JO29-08Kvickrot.qxd:1 08-12-16 15.03 Sida 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 29 – 2008 JO29-08Kvickrot.qxd:1 08-12-16 15.03 Sida 2 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Åtgärder mot kvickrot • Jordbearbeta upprepade gånger i kvickrotens 3–4 bladsstadium • Plöj jämnt • Ha omväxlande växtföljd med grödor som ger tillfälle till upprepad jordbearbetning • Bekämpa kvickrot mekaniskt hösten innan odling av trindsäd i renbestånd • Odla konkurrenskraftiga grödor, gärna råg • Radhacka Direkta åtgärder Stubbearbeta efter skörd Efter skörd av en gröda kommer allt ljus ned till ogräsen. Det är därför, ur ogräsbekämpningssynpunkt, lämpligt att du stubbearbetar så snart som möjligt efter skörd. Försök i Tyskland har visat att stubbearbetning direkt efter skörd är särskilt viktigt i ekologisk odling. Jordbearbeta upprepade gånger Jordbearbetning som delar kvickrotens stamutlöpare måste följas upp med ytterligare bearbetning i kvickrotens 3–4 bladsstadium annars kan den första bearbetningen orsaka uppförökning och spridning av kvickroten. Upprepad jordberabetning utarmar kvickroten. Radhacka Hackning i växande gröda har effekt mot kvickrot. Pågående hackningsförsök med olika utsädesmängder har visat på en positiv skördeeffekt av radhackning i stråsäd sådd med 24 cm radavstånd och i åkerbönor sådda med 36 cm radavstånd. Hackning kan ge positiv skördeeffekt både genom minskad konkurrens från ogräs och genom en ökad mineralisering. Använd fånggrödor En fånggröda konkurrerar med kvickrot om ljus, vatten och näring och kan hämma kvickrotens tillväxt om den putsas. Kvickroten är emellertid betydligt mer känslig för upprepad stubbearbetning än för upprepad avslagning. 2 Figur 1. Kvickrotsbitar som kommit upp i 3–4 bladsstadet. Foto: Ann-Marie Dock Gustavsson Plöj jämnt En jämn plöjning bromsar kvickrotens skottbildning och uppkomst från frön. Ju mindre bitarna av kvickrotsutlöparna är desto svårare har de att komma upp efter en jämn nedplöjning. Odla höstråg Råg har stark konkurrenskraft mot kvickrot och andra ogräs. Förebyggande åtgärder Möjlighet till jordbearbetning i växtföljden För att effektivt kunna bromsa kvickroten i ekologisk odling krävs möjlighet till upprepad jordbearbetning i växtföljden. Dels kan du bryta vallen tidigare, dels kan du höstbearbeta marken upprepade gånger efter stråsäd utan insådd. För att minska läckagerisken av höstbearbetning kan man, i känsliga områden, tillämpa sommarträda efter skörd av en tidig gröda och därefter så en fånggröda eller en höstgröda. Startgiva av kväve till vårsäd Du kan öka vårsädens konkurrenskraft mot kvickrotsskott med en tidig giva av kväve på våren (30–50 kg N/ha) med ett gödselmedel godkänt för ekologisk odling. Särskilt vårkorn kräver god tillgång på kväve i markvätskan tidigt på våren. JO29-08Kvickrot.qxd:1 08-12-16 15.03 Sida 3 Undvik odling av ärter, åkerböna och lupin i renbestånd Trindsäd konkurrerar dåligt med kvickrot och andra rotogräs. Trindsäd i renbestånd sluter sig långsamt och medför mycket stor risk för uppförökning av kvickrot och andra ogräs. Trindsäd i samodling med stråsäd har bland annat i odlingssystemförsök i Skåne visat sig ge bättre konkurrenstryck mot ogräs. Om du odlar trindsäd i renbestånd är det viktigt att du kan bekämpa rotogräs både hösten före och direkt efter skörd av grödan. Kvickrotens biologi och förekomst Kvickrot (Elymus repens) är ett flerårigt ogräs med underjordiska stamutlöpare (rhizom) (Figur 2). Utlöparna befinner sig huvudsakligen i de översta 10 centimetrarna av marken och går inte ner under plogdjup. Figur 2. Kvickrot (Elymus Kvickroten sprider repens). sig både vegetativt Illustration: Fredrik Stendahl med skott ifrån stamutlöparna och med frön. Kvickrot föredrar lätt, mullrik eller sandblandad jord, men förkommer på all slags åkermark i hela landet. Den kräver god tillgång på ljus och växtnäring, och trivs i konkurrenssvaga grödor på näringsrik jord. Kvickroten är väl anpassad till svalt och fuktigt klimat. Vid lägre temperaturer växer de underjordiska delarna mer än de ovanjordiska och kvickroten är därför ett mer uttalat rotogräs i kallare klimat. Kvickroten kräver god tillgång på ljus och är väl anpassad till långa och svala sommardagar. Kvickrot finns i de flesta grödor, men kan ha något sämre konkurrensförmåga i intensivt odlade vallar med 3–4 skördesystem och i hackgrödor. Råg har stark konkurrenskraft mot kvickrot. Hela det grunt liggande utlöparsystemet störs vid jordbearbetning. Kvickroten har lägst energi i sina stamutlöpare och är känsligast för störning när de ovanjordiska skotten har 3–4 blad (Figur 3). Figur 3. Utveckling och tillväxt av kvickrot från sönderdelade utlöpare. Fram till 3–4 bladsstadiet förbrukar kvickroten mer energi i det underjordiska utlöparsystemet än vad som tillförs via fotosyntesen. (Håkansson, 1989) Egenskaper hos frön och fröplantor Kvickrotens fröproduktion är beroende av konkurrenssituationen, men antalet frön per ax är omkring 50. Fröna gror lätt samma år eller efterföljande år och bygger inte upp något stort förråd i marken. En liten andel av fröna kan dock överleva i mer än ett år i marken. Största groningsdjup är ca 7 cm. En jämn plöjning hindrar därmed uppkomst av fröplantor. Egenskaper hos stamutlöparna Kvickrotens stamutlöparna befinner sig ovanför plogdjup. Kvickroten växer kvickt och har ingen uttalad säsongsvila utan växer så fort det finns värme, ljus, vatten och näring. Den har god möjlighet till vegetativ spridning efter en jordbearbetning som har sönderdelat stamutlöparna. Nya skott kommer från alla små delar och fältet blir fort grönt. En bearbetning måste följas upp med ytterligare jordbearbetning för att tömma kvickrotsbitarna på energi. Kvickrot gynnas av milda vintrar. Djup tjäle försenar uppkomsten av kvickroten något, men den kommer mycket snabbt på våren och växer så fort det är plusgrader i marken. 3 JO29-08Kvickrot.qxd:1 08-12-16 15.03 Sida 4 Vidare läsning Dock Gustavsson, A. 2004. Ogräs och ogräsreglering i ekologisk växtodling. I ”Ekologisk växtodling” Kurspärm. Jordbruksverket. Gissén, C. & Larsson, I. 2008 (red.). Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987–2005, Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000–2005 i de skånska odlingssystemförsöken. Rapport 2008:1. Rapportserie Lantskap Trädgård Jordbruk. SLU Alnarp. Fakulteten förlandskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap. Håkansson S, 1989. Jordbearbetningen och ogräset. Aktuellt från lantbruksuniversitetet 382. SLU, Uppsala. Håkansson S, 2003. Weeds and weed management on arable land: an ecological approach. CAB international, 247 s. Lundkvist, A. & Fogelfors, H. 2004. Ogräsreglering på åkermark. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. Rapport 6. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Sverige. Melander, B. 1994. Modelling the effects of Elymus repens (L.) Gould competition on yields of cereals, peas and oilseed rape. Weed Research, 34, 99–108 Pekrun C & Claupein W, 2006. The implication of stubble tillage for weed population dynamics in organic farming. Weed Research, 46, 414–423 Skuterud, R. 1984. Growth of Elymus repens (L.) Gould and Agrostis gigantea Roth. at different light intensities. Weed Research, 24, 51–57 www.sjv.se/ekoogras Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto: Anita Norén. Kvickrot i vårvete. Den högra delen bearbetad fler gånger på hösten än den vänstra delen före plöjning. Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036–15 50 00 vx E-post: [email protected] Webbplats: www.sjv.se ISSN 1102-8025 JO08:29