Slamspridning på åkermark

advertisement
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE
Slamspridning på
åkermark
FÄLTFÖRSÖK MED
KOMMUNALT AVLOPPSSLAM
FRÅN MALMÖ OCH LUND
UNDER ÅREN 1981–2008
Ett projekt i samverkan mellan kommunerna
Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma,
Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV
Per-Göran Andersson
Skåne i december 2009
15
1
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
2
FÖRORD
7
SAMMANFATTNING
8
1. INLEDNING
10
1.1. Målsättning med projektet
10
1.2. Försöksuppläggning och design
10
1.2.1. Blockförsök
11
1.2.2 Försöksplatserna
12
1.2.3. Försöksplan
12
1.2.4. Grödor och tidpunkt för slamspridning
13
1.3. Provtagning, provhantering och analyser
14
1.3.1. Slam
14
1.3.2. Jord
14
1.3.3. Gröda
15
2. EGENSKAPER HOS TILLFÖRT SLAM
15
2.1. Växtnäringsinnehåll i slammet
15
2.2. Metallinnehåll i slammet
17
3. FÖRSÖKSRESULTAT 2004–2008
18
3.1. Effekt på skördens storlek
18
3.1.1. Igelösa
18
3.1.2. Petersborg
18
3.2. Skördeprodukternas innehåll av tungmetaller
20
3.2.1. Igelösa
20
3.2.2. Petersborg
20
3.3. Slammets effekt på markens växtnäringsinnehåll
21
3.3.1. Igelösa
21
3.3.2. Petersborg
21
3.4. Slammets effekt på markens metallinnehåll
21
3.4.1. Igelösa
21
3.4.2. Petersborg
21
4. SAMMANFATTANDE FÖRSÖKSRESULTAT 1981–2008
4.1. Slammets effekt på skörden
22
22
4.1.1. Skördeeffekt olika år efter slamtillförsel
22
4.1.2. Skördeeffekt på olika grödor
23
4.1.3. Skördar och ekonomiskt utfall
26
4.2. Skördeprodukternas innehåll av metaller
28
3
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
4.3. Slammets effekt på markens växtnäringsinnehåll
31
4.4. Slammets effekt på markens metallinnehåll
33
5. SLUTSATSER AV RESULTAT FRÅN ÅREN 1982–2008
5.1. Slammets effekt på skördeprodukterna
37
5.1.1 Effekt på skördens storlek
37
5.1.2 Metaller i skördeprodukter
37
5.2. Slammets påverkan på marken
37
5.2.1. Påverkan på markens växtnäringsinnehåll
37
5.2.2. Påverkan på markens metallinnehåll
37
5.3. Slammets kvalitet
5.3.1. Växtnäringsämnen och metaller i använt slam
4
37
37
37
6. TIDIGARE RAPPORTER I PROJEKTET
38
7. TABELLBILAGA
40
Igelösa. Skörd 2004–2008
40
Tabell 7. Skörd 2004, rödsvingelfrö
40
Tabell 8. Skörd 2005, höstvete
40
Tabell 9. Skörd 2006, sockerbetor
40
Tabell 10. Skörd 2007, höstvete
40
Tabell 11. Skörd 2008, höstvete
40
Petersborg. Skörd 2004–2008
41
Tabell 12. Skörd 2004, vårkorn
41
Tabell 13. Skörd 2005, höstvete
41
Tabell 14. Skörd 2006, höstvete
41
Tabell 15. Skörd 2007, sockerbetor
41
Tabell 16. Skörd 2008, vårkorn
41
Igelösa. Halter av metaller i skördeprodukter
42
Tabell 17. Frö av rödsvingel. Innehåll av metaller 2004, mg/kg TS
42
Tabell 18. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2005, mg/kg TS
42
Tabell 19. Sockerbetans innehåll av metaller 2006, mg/kg TS
42
Tabell 20. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2008, mg/kg TS
43
Petersborg. Halter av metaller i skördeprodukter
43
Tabell 21. Kornkärnans innehåll av metaller 2004, mg/kg TS
43
Tabell 22. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2005, mg/kg TS
43
Tabell 23. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2006, mg/kg TS
44
Tabell 24. Sockerbetans innehåll av metaller 2007, mg/kg TS
44
Tabell 25. Kornkärnans innehåll av metaller 2008, mg/kg TS
44
Igelösa. Växtnäringstillstånd i jord 2005–2006
45
Tabell 26. Växtnäringstillstånd i matjorden 2005
45
Tabell 27. Växtnäringstillstånd i matjorden 2006
45
Petersborg. Växtnäringstillstånd i jord 2005–2006
45
Tabell 28. Växtnäringstillstånd i matjorden 2005
45
Tabell 29. Växtnäringstillstånd i matjorden 2006
46
Igelösa. Metaller i jord 2005–2006
46
Tabell 30. Metallinnehåll i matjorden 2005, (HNO3), mg/kg TS
46
Tabell 31. Metallinnehåll i matjorden 2006, (HNO3), mg/kg TS
46
Petersborg. Metaller i jord 2005–2006
47
Tabell 32. Metallinnehåll i matjorden 2005, (HNO3), mg/kg TS
47
Tabell 33. Metallinnehåll i matjorden 2006, (HNO3), mg/kg TS
47
Växtnäringstillstånd i jord 1981–2005
49
Tabell 34. Igelösa. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen
49
Tabell 35. Petersborg. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen 49
Tabell 36. Markens innehåll av kväve
50
Metaller i jord 1981-2006
51
Tabell 37. Igelösa. Matjordens innehåll av metaller mg/kg TS
51
Tabell 38. Petersborg. Matjordens innehåll av metaller, mg/kg TS
52
5
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
6
Förord
De kommunala reningsverken byggdes ut i stor
omfattning på sjuttiotalet. Därmed uppstod
ett avloppsslam. Man var redan från början
inne på tanken att växtnäringen i detta slam
skulle cirkulera och därmed tillföras åkermarken.
Uppmärksamheten var dock redan i starten riktad
på de tungmetaller som fanns i slammet. Stora
insatser har genom åren gjorts från kommuner­nas
sida för att få in så lite av dessa tungmetaller som
möjligt i reningsverken.
Kraven var då, liksom idag, att slammet inte, på
kort såväl som lång sikt, får skada jorden, grödan
eller konsumenten av grödan. Inte heller får
slammet orsaka skador på den som arbetar med
åkermarken. Frågeställningen från lantbrukaren
om detta slam var en tillgång i växt­odlingen
eller en belastning uppkom direkt. Det bästa
sättet att få svar på frågan var att testa detta
under kontrollerade former i verkligheten, det
vill säga i regelrätta fältförsök. En arbets­grupp
bildades med representanter från dåvarande
SSK (Sydvästra Skånes Kommunförbund), Sysav
(Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag), Malmöhus
läns Hushållningssällskap och LRF (Lantbrukarnas
Riksförbund). Hushållningssällskapet gjorde en
enkät i sydvästra Skåne för att undersöka hur
intresset hos lantbrukarna var för att ta emot
slam för spridning på sina åkrar. En majoritet av de
tillfrågade var positiva till att ta emot slam.
Nästa steg i processen var att konstruera en
försöksplan och lägga ut fyra fältförsök i syd­
västra Skåne. Så skedde hösten 1981. Efter några
år avslutades två av försöken och till buds stående
resurser koncentrerades till två försöksplatser:
Igelösa norr om Lund och Petersborg söder om
Malmö. Dessa två fältförsök är fortfarande aktiva
och i denna rapport redogörs i sammanfatt­ning 27
års försöksresultat från just dessa båda försök.
Projektet ”Slamspridning på åkermark” är unikt,
inte bara i Sverige, utan även i Europa. Det är ett
praktiskt genomfört fältförsök där man under
lång tid följt hur upprepad slamtillförsel påverkar
åkermarken och dess växter. Trots att det emel­
lanåt varit mer eller mindre totalstopp för tillförsel
av slam till åkermark har försöken fortsatt. Det
är angeläget att fortsätta försöken, inte minst
med tanke på att här finns ett helt enastående,
och unikt material att arbeta vidare med. Försöks­
verksamheten leds av en projektgrupp som har
haft följande sammansättning:
Bengt Andersson, VA SYD. Ordförande
Ann Torén, Sysav Biotec. Sekreterare
Stig Edner, SYSAV Utveckling AB
Christopher Gruvberger, VA SYD
Erling Midlöv, VA SYD
Henrik Aspegren, VA SYD
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet
Malmöhus
Yngve Darte, VA SYD
Från årsskiftet 2008/2009 har Tom Nielsen,
Kävlinge kommun, ersatt Yngve Darte.
7
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
Sammanfattning
Systematiska fältförsök för att undersöka
effekterna på mark och gröda vid spridning av slam
på åkermark har pågått i Malmö och Lund sedan
början av 1980-talet och de pågår fort­farande.
Projektet initierades som ett samarbetsprojekt
mellan LRF, Malmöhus läns Hushåll­ningssällskap,
kommunerna i sydvästra Skåne och Sysav. Rötat
och avvattnat slam från Sjölunda och Källby
avloppsreningsverk i Malmö resp. Lund har spridits
på försöksytor: på Petersborgs gård strax söder
om Malmö och på Igelösa gård strax norr om
Lund. Valet av grödor har följt den växtföljd som
tillämpats på respektive gård.
Fältförsöken har utförts med upprepningar för
att få större säkerhet och minska effekterna av
försöksfel. Försöket har utförts som ett block­
försök med fyra block, där alla försöksleden ingår i
varje block. I fältförsöken finns ett helt obehandlat
led där varken avloppsslam eller mineralgödsel har
tillförts sedan 1981. Tillförsel i de slambehandlade
leden är motsvarande 1 och 3 ton torrsubstans
(TS) per hektar och år. Tillförsel har skett vart
fjärde år med 4 respek­tive 12 ton TS per tillfälle.
Både led med och utan slam har kombinerats med
olika mängder mineralgödsel. Tillförseln har varit
ingen (0), halv (1) respektive hel (2) giva av kväve
i förhållande till vad som betraktas som normal
gödsling för respektive gröda. Vid halv och hel
kvävetillförsel har rekommen­derad mängd av
fosfor och kalium tillförts.
8
Slammets kvalitet har genomgått en avsevärd
förbättring sedan försöken startade. Samtliga
­metallhalter har minskat med tiden och minskningen
uppgår i genomsnitt till över 70 % för slammet
från båda avloppsreningsverken. Minskningen
av halterna av bly, kadmium och kvicksilver har
uppgått till cirka 90 %. Slammets innehåll av 70
olika organiska toxiska ämnen har studerats vid
olika tillfällen och endast ett fåtal av ämnena
kunde detekteras i slammet och då i mycket låga
koncentrationer. Slammets innehåll av närings­
ämnen uppgår till drygt 4 % av TS vad gäller kväve
och till drygt 3 % av TS vad gäller fosfor.
Slamgödslingens påverkan på markens biologi
och mikrobiologi har studerats vid olika till­fällen.
Två olika studier av maskar i marken visade en
positiv effekt både vad gäller maskar­nas tillväxt
och fertilitet samt att olika maskarter gynnades
särskilt. Mikrobiologiska studier vid tre olika
tillfällen visade att mikrobiologin i marken på­
verkades positivt av en långsiktig slamgödsling.
Fältförsöken har entydigt visat att slamgödsling
medför att markens mullhalt stiger och att
markens bördighet ökar. Fosfortalen har stigit
markant och kvävehalten har ökat i det översta
markskiktet. Halterna av tungmetaller i marken
har inte uppvisat några förändrade värden för de
flesta metallerna, med undantag av koppar och
kvicksilver. Kopparhalterna i marken har ökat
i båda försöksfälten, medan kvicksilverhalten
endast ökat i försöksfältet på Igelösa gård.
Slamgödslingens effekt på grödan är klart positiv
och alla i försöken förekommande grödor har
svarat positivt på slamtillförseln. I genomsnitt
har en skördeökning med cirka 7 % erhållits av
slamgödslingen. Försöken har även visat att slam­
tillförseln inte har haft någon negativ ­på­verkan på
växternas upptag av tungmetaller.
9
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
1. Inledning
1.1. Målsättning med projektet
Projektet startade 1981. Försöksplatserna är
­Igelösa gård, strax nordost om Lund och Peters­
borgs gård, strax söder om Malmö. Slam har
levererats från Källbyverket i Lund respektive
Sjölundaverket i Malmö. Första gången slam
spreds på försöks­y torna var hösten 1981.
­Därefter har slam tillförts höstarna 1985,
1989, 1993, 1997, 2001 och 2005.
Målsättningen med projektet är att undersöka
effekten på såväl mark som gröda vid spridning av
slam på åkermark. Detta innebär att effekterna
av tillförsel av näringsämnen, metaller, mikro­
spårämnen och mullbildande ämnen ska utvärderas
och kvantifieras. Vidare ska tillförsel av organiska
miljöstörande ämnen identifieras, kvantifieras och
riskbedömas.
För projektledning av fältförsöken ansvarar
Hushållningssällskapet Malmöhus. Projektledare
för denna del är sedan 1988 Per-Göran A
­ ndersson,
försöksledare vid Hushållningssällskapet Malmö­
hus.
1.2. Försöksuppläggning och
design
Under 2008 utförde Hans Larsson, LTJ-fakulteten,
SLU Alnarp, en statistisk bearbetning av jord­
analyserna för tiden 1981-2007. Detta redovisas i
en egen rapport.
För att få större säkerhet och minska effekterna
av försöksfel utförs fältförsök nästan utan
undantag med ett antal upprepningar, dvs. varje
försöksled upprepas ett antal gånger. Det vanli­
gaste är fyra upprepningar. Så är också fallet med
dessa slamförsök. Av praktiska och statistiska
skäl ordnas försöksleden i olika block.
Försöket är utfört som ett blockförsök. I varje
block ingår alla försöksleden och blocken kommer
därför att utgöra en komplett upprepning. Inom
varje block ska, om möjligt, försöks­rutorna
placeras slumpmässigt. Denna princip måste man
dock i många fall frångå, av prak­tiska skäl.
10
1.2.1. Blockförsök

A0
6m
B0
120 m
C0
B0
C0
A0
A1
B1
C1
B1
C1
A1
A2
B2
C2
B2
C2
A2
A1
B1
C1
B1
C1
A1
A0
B0
C0
B0
C0
A0
A2
B2
C2
B2
C2
A2
36 m
20 m
Figur 1. Blockförsök med fyra block
Det blåmarkerade området är i detta fall ett block.
Som synes är inte rutorna fritt slumpade inom
blocket utan ett visst systematiskt mönster kan
urskiljas. Orsaken till detta är att det inte går att
med en slamspridare köra in i ett rutförsök och
sprida varje ruta för sig. Spridaren måste vara i
gång när man med jämn hastighet kör in i försöket
och sprider ett antal rutor på en gång. Man kör in
vid pilen i figur 1 och lägger mängden 4 ton TS/
ha, varefter man tar nästa kolumn med B-led. På
samma sätt gör man med mineralgödseltillförsel
vågrätt.
Om rutorna hade slumpats fritt inom varje block
hade det varit nödvändigt att göra mycket större
försöksytor för att möjliggöra behandling av
varje enskild ruta för sig. Med större försöksytor
hade vi fått mycket större variation i jordart och
därmed ett större försöksfel. Även risken för
felbehandlingar hade blivit mycket större i ett
långt perspektiv.
I fältförsöken finns ett helt obehandlat led (A0).
Här har varken avloppsslam eller mineralgödsel
tillförts sedan 1981.
Tillförseln i de slambehandlade leden är mot­
svarande 1 och 3 ton torrsubstans per hektar
och år. Tillförsel har skett vart fjärde år med
4 respektive 12 ton torrsubstans per tillfälle.
B-ledet, 4 ton TS per tillfälle, motsvarar den vid
försökens starttidpunkt av Naturvårdsverket
maxi­malt rekommenderade givan. C-ledet är tänkt
att simulera långtidseffekterna, men också att
studera vad som händer när vi provocerar det
ekologiska systemet.
Både led med och utan slam har kombinerats med
olika mängder mineralgödsel. Tillförseln har varit
ingen (0), halv (1) respektive hel (2) giva av kväve
i förhållande till vad som betraktas som normal
gödsling för respektive gröda. Vid halv och hel
kvävetillförsel har rekommen­derad mängd av
fosfor och kalium tillförts. Alla kombinationer
mellan de olika mängderna av mineralgödsel och
slam förekommer.
11
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
1.2.2 Försöksplatserna
1.2.3. Försöksplan
Försöken har bedrivits vid två försöksplatser:
Igelösa och Petersborg.
Försöksplanen omfattar nio olika kombinationer av
slamtillförsel och mineralgödselgivor med nedan­
stående beteckningar.
Igelösa
A Utan slam
Försöksfältet på Igelösa gård är beläget en knapp
mil nordost om Lund. Gården ägs och brukas av
Svenstorps gods. Gården representerar en större
kreaturslös gård, med för trakten normal jordart.
B Slam. 4 ton TS per hektar vart 4:e år
(1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005)
C Slam. 12 ton TS per hektar vart 4:e år
(1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005)
Petersborg
Försöksfältet på Petersborgs gård är beläget
några kilometer söder om Malmö. Gården ägs och
brukas av Peter Bager. Försöksplatsen repre­
senterar en för Söderslätt typisk jordart med låg
mullhalt. Gården drivs kreaturslöst.
Med måttligt mullhaltig menas att jorden inne­
håller 3–6 % mull och något mull­haltig innehåller
2–3 % mull. En lättlera innehåller 15–25 och en
mellanlera 25–40 % ler.
Platserna valdes med tanke på att de skulle vara
representativa för respektive trakt. Båda platserna
representerar skånsk slättbygd. Försöksplatserna
är båda belägna på den så kallade sydvästmoränen,
vilken karakteriseras av bl.a. god bördighet och
ringa stenförekomst. Försöksplatserna represen­
terar jordarna i respektive område väl.
0 Utan mineralgödsel
1 NPK i förhållande till gröda.
1/2 N-giva, 1/1 PK-giva
2 NPK i förhållande till gröda.
1/1 N-giva, 1/1 PK-giva
TS = Torrsubstans
Kombinationen A0 betyder ingen slamtillförsel
och ingen mineralgödsel och B2 4 ton slam-TS per
hektar och fyra år och full NPK-giva.
Fältförsöksarbetet utförs av försökspersonal
lokaliserad på Borgeby försöksstation vid Hushåll­
ningssällskapet Malmöhus.
I tabell 1 visas en typisk jordanalys för de båda
försöksplatserna.
Tabell 1. Jordanalyser på försöksplatserna 1981
Lättlöslig växtnäring* mg/100 g jord
Försöksplats
pH
P
K
Ca
Mg
Jordart
Igelösa
7,0
9,0
11,4
415
10
Petersborg
6,8
11,1
8,9
195
7
mmhML = måttligt mullhaltig
mellanlera
nmhLL = något mull­haltig
lättlera
*Ammoniumlaktatlösning
12
1.2.4. Grödor och tidpunkt för slamspridning
Följande grödor har odlats under försökstiden vid Igelösa respektive Petersborg.
Grödorna har följt gårdarnas växtföljd.
År
Igelösa
Petersborg
År/cykel
1981
1982
Slamspridning
Odling av höstvete
Slamspridning
Odling av höstvete
0/1
1/1
1983
1984
1985
Odling av sockerbetor
Odling av vårvete
Odling av havre
Odling av sockerbetor
Odling av vårkorn
Odling av höstraps
2/1
3/1
4/1
1985
1986
Slamspridning
Odling av höstvete
Slamspridning
Odling av höstvete
0/2
1/2
1987
1988
1989
Odling av sockerbetor
Odling av vårvete
Odling av vårkorn
Odling av sockerbetor
Odling av vårkorn
Odling av höstraps
2/2
3/2
4/2
1989
1990
Slamspridning
Odling av höstraps
Slamspridning
Odling av höstvete
0/3
1/3
1991
1992
1993
Odling av höstvete
Odling av sockerbetor
Odling av vårvete
Odling av sockerbetor
Odling av vårkorn
Odling av höstraps
2/3
3/3
4/3
1993
1994
Slamspridning
Odling av konservärt
Slamspridning
Odling av höstvete
0/4
1/4
1995
1996
1997
Odling av höstraps
Odling av höstvete
Odling av sockerbetor
Odling av sockerbetor
Odling av vårkorn
Odling av höstvete
2/4
3/4
4/4
1997
1998
Slamspridning
Odling av vårvete
Slamspridning
Odling av sockerbetor
0/5
1/5
1998
Tillförsel av kalkstensmjöl, 6 t/ha
Tillförsel av kalkstensmjöl, 4 t/ha
2/5
1999
Odling av vårkorn
Odling av vårkorn
2/5
2000
2001
Odling av konservärt
Odling av höstraps
Odling av vårkorn
Odling av höstraps
3/5
4/5
2001
2002
2003
Slamspridning
Odling av höstvete
Odling av rödsvingelfrö
Slamspridning
Odling av höstvete
Odling av sockerbetor
0/6
1/6
2/6
2004
Odling av rödsvingelfrö
Odling av vårkorn
3/6
2005
Odling av höstvete
Odling av höstvete
4/6
2005
Slamspridning
Slamspridning
1/7
2006
Odling av sockerbetor
Odling av höstvete
2/7
2007
Odling av höstvete
Odling av sockerbetor
3/7
2008
Odling av höstvete
Odling av vårkorn
4/7
1998 kalkades båda försöksplatserna med kalkstensmjöl, eftersom pH-värdena
p.g.a. den allmänna försurningen hade sjunkit till en icke acceptabel nivå.
13
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
1.3. Provtagning, provhantering och analyser
Ett omfattande provtagnings- och analysprogram
har utförts i projektet. Åren direkt före respektive
efter slamspridning, dvs. 1981, 1982, 1985, 1986,
1989, 1990, 1993, 1994, 1997, 1998, 2001, 2002,
2005 och 2006 genomfördes ett större analys­
program. Åren dessemellan studerades i huvudsak
leden A0 och C0, dvs. leden utan mineralgödsel där
tredubbel giva av slam jämfördes med helt obe­
handlat led. Där möjlighet funnits har analyserna
utförts enligt SIS-standard och på ackrediterat
laboratorium.
1.3.1. Slam
Samma analysprogram har tillämpats för slam
och matjorden, ifråga om växtnäringsämnen
och metaller. Delprov tas ut kontinuerligt från
det använda slammet vid spridningstillfället.
Del­proverna blandas och ett samlingsprov erhålls.
Detta prov sänds till laboratoriet, Eurofins i Kris­
tianstad, för kemisk analys. Prov för kväve­analys
fryses omedelbart och sänds i fryst till­stånd till
Eurofins för analys av ammonium- och nitratkväve.
Vid tre spridningstillfällen, 1989, 1993 och
1997, togs det ut prover för analys av organiska
föreningar. Som huvudanalys avseende organiska
ämnen valdes ”Priority Pollutants” (PP). De ämnen
som ingår i denna lista är framtagna för att de är
miljöfarliga (toxiska, svårnedbrytbara och bioacku­
mulerbara) och för att de finns och/eller används
mer eller mindre i samhället idag. Denna PP-lista
kommer ursprungligen från USA, men SI-Senter
har tillsammans med norska naturvårdsverket
anpassat listan till de mest relevanta ämnena för
Norden. Listan omfattar totalt 70 ämnen.
Resultaten för organiska ämnen och bekämpnings­
medelsrester har redovisats i tidigare rapporter
och berörs inte i denna publikation.
14
1.3.2. Jord
Provtagning i jord har av resursskäl skett
­försöksledsvis. Samlingsprov från varje försöks­
ruta tas ut och blandas till ett prov per försöksled,
dvs. varje prov består av fyra samlingsprov, som i
sin tur består av ett antal stick med jordborr per
försöksruta. På varje prov utförs dubbel­analys
i laboratorium. Medeltalet av dessa analyser
redovisas.
För att kunna utföra en statistisk bearbetning av
analysresultaten från jordprovtagning, utför­des
1997 en mer omfattande provtagning. Vid detta
tillfälle togs det ut jordprover rutvis, vilket innebar
att det blev 36 istället för 9 jordprov per försök
som analyserades. Dessa resultat är tidigare
redovisade.
Två år av fyra har varje försöksled provtagits och
analyserats. Åren dessemellan har endast leden A0
och C0 provtagits. Följande analyser har utförts:
pH-H2O, P-AL, P-HCl, K-AL, K-HCl, Ca-AL, Mg-AL,
S och mullhalt samt Hg, Cd, Pb, As, Cr, Co, Ni, Mn,
Cu, Zn och B. Under senare år har även Ag (silver)
och Sn (tenn) analyserats. Provtagning sker i
matjorden ned till 25 cm. Proverna läggs i speciella
provkartonger och transporteras med bil till
Eurofins i Kristianstad för analys. Kväve analyseras
två gånger årligen i led A0 och C0: dels på hösten
före vinterns inträde, dels på våren före vårbruk.
Provtagning sker i två skikt: 0–30 och 30–60
cm. Proverna fryses direkt och transporteras till
Eurofins i fryst skick. Analysen omfattar både
ammonium- (NH4) och nitratkväve (NO3).
1.3.3. Gröda
All skörd av gröda har utförts rutvis, dvs. fyra
skördeytor á 17 m2 per försöksled, totalt 36 rutor
per försök. Denna metod möjliggör statistisk
bearbetning av skördarnas storlek.
Skördeprodukterna analyseras enbart på de
delar som förs bort från fältet. För spannmål
ana­lyseras alltså kärna, men inte halm. I kärna
bestäms torrsubstans, renhet, rymdvikt och
proteinhalt. Frö analyseras av oljeväxter,
konservärt och rödsvingel. I oljeväxtfrö bestäms
torrsubstans, renhet, klorofyll, protein­halt
och oljehalt. För s­ ockerbetorna utförs de för
sockerbetorna normala analyserna, nämligen
renvikt, sockerhalt, blåtal, K+Na, sockerutbyte och
renhet. Dessa analyser utförs vid Agri provtvätt
på Örtofta Sockerbruk. Alla övriga analyser utförs
hos ­Eurofins. Dessutom bestäms N, P, K, Ca, Mg, S,
Hg, Cd, Pb, Cr, Co, Ni, Mn, Cu, Zn, As, Sn, Ag och B.
All provtagning av gröda sker rutvis. Delproven
slås samman till ett prov per försöksled. Detta
förfarande är det vanliga i fältförsök och görs
av kostnadsskäl. Antalet analyser blir 9 per
försök istället för 36. Tillvägagångssättet
medför dock att det inte årligen går att utföra en
statistisk bearbetning av materialet. För många av
­metallerna (>50 %) hade det ändå inte varit möjligt
att utföra en statistisk bearbetning, eftersom
halterna är av den storleksordningen att de inte
går att kvan­tifiera.
2. Egenskaper hos
tillfört slam
Slam tillfördes försöken vid sju tillfällen, nämligen
höstarna 1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001 och
2005. Tillförseln skedde efter skörd av respek­
tive års gröda och före höstplöjning. Slam och
slamproven togs vid alla tillfällen ut slumpvis från
respektive reningsverk. Så skedde även år 2001,
men tyvärr kom det årets prov från Källbyslammet
bort på laboratoriet (AnalyCen, numera Eurofins i
Kristian­stad) så vi använder istället analysresultat
från produktionen på Källbyverket. Det togs ett
prov per arbetsdag ­under augusti månad. Proven
frystes och slogs ihop till ett månadsprov. Det är
resultatet av samlings­provet som redovisas här.
Dessa prov analyserades på samma ämnen som
i pro­jektet i övrigt, med undantag för kalium och
magnesium.
2.1. Växtnäringsinnehåll i
slammet
I tabellerna 2a och 2b redovisas växtnärings­
innehållet i slammet från Källbyverken och i
tabellerna 3a och 3b redovisas motsvarande för
Sjölundaverket.
Tabell 2 a. Växtnäringsinnehåll i slam, från Källbyverket, tillfört försöksplatsen Igelösa
% av TS
År
1981
TS, %
pH
NH4 -N
Tot P
Tot K
Ca
Mg
27
7,4
0,37
3,3
<0,1
8,9
0,19
1985
35
7,1
0,13
4,9
0,11
5,4
0,14
1989
30
6,8
0,33
4,3
0,08
8,3
0,22
1993
23
7,5
0,45
3,8
0,10
3,4
0,20
1997
17
7,7
1,3
4,5
0,41
3,7
0,68
2001*
24
7,3
1,3
4,1
-
3,1
-
2005
34
8,1
1,6
5,7
0,15
5,3
0,50
* Analysresultat från produktionen på Källbyverket.
15
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
Tabell 2 b. Växtnäring tillfört med 1 ton slam-TS. Kg/ha, Igelösa
År
NH4 -N
Tot P
Tot K
Ca-AL
Mg-AL
1981
3,7
33
<1
89
1,9
1985
1,3
49
1,1
54
1,4
1989
3,3
43
0,8
83
2,2
1993
4,5
38
1,0
34
2,0
1997
13
45
4,1
37
6,8
2001*
13
41
-
31
-
2005
16
57
1,5
53
5,0
* Analysresultat från produktionen på Källbyverket.
Tabell 3 a. Växtnäringsinnehåll i slam tillfört försöksplatsen Petersborg
% av TS
År
TS, %
pH
NH4 -N
Tot P
Tot K
Ca
Mg
1981
20
7,3
0,5
3,5
<0,5
11,5
0,75
1985
21
7,6
0,9
3,2
-
11,2
0,41
1989
25
5,8
2,4
3,0
0,36
7,6
0,31
1993
27
7,8
1,0
2,7
0,10
3,6
0,30
1997
24
8,3
0,96
3,5
0,10
4,1
0,28
2001
23
8,2
1,4
3,0
0,12
3,0
0,31
2005
32
8,8
1,3
3,5
0,13
5,1
0,44
Tabell 3 b. Växtnäring tillfört med 1 ton slam-TS. Kg/ha, Petersborg
År
NH4 -N
Tot P
Tot K
Ca-AL
Mg-AL
1981
5
35
<5,0
115
7,5
1985
9
32
-
112
4,1
1989
24
30
3,6
76
3,1
1993
10
27
1,0
36
3,0
1997
10
35
1,0
41
2,8
2001
14
30
1,2
30
3,1
2005
13
35
1,3
51
4,4
Från 1997 har ammoniumkvävet ökat. För använd­
ning på åkermark är detta positivt eftersom man
får ett mer fullödigt gödselmedel och kan därmed
minska användningen av handelsgödselkväve.
Som framgår av tabellerna varierar slammets TShalt mellan 20 och 30 %. Vad gäller innehållet av
näringsämnen uppgår ammoniumkvävehalten till
mellan 1 och 1,5 % av TS, fosforhalten till mellan 3
och 5 % av TS, kaliumhalten till omkring 0,15 % av
16
TS, kalciumhalten till 5 á 6 % av TS och magnesium­
halten till 0,3 á 0,4 % av TS. Tabellerna 2b och 3b
visar hur mycket växtnäring som tillförs med 1 ton
slam-TS. Det kan noteras att ammoniumkväve från
Källby ökat under de senast spridningstillfällena
till samma nivå som innehållet i slammet från
Sjölundaverket. Förändringen har säkerligen att
göra med en utbyggnad av Källbyverket för ökad
kväveavskiljning.
2.2. Metallinnehåll i slammet
I tabellerna 4a och 4b redovisas innehållet
av tungmetaller i slammet från Källbyverket
respektive Sjölundaverket. Analyserna har gjorts
av de slampartier som levererats till försöksytorna
för spridning. Bestämning av metallhalterna i
slammen sker väsentligt mer frekvent i den dagliga
driftkontrollen vid reningsverken och ett betydligt
större och säkrare material finns således att tillgå
vad gäller slammets kvalitet och förändring i tiden.
Dock har avsikten varit att redovisa metallinnehål­
let i det slam som tillförts försöksytorna.
Alla de analyserade metallerna i slammet från
Källbyverket har sjunkit avsevärt sedan projektet
startades. Av särskilt stort intresse är sänkningen
av kopparhalten, som tidigare varit ett problem
för Källby reningsverk. Minskningen beror på att
kvaliteten på dricksvattnet förändrats kraftigt
genom ett byte av vattentäkt. I genomsnitt har
halten för i tabellen redovisade metaller minskat
med 70 %. Procentuellt allra mest för kvicksilver
och kadmium med 91 respektive 82 %.
Liksom för Källbyslammet har alla metallhalter i
slammet från Sjölundaverket minskat väsentligt
sedan 1981. I genomsnitt för alla metaller är
minskningen 69 %. Procentuellt är kvicksilver
och krom de metaller vars halt minskat mest,
med 87 %. Speciellt intressant är minskningen
av kopparhalten som beror på att avhärdning vid
Vombverket infördes.
Analysresultaten från 1997 avviker markant
från de analysresultat som tagits regelbundet i
produktionen. En jämförelse med analyserna från
driftsuppföljningen visar att det troligtvis före­
ligger ett provtagnings- och/eller analysfel.
Tabell 4 a. Metallinnehåll i slam, Igelösa (Källbyverket, Lund)
mg/kg TS
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
År
1981
Pb
162
Cd
3,0
Cu
1 333
Cr
137
Hg
6,9
Ni
111
Zn
1 037
1985
85
1,3
651
207
4,0
19
595
1989
59
1,7
1 300
46
5,2
17
1 100
1993
59
1,9
1 250
28
3,8
13
705
1997
64
1,9
1 700
28
3,4
17
780
2001*
39
1,1
350
18
1,6
13
520
2005
27
0,65
360
17
0,60
13
580
* Analysresultat från produktionen på Källbyverket.
Tabell 4 b. Metallinnehåll i slam, Petersborg (Sjölunda, Malmö)
mg/kg TS
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
År
1981
Pb
180
Cd
3,5
Cu
1 100
Cr
135
Hg
4,5
Ni
25
Zn
1 000
1985
103
2,8
1 028
406
2,4
25
747
1989
120
2,2
1 300
49
3,7
25
810
1993
75
1,7
1 550
38
2,4
30
655
1997
82
3,1
2 000
29
2,0
26
840
2001
53
1,7
610
32
1,4
19
630
2005
49
0,53
660
31
0,61
25
620
17
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
3. Försöksresultat 2004–2008
De senaste fem årens resultat, 2004–2008,
­presenteras mer full­ständigt i detta avsnitt. För
att öka läsbarheten redovisas samtliga försöks­
data i tabellform i en tabellbilaga. Vid jämförelser
mellan de olika försöksleden i tabellerna har
försöksledet A2 satts med relativtal 100. Alla
andra behandlingar sätts därmed i relation till
detta led helt utan slamtillförsel och med normal
handelsgödselgiva.
Försöksresultaten från 1981–2003 har redovisats
tidigare och redovisas därför inte i detalj i denna
sammanställning, men resultaten används i nästa
avsnitt för en långsiktig värdering av användning
av slam som gödselmedel.
3.1. Effekt på skördens storlek
I detta avsnitt redovisas spannmåls- och röd­
svingelskördarnas storlek i deciton per hektar
(dt/ha), där 1 dt är 100 kg.
Sockerbetsskörd anges numera som ton socker per
hektar och denna standard används även här.
3.1.1. Igelösa
Vid Igelösa har det odlats rödsvingelfrö, höstvete
och sockerbetor. Resultaten redovisas i tabellerna
7–11 i tabellbilagan.
RÖDSVINGELFRÖ 2004
Slamtillförsel hade en ganska begränsad effekt
på skörderesultatet. Mineralgödsel höjde skörden
från 6,3 till 9,60 dt/ha. Se tabell 7 i tabellbilagan.
HÖSTVETE 2005
Detta år var skörden osedvanligt låg i det helt
ogödslade ledet, endast 33,8 dt/ha. Enbart
slam­gödsel höjde skörden till 35,4 dt/ha. Med full
handelsgödselgiva i kombination med slam höj­des
skörden till över 90 dt/ha. Slamtillförsel har haft
en begränsad effekt på skörderesultatet. Se tabell
8 i tabellbilagan.
SOCKERBETOR 2006
Detta år uppförde sig sockerbetorna på ett
avvikande sätt mot vad vi sett tidigare. Skörden
i helt ogödslat försöksled blev 7,6 ton socker per
hektar jämfört med knappt 6 ton/ha normalt!
Enda rimliga förklaringen till detta är att vi hade
en osedvanligt hög kvävemineralisering under
vegetationsperioden. Detta påstående styrks av
att vi faktiskt fick en skördesänkning av att höja
kvävegödslingen från halv till hel giva. I detta fall
blev kvävetillförseln över optimal. Se tabell 9 i
tabellbilagan.
HÖSTVETE 2007
Liksom 2005 blev skörden mycket låg i helt
ogödslat försöksled, endast 25 dt/ha. Högsta
skördenivån i försöket var 79 dt/ha, i ledet med
full handelsgödselgiva och dessutom tillförsel av
normal slamgiva. Se tabell 10 i tabellbilagan.
HÖSTVETE 2008
Nu börjar vi se ett mönster. Skörden i helt ogödslat
försöksled var än en gång mycket låg i grödan
höstvete, 27 dt/ha. Högsta skördenivån i försöket
var 88 dt/ha, i ledet med full handelsgödselgiva
och tillförsel av normal slamgiva. Se tabell 11 i
tabellbilagan.
3.1.2. Petersborg
Vid Petersborg har det odlats vårkorn, höstvete
och sockerbetor. Resultaten redovisas i tabellerna
12–16 i tabellbilagan.
VÅRKORN 2004
Slamtillförsel påverkade skörden mycket markant
detta år. Utöver normal handelsgödsling gav en
normal slamtillförsel 23 % i skördeökning, eller 10
dt/ha! Se tabell 12 i tabell­bilagan.
18
HÖSTVETE 2005
SOCKERBETOR 2007
En låg skörd erhölls på knappt 22 dt/ha i helt
ogödslat försöksled. Högsta skörden, 69 dt/
ha, erhölls i det extrema försöksledet med full
handelsgödselgiva och dessutom trefaldig mängd
slam. Se tabell 13 i tabellbilagan.
Grundskörden, helt utan gödsling, var 6 ton socker
per hektar, vilket är imponerande. Än mer impo­
nerande är den maximala skörden i försöket, icke
mindre än drygt 14 ton socker per hektar! Det var
i det maximalt gödslade försöksledet man nådde
denna skörd. Enbart handelsgödsel gav 13,7 ton
socker per hektar. Se tabell 15 i tabellbilagan.
HÖSTVETE 2006
I likhet med på Igelösa börjar man nu se en trend på
sänkta skördar i helt ogödslat försöksled, när det
odlas höstvete i försöken. Skörden blev i detta led
drygt 25 dt/ha. Högsta skörden, 67 dt/ha, erhölls i
det extrema försöksledet med full handelsgödsel­
giva och dessutom trefaldig mängd slam. Se tabell
14 i tabellbilagan.
VÅRKORN 2008
Skördenivån var ganska låg, med högst skörd på 50
dt/ha i det maximalt gödslade ledet. Skörden i det
helt ogödslade ledet var endast 20 dt/ha. Se tabell
16 i tabellbilagan.
19
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
3.2. Skördeprodukternas
innehåll av tungmetaller
Skördeprodukternas innehåll av tungmetaller
redovisas i tabellerna 17–25 i tabellbilagan.
Kortfattade kommentarer redovisas i det följande.
3.2.1. Igelösa
FRÖ AV RÖDSVINGEL 2004
Detta år tycks kadmium-, koppar- och nickelhalten
öka något vid högsta slamgivan, men inte vid
normal slamtillförsel. För övriga metaller finns
inga säkra tendenser. Se tabell 17 i tabell­bilagan.
HÖSTVETEKÄRNAN 2005
Kadmium-, koppar- och zinkhalten tycks öka
något vid högsta slamgivan, men inte vid normal
slamtillförsel. Kadmiumhalten ökade vid gödsling
med handelsgödsel. För övriga metaller finns inga
säkra tendenser. Se tabell 18 i tabellbilagan.
SOCKERBETAN 2006
Som vanligt var koncentrationen av flera ­metaller
hög i sockerbetan. I synnerhet gäller detta
kadmium. Detta år var kadmiumhalten lägre i de
led som gödslats med normal slamgiva i jämförelse
med de led som inte fått något slam. Bly-, nickel-,
zink-, kobolt- och kromhalten ökade vid den högsta
slamgivan. Se tabell 19 i tabellbilagan.
Analyser för grödans innehåll av metaller 2007 på
Igelösa saknas.
HÖSTVETEKÄRNAN 2008
Kadmiumhalten var lägre i de led som gödslats
med normal slamgiva i jämförelse med de led som
inte fått något slam. För övriga metaller kan inga
tendenser säkras. Se tabell 20 i tabell­bilagan.
20
3.2.2. Petersborg
KORNKÄRNAN 2004
Resultatet av analyserna är mycket varierande. En
tendens till ökad halt av nickel vid slamtillförsel
kan skönjas. Se tabell 21 i tabellbilagan.
HÖSTVETEKÄRNAN 2005
Mycket varierande resultat har erhållits.
Kadmiumhalten tycks öka något vid gödsling med
handelsgödsel. Se tabell 22 i tabellbilagan.
HÖSTVETEKÄRNAN 2006
En svag tendens till ökat koppar- och kromupptag
kan ses vid slamtillförsel. Se tabell 23 i tabell­
bilagan.
SOCKERBETAN 2007
Koppar-, zink- och nickelhalten ökade vid
slamtillförsel. Kromhalten ökade vid tillförsel av
handelsgödsel. Se tabell 24 i tabellbilagan.
KORNKÄRNAN 2008
Blykoncentrationen ökade vid gödsling med
handelgödsel. Se tabell 25 i tabellbilagan.
3.3. Slammets effekt på
markens växtnäringsinnehåll
Fullständig analys av markens växtnäringsstatus
utförs det år som slam tillförs – före slamtillför­
seln – och året efter slamtillförsel. I detta fall åren
2005 och 2006.
3.3.1. Igelösa
VÄXTNÄRINGSTILLSTÅND I MATJORDEN 2005 OCH 2006
Den lättlösliga fosforn, P-AL, och dessutom det
mer svårlösliga, P-HCl, ökade markant vid slamtill­
försel. Mullhalten ökade också vid slamtillförsel.
Kalium ökade något vid gödsling med handelsgöd­
sel. Se tabellerna 26 och 27 i tabellbilagan.
3.3.2. Petersborg
VÄXTNÄRINGSTILLSTÅND I MATJORDEN 2005 OCH 2006
Precis som på Igelösa ökade den lättlösliga
fosforn, P-AL, och dessutom det mer svårlösliga,
P-HCl, markant vid slamtillförsel. Dock saknas
vissa analyser för 2005 och mullhalten för samma
år kan man inte säkert uttala sig om. Kalium ökade
något vid gödsling med handelsgödsel. Se tabellerna 28 och 29 i tabellbilagan.
3.4. Slammets effekt på
markens metallinnehåll
Fullständig analys av markens innehåll av metaller
utförs det år som slam tillförs – före slamtillför­
seln – och året efter slamtillförsel. I detta fall åren
2005 och 2006. Det uppstår ett problem när man
gör jämförelser mellan enskilda år, årsmånsvaria­
tionen är betydande. Som exempel på detta kan
nämnas att generellt var halterna av Pb, Cd, Cr, Ni
och Co lägre 2006 i jämförelse med 2005. För Zn
och As är förhållandet snarare det omvända.
3.4.1. Igelösa
METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2005
Koppar- och tennhalterna steg markant vid
slamtillförsel. Även zink och kvicksilver ökade
vid slamtillförsel. Arsenik ökade vid tillförsel av
handelsgödsel. Gödslingen hade ingen påverkan
på halterna av kadmium i marken. Se tabell 30 i
tabellbilagan.
METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2006
Koppar steg markant vid slamtillförsel. Även zink
och kvicksilver ökade vid slamtillförsel. Gödslingen
hade ingen påverkan på halterna av kadmium i
marken. Tenn analyserades inte detta år. Se tabell
31 i tabellbilagan.
Analyserna pekar på att halterna av Pb, Cd, Cr, Ni
och Co generellt var lägre 2006 i jämförelse med
2005, oavsett om man tillfört slam eller ej. För Zn
och As var halterna högre 2006 i jämförelse med
2005.
3.4.2. Petersborg
METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2005
Gödslingen hade ingen säker påverkan på halterna
av metaller i marken detta år. Se tabell 32 i tabellbilagan.
METALLINNEHÅLL I MATJORDEN 2006
Koppar-, zink- och kvicksilverhalter steg vid
slamtillförsel. Se tabell 33 i tabellbilagan.
Analyserna pekar på att halterna av Pb, Cd, Cr, Ni
och Co generellt var lägre 2006 i jämförelse med
2005, oavsett om man tillfört slam eller ej. För Zn
och As var halterna högre 2006 i jämförelse med
2005.
21
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
4. Sammanfattande försöksresultat 1981–2008
4.1. Slammets effekt på skörden
Ig = Igelösa, Pe = Petersborg
För att kunna räkna medeltal för skördarna av olika
grödor har dessa medeltalsberäkningar grundats
på skördarnas relativa tal, där led A2 (inget slam
och full NPK-giva) utgör referens med värdet 100.
Inom varje grödgrupp har skördarnas reella värden
använts.
4.1.1. Skördeeffekt olika år efter slamtillförsel
Diagram 1. Relativa skörderesultat
1:a, 2:a, 3:e ­respektive 4:e året efter
slamspridning.
110
Relativ skörd, %
100
90
80
70
60
50
40
A0
B0
C0
A1
B1
C1
A2
B2
C2
År 1
51
61
73
86
94
98
100
103
104
År 2
53
61
68
83
86
89
100
106
107
År 3
56
62
71
84
86
91
100
101
104
År 4
48
53
58
79
86
86
100
104
107
Det har funnits en hypotes att slammets effekt
på skördens storlek skulle var störst andra året
efter slamspridning. I detta projekt kan man inte se
någon klar sådan tendens, utan slammet tycks ha
samma skördehöjande effekt alla år i växtföljden.
I försöksleden utan tillförsel av mineralgödsel ser
man en lägre skörd fjärde året efter slamtillförsel.
Vid samtidig tillförsel av mineralgödsel ser man
ingen sådan tendens.
22
4.1.2. Skördeeffekt på olika grödor
I detta avsnitt redovisas effekten av slamgödsling
på olika grödor, oavsett år. Resultaten för
höstraps, vårsäd (vårkorn, vårvete och havre),
höstvete, sockerbetor, konservärt och rödsvingel­
frö visas i diagram 2-7.
4500
4000
100
3000
60
2000
1500
40
1000
Skörd, rel.tal
2500
20
500
0
A0
B0
C0
kg frö/ha 1757 1959 2134
49
Rel.tal
54
59
A1
B1
C1
2994 3230 3241
83
90
90
A2
B2
C2
0
3609 3849 3877
100
107
107
7000
100
5000
80
4000
60
3000
40
2000
Resultaten grundar sig på skörd
från tio vårkornskördar, fyra
vårveteskördar och en havreskörd.
20
1000
0
Diagram 3. Skördeeffekt på
­vårkorn, vårvete och havre.
­Kärnskörd. kg/ha och Relativtal, %.
120
6000
Skörd, kg kärna/ha
Resultaten grundar sig på sju
höstrapsskördar.
80
Skörd, rel.tal
Skörd, kg frö/ha
3500
A0
B0
C0
kg kärna/ha 2883 3181 3663
Rel.tal
Diagram 2. Skördeeffekt på
­höstraps. Fröskörd, kg/ha och
relativtal, %.
120
51
57
65
A1
B1
C1
4508 4775 5059
80
85
90
A2
B2
C2
0
5604 5801 5980
100
104
107
23
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
9000
8000
100
6000
5000
60
4000
3000
40
2000
A0
B0
C0
kg kärna/ha 3053 3534 4399
48
41
Rel.tal
59
B1
C1
5972 6433 6725
80
87
90
A2
B2
C2
0
7436 7522 7664
100
101
103
120
10000
100
8000
80
6000
60
4000
40
2000
20
Skörd, kg socker/ha
12000
0
A0
B0
C0
kg socker/ha 5781 6697 7133
60
Rel.tal
Skörd, kg ärt/ha
A1
69
74
A1
B1
C1
8573 8637 8863
89
89
92
A2
B2
C2
9674 1008810112
100
104
105
120
5000
100
4000
80
3000
60
2000
40
1000
20
B0
C0
kg ärt/ha 3910 4600 4745
82
97
100
A1
B1
C1
4385 4620 4495
92
97
94
Resultaten grundar sig på tolv
sockerbetsskördar.
0
6000
A0
Diagram 5. Skördeeffekt på
sockerbetor. Sockerskörd,
kg/ha och relativtal, %.
Skörd, rel.tal
0
24
Resultaten grundar sig på 15
höstveteskördar.
20
1000
Rel
Skörd, rel.tal
80
A2
B2
C2
4760 4965 4865
100
104
102
0
Diagram 6. Skördeeffekt på
konservärt. Ärtskörd,
kg/ha och relativtal, %.
Skörd, rel.tal
Skörd, kg kärna/ha
7000
0
Diagram 4. Skördeeffekt på
höstvete. Kärnskörd,
kg/ha och relativtal, %.
120
Resultaten grundar sig på två
ärtskördar.
120
1000
100
800
80
600
60
400
40
200
20
0
kg frö/ha
Rel.Tal
B0
C0
A1
B1
C1
A2
535
590
865
740
865
970
980 1045 1045
55
60
88
76
88
99
107
Resultaten grundar sig på två
skördar.
0
A0
100
B2
Diagram 7. Skördeeffekt
på fröodling av rödsvingel.
Fröskörd, kg/ha och relativtal,
%.
Skörd, rel.tal
Skörd, kg frö/ha
1200
C2
107
Alla grödor uppvisar en skördeökning med slamtill­
försel. Detta framgår av tabell 5, där skördarnas
storlek uttryckts som relativtal för samtliga
försöksled.
Tabell 5. Skördar uttryckt i relativtal för ­samtliga försöksled
Antal försöksskördar
7
15
15
12
2
2
Höstraps
Höstvete
Vårsäd
Sockerbetor
Konserv­
ärt
Rödsvingel
Ig
Pe
Alla
A0
49
41
51
60
82
55
61
42
51
B0
54
48
57
69
97
60
67
47
58
C0
59
59
65
74
100
88
72
53
67
A1
83
80
80
89
92
76
81
82
83
B1
90
87
85
89
97
88
89
87
88
C1
90
90
90
92
94
99
91
88
91
A2
100
100
100
100
100
100
103 100
100
B2
C2
107
107
101
103
104
107
104
105
104
102
107
107
107 103
103 108
104
105
Gröda:
Vägt medeltal
En jämförelse mellan försöksled med en ’normal’
slamtillförsel (1 ton TS/ha/år) och försöksled utan
tillförsel av slam har gjorts i figur 8. Data baseras på
ett medeltal för alla tre försöksleden med en normal
slamgiva och försöksleden utan slam.
25
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
Diagram 8. Skördeeffekt på olika grödor 1982–2008. Relativtal, %.
120
110
Skörd, relativtal, %
100
90
80
70
60
50
Sockerbetor
Konservärt
7
15
15
12
2
2
Utan slam
100
100
100
100
100
100
1 ton slam-TS/ha och år
108
106
106
106
109
111
Antal försöksskördar
Höstraps
Höstvete
Vårsäd
Rödsvingel
Utan slam = medeltal av de försöksled som inte tillförts slam, dvs. A0, A1 och A2.
1 ton slam-TS/ha och år = medeltal av försöksleden B0, B1 och B2.
4.1.3. Skördar och ekonomiskt utfall
För att kunna utföra en ekonomisk utvärdering
av slammets värde sett ut lantbrukarens
synpunkt är det intressant att redovisa slammets
skördehöjande effekt uttryckt i kronor per hektar.
Numera är det svårt att bestämma vilka priser
man ska använda vid en ekonomisk utvärdering av
slammets värde i form av ökad skörd på grund av
att priset under och mellan säsongerna varierar
kraftigt.
26
För denna jämförelse har nedanstående priser
använts, vilka svarar till en nivå som ungefärligt
gällde i december 2008.
Höstvete: 130 kr/dt
Havre: 120 kr/dt
Vårkorn (maltkorn): 170 kr/dt
Vårvete: 130 kr/dt
Höstraps: 350 kr/dt
Konservärt: 114,50 kr/dt vid T-tal 100
Rödsvingelfrö: 9,00 kr/kg
Sockerbetor: 1 930 kr/ton socker.
Tabell 6. Skördeökning i kr/ha och år i de olika grödorna. 2008 års prisnivå
Jämförda försöksled
Höstraps
Antal
försöksskördar
7
Höstvete
15
625
112
Vårsäd
15
507
335
Sockerbetor
12
1 740
785
Konservärt
2
1 550
423
Rödsvingelfrö
2
495
585
Vägt medeltal
53
884
453
Skillnaden i skörd mellan B2 och A2 bör vara det
minsta man kan förvänta sig att slammet ska ge i
skördeökning. I försöksledet A2 har man gödslat
med mineralgödsel vad som anses optimalt för
respektive gröda. I försöksledet B2 har utöver
detta tillförts slam.
Skördedifferens, kr/ha
B0 – A0
B2 – A2
705
840
Med detta som utgångspunkt bör slutsatsen bli att
1 ton slam-TS har ett värde i detta räkne­exempel
på mellan cirka 450 och knappt 900 kr per hektar
och år.
27
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
4.2. Skördeprodukternas
innehåll av metaller
I diagram 9 redovisas skördeprodukternas innehåll
av kadmium. Kurvorna följer varandra väldigt
väl, vilket tyder på att det inte är någon skillnad i
upptag mellan slamgödslad och icke slamgödslad
jord. Skillnaderna mellan grödor finns dock och
generellt är upptaget störst i sockerbetor, i
genomsnitt dubbelt så mycket som i stråsäd.
I det följande redovisas en sammanställning av
metaller i grödorna 1982–2008 från Igelösa och
Petersborg.
I diagram 10 redovisas skördeprodukternas
innehåll av bly. Det är ingen skillnad i upptag,
oavsett om slam tillförs eller inte.
Från år 1993 och framåt har samliga försöksled
analyserats på innehåll av metaller i grödorna de
flesta åren. Dessförinnan analyserades grödorna
inte så frekvent. Av alla analyserade metaller, har
här valts ut tre – kadmium, koppar och bly – för
att studera de långsiktiga effekterna av slam
och mineralgödsel. Under 1997 förekom viss
analysosäkerhet, varför detta år i några fall har
uteslutits. Även vid enstaka andra tillfällen saknas
analysresultat.
I diagram 11 redovisas skördeprodukternas
innehåll av koppar. Inte heller för koppar finner
man någon skillnad i upptag mellan slam- och icke
slamtillförsel.
Mönstret från Igelösa går igen på Petersborg,
vilket framgår av diagram 12 – 14. Kurvorna följer
varandra väl och ingen skillnad i upptag mellan
slam- och icke slamtillförsel kan skönjas. Socker­
betor är den gröda som i särklass tar upp störst
mängd kadmium.
Följande försöksled har här valts ut för jämförelse:
Utan slam
Medeltal av försöksleden A0, A1 och A2
I diagram 14 kan skönjas en tendens till något ökad
kopparkoncentration vid slamgödsel under senare
år. Skillnaden är dock liten och fortsatta studier
kommer att visa om denna tendens är riktig.
1 ton slam-TS/ha och år
Medeltal av försöksleden B0, B1 och C2
Diagram 9. Igelösa. Skörde­
produkternas innehåll av kadmium,
mg/kg TS.
0,20
0,18
0,16
Cd
0,14
0,12
0,10
0,08
H-vete
H-vete
S-betor
Rödsvingel
H-vete
Rödsvingel
K-ärt
H-raps
V-vete
V-korn
H-vete
H-raps
K-ärt
V-vete
H-vete
V-vete
V-korn
H-vete
0,02
0,00
H-raps
0,06
0,04
1982198819891990 1991199319941995 199619981999 2000200120022003 2004200520062008
Utan slam
28
1 ton slam-TS/ha och år
Diagram 10. Igelösa. Skörde­
produkternas innehåll av bly,
mg/kg TS.
0,5
0,45
0,4
0,35
Pb
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
H-vete
H-vete
S-betor
Rödsvingel
H-vete
Rödsvingel
K-ärt
H-raps
V-vete
V-korn
S-betor
H-vete
K-ärt
H-raps
H-vete
V-vete
H-raps
V-korn
H-vete
V-vete
0
1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008
Utan slam
1 ton slam -TS/ha och år
Diagram 11. Igelösa. Skörde­
produkternas innehåll av koppar,
mg/kg TS.
10
9
8
7
Cu
6
5
4
3
2
1
H-vete
S-betor
Rödsvingel
Rödsvingel
H-vete
H-raps
K-ärt
V-korn
V-vete
S-betor
H-vete
H-raps
K-ärt
V-vete
H-vete
H-raps
V-korn
V-vete
H-vete
0
1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2006 2008
Utan slam
1 ton slam -TS/ha och år
Diagram 12. Petersborg. Skörde­
produkternas innehåll av
kadmium, mg/kg TS.
0,25
0,20
Cd
0,15
0,10
V-korn
S-betor
H-vete
H-vete
V-korn
S-betor
H-vete
H-raps
V-korn
V-korn
S-betor
H-vete
V-korn
H-vete
H-raps
V-korn
H-vete
0,00
H-raps
0,05
198219881989199319941996199719981999 200020012002200320042005200620072008
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
29
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
Diagram 13. Petersborg. Skörde­
produkternas innehåll av bly,
mg/kg TS.
0,35
0,3
0,25
Pb
0,2
0,15
0,1
0,05
V-korn
H-vete
S-betor
H-vete
V-korn
H-vete
S-betor
H-raps
V-korn
V-korn
S-betor
H-vete
V-korn
H-raps
H-vete
H-raps
V-korn
H-vete
0
1982 1988 1989 1990 1993 1994 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Utan slam
1 ton slam -TS/ha och år
Diagram 14. Petersborg. Skörde­
produkternas innehåll av koppar,
mg/kg TS.
7
6
5
Cu
4
3
2
1
V-korn
S-betor
H-vete
H-vete
V-korn
S-betor
H-vete
H-raps
V-korn
V-korn
S-betor
H-vete
V-korn
H-vete
H-raps
V-korn
H-vete
0
1982 1988 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Utan slam
30
1 ton slam -TS/ha och år
4.3. Slammets effekt på markens
växtnäringsinnehåll
Omfattande provtagning har skett av matjorden.
Här redovisas två försöksled helt utan mineral­
gödsel (A0, C0), och med ingen respektive extrem
slamtillförsel. Dessutom redovisas två försöksled
med normal mineralgödsel (A2, C2), också dessa
led i kombination med ingen respektive extrem
slamtillförsel. Från försöksåret 1985 finns endast
analysresultat från försöksleden A0 och C0.
Igelösa. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen
P-AL och P-HCl stiger påfallande vid slamtillförsel.
Mg-AL ökar något vid slamgödsling. Mullhalten
ökar när man tillför slam. Se tabell 34 i tabell­
bilagan.
Petersborg. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen
P-AL och P-HCl stiger påfallande vid slamtillförsel.
Se tabell 35 i tabellbilagan.
Markens innehåll av kväve
Tidigt på våren har försöksleden A0 och C0
provtagits för analys av kväve (ammonium och
nitratkväve), ner till ett djup av 60 cm. Detsamma
har gjorts sent på hösten före vinterns inträde.
Markens kväveprofil redovisas i figurerna 15 – 18.
Vid vårprovtagningen finns det i genomsnitt ca
3 resp. 8 kg kväve mer i slamgödslat led än i icke
slamgödslat vid Igelösa resp. Petersborg. Vid
höstprovtagningen finns i genomsnitt ca 6 resp.
2 kg kväve mer i slamgödslat led än i icke slam­
gödslat vid Igelösa resp. Petersborg.
Sammanfattningsvis kan man konstatera en ten­
dens till ökad kvävemängd i slambehandlade led.
Vid vårprovtagning finns i genomsnitt 8 kg kväve
mer än vid höstprovtagning i det ogödslade ledet.
Motsvarande ökning i slamledet är i genomsnitt 11
kg. Dessa skillnader tyder på att mineraliseringen
under vintern varit större än summan av upptaget
i grödan och eventuellt läckage. Se tabell 36 i
tabellbilagan.
Diagram 15. N-profiler Igelösa,
vårprovtagning.
100
60
A0
C0
40
20
M
t
0
19
82
19
84
19
86
19
89
19
91
19
93
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
20
07
kg N/ha 0-60 cm
80
31
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
Diagram 16. N-profiler Petersborg,
vårprovtagning.
100
kg N/ha 0-60 cm
80
A0
C0
60
40
20
t
M
19
82
19
84
19
86
19
89
19
91
19
93
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
20
07
0
Diagram 17. N-profiler Igelösa,
höstprovtagning.
100
80
kg N/ha 0-60 cm
A0
C0
60
40
20
t
M
20
07
20
05
20
03
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
89
19
86
19
84
19
82
0
Diagram 18. N-profiler Petersborg,
höstprovtagning.
100
80
kg N/ha 0-60 cm
A0
C0
60
40
20
32
M
t
20
07
20
05
20
03
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
89
19
86
19
84
19
82
0
4.4. Slammets effekt på
markens metallinnehåll
En jämförelse av markens metallinnehåll i olika
försöksled har gjorts. Jämförelsen är gjord som ett
medeltal mellan de led som inte fått något slam alls
(A0, A1, A2) under perioden och de försöksled som
fått i genomsnitt 1 ton slam-TS/ha och år (B0, B1,
B2).
motsvarande 1 ton slam-TS per hektar och år.
I regel är analyserna utförda slamspridningsåret,
före slamspridning, och året därpå. De första
åren var det dock inte så, utan fullständiga ledvisa
analyser utfördes första gången 1989.
I tabellerna 37 och 38 redovisas analysresultat
som ett medeltal av de försöksled som inte fått
något slam respektive de försöksled som fått
Resultatet av jämförelsen redovisas i figurerna
19 – 25. Kommentarerna under respektive diagram
avser slamtillförselns påverkan på halterna av
metaller.
Diagram 19. Matjordens innehåll av bly.
35
30
Igelösa: Synbart något ökad halt. Ingen
tendens till ökande halt med tiden.
mg/kg TS
25
20
Petersborg: Ingen påverkan.
15
10
5
0
1981
1989
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
2006
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
33
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
Diagram 20. Matjordens innehåll av
kadmium.
0,5
0,45
0,4
Igelösa: Ingen säker skillnad.
mg/kg TS
0,35
0,3
0,25
Petersborg: Ingen påverkan.
0,2
0,15
0,1
0,05
0
1981
1989
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
2006
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
Diagram 21. Matjordens innehåll
av koppar.
20
18
På grund av analysfel saknas
värden på Petersborg för åren
1997, 1998 och 2005.
16
mg/kg TS
14
12
Igelösa: Halterna har ökat vid
slamtillförsel, men differensen
tycks minska vid senare år.
10
8
6
4
Petersborg: Halterna har ökat.
2
0
1981
1989
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
2006
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
30
Diagram 22. Matjordens innehåll av
krom.
25
Analysvärden saknas för startåret
1981.
mg/kg TS
20
15
Igelösa: Ingen säker skillnad.
10
Petersborg: Ingen påverkan.
5
0
1989
34
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
2006
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
Diagram 23. Matjordens innehåll av
kvicksilver.
0,10
0,09
0,08
Igelösa: En ökning av halterna
med 40–50 %.
mg/kg TS
0,07
0,06
Petersborg: Halterna har ökat men
inte så tydligt som på Igelösa.
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0,00
1981
1989
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
2006
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
Diagram 24. Matjordens innehåll av
nickel.
16
14
Det saknas analysvärden för
Igelösa år 1993.
mg/kg TS
12
10
8
6
Igelösa: Ingen påverkan.
4
Petersborg: Ingen påverkan.
2
0
1981
1989
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
2006
Diagram 25. Matjordens innehåll av
zink.
80
70
Det saknas analysvärden för
Igelösa år 1993.
mg/kg TS
60
50
40
Igelösa: Ökad halt. Ingen tendens
till ökande halt med tiden.
30
20
Petersborg: Ingen påverkan.
10
0
1981
1989
1990
1993
1994
1997
1998
2001
2002
2005
2006
Igelösa Utan slam
Igelösa 1 ton slam-TS/ha och år
Petersborg Utan slam
Petersborg 1 ton slam-TS/ha och år
Se tabellerna 37–38 i tabellbilagan.
35
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
36
5. Slutsatser av resultat från åren 1982–2008
I denna rapport redovisas resultaten av försöks­
verksamheten under åren 2004 till 2008. Dess­
utom har en långsiktig värdering gjorts baserad på
alla resultat sedan försökens start 1981.
Följande slutsatser kan dras och här har även
medtagits tidigare redovisade specialunder­
sökningar av markens biologi och mikrobiologi.
5.2. Slammets påverkan
på marken
5.2.1 Påverkan på markens
växtnäringsinnehåll
•• Fosfortalen stiger signifikant.
Om inte annat nämns så avser slutsatserna
tillförsel med 1 ton slam-TS per hektar och år.
•• Kaliumhalten i marken påverkas inte mätbart.
5.1. Slammets effekt på
skördeprodukterna
•• pH påverkas inte mätbart.
5.1.1 Effekt på skördens storlek
•• Markens bördighet ökar.
•• Enbart slamtillförsel, utan inblandning av
­mineralgödsel, under de 27 år som för­söken
pågått, har gett en skördeökning på 14 %.
•• I genomsnitt i försöksleden med slam, har
­tillförsel gett 7 % i skördeökning.
•• Alla i försöken förekommande grödor har
­svarat positivt på slamtillförsel.
•• Omräknat i 2008 års prisnivå har den skörde­
höjande effekten av slamtillförsel varit
450–900 kr per hektar och år.
5.1.2 Metaller i skördeprodukter
•• Den metall som genom åren diskuterats mest
är kadmium. I dessa försök har inte koncentra­
tionen i grödan ökat vid slamtillförsel, inte ens
vid trefaldig slamgiva. Inte heller i kombination
med mineralgödsel. Variationen mellan grödor
och år är stor. Sockerbetor är den gröda som tar
upp kadmium i störst koncentration och mängd.
•• Fokus har varit på kadmium, men det har dess­
utom analyserats 14 andra metaller regelbun­
det i grödorna. Ingen av dessa metaller har ökat
i upptag i växten vid slamtillförsel. Inte ens vid
trefaldig slamtillförsel.
•• Slutsatsen efter 27 års försök är mycket säker.
Under de förhållanden som råder på försöks­
platserna har slamtillförsel till åkermark ingen
påverkan på växtens upptag av tungmetaller.
•• Mullhalten stiger.
•• Kvävehalten ökar i markskiktet 0–60 cm.
5.2.2 Påverkan på markens metallinnehåll
•• Koppartalen stiger signifikant. Det gäller båda
försöksplatserna.
•• Kvicksilverhalten ökar signifikant i matjorden
på Igelösa, men inte på Petersborg. I slammet
som tillfördes till Igelösaförsöket på åttio- och
nittiotalet var kvicksilverhalten cirka tio gånger
högre än dagens nivå.
•• Det finns en tendens till höjda zinkhalter på
Igelösa. Denna skillnad är dock inte statistiskt
säker.
•• Övriga metallhalter i marken uppvisar inga
förändrade värden.
5.3. Slammets kvalitet
5.3.1. Växtnäringsämnen och metaller
i använt slam
•• Samtliga metallhalter har minskat med tiden.
I genomsnitt har de sjunkit med 70 % sedan
projektets start. Det gäller både slammet från
Källbyverket i Lund och från Sjölundaverket i
Malmö.
•• Slam är i första hand ett fosforgödselmedel.
Med ett pris på 40 kr per kg fosfor, som gällde
i december 2008, är enbart fosforn i ett ton
slam-TS värt ca 1 500 kr.
37
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
6. Tidigare rapporter i projektet
Andersson, P-G., Nilsson, P. (1992). Slamspridning
på åkermark – fältförsök med kommunalt avlopps­
slam under åren 1981–1991. Bulletin Serie VA nr
67, Avd f. VA-Teknik, LTH, Lund.
Johansson, M., Torstensson, L. (1999). Mark­
mikrobiologi och nedbrytning av organiska
föreningar vid stora slamgivor. Inst. f. Mikrobiologi,
SLU, Ultuna.
Gunnarsson, T. (1991). Slamspridning på åkermark.
Effekter på reproduktion, tillväxt och mortalitet
hos daggmaskar. Allolobophora chlorotica. Ekolo­
giska Institutionen, Lunds Universitet.
Andersson, P-G., Nilsson, P. (1999). Slamspridning
på åkermark. VA-Forsk rapport nr 1999:22.
Torstensson, L. (1992). Projekt Slamspridning på
åkermark. Mikrobiologiska test. Inst. f. Mikrobio­
logi, SLU, Ulltuna.
Andersson, P-G., Nilsson, P. (1993). Slamspridning
på åkermark. VA-Forsk rapport nr 1993:06.
Andersson, P-G., Nilsson, P. (1996). Slamspridning
på åkermark. Fältförsök med kommunalt avlopps­
slam från Malmö och Lund under åren 1981-1995.
Hushållningssällskapets rapport­serie nr 1.
Bixo, O. Red. (1997). Avloppsslam – resurs eller
fara i Kretsloppet? En beskrivning av projektet
”Slamspridning på åkermark”. Hushållnings­
sällskapets rapportserie nr 8.
Johansson, M., Torstensson, L. (1998). Markbio­
logiska effekter vid slamspridning på åkermark.
Fältförsök med kommunalt avloppsslam från
Malmö och Lund under åren 1981–1995. Institu­
tionen. f. Mikrobiologi, SLU, Ultuna.
38
Andersson, P-G (2000). Slamspridning på åker­
mark. Långliggande fältförsök med kommunalt
avloppsslam från Malmö och Lund. Lägesrapport
för åren 1998–1999. Hushållnings­sällskapens
rapportserie nr 10.
Andersson, P-G (2002). Slamspridning på åker­
mark. Långliggande fältförsök med kommunalt
avloppsslam från Malmö och Lund. Lägesrapport
för åren 1981–2001. Hushållnings­sällskapens
rapportserie nr 11.
Andersson, P-G (2005). Slamspridning på åker­
mark. Fältförsök med kommunalt avloppsslam
från Malmö och Lund. Lägesrapport för åren
1981–2003. Hushållningssällskapens rapport­serie
nr 13.
39
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK TABELLBILAGA
7. Tabellbilaga
Igelösa. Skörd 2004–2008
Tabell 7. Skörd 2004, rödsvingelfrö
Försöksled
Tabell 8. Skörd 2005, höstvete
Skörd,
kg/ha
Rel.tal
%
A0
630
66
B0
620
C0
Försöksled
Skörd,
dt/ha
Rel.tal
%
A0
33,8
38
65
B0
35,4
40
800
83
C0
39,4
44
A1
750
78
A1
67,2
76
B1
800
83
B1
69,2
78
C1
1 010
105
C1
69,7
78
A2
960
100
A2
89,0
100
B2
960
100
B2
90,5
102
C2
1 000
104
C2
82,1
92
Tabell 9. Skörd 2006, sockerbetor
Rotskörd ton/
ha
Sockerhalt
%
Sockerskörd
ton/ha
Rel.tal
%
Blåtal
K+Na
A0
50,8
15,1
7,60
92
11
4,22
B0
54,5
15,4
8,40
101
11
4,21
C0
53,0
15,0
7,92
96
12
4,42
A1
61,0
14,6
8,88
107
15
4,43
B1
66,0
14,5
9,59
116
16
4,73
C1
62,4
14,3
9,18
111
17
4,65
A2
56,0
14,7
8,29
100
12
4,13
B2
56,3
15,7
8,78
106
11
4,07
C2
49,8
15,1
7,49
90
12
4,16
Försöksled
Tabell 10. Skörd 2007, höstvete
Skörd,
dt/ha
Rel.tal,
%
Skörd,
dt/ha
Rel.tal,
%
A0
25,1
32
A0
26,9
31
B0
28,2
36
C0
34,7
45
B0
30,0
34
C0
38,1
43
A1
56,5
73
A1
64,2
73
B1
62,3
80
B1
61,1
70
C1
66,5
86
C1
64,5
74
A2
77,4
100
A2
87,6
100
B2
78,9
102
B2
87,8
100
C2
78,5
101
C2
82,0
94
Försöksled
40
Tabell 11. Skörd 2008, höstvete
Försöksled
Petersborg. Skörd 2004–2008
Tabell 12. Skörd 2004, vårkorn
Försöksled
Tabell 13. Skörd 2005, höstvete
Skörd,
dt/ha
Rel.tal,
%
A0
26,5
59
B0
31,2
C0
37,7
Försöksled
Skörd,
dt/ha
Rel.tal,
%
A0
21,6
37
70
B0
26,3
45
85
C0
30,2
52
A1
40,7
91
A1
42,3
73
B1
39,2
88
B1
46,0
79
C1
43,4
97
C1
46,9
81
A2
44,6
100
A2
57,9
100
B2
54,7
123
B2
57,0
98
C2
54,0
121
C2
68,7
119
Tabell 14. Skörd 2006, höstvete
Försöksled
Tabell 15. Skörd 2007, sockerbetor
Skörd,
dt/ha
Rel.tal,
%
A0
25,5
40
B0
30,6
C0
Försöksled
Rotskörd,
ton/ha
Sockerhalt
%
Socker- Rel. tal
skörd
%
ton/ha
A0
32,1
18,6
5,95
43
48
B0
32,2
17,9
5,73
42
47,2
74
C0
35,6
18,4
6,52
48
A1
54,4
85
A1
63,4
18,3
11,59
84
B1
60,7
95
B1
62,9
18,4
11,53
84
C1
63,4
99
C1
67,8
18,2
12,35
90
A2
64,1
100
A2
75,0
18,3
13,72
100
B2
60,8
95
B2
78,3
18,0
14,10
103
C2
67,1
105
C2
79,2
18,2
14,41
105
Tabell 16. Skörd 2008, vårkorn
Försöksled
Skörd,
dt/ha
Rel.tal,
%
A0
20,3
45
B0
18,7
41
C0
27,0
59
A1
42,6
94
B1
42,6
94
C1
44,7
98
A2
45,5
100
B2
45,3
100
C2
49,6
109
41
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK TABELLBILAGA
Igelösa. Halter av metaller i skördeprodukter
Tabell 17. Frö av rödsvingel. Innehåll av metaller 2004, mg/kg TS
Försöksled
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
A0
0,21
0,064
7,5
<0,057
4,3
45,7
<0,02
<0,023
<0,05
49,0
<0,05
0,15
B0
0,22
0,068
8,2
0,110
4,3
52,3
<0,02
<0,023
<0,05
53,0
<0,05
0,15
C0
0,25
0,083
10,2
<0,057
5,7
51,4
<0,02
0,025
<0,05
47,0
<0,05
0,15
A1
0,22
0,074
8,9
<0,057
3,8
48,0
<0,02
<0,023
<0,05
45,0
<0,05
0,13
B1
0,23
0,073
9,1
0,150
3,6
48,5
<0,02
<0,023
<0,05
38,0
<0,05
0,08
C1
0,26
0,082
10,9
<0,057
4,2
33,5
<0,02
0,023
<0,05
34,0
<0,05
0,10
A2
0,20
0,079
8,8
<0,057
3,3
40,1
<0,02
<0,023
<0,05
33,0
<0,05
0,07
B2
0,19
0,079
9,0
<0,057
3,1
45,1
<0,02
<0,023
<0,05
28,0
<0,05
0,07
C2
0,19
0,104
10,9
<0,057
4,2
47,6
<0,02
0,024
<0,05
26,0
<0,05
0,11
Tabell 18. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2005, mg/kg TS
Försöksled
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
A0
<0,02
0,053
3,3
<0,05
0,20
19,7
<0,02
<0,02
<0,05
13,9
<0,05
<0,05
B0
0,02
0,051
-
<0,05
-
-
<0,02
<0,02
<0,05
-
<0,05
-
C0
0,03
0,069
4,3
<0,05
0,21
24,5
<0,02
<0,02
<0,05
10,4
<0,05
<0,05
A1
0,02
0,067
3,6
<0,05
0,14
16,2
<0,02
<0,02
<0,05
8,3
<0,05
<0,05
B1
0,02
0,060
4,0
0,14
0,16
16,3
<0,02
<0,02
<0,05
7,9
<0,05
<0,05
C1
0,02
0,089
5,8
<0,05
0,15
25,6
<0,02
<0,02
<0,05
7,4
<0,05
<0,05
A2
<0,02
0,088
3,7
<0,05
0,12
17,4
<0,02
<0,02
<0,05
9,2
<0,05
<0,05
B2
0,03
0,110
3,6
<0,05
0,12
19,3
<0,02
<0,02
<0,05
6,6
<0,05
<0,05
C2
0,04
0,110
9,2
0,09
0,16
29,0
<0,02
<0,02
<0,05
8,7
<0,05
<0,05
Tabell 19. Sockerbetans innehåll av metaller 2006, mg/kg TS
Försöksled
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
A0
0,16
0,18
3,88
0,94
0,53
11,7
<0,02
0,042
<0,05
11,2
<0,05
<0,05
B0
0,16
0,15
3,83
0,96
0,50
10,6
<0,02
0,042
<0,05
8,3
<0,05
<0,05
C0
0,25
0,20
3,58
1,58
0,75
13,3
<0,02
0,050
<0,05
8,2
<0,05
<0,05
A1
0,16
0,18
3,18
1,15
0,60
9,9
<0,02
0,040
<0,05
10,3
<0,05
<0,05
B1
0,15
0,13
3,48
0,93
0,52
11,3
<0,02
0,042
<0,05
8,9
<0,05
<0,05
C1
0,41
0,20
3,70
1,63
0,73
15,0
<0,02
0,070
0,063
9,2
<0,05
<0,05
A2
0,19
0,18
3,10
1,06
0,56
8,8
<0,02
0,056
<0,05
12,4
<0,05
<0,05
B2
0,26
0,13
3,45
0,81
0,44
10,1
<0,02
0,050
<0,05
9,4
<0,05
<0,05
C2
0,33
0,15
3,65
1,63
0,78
13,5
<0,02
0,068
0,063
10,7
<0,05
<0,05
Analyser för grödans innehåll av metaller 2007 på Igelösa saknas.
42
Tabell 20. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2008, mg/kg TS
Försöksled
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
A0
<0,02
0,042
3,7
<0,05
0,14
30
<0,02
<0,02
<0,05
14
<0,05
<0,05
B0
<0,02
0,032
3,4
<0,05
0,081
26
<0,02
<0,02
<0,05
10
<0,05
<0,05
C0
<0,02
0,030
3,4
<0,05
0,08
26
<0,02
<0,02
<0,05
11
<0,05
<0,05
A1
<0,02
0,036
3,3
<0,05
0,064
18
<0,02
<0,02
<0,05
10
<0,05
<0,05
B1
<0,02
0,035
3,5
<0,05
<0,05
21
<0,02
<0,02
<0,05
8,8
<0,05
<0,05
C1
<0,02
0,036
3,7
<0,05
0,063
21
<0,02
<0,02
<0,05
7,7
<0,05
<0,05
A2
<0,02
0,048
3,9
<0,05
<0,05
22
<0,02
<0,02
<0,05
10
<0,05
<0,05
B2
<0,02
0,043
3,8
<0,05
<0,05
20
<0,02
<0,02
<0,05
7,6
<0,05
<0,05
C2
<0,02
<0,01
-
<0,05
<0,05
-
<0,02
<0,02
<0,05
-
<0,05
<0,05
Petersborg. Halter av metaller i skördeprodukter
Tabell 21. Kornkärnans innehåll av metaller 2004, mg/kg TS
Försöksled
A0
B0
C0
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
0,075
0,073
0,063
0,021
0,022
0,021
4
5
5
0,09
0,15
0,15
0,070
0,100
0,092
24
25
22
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,06
<0,06
<0,06
7,1
6,6
6,6
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
A1
B1
C1
0,072
0,065
0,070
0,022
0,019
0,020
4
4
4
0,11
0,17
0,25
0,064
0,092
0,120
22
22
21
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,06
<0,06
<0,06
7,3
6,5
6,4
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
A2
B2
C2
0,070
0,095
0,066
0,022
0,024
0,028
4
5
5
0,12
0,41
0,20
<0,058
0,180
0,092
24
22
25
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,06
<0,06
<0,06
7,7
7,1
7,3
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
<0,059
Tabell 22. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2005, mg/kg TS
Försöksled
A0
B0
C0
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
<0,02
<0,02
<0,02
0,028
0,028
0,029
3,5
3,9
3,5
<0,05
<0,05
<0,05
0,10
0,27
0,11
29,0
29,4
22,3
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,05
<0,05
<0,05
27,0
18,8
17,6
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
A1
B1
C1
<0,02
<0,02
<0,02
0,027
0,033
0,066
2,8
3,6
3,4
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
0,10
19,8
19,9
17,6
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,05
<0,05
<0,05
18,6
17,6
15,0
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
A2
B2
C2
<0,02
<0,02
<0,02
0,048
0,064
0,056
3,2
4,2
3,9
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
0,08
0,08
25,7
32,7
20,0
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,05
<0,05
<0,05
21,0
18,7
17,6
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
43
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK TABELLBILAGA
Tabell 23. Höstvetekärnans innehåll av metaller 2006, mg/kg TS
Försöksled
A0
B0
C0
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
<0,02
<0,02
<0,02
0,059
0,037
0,039
3,2
3,2
3,6
0,083
0,086
0,15
<0,05
<0,05
<0,05
23
23
21
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,05
<0,05
<0,05
19
17
17
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
A1
B1
C1
<0,02
<0,02
<0,02
0,039
0,040
0,036
3,0
3,6
3,5
0,071
0,15
0,21
<0,05
<0,05
<0,05
17
19
17
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,05
<0,05
<0,05
17
15
17
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
A2
B2
C2
<0,02
<0,02
<0,02
0,044
0,043
0,047
3,3
3,6
3,6
0,11
0,17
0,12
<0,05
<0,05
<0,05
20
21
19
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,02
<0,05
<0,05
<0,05
18
13
15
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
<0,05
Tabell 24. Sockerbetans innehåll av metaller 2007, mg/kg TS
Försöksled
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
A0
0,105
0,115
0,28
0,03
0,30
10,9
<0,02
0,038
<0,05
16,8
<0,05
<0,05
B0
0,060
0,115
0,31
0,27
0,31
13,9
<0,02
0,035
<0,05
17,4
<0,05
<0,05
C0
0,115
0,126
0,34
0,28
0,36
17,6
<0,02
0,041
<0,05
15,3
<0,05
0,115
A1
0,073
0,114
0,30
0,15
0,26
13,0
<0,02
0,036
<0,05
20,3
<0,05
<0,05
B1
0,046
0,114
0,34
0,28
0,36
14,4
<0,02
0,037
<0,05
17,5
<0,05
0,071
C1
0,177
0,125
0,37
0,40
0,44
17,8
<0,02
0,039
<0,05
15,8
<0,05
0,059
A2
0,063
0,114
0,34
0,75
0,41
14,8
<0,02
0,045
<0,05
24,2
<0,05
<0,05
B2
0,279
0,124
0,39
0,65
0,51
16,9
<0,02
0,043
<0,05
21,1
<0,05
<0,05
C2
0,052
0,124
0,40
0,54
0,49
19,4
<0,02
0,038
<0,05
18,6
<0,05
0,056
Tabell 25. Kornkärnans innehåll av metaller 2008, mg/kg TS
Försöksled
44
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Mn
Ag
Sn
A0
0,027
0,036
3,1
0,082
0,059
31
<0,02
<0,02
<0,05
10
<0,05
<0,05
B0
0,024
0,029
3,3
0,103
0,075
29
<0,02
<0,02
<0,05
9,4
<0,05
<0,05
C0
0,022
0,027
3,2
0,096
0,085
28
<0,02
<0,02
<0,05
9,0
<0,05
<0,05
A1
0,037
<0,02
2,7
0,103
0,076
22
<0,02
<0,02
<0,05
9,8
<0,05
<0,05
B1
0,034
<0,02
3,2
0,096
0,068
24
<0,02
<0,02
<0,05
10,1
<0,05
<0,05
C1
0,032
0,023
3,6
0,093
0,092
28
<0,02
<0,02
<0,05
10,4
<0,05
<0,05
A2
0,044
<0,02
2,8
0,088
0,058
24
<0,02
<0,02
<0,05
10,3
<0,05
<0,05
B2
0,042
<0,02
3,4
0,094
0,065
26
<0,02
<0,02
<0,05
11,2
<0,05
<0,05
C2
0,037
<0,02
3,9
0,074
0,063
30
<0,02
<0,02
<0,05
11,2
<0,05
<0,05
Igelösa. Växtnäringstillstånd i jord 2005–2006
Tabell 26. Växtnäringstillstånd i matjorden 2005
Försöksled
A0
B0
C0
pHH2O
7,1
7,1
7,1
A1
B1
C1
A2
B2
C2
P-AL
K-AL
Mg-AL
Ca-AL
P-HCl
mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g
K-HCl
B
S-HNO3
mg/100 g
mg/kg
mg/kg
Mullhalt, %
3,6
4,2
4,3
9,3
18
29
8,0
7,6
7,9
11
11
12
390
370
370
54
79
96
180
190
180
1,1
1,2
1,2
300
360
340
7,2
7,3
7,3
8,4
19
33
10
12
11
11
11
12
370
380
400
51
65
98
170
160
170
1,1
1,2
1,2
320
340
350
3,8
4,1
4,4
7,3
7,4
7,1
7,6
20
32
11
12
12
12
14
14
380
410
370
52
75
90
170
180
180
1,1
1,3
1,3
320
370
360
3,6
4,8
4,4
Ca-AL
P-HCl
K-HCl
B
S-HNO3
mg/100 g
mg/kg
mg/kg
Tabell 27. Växtnäringstillstånd i matjorden 2006
Försöksled
A0
B0
C0
pHH2O
7,1
7,2
7,1
A1
B1
C1
A2
B2
C2
P-AL
K-AL
Mg-AL
mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g
Mullhalt, %
2,5
4,1
3,7
16
23
34
8,4
9,4
8,0
10
13
13
360
420
440
60
83
100
180
220
220
1,1
1,2
1,1
300
330
310
7,3
7,2
7,2
11
25
40
10
12
11
11
13
14
470
440
430
55
76
110
210
220
220
1,1
1,4
1,3
280
320
340
3,7
3,9
4,0
7,3
7,3
7,1
11
26
36
11
12
12
12
14
14
410
470
440
53
75
110
200
200
230
1,4
1,5
1,4
310
340
340
4,1
4,3
4,4
Petersborg. Växtnäringstillstånd i jord 2005–2006
Tabell 28. Växtnäringstillstånd i matjorden 2005
Försöksled
A0
B0
C0
pHH2O
-*
7,2
7,1
A1
B1
C1
A2
B2
C2
P-AL
K-AL
Mg-AL
Ca-AL
P-HCl
mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g
K-HCl
B
S-HNO3
mg/100 g
mg/kg
mg/kg
Mullhalt, %
-*
1,8
1,7
-*
44
21
-*
5,9
5,8
-*
4,7
4,6
200
180
180
-*
40
66
-*
110
110
-*
0,61
0,62
-*
160
170
7,1
7,2
7,1
-*
16
21
9,5
7,6
8,3
6,3
4,3
4,5
170
180
170
55
46
57
120
120
120
0,79
0,73
0,74
-*
180
190
2,4
1,9
2,1
7,3
7,4
7,3
13
16
26
8,9
7,0
7,6
5,0
4,4
4,8
200
210
200
45
46
69
130
120
140
0,86
0,83
0,84
190
180
200
1,9
2,1
2,1
* Saknas på grund av analysfel
45
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK TABELLBILAGA
Tabell 29. Växtnäringstillstånd i matjorden 2006
Försöksled
A0
B0
C0
pHH2O
7,1
7,0
6,9
A1
B1
C1
A2
B2
C2
P-AL
K-AL
Mg-AL
Ca-AL
P-HCl
mg/100 g
mg/kg
mg/kg
9,7
14
21
6,9
6,0
6,0
4,8
5,0
4,8
180
180
170
36
48
61
150
150
150
0,61
0,59
0,64
130
160
170
Mullhalt, %
1,6
1,6
1,8
7,3
7,1
7,0
12
16
25
8,2
7,5
9,3
4,4
4,8
5,1
240
180
180
41
47
68
170
150
160
0,67
0,73
0,71
160
180
180
1,8
-*
2,1
7,2
7,1
7,0
11
16
29
8,7
7,6
9,9
4,6
4,8
5,5
200
200
230
37
55
71
160
170
160
0,84
0,80
0,84
160
170
210
1,5
1,8
2,3
mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g mg/100 g
K-HCl
B
S-HNO3
* Saknas på grund av analysfel
Igelösa. Metaller i jord 2005–2006
Tabell 30. Metallinnehåll i matjorden 2005, (HNO­­­­­3), mg/kg TS
Försöks-led
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Ag
Sn
0,39
0,36
0,35
Cu
(HCl)
11
18
23
22
24
23
13
13
13
51
59
62
0,053
0,080
0,200
7,0
5,4
5,8
3,2
3,0
3,2
<0,9
<0,9
<0,9
0,23
0,35
0,43
22
22
22
0,33
0,31
0,32
9,7
14
22
23
23
23
13
13
13
52
56
61
0,054
0,082
0,100
6,2
5,2
5,5
4,2
3,9
3,8
<0,9
<0,9
<0,9
0,23
0,31
0,48
22
22
24
0,35
0,32
0,37
10
17
21
23
24
24
14
12
13
52
57
62
0,052
0,073
0,100
6,4
4,7
5,9
4,2
4,0
3,7
<0,9
<0,9
<0,9
0,22
0,34
0,47
Pb
Cd
A0
B0
C0
21
22
23
A1
B1
C1
A2
B2
C2
Tabell 31. Metallinnehåll i matjorden 2006, (HNO­­­­­3), mg/kg TS
Försöks-led
Ni
Zn
Hg
Co
As
Ag
Sn
20
21
21
11
12
11
53
61
63
0,068
0,088
0,140
4,5
4,9
4,4
3,5
4,1
3,8
<0,9
<0,9
<0,9
-*
-*
-*
16
17
18
0,30
0,30
0,33
9,4
14
20
20
21
22
11
11
12
51
57
66
0,055
0,078
0,140
5,1
4,6
4,6
4,0
3,8
4,4
<0,9
<0,9
<0,9
-*
-*
-*
16
16
17
0,29
0,30
0,33
8,5
12
21
20
20
21
11
11
11
51
58
62
0,057
0,084
0,140
4,4
4,0
4,4
3,8
3,7
4,0
<0,9
<0,9
<0,9
-*
-*
-*
Cd
A0
B0
C0
16
17
17
A1
B1
C1
A2
B2
C2
* Ej analyserat
46
Cr
0,29
0,35
0,30
Cu
(HCl)
15
16
21
Pb
Petersborg. Metaller i jord 2005–2006
Tabell 32. Metallinnehåll i matjorden 2005, (HNO­­­­­3), mg/kg TS
Försöksled
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Ag
Sn
0,32
0,29
0,29
Cu
(HCl)
-**
11
13
14
13
13
9,1
8,3
8,4
-*
42
43
-*
0,06
0,07
-*
4,4
4,4
3,2
3,4
3,2
<0,9
<0,9
<0,9
-**
0,27
0,33
17
17
17
0,26
0,28
0,29
15
12
19
13
13
13
8,4
7,9
8,1
43
41
45
0,06
0,06
0,07
4,6
4,2
4,6
2,9
3,4
3,3
<0,9
<0,9
<0,9
0,31
0,25
0,34
17
16
17
0,29
0,27
0,29
10
12
18
14
13
14
9,1
8,1
8,6
41
42
46
0,05
0,07
0,07
4,7
4,3
4,5
3,7
3,5
3,7
<0,9
<0,9
<0,9
0,23
0,26
0,35
Pb
Cd
A0
B0
C0
18
16
17
A1
B1
C1
A2
B2
C2
* Ej analyserat
** Saknas på grund av analysfel
Tabell 33. Metallinnehåll i matjorden 2006, (HNO­­­­­3), mg/kg TS
Försöksled
Cr
Ni
Zn
Hg
Co
As
Ag
Sn
0,25
0,27
0,28
Cu
(HCl)
5,7
11
15
12
13
13
7,0
7,7
7,7
41
45
47
0,047
0,065
0,073
3,6
4,0
4,2
3,5
3,7
3,6
<0,9
<0,9
<0,9
-*
-*
-*
13
14
13
0,29
0,29
0,27
7,2
10
15
13
13
13
7,7
7,7
7,2
43
46
45
0,050
0,070
0,072
4,0
4,2
3,9
3,9
3,6
3,7
<0,9
<0,9
<0,9
-*
-*
-*
13
13
15
0,26
0,26
0,30
6,7
12
16
13
12
13
7,7
7,3
8,3
42
43
49
0,051
0,064
0,082
3,9
3,9
4,3
3,6
3,8
3,9
<0,9
<0,9
<0,9
-*
-*
-*
Pb
Cd
A0
B0
C0
13
14
14
A1
B1
C1
A2
B2
C2
* Ej analyserat
47
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK 48
TABELLBILAGA
Växtnäringstillstånd i jord 1981–2005
Tabell 34. Igelösa. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen
År
1981
Led
Alla
1985
A0
C0
A0
6,2
C0
6,0
A2
6,2
A0
C0
1989
1993
1997
2001
2005
pH
7,0
P-AL
9,0
K-AL
11,4
Ca-AL
415
Mg-AL
10
P-HCl
47
K-HCl
138
Mull %
-
6,9
7,9
8,2
360
6,5
22,5
9,1
388
11
57
157
3,0
13
115
174
3,4
6,8
7,3
360
9
20,1
9,9
325
11
45
119
4,2
80
155
3,6
6,9
9,1
370
11
41
129
4,1
6,8
9,4
8,2
340
9
64
140
4,6
6,6
30
9,0
390
12
110
135
4,5
A2
6,9
8,2
10
360
11
68
158
4,6
A0
6,6
7,3
9,9
345
10,1
55
123
4,1
C0
6,6
29
12
440
12,2
108
139
4,7
A2
6,6
8,8
14
528
12,0
57
132
4,1
A0
7,3
5,9
8,4
350
9,1
59
120
3,8
C0
7,2
30
9,2
390
11
100
128
4,0
A2
7,1
6,1
8,9
370
10
59
122
4,1
A0
7,1
9,3
8,0
390
11
54
180
3,6
C0
7,1
29
7,9
370
12
96
180
4,3
A2
7,3
7,6
8,0
380
11
52
170
3,6
Tabell 35. Petersborg. Markens växtnäringsinnehåll slamspridningsåren, före spridningen
År
1981
Led
Alla
pH
6,8
P-AL
11,1
K-AL
8,9
Ca-AL
195
Mg-AL
7
P-HCl
47
K-HCl
123
Mull %
-
1985
A0
C0
6,7
6,6
9,1
9,8
10,3
9,0
212
200
7
6
47
45
126
128
2,2
2,0
1989
A0
6,5
8,5
7,1
180
5
32
121
1,6
C0
6,6
15,8
8,6
179
6
45
123
1,8
A2
6,6
9,5
8,3
181
6
35
128
1,9
A0
6,6
9,8
7,5
200
5
53
137
2,1
C0
6,5
15
6,6
160
5
68
130
2,1
A2
6,7
9,7
9,5
180
5
52
142
2,3
A0
6,7
9,0
7,5
180
5,1
42
111
1,7
C0
6,5
15
6,9
170
5,5
58
111
1,7
A2
6,8
10
8,7
190
5,3
48
124
1,8
A0
7,4
7,8
6,1
180
4,4
49
115
1,5
C0
7,2
16
6,2
200
4,7
67
111
1,7
A2
7,4
9,4
8,3
190
4,6
51
119
1,7
A0
-*
-*
-*
-*
-*
-*
-*
-*
C0
7,1
21
5,8
180
4,6
66
110
1,7
A2
7,3
13
8,9
200
5,0
45
130
1,9
1993
1997
2001
2005
* Värde saknas på grund av analysfel.
49
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK TABELLBILAGA
Tabell 36. Markens innehåll av kväve
Vårprov
Igelösa
Höstprov
År
1982
1983
1984
1985
1986
A0
76
26
50
16
C0
29
29
56
16
Petersborg
A0
C0
26
21
21
32
46
41
16
17
A0
9
16
7
22
21
Igelösa
C0
33
19
8
15
24
Petersborg
A0
C0
20
15
54
44
9
10
56
29
20
18
1988
1989
1990
1991
1992
18
81
20
20
25
29
103
21
29
47
23
16
24
22
34
33
5
55
28
43
14
7
33
20
20
22
9
52
28
20
13
10
47
26
15
19
8
40
31
13
1993
1994
1995
1996
1997
48
20
28
29
40
40
8
32
45
54
20
20
19
72
14
35
23
41
62
14
18
5
4
19
11
34
4
5
22
14
34
5
32
17
11
40
2
10
28
29
1998
1999
2000
2001
2002
9
23
18,6
19,1
9,1
3
22
19,8
36
13,8
25
41
17,4
16,5
13,3
47
22
18,7
15,3
94
12
17
12,9
25,1
6,3
15
27
16
48
10,7
11
19
11,5
26
14,4
15
28
11,6
59
46,3
2003
2004
2005
2006
2007
2008
27,1
21,8
27,9
26,3
12,4
14,4
28,2
31,1
35,6
35,8
13,7
20,2
100,9
26,7
23,8
19,3
15,3
18,3
74,5
46,6
35,3
34,4
19,1
33,1
8,6
23,1
28,0
27,4
19,0
17,3
12,7
18,6
36,0
40,6
27,2
19,6
22,8
28,7
23,8
30,6
10,4
37,5
15,8
36,9
35,3
33,4
15,4
38,1
Mt
28
31
28
36
16
22
23
26
Kg ammonium- plus nitratkväve per hektar i markprofilen, 0–60 cm.
Åren 1982–1986 gäller värdena enbart nitratkväve.
50
Metaller i jord 1981-2006
Tabell 37. Igelösa. Matjordens innehåll av metaller mg/kg TS
Utan slam: Medeltal av försöksled A0, A1 och A2
1 ton slam-TS/ha och år: Medeltal av försöksled B0, B1 och B2.
År
Försöksled
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
Bly
Pb
19
19
Kadmium
Cd
0,3
0,3
Koppar
Cu
12
12
Krom
Cr
-
Kvicksilver
Hg
0,05
0,05
Nickel
Ni
14
14
Zink
Zn
70
70
1989
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
29
32
0,43
0,30
11
13
20
22
0,04
0,06
12
13
51
62
1990
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
15
15
0,30
0,25
11
14
20
20
0,04
0,06
12
11
56
60
1993
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
18
19
0,33
0,35
14
18
23
24
0,04
0,06
-
-
1994
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
20
20
0,35
0,35
12
17
26
26
0,04
0,06
15
14
63
65
1997
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
20
22
0,31
0,34
10
16
22
23
0,05
0,08
13
13
55
62
1998
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
20
21
0,26
0,28
10
18
23
24
0,05
0,09
12
12
52
60
2001
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
17
18
0,31
0,33
11
18
22
21
0,05
0,07
13
13
50
57
2002
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
15
17
0,26
0,25
12
19
20
21
0,04
0,07
12
12
48
57
2005
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
22
22
0,36
0,33
10
16
23
24
0,05
0,08
13
13
52
57
2006
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
16
17
0,29
0,32
11
14
20
21
0,06
0,08
11
11
52
59
1981
51
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK TABELLBILAGA
Tabell 38. Petersborg. Matjordens innehåll av metaller, mg/kg TS
Utan slam: Medeltal av försöksled A0, A1 och A2
1 ton slam-TS/ha och år: Medeltal av försöksled B0, B1 och B2.
52
År
1981
Försöksled
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
Bly
Pb
19
19
Kadmium
Cd
0,3
0,3
Koppar
Cu
12
12
Krom
Cr
-
Kvicksilver
Hg
0,05
0,05
Nickel
Ni
8
8
Zink
Zn
49
49
1989
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
22
21
0,20
0,16
10
11
12
13
0,05
0,04
9
9
45
46
1990
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
13
14
0,25
0,24
10
14
12
13
0,05
0,06
8
8
47
49
1993
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
16
15
0,32
0,31
13
16
14
14
0,05
0,05
9
8
44
43
1994
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
14
14
0,30
0,31
10
12
13
14
0,04
0,04
8
9
45
44
1997
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
17
17
0,31
0,31
-
14
14
0,04
0,05
9
9
45
47
1998
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
17
17
0,27
0,29
-
14
14
0,06
0,07
8
8
43
45
2001
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
14
14
0,28
0,28
10
13
12
12
0,04
0,05
9
8
41
40
2002
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
13
13
0,24
0,24
11
15
11
12
0,04
0,05
7
8
38
40
2005
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
17
16
0,29
0,28
-
14
13
0,07
0,06
9
8
42
42
2006
Utan slam
1 ton slam-TS/ha och år
13
14
0,27
0,27
7
11
13
13
0,05
0,07
7
8
42
45
53
S L A M S P R I D N I N G PÅ ÅKERMARK
I HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS
RAPPORTSERIE INGÅR:
1996
1. Slamspridning på åkermark
2.
Slamspridning i energiskog
3.
Hem- och hushållsekonomisk utbildning av ryska landsbygdskvinnor.
1997
4.
5.
Prisutveckling på lantbruksfastigheter i Skåne mellan 1990 och 1997
6.
Avveckling av Storförsök Syd och återställning av marken
7.
The Challenge for the future: Improving the Quality of Life
8.
Avloppsslam - resurs eller fara för kretsloppet?
9.
2000
10. Slamspridning på åkermark, Lägesrapport 1998-99
2002
11. Slamspridning på åkermark, Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Mamö och
Lund under åren 1981-2001.
2003
12. Rötslam i växtföljden, Ett växtnäringsförsök med biomull.
2005
13. Slamspridning på åkermark,
Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2003.
14. Arvikamodellen, Kommunal upphandling av livsmedel till småkök
Ylva Gustafsson, Hushållningssällskapet Värmland, 2005
2009
15. Slamspridning på åkermark,
Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2008.
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus, 2009
Hushållningssällskapen är regionalt
baserade, fristående kunskapsorganisationer med ett starkt medlemsvärdegrund utgår från viljan att
vårda och utveckla landsbygden
och dess näringar.
Vi utvecklar och överför kunskap,
baserad på försök och forskning.
Våra huvudsakliga kunskapsområden är Lantbruk, Landsbygdsutveckling, Mat, Miljö och Fiske.
www.hush.se
Hushållningssällskapet Malmöhus
Borgeby Slottsväg 11
237 91 Bjärred
Tel: 046-71 36 00
Fax: 046-70 61 35
E-post: [email protected]
ISSN 1402-1951
ISBN 91-88668-65-7
© Hushållningssällskapet
54
Hushållningssällskapens Förbund
Stortorget 7
111 29 Stockholm
Tel: 08-545 278 00
Fax: 08-21 50 75
E-post: [email protected]
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards