
att vänta.
Ungerns system för politisk självstyrelse syftar till att ge minoritetsgrupperna
viss kulturell autonomi. Vid lokalval kan alla som tillhör någon av de 13
minoriteterna välja självstyrande organ med mandat att fatta beslut inom
främst utbildnings- och kulturområdena. Sedan lokalvalen 2010 finns det 2 304
lokala självstyren, på 1 585 orter, med 9 216 representanter för minoriteter (en
ökning sedan valen 2006). Den största andelen representerar den romska
minoriteten. Kommunerna måste konsultera det lokala minoritetssjälvstyret i
frågor som rör den berörda minoriteten. Ledningen för minoritetssjälvstyret
har vetorätt i beslut på exempelvis utbildningsområdet. Det finns också
möjlighet att upprätta organ på nationell nivå, vilket elva av de 13
minoriteterna har gjort.
Minoritetslagen är under ständig förändring. En prioriterad fråga är att skydda
minoriteternas självstyren från väljare som inte själva tillhör en minoritet.
Självstyrena har också successivt tilldelats en starkare legal status.
Under 2005 antogs en lag om likabehandling av alla individer. I denna lag
definieras bland annat vad som menas med diskriminering.
Det finns lagstiftning som definierar både hatbrott och hets mot folkgrupp,
men utformningen har kritiserats för att inte i första hand syfta till
minoritetsskydd. Även etniska ungrare skyddas av lagen, vilket gör att
konstruktionen oftare har används för att döma utsatta minoriteter till
strängare straff.
En man av romsk härkomst dömdes 2010 för hatbrott mot ungrare efter att ha
attackerat en bil i samband med att högerradikala Ungerska gardet planerat en
manifestation i området. Det tillhygge som användes vid tillfället bar texten
”död åt ungrarna”. Förövaren dömdes följaktligen till sex års fängelse, vilket är
ett betydligt högre straff än om rubriceringen varit något annat än hatbrott.
16
Enligt de nya medielagarna kommer överträdelser av bestämmelserna om hets
mot folkgrupp i mediala fora att bedömas av ett statligt medieråd istället för av
domstol.
Den mest utsatta gruppen i det ungerska samhället är romerna.
Systemskiftet 1990 missgynnade stora delar av den romska befolkningen.
Segregationen ökade i takt med den minskade sociala sammanhållningen och
den hårdare ekonomiska konkurrensen. Trots ett flertal försök under
årtiondena som gått har situationen idag nått en nivå som är svår att hantera.
Arbetslösheten inom den romska arbetsföra befolkningen ligger på nära 50
procent. Kriminaliteten och den sociala utsattheten ökar i samma takt.
Försöken till integration äger rum i ett hårt samhällsklimat, vilket gör
strävandena ännu svårare.
Det är svårt att uppskatta antalet romer i Ungern. Sedan många år tillbaka
lagrar Ungern inga uppgifter om etnisk tillhörighet. De ytterst få mätningar
som har gjorts av civila organisationer visar på siffror som inte motsvarar
verkligheten, eftersom många underlåter att bekänna sig till den romska
minoriteten. Enligt bedömningar bor cirka 800 000 romer i Ungern.
Segregationen har framförallt uppmärksammats inom utbildningssektorn, och
fall av diskriminering har behandlats i domstol. Ungern har ingen officiell
policy som förespråkar social eller etnisk segregation men skolsystemet har
kommit att bli en grogrund för klyftor i samhället. Det finns en vilja hos många
ungerska föräldrar att inte beblanda sina barn med romer, och genom det fria
skolvalet går det att relativt enkelt byta till en mer homogen skola.
Ett fenomen som har uppmärksammats under senare år är den så kallade
multipla diskrimineringen. Romska kvinnor tillhör en grupp som inte bara
diskrimineras på grund av sin etniska tillhörighet utan även på basis av kön.
Riktade satsningar har gjorts från det civila samhället för att stödja dessa utsatta
grupper.
Den nya regeringen har till stor del frångått tidigare program där romer gynnats
genom positiv särbehandling. Insatserna har istället inriktats på
fattigdomsbekämpning i allmänhet, där romerna ses som ”målgrupp men inte
exklusiva”. Ungerns regering har på så vis sökt sig bort från utgångspunkten att
romernas problematik bottnar i etniska motsättningar.
Under de två senaste åren har hatbrotten riktade mot romer ökat i antal.
17
Från att tidigare ha varit små och marginaliserade har under de senaste åren allt
fler och större xenofobiska och ultranationalistiska organisationer vuxit fram i
Ungern. Orsaken till denna utveckling står att finna i partiet Jobbiks
valframgång och den närstående organisationen Ungerska gardet . I synnerhet
Ungerska gardet har en tydlig antisemitisk och anti-romsk profil. Partiet Jobbik
har länge använt begreppet ”zigenarbrottslighet” och fick inför lokalvalen en
kampanjfilm stoppad eftersom den ansågs kränka romers mänskliga värdighet.
I filmen jämställdes romer med myggor som behöver slås ihjäl för att inte
parasitera på andras bekostnad.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexualitet är sedan länge avkriminaliserat i Ungern och HBT-personer
omfattas av lagens skydd. 2009 antog parlamentet en lag om registrerat
partnerskap. Samkönade par har sedan dess samma rättigheter som gifta med
undantag för rätten till adoption och namnbyte. Ungern har därmed tagit ett
stort steg i riktning mot att stärka det juridiska skyddet och erkännandet av de
sexuella minoriteterna.
Ungern saknar civilrättsliga bestämmelser om diskriminering på grund av
sexuell läggning eller könsidentitet. HBT-personers rättsliga skydd har därför
varit föremål för debatt. Lagen om förbud mot negativ diskriminering och
lagen om likabehandling har i konstitutionsdomstolens praxis kommit att
användas parallellt och det anses därmed föreligga ett skydd i praktiken.
Pridefestivalen arrangeras årligen i Budapest och samlar en rad olika aktörer.
Paraden ges i regel alltid tillstånd att hållas och skyddas också av polisen. Det
har dock förekommit tillfällen då polisen försvårat för arrangörerna; bland
annat genom att med kort varsel hävda att de inte förmår skydda paraden från
yttre hot och därmed rekommendera att arrangemanget ställs in. När detta
skedde 2010 ådrog sig poliskåren hård kritik. Efter intensiva förhandlingar
kunde paraden till slut gå av stapeln och deltagarna kunde skyddas mot de
mestadels högerextrema grupper som försökte angripa festivalen. Det kan dock
konstateras att angreppen på paraden inte rubricerades som hatbrott utan som
allmänt störande av ordning.
18. Flyktingars rättigheter
Ungern hör till de EU-länder med lägst andel både inom- och utomeuropeisk
migration. 2009 sökte 4 600 personer asyl i Ungern, vilket i jämförelse med
tidigare år innebar en markant ökning. 2008 sökte 3 400 människor från
framförallt Serbien, Vietnam, Somalia, Etiopien och Afghanistan asyl i Ungern.
18
Denna siffra ska dock tolkas i ljuset av att Ungern i huvudsak är ett transitland.
Många är ofrivilliga asylsökande efter att ha fastnat där på sin resa mot norr
och väst. En stor andel asylsökande reser dessutom från landet innan beslut
har fattats i deras ärenden. Ungern tar inte emot kvotflyktingar.
Det mest påtagliga problemet vad gäller flyktingars rättigheter i Ungern är
behandlingen av asylsökande som placeras i förvar. Under 2010 har en markant
ökning av antalet asylsökande placerade i förvar kunnat noteras. Kapaciteten
har tredubblats till cirka 700 platser och faciliteterna är ofta inte
tillfredsställande. Bristande hygien, minimal vistelse utomhus, trångbodda
celler, hungerstrejker och upplopp har varit återkommande problem och inslag
på förläggningarna i Bicske, Debrecen och Békéscsaba. Efter påtryckningar har
flera förläggningar tvingats stänga under året. Nya förläggningar har istället
byggts för att tillgodose det ökade behovet. En asylsökande eller avvisad
person kan i normalfall hållas intagen i upp till ett år, men lagen möjliggör även
längre tider.
Processen kring förvarsintagande är alltjämt föremål för kritik. Förvarsintagna
ges inte rättslig assistans i nämnvärd utsträckning och de fem minuter långa
telefonsamtal som de är berättigade till dagligen räcker inte för att kontakta
advokat. Vidare är rättshjälpen, ens för dem som lyckas erhålla sådan,
otillräcklig. Enligt lagen om asyl kan asylsökande inte begära rättslig översyn av
sina ärenden under tiden han är placerad i förvar.
Ensamkommande barn förekommer fortfarande på vanliga
flyktingförläggningar trots att det finns särskilda placeringar där minderårigas
särskilda behov ska bli tillgodosedda. Vid kontroller har det också visat sig att
barn ofta hålls i förvar längre än en månad, vilket är den maximala tiden enligt
ungersk lag.
Det ungerska mottagningssystemet håller låg standard vid en europeisk
jämförelse, men steg har tagits för att erbjuda sökande en bättre tillvaro.
Exempelvis har den asylsökande enligt gällande asyllag rätt att arbeta under
prövningstiden. Ungern är dessutom skyldigt att erbjuda minderåriga skolgång
inom tre månader efter att asylansökan lämnats in.
19. Funktionshindrades rättigheter
Ungern antog 1998 en lag om funktionsnedsatta människors rättigheter och
lika förutsättningar.
Sedan 2001 års uppskattning av antalet människor med funktionsnedsättning
har inga nya mätningar gjorts. Då uppskattades antalet till 577 000, vilket
innebär 5,7 procent av befolkningen. Det råder dock osäkerhet kring hur
19
bedömningen av funktionshinder görs. Lagarna använder skiftande kriterier
och vissa typer av handikapp utesluts således. Psykiskt sjuka människor är
exempelvis ofta inte definierade såsom handikappade.
En tydlig tendens är att funktionsnedsatta i huvudsak är bosatta på
landsbygden. Närmare 70 procent bor på landsbygden eller i mindre städer där
framkomlighet och samhällsservice ofta är mer begränsat än i de större
städerna. På grund av de skiftande ekonomiska förutsättningarna mellan stad
och landsbygd blir det dessutom än svårare att leva ett fullvärdigt liv på
landsbygden. Handikappade kvinnor är också en grupp som upplever multipel
diskriminering i hög grad.
Ungerns regering säger sig ha frångått föreställningen om att det finns
gemensamma planlösningar för alla funktionsnedsatta och utgår nu istället från
ett individualiserat perspektiv. 2006 antogs ett nationellt program för
funktionsnedsatta som sträcker sig fram till 2013.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett stort antal oberoende frivilligorganisationer som övervakar
mänskliga rättigheter i Ungern. Amnesty International, Ungerska
Helsingforskommittén och Transparency International är några av de mest
aktiva internationella organisationerna. Bland de ungerska motsvarigheterna
märks särskilt Ungerska förbundet för civila rättigheter, som arbetar med ett
brett spektrum av frågor och även har en socialpolitisk agenda.
Många människorättsorganisationer har varit kritiska mot den nya regeringens
reformer, som de anser vara maktkoncentrerande. Samarbete mellan
organisationerna är därför vanligt. Framförallt har detta tagit sig uttryck i
gemensamma uttalanden om medielagarna och inskränkningen i
konstitutionsdomstolens maktbefogenheter. Flera av de civila organisationerna
är idémässigt liberala och vänsterorienterade, vilket gjort att deras opartiskhet
ibland har ifrågasatts.
Flera organisationer arbetar uteslutande med den romska minoritetens
rättigheter. European Roma Rights Centre (ERRC) har sitt säte i Budapest.
Organisationen ger rättslig hjälp till romer i domstolsprocesser, men arbetar
också med rådgivning, övervakning och stipendieverksamhet för att främja
romers rättigheter och integration i Europa.
Det finns också en rad organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter.
Ungerska kvinnoföreningen (Mona) har varit aktiv med att synliggöra kvinnors
underordning på olika nivåer i det ungerska samhället. Organisationen har
20
särskilt uppmärksammat det stora antalet ungerska offer för internationell
handel med kvinnor.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
FN:s flyktingorgan(UNHCR) har ett regionalt kontor i Budapest.
Verksamheten är främst inriktad på att bidra till att utveckla och förbättra
flyktingmottagandet i Centraleuropa. UNHCR har också sitt globala
administrativa kontor i Budapest.
Europarådet har sitt ungdomscenter i Budapest. Centret genomför en
omfattande utbildningsverksamhet, som i princip tar sikte på Europarådets alla
medlemsstater.
Röda Korset har ett regionalt kontor i Budapest sedan år 1997.
Organisationens syfte i regionen är att utveckla nätverk och kontakter med
media, icke-statliga organisationer samt statliga instanser i Centraleuropa.
European Roma Rights Center har ett samarbete med den svenska
diskrimineringsombudsmannen och med svenska Civil Rights Defenders (f.d.
Svenska Helsingforskommittén). Organisationen stöds med svenska
biståndsmedel.
