Nationell analys av
skyddad bebyggelse
Cecilia Lindqvist
Länsstyrelsen Östergötland
[email protected]
Samhället i ständig förändring
•
•
•
•
Strukturomvandlingar
Urbanisering/avfolkning
Tätorter i kraftig expansion, förtätning, utbredning
Glesbygder avfolkas, kämpar för att få in
verksamheter och bibehålla eller öka
befolkningsunderlag
• Hur påverkas k-värdena?
Hur mår k-miljön?
• Ex Kungsörn; hälften av värdena
borta!
Bakgrunden till projekt ”Räkna Q”
• Plan och bygglagen - störst inverkan på k-värden och
miljömålen
• När, var och hur byggnader säkerställs k-värden i den
kommunala samhällsplaneringen?
• Indikator saknats!
• Ökar eller minskar aktiviteten?
Plan- och Bygglagen
• Ställer höga krav på kommunen och fastighetsägarna!
• Goda förutsättningar att säkerställa kulturvärden!
• Två K-värdenivåer:
Allmänt varsamhetskrav
Förvanskningsförbud för särskilt värdefull bebyggelse;
• I DP och OB möjlighet att precisera varsamhetskraven och
göra klart vilka särskilda värden som ska bevaras
Möjligheterna i PBL
Planeringen
• Plan med rivningsförbud, skyddsbestämmelser och
varsamhetsbestämmelser, hänsynsbestämmelser
• Ta bort byggrätter
• Öka lovplikten m.m.
Bygglov
• Vägra ge rivningslov, utan planstöd
• Krav på hänsyn, varsamhet och förvanskningsförbud
• Krav på fördyrat underhåll till viss gräns
• Underhållsplikten (varsamhetskrav +
förvanskningsförbud för 8:13)
Räkna Q -Metodik
• Byggnader och objekt som har skydds- och
varsamhetsbestämmelser har registrerats i en
geodatabas
• Samtliga detaljplaner från 1987–2010
• Databasen kopplas till GIS och kartverktyg
Uppgifter som har registrerats i databasen
•
•
•
•
•
•
Kommun
Datum laga kraft
Beteckning: q, k, Q, n m.fl.
Skyddsbestämmelse: Ja/Nej
Varsamhetsbestämmelse: Ja/Nej
Rivningsförbud: Ja/Nej
Exempel på formuleringar
k1
Fasader ska vara locklistpanel målad med faluröd slamfärg
k2
Taktäckning ska vara rött lertegel
k3
Fönster ska till form, material, indelning och proportioner vara lika ursprungliga
q1
Byggnaden får inte rivas
q2
Befintliga ... (detaljer) ska bevaras
q3
Växtligheten ska bevaras och skötas enligt vad som preciseras i planbeskrivningens avsnitt
om ...
Databasen
Räkna Q - Nationellt resultat
Resultat
• Bristande aktivitetsnivå
• Bestämmelserna är vaga
• Rivningsförbuden minskar
• Planbeskrivningarna ger ofta bristfällig vägledning
för kommande bygglovsskeden
..resultat forts
• Sett över perioden 2006-2010 ökar antalet skyddade i
snitt med 800 byggnader per år
• I praktiken innebär det en halvering i aktivitetsnivå i
förhållande till år 1987-2005
• I genomsnitt har de elva länen skyddat ca 1,6 % av det
totala byggnadsbeståndet
Aktivitetsnivån
Antal skyddade byggnader per län
Antal skyddade byggander i förhållande till
länsinvånare
• I genomsnitt har ca 1,6 % av byggnaderna i de elva
undersökta länen ett skydd.
• Högst andel skyddade hus finns i Skåne, Norrbotten
och Örebro län. VG + Halland..
• Lägst andel finns i Halland, Kronoberg och Jämtland.
• i Sverige beräknas ca 50 000 byggnader ha ett skydd
(Utg. Att 1,6 % av bebyggelsen har ngn form av skydd)
Hur stor andel av bebyggelsen är skyddad?
Vilket skydd fick byggnaderna?
• Av det totala antalet registrerade objekt
omfattas ca 70 % någon form av
varsamhetsbestämmelser
• Endast 36 % bedöms omfattas av
skyddsbestämmelse
• Ca 27 % omfattas av rivningsförbud
q: upplysning, ex på formulering:
•
•
värdefull miljö.
Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller
anpassning till omgivningen
Rivningsförbud
Rivningsförbud minskar
I förhållande till planaktiviteten?
År 2007-2011: 8 % av planerna innehåller skydd av k-värden
Planeringsaktiviteten säger lite om antalet
skyddade hus
• Planproduktionsnivån som lägst år 1999 då
1139 nya planer antogs och då flest objekt
skyddades (ca 2470 byggnader) (= 2,2
byggnader per plan)
• Som högst år 2008 då 1251 planer antogs
men endast 406 byggnader skyddades (=
0,32 byggnader per plan)
Var skyddas byggnader?
• Befolkningsmässigt stora kommuner skyddar fler byggnader än
befolkningsmässigt små kommuner och glesbygdskommuner
(undantag finns)
• Städer och tätorter med högt exploateringstryck (Se RAÄs
förvaltningsindex)
• Områden med höga taxeringsvärden (ex kusten)
• Områden med en positiv befolkningsutveckling
• Den geografiska koncentrationen beror på kommunernas unika
exploateringsförutsättningar – få planer tillkommer i bevarandesyfte
SKL:s kommunindelning
Tips och råd ang. skydd i detaljplan
• Framförhållning: Gör planerna i god tid, reglera bebyggelsen
när den är i gott skick
• Distinkt a bestämmelser, var är värdet? Ta chansen att
precisera varsamhetskrav och förvanskningsförbud
• Intern kommunikation: Planavdelning och bygglov bör
samråda om bestämmelser och planbeskrivning; olika behov..
TIPS
Vid precisering av egenskaper :
• kan uppfattas som att det är en uttömmande beskrivning; ”det
som inte är reglerat inte behöver beaktas”
Viktigt att välja antingen
1.
2.
en uttömmande beskrivning, eller
tydliggöra att det handlar om exempel på värdefulla
egenskaper
Hänvisar ni till planbeskrivningen:
• viktigt att det på ett entydigt sätt framgår vilket avsnitt som avses
• väsentligt att en sådan beskrivning fokuserar på de värden som
ska tillvaratas, ej en allmän beskrivning av byggnaderna
Varför ser det ut som det gör?
Acceptans
och vilja
Formellt
skydd
Ekonomiska
styrmedel
Kompetens/
planeringsun
derlag
Vilja och acceptans
• Lokal politik, kultur: kommunens
generella engagemang för kulturmiljön
• Kommunens samarbete med antikvariska myndigheter och
konsulter
• Allmänhetens/fastighetsägarens acceptans för eventuella
inskränkningar
• Bebyggelsens arkitektur, är den estetiskt tilltalande?
Varför ser det ut som det gör?
Ekonomiska aspekter
Exploateringstryck, marknadskrafter och efterfrågan
Få kommuner har råd att planera i bevarandesyfte
Exempelvis;
• Bebyggelsens skick?
• Finns möjlighet till fungerande användning?
• Innebär skyddet inskränkning av ex byggrätt? Hur påverkas
fastighetens värde? Fördyrande underhåll?
Tips: se RAÄ Förvaltningsindex! Mätning av förändringstryck (GIS-skikt)
Varför ser det ut som det gör?
Kompetens/planeringunderlag
• Finns tillgång till antikvarisk kompetens?
• Antikvarien måste aktiva delta i den fysiska planeringen
• Kvalitén, tillgängligheten och detaljeringsgraden på översiktsplaner
och befintliga kunskapsunderlag
• Kommunens och länsstyrelsens kompetens om krav och
förutsättningar i plan- och bygglagen
Behov av formellt skydd?
Det bästa skyddet för en byggnad är en kunnig och engagerad fastighetsägare.
Men i vissa situationer finns dock ett ökat behov av formellt skydd
Motiverat och realistiskt för byggnader med..
• låg exploateringsgrad belägna på fastigheter med höga
taxeringsvärden
• Områden längs kusterna och i städer
• Fler förslag?
Särskild uppmärksamhet bör riktas till byggnader i städer
och tätorter med eftersatt underhåll eller byggnader med
en unik funktion
Formellt skydd i områden med
vikande utveckling?
• Största hotet är att de kulturhistoriskt värdefulla husen
står tomma och oanvända
• Här kanske formellt skydd inte är det mest effektiva
skyddet?
• Viktigt att byggnaderna har en funktion samt att
fastighetsägarna informeras om dess värde och vikten
av anpassat underhåll
• I områden med vikande utveckling bör ekonomiska och
informativa stimulansåtgärder vara en mer realistisk
lösning
Några avslutande ord
• Ta kontroll över resurserna! Ha aktuella
planeringsunderlag. Uppmärksamma byggnader i
riskzon tidigt!
• Tänk till i dialogen med exploatörer m.fl. Var
proaktiv/preventiv! Fokusera på att hitta funktion,
marknadsför och skapa värden
• Utredningar pekar på att k-miljöer och välbevarade hus
ökar mer i värde än ”vanliga” områden och hus!
• Kulturmiljövården = framtidsspaning, skapar och hittar värden,
det särpräglade och det marknaden vill ha!
•
Var kritisk till argumentet ”det går inte”. Se möjligheterna i
befintliga hus. Undersök tidigt byggnadernas skick. AO är att hitta
en funktion!
•
Stå emot ängsligheten! Fortsätt måna om den lokala karaktären!
Var inte rädda för att framstå som bakåtsträvare eller ”omoderna”!
Cecilia Lindqvist
[email protected]
013- 19 65 64
