Bibliografiska uppgifter för
Hur stor är risken för smittspridning från
rötrester och avloppsslam?
Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden
Utgivare
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Redaktör
Ullvén K.
Utgivningsår 2006
Nr/avsnitt
3
Författare
Sahlström L.
Adress
SVA
Huvudspråk
Svenska
Målgrupp
Rådgivare, praktiker
Nummer
(ISBN, ISSN) ISSN 1400-8688
FORSKNINGSNYTT • Nr 3 • 2006
Hög näringskoncentration viktigt
med den flytande rötresten.
Den fasta rötrestens nettonuvärde upp-
Lena Rodhe & Eva Salomon
E-post: [email protected],
gick till ca 4,55 Euro t-1 år-1. Det är betyd-
Sammanfattningsvis kan sägas att proces-
ligt högre än för den flytande rötresten.
sen vid rötgasanläggningen bör drivas så
Förklaringen till detta är det höga inne-
att rötresten håller höga näringskoncen-
Författarna är verksamma som forskare vid
hållet av kväve och fosfor, höstspridning
trationer. Då skapas ett attraktivt gödsel-
Institutet för jordbruks- och miljöteknik
med relativt låg markpackning och lägre
medel som det kan vara lönsamt för lant-
(JTI).
investeringskostnad för spridare jämfört
brukarna att hantera på sina gårdar. ■
Hur stor är risken för smittspridning
från rötrester och avloppsslam?
A
vhandlingen ”Recycled bio-
kvar i reningsverk i upp till minst två år.
waste as a source of infection”
Detta indikerar att slam kan utgöra en
[email protected]
AFHANDLINGER
DOKTORSAVHANDLINGER
belyser problematiken med
reservoar för patogener vilket medför
möjliga smittrisker vid användningen
en ökad risk vid användandet av slam,
av biologiskt avfall, främst avloppsslam.
om inte adekvat hygienbehandling först
Smittriskerna innefattar både humana
utförts.
DOKTORSRITGERðIR
mikroorganismer (patogener), här berörs
Pastörisering (70˚C i 60 min) i kombina-
TOHTORINVÄITÖKSET
främst bakterier, men även virus och
tion med anaerob rötning, som används
parasiter. Många av dessa är zoonoser,
vid biogasanläggningarna, är med avse-
dvs. de kan smitta mellan djur och män-
ende på hygieniseringseffekten bättre än
niskor. Flera har lång överlevnadstid i
de konventionella behandlingsmetoder,
miljön och många bakterier kan under
som vanligen används och studerats i
och att resistensgenerna kan spridas
gynnsamma förhållanden dessutom
avloppsreningsverk. Termofil rötning
mellan bakterier och eventuellt till andra
föröka sig i miljön.
har också en bättre hygieniserande ef-
bakteriearter.
och animala sjukdomsframkallande
DOKTORSAVHANDLINGAR
fekt än mesofil rötning. Pastörisering har
Materialet i de biogasanläggningar vars
studerats närmare i laboratorieskala med
Slam innehåller sammanfattningsvis
rötrester studerades bestod av gödsel
avseende på dess reducerande inverkan
både patogener och antibiotikaresistenta
från svin och nöt, biprodukter från slak-
på både bakteriella och virala patogener,
bakterier, som kan utgöra en risk för hu-
terier, hushållsavfall samt restprodukter
parasiter, indikatorbakterier och bakte-
man- och djurhälsan, om slammet sprids
från restauranger och livsmedelsindu-
riofager. Pastöriseringen fungerar bra
utan tillräcklig hygienbehandling. Slam
strier. Den hygieniska kvaliteten i rötrest
som hygieniseringsmetod men har inte
kan dock behandlas så att risken mini-
från biogasanläggningar bedömdes vara
tillräcklig effekt på värmetåliga virus
meras. En viktig del av smittskyddet är
avsevärt bättre än i slam från renings-
och sporbildande bakterier som t.ex.
att vara medveten om smittriskerna och
verk. Studierna innefattade analys av
Clostridium perfringens.
behandla och använda avfallet därefter.
■
talet indikatorbakterier i obehandlat och
Dessutom har förekomsten av antibioti-
Leena Sahlström
behandlat material från anläggningarna.
karesistenta bakterier i slam studerats.
Sektionen för miljö och smittskydd, SVA
En påtaglig skillnad i hygienisk kvalitet
Vancomycinresistenta enterokocker
E-post: [email protected]
var Salmonella spp. som frekvent isolera-
(VRE), som utgör en ökande risk genom
des från slam från svenska reningsverk.
s.k. sjukhussjuka, isolerades frekvent
Med molekylärepidemiologiska studier
ur slam. VRE verkar precis som Salmo-
(PFGE, Pulsfältsgelelectrofores) har vi
nella spp. ha förmåga att leva kvar och
kunnat härleda Salmonella spp. från slam
eventuellt föröka sig i reningsverket.
tillbaka till humana sjukdomsfall. Dess-
Det finns risk att antibiotikaresistenta
utom har visats att salmonella kan leva
bakterier kan spridas via slam till miljön
förekomst av patogena bakterier och an-
10
Litteratur
Sahlström, Leena (2006) Recycled biowaste
as a source of infection. Doctoral diss.
Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health, SLU. Acta Universitatis agriculturae Sueciae vol. 2006:70
