20090104 Ge inte upp, backa inte och håll inte tyst!
Text: 2.Mose.14:13-28 (v.15 ….dra vidare)
Intro. Israel förföljs av Faraos arme. Gud visste vad Farao skulle göra, Gud visste vad Han skulle behöva
göra för att befria Israeliterna från Faraos grepp. Framför dem fanns Röda Havet, bakom dem Faraos arme.
Gud såg till att Israels barn, trots Faraos mäktiga arme, skulle kunna gå vidare mot en seger och
löfteslandet.
Det finns en segertid som väntar oss om vi möter det här nya året med inställningen av att inte ge upp,
backa eller hålla tyst, utan drar vidare i Guds vilja och syfte för oss!
Vad innebär det att ”dra vidare”?
I.Tro på Gud
Det är så lätt att börja tvivla. Otro säger att ”Gud kan inte”. Tro säger ”Gud kan!”
A.Tro som är fäst i Hans Ord
B.Tro som är fäst i Hans gärningar
C.Tro som är fäst i Hans villighet
II.Behaga Gud
Det viktigaste är inte om vi behagar människor, utan att vi behagar Gud.
3 karaktärsdrag hos den som behagar människor istället för Gud:
A.Det är farligt, Ordspr.29:25
B.Det är dödligt, det kommer att ta död på din Guds-längtan.
C.Det är förödmjukande, du ser inte så smart ut om du värdera människor över Gud.
III.Gud vår borg
Israel kunde dra vidare, för att Gud skulle hjälpa dem och ge dem kraft. Man kan stå ut med och besegra
motstånd genom Guds kraft, och det skapar frimodighet att:
A.Tjäna, Ps.118:14
B.Tala, Apg.4:31
C.Sjunga, Paulus och Silas i Filippi, Apg.16
IV.Vår framtid är säker i Gud
A.Han ser framtiden, Ps.1:6
B.Han planerar inför framtiden, Fil.4:19
C.Han ger vad som behövs inför framtiden, Matt.6:33
V.Gemenskap med de heliga
A.Andlig gemenskap
B.Stark gemenskap
C.Ljuvlig gemenskap, Apg.
Avsl. Gå aldrig tillbaka, dra vidare framåt med en längtan att göra Guds vilja med ditt liv. Arbeta på din
frälsning. Inget rollspel… en livsstil. Du kan klara det hela vägen om du inte ger upp, backar eller håller tyst!
2.Mose.14:13-28 Mose svarade folket: "Var inte rädda! Stanna upp och bevittna den frälsning som HERREN
i dag skall ge er. Ty så som ni ser egyptierna i dag, skall ni aldrig någonsin se dem igen. 14 HERREN skall
strida för er, och ni skall hålla er stilla."
15 Sedan sade HERREN till Mose: "Varför ropar du till mig? Säg till Israels barn att de skall dra vidare. 16
Lyft din stav och räck ut handen över havet och klyv det, så att Israels barn kan gå mitt igenom havet på
torr mark. 17 Se, jag skall förhärda egyptiernas hjärtan, så att de följer efter dem, och jag skall förhärliga
mig på farao och hela hans här, på hans vagnar och ryttare. 18 Egyptierna skall inse att jag är HERREN, när
jag förhärligar mig på farao, på hans vagnar och ryttare."
19 Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem. Molnstoden, som
hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, 20 så att den kom mellan egyptiernas här
och israeliternas. Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten. Under hela natten
kunde den ena hären inte komma inpå den andra.
21 Och Mose räckte ut handen över havet, och HERREN drev då undan havet genom en stark östanvind
som blåste hela natten. Han gjorde havet till torrt land, och vattnet klövs itu. 22 Israels barn gick mitt
igenom havet på torr mark, medan vattnet stod som en mur till höger och vänster om dem. 23 Och
egyptierna förföljde dem, alla faraos hästar, vagnar och ryttare, och kom efter dem ut till mitten av havet.
24 Men när morgonväkten var inne, såg HERREN från pelaren av eld och moln ner på egyptiernas här och
förvirrade den. 25 Han lät hjulen falla av deras vagnar, så att det blev svårt för dem att komma fram. Då
sade egyptierna: "Låt oss fly för Israel, ty HERREN strider för dem mot egyptierna."
26 Och HERREN sade till Mose: "Räck ut handen över havet, så att vattnet vänder tillbaka över egyptierna,
över deras vagnar och ryttare." 27 Då räckte Mose ut handen över havet, och mot morgonen vände vattnet
tillbaka till sin vanliga plats. Egyptierna flydde men möttes av det, och HERREN strödde omkring dem mitt i
havet. 28 Vattnet som vände tillbaka övertäckte vagnarna och ryttarna och hela faraos här som hade
kommit efter dem ut i havet. Inte en enda av dem kom undan.
Ordspr.29:25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förströstar på Herren han blir
beskyddad.
Psalm 118:14 Herren är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.
Apg.4:31 När de hade slutat be, skakade marken där de var samlade, och alla fylldes av den helige
anden och förkunnade frimodigt Guds Ord.
Apg.16:23 Vid midnatt höll Paulus och Silas bön och sjöng lovsånger till Gud….
Psalm 1:6 Ty Herren känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg förgås.
Fil.4:19 Min Gud skall med sin härliga rikedom i Kristus Jesus fylla alla era behov.
Matt.6:33 Sök först Hans rike och Hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.
