Escherichia virus Lambdas egenskaper och dess
potentiella användning inom biokemin
Frågeställning
I denna skriftliga rapport ska bakteriofagen Escherichia virus Lambdas livscykel studeras och
diskuteras om. Hur är dess livscykel på en kemisk nivå? Hur kan Escherichia virus Lambda
användas som ett genetiskt verktyg inom vetenskapen? Kan Escherichia virus Lambda
användas för att motverka den ökande antibiotika resistansen?
Resultat
Bakteriofager är ett samlings ord för de virus (fager) som infekterar och replikerar inom
bakterier och arkéer. Bakteriofager replikerar genom att injektera deras genom in i en
bakteries cytoplasma[1]. Ett av dem mest väldokumenterade bakteriofagerna är s.k.
Escherichia virus Lambda. Denna bakteriofag infekterar specifikt bakteriearten Escherichia
coli (E. coli). Escherichia virus Lambda även kallad Lambda fagen består av ett huvud och
svans som kan ha svansfibrer. Hela viruset (en partikel) består av 12 till 14 olika proteiner
med mer än 1000 proteinmolekyler och en DNA-molekyl som ligger i huvudet (kapsiden).
Lambda fagens genom består av 48,490 baspar of dubbelsträngade linjärt DNA, med 12-bas
enkelsträngade segment på båda 5’-ändarna. Dessa två enkelsträngade delarna är de aktiva
delarna av när cos platsen cirkulariserar[2] värd DNA: t i värdens cytoplasma. Cos platsen är
de två enkelsträngade segmentens klibbiga ändar. I virusets cirkulära form har fag genomet
för lambda fagen istället 48,502 baspar på längden. Lambda fagen kallas för profag då dess
genom injekterats in i E. coli bakteriens kromosom.
Vid infektion då dess livscykel börjar, krävs det en redan befintlig väg för lambda fagen att
invadera värdcellen (E. coli bakterien). Lambda fagen har en ände på dess svans för att
interagera med E. colis LamB-porin även kallat maltoporin[3] med ett protein s.k. J proteinet.
Detta porin är bakteriens yttre membran porin för disackariden maltos. Genomet injekteras
genom LamB-porinen in i cytoplasman där den omedelbart cirkulariserar sig med hjälp av cos
platserna. Transkriptionen börjar hos PL, PR och PR´ promotorer där de initierar de tidiga
transkriptionerna i värdcellen. Proteinen N och cro bildas i den tidiga transkription då deras
respektive gener uttryckts. Cro binder till OR3 receptorn, vilket förhindrar uttryckandet av cI
genen. Proteinet N är en antiterminator och tillåter förlängda transkriptioner (sen-tidiga) där
generna för N, cro, cII, cIII och xis, int, O, P, Q transkriberas. Generna för O, P, Q är
ansvariga för att initiera replikationen för lambda profagen och Q är ännu en antiterminator
uttrycker bildandet av kapsiden (huvudet), svansen och lyserings gener från PR promotorn.
Uttryckandet av dessa tre gener kallas för höger transkription. Vänster transkription är där
generna gam, red, xis och int uttrycks.
1
2
Wikipedia, Bakteriofager
ViralZone, SIB Swiss Institute of Bioinformatics, ExPASy, Viral genome circularization
3
Wikipedia, Maltoporin
Lambda fagen kan anta två typer av livscykler: en lytisk eller en lysogenisk livscykel. Dessa
livscykler påverkas av bakteriofagens repressor gensystem, där cII proteinet är den största
anstiftaren till respektive livscykel. En låg nivå av cII leder till en lytisk livscykel och en
stabil nivå av proteinet cII leder till en lysogenisk livscykel. Vid låga temperaturer,
förhållande av mängden virus i värdcellen och högsvält av cellerna gynnar en lysogenisk
livscykel.
Den lytiska livscykeln sker då cII proteinet degraderas och inga promotorer aktiveras för att
stabilisera cII proteinet. Den sen-tidiga transkriptionen fortsätter där inklusive xis, int Q, O
och P proteinen transkriberas. Syntesen från PRM promotorn blir inte uttryckt. Proteinen O och
P initierar replikationen av profagens kromosom. Vid de första replikation cyklarna genomgår
kromosomet θ replikation och sedan till en (rullande) cirkel replikation. Vid θ replikation
binder proteinet P till en subenhet s.k. DnaB. Subenheten DnaB är en del av värdcellens hela
replikation maskineri. Detta leder till att profagen kan ta styr över värdcellens DNA
polymeras och initierade replikationen av flera lambda fager
Det bildas en lång molekyl med flertal kopior av genomet, s.k. konkatemer[4]. Nästa steg för
lambda fagen blir att producera mRNA för lysering[5], kapsid och svans protein genom
transkription från PR’ som förlängts. Strukturella proteiner samt fag genom konstrueras ihop
till en ny bakteriofag. Lyseringen skapar produkter s.k. S, R, Rz och Rz1. Dessa bidrar alla till
att värdcellens membran till slut spricker genom att tömma värdcellens cellmembran med
vatten. Alla lambda bakteriofager skickas då ut för att kunna fortsätta sprida sin arvsmassa
vidare.[6]
Den lysogeniska livscykeln innebär att bakteriofagen fortsätter att reproduceras (i en slags
lågprofil). Den lysogeniska livscykeln är likt den lytiska livscykeln vid bakteriofagens
fästning vid värdcellen och dess DNA injektering. Vid en lysogenisk livscykel uttrycks inte
profagens DNA för att transkriberas och rekombineras utan befinner sig kvar i värdcellen.
Istället rekombinerar profagen med hjälp av int-proteinet sig med värdcellens kromosom.
Nivån av cI proteinet hålls stabilt och produktion av cII och cIII upphör. Proteinen och
promotorerna för dess transkription blir inte längre behövda. Enbart PRM och PR’
promotorerna kvarstår aktiva, medan genomet blir kvar injekterat i värdcellens genom i ett
slags inaktivt (passivt) läge. Lambda profagen blir dubblerad med varje gång värdcellen
genomgår mitos. Lambda fagens gener uttryckta i dess passiva läge kodar för proteiner som
förtrycker andra lambda fag gener för strukturella och lysering gener. Detta är för att hindra
lambda fagen att initiera sin lytiska livscykel. Under rätt förhållanden kan lambda profagen
återigen aktiveras och sätta igång de kvarstående stegen hos den lytiska livscykeln (DNA
kopiering, protein syntes, lysering etc).[7]
Lambda fagen har använts och används som med dess funktion som en vektor för att klona
rekombinerande DNA. Dess protein int används för plats specifik rekombinans samt dess
Red operon vid kloningen. Lambda fagens egna DNA fragment kan substitueras med
främmande DNA och kan injektera sitt DNA lättare än oss plasmider vilket gör lambda fagen
4
Wikipedia, Concatemer
5
Wikipedia, Lysering
6
Wikipedia, Lambda phage
7
NCBI, PMC, Virology, Bacteriophage lambda: early pioneer and still relevant
en lämplig samt användbar vektor för DNA kopiering.[8]Lambda fagen ompaketerar DNA in
till sin egen protein kapsel, där den inkluderar bara DNA-fragment med samma längd av det
normala fag genomet[9]. Lambda fagen kan även manipuleras för att användas som anti-cancer
vaccin, en nanopartikel och asparaginyl (en specifik fri radikal hos oss människor).
Bakteriofager i allmänhet har bevisats inflektera mindre skada för människor som genomgått
fag terapi (phage therapy). Antibiotika leder ofta till allvarliga sekundära infektioner då de
skapar en obalans i bakterie kulturen hos människan som fått antibiotikan. Bakteriofager kan
användas för att mer specifikt angripa specifika delar hos en bakterie istället för antibiotika[10].
Specifika bakteriofager med plasmidberoende har använts för att få fram de bakterier den
specifika fagen kan döda, att bilda plasmider mot de bakteriofagerna. I samband med det har
studier visat att en förlust av antibiotikaresistensplasmider har skett för E. coli K-12, då den
selekterats fram med gener mot den bakteriofagen. Bakteriofagen PRD1 användes för att hitta
ett samband med att antibiotikaresistensen hos de bakterier de laborerade med, skulle
reduceras i takt med att de fick en ökad resistans mot bakteriofagen PDR1. Denna användning
av plasmid beroende bakteriofager för att reducera antibiotikaresistensen hos en bakteries
plasmid kan spela en stor roll i framtiden för att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen.
Studien visar även att bakteriofager skulle kunna begränsa överföring av gener (horisontella
gener) mellan bakterier. Då en bakteriofag skulle användas samtidigt som antibiotika mot
bakterien skulle bakterien utveckla dubbel resistenta mutationer i dess arvsmassa. För att
utnyttja denna teknik bör alltså bakteriofagerna användas enskilt med antibiotikan mot
bakterien.[11]
Diskussion och slutsats
Utifrån den teoretiska bakgrunden hänvisad i resultatet kan det dras ett par resonemang.
Flertal utförliga studier anger att lambda fagen har bevisats och används istället för plasmider
som en vektor inom DNA rekombinans. Detta har visat sig kunnat används i förebyggande
syfte mot cancer, fria radikaler och som en nanopartikel. Lambda fagen har egenskaperna för
att kunna plats specifikt angripa delar av en bakterie. Detta fungerar mycket mer säkert än vid
användning av antibiotikan där den största nackdelen vart att läkemedlet skadat människan
och respektive bakterie. Lambda fagens egna arvsmassa kan bytas ut mot syntetiserat DNA
vilket gör den ett användbart genetisk verktyg för att injektera specifika DNA-sekvenser in till
ett subjekt. Lambda fagens lytiska livscykel bidrar till att värdcellen (bakterien) som blivit
infekterad spricker och fagens arvsmassa kan väldigt drastiskt spridas. Detta är en fördel om
lambda fagen används i fagterapi för att döda en typ av bakterie. Lambda fagen kan användas
för effektivt och specifikt döda en viss bakteriell infektion på en individ, samtidigt som inga
skador sker på individens egna kroppsliga bakterier. Detta minskar mängden antibiotika
användning till inget och enbart en liten mängd lambda fager behöver användas. Detta beror
på att lambda fagen själv kan rekombineras och föröka sig själv. Lambda fagens lytiska
livscykel kan framhävas genom att man med syntetiserat DNA tvingar fram dess promotorer
(PL och PR) vilket upphör cII stabiliseringen. Då den själv kan förökas och med en lytisk
8
Wikipedia, Phage therapy
9
Britannica, Genetics, Recombinant DNA technology
10
11
Researchgate, Phage Therapy: Bacteriophages as Natural, Self-limiting Antibiotics
NCBI, PMC, The Royal Society Publishing, Biology Letters,
Bacteriophage selection against a plasmid-encoded sex apparatus leads to the loss of antibiotic-resistance plasmids
livscykel infektera en bakterie, kan bakterierna säkert dödas utan att lämna någon skada på
individen med bakterieinfektionen. För att hindra en bakteries funktionella gener för angrepp
kan en lambda fag substitueras med syntetiserat DNA med specifika protein för blockering av
gener. Dessa enzymer kan blockera vissa gener hos en specifika bakterie vilket leder till att
bakterien slutar fungera (bakterien neutraliseras). Med lambda fagens lysogeniska livscykel
kan profagen binda sig till värdcellens egen kromosom. I kromosomen i bakterien sitter de
gener som uttrycker dess beteende. Den modifierade fagens DNA med enzymer kan sedan
antingen bryta ner vissa delar av hela bakteriens system för dess funktioner eller ha
blockerande protein.
Ett par slutsatser kan formuleras utifrån resultatet och resonemangen. Med en ökande
antibiotika resistans bland bakterier behövs nya sätt att hantera bakterierna tas fram.
Användningen av antibiotika är nödvändig idag och den ökande användningen bidrar enbart
mer till att läkemedlet i slutändan kommer bli oanvändbart. Enligt resultatet har bakteriofagen
PDR1 visat sig kunnat reducera resistansen mot antibiotika då E-coli K-17 bakterien som den
selekterats mot blivit mer resistent mot PDR1. PDR1 bakteriofagen är en plasmidberoende
bakteriofag vilket ger fagen funktionen att specificera sig på Escherichia coli bakteriens
plasmider för antibiotikaresistens där generna sitter. Med hänsyn till resultatet är lambda
fagens specifika bakterie Escherichia coli, vilket är samma bakterieart hos PDR1. Detta
innebär att lambda fagen i teori kan användas med liknande resultat mot E. coli bakterier och
även andra bakteriofager mot andra bakterie arter. En viktig faktor att notera är att PDR1
fagen användes enskilt från antibiotika istället för gemensamt. Detta innebär att PDR1 samt
lambda fagen är ett kompetent verktyg för att motverka antibiotika resistans.
Referenslista
E-sidor
Wikipedia, Bacteriophage, 2001-09-14, Uppdaterad 2019-04-28, hämtad 2019-05-08
https://en.wikipedia.org/wiki/Bacteriophage
Wikipedia, Lambda phage, 2001-10-20, Uppdaterad 2019-04-01, hämtad 2019-05-08
https://en.wikipedia.org/wiki/Lambda_phage
Wikipedia, Phage therapy, 2007-06-27, Uppdaterad 2019-06-14, hämtad 2019-05-08
https://en.wikipedia.org/wiki/Phage_therapy
NCBI, PMC, Virology, Bacteriophage lambda: early pioneer and still relevant, 2015 (Maj)
Sherwood R. Casjens, Roger W. Hendrix, hämtad 2019-05-08
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4424060/
NCBI, PMC, The Royal Society Publishing, Biology Letters,
Bacteriophage selection against a plasmid-encoded sex apparatus leads to the loss of
antibiotic-resistance plasmids, 2011-12-23, Matti Jalasvuori, Ville-Petri Friman, Anne
Nieminen, Jaana K. H. Bamford, Angus Buckling, hämtad 2019-05-08
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3210665/
ViralZone, SIB Swiss Institute of Bioinformatics, ExPASy, Viral genome circularization,
2013,
hämtad 2019-05-08
https://viralzone.expasy.org/3968?outline=all_by_species
Wikipedia, Maltoporin, 2007-12-07, Uppdaterad 2018-01-14, hämtad 2019-05-08
https://en.wikipedia.org/wiki/Maltoporin
Wikipedia, Concatemer, 2006-07-03, Uppdaterad 2018-06-02, hämtad 2019-05-08
https://en.wikipedia.org/wiki/Concatemer
Wikipedia, Lysering, 2008-03-01, Uppdaterad 2019-03-02, hämtad 2019-05-08
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lysering
Britannica, Genetics, Recombinant DNA technology, Anthony J.F. Griffiths, 2007-09-06,
Uppdaterad 2018-12-07, hämtad 2019-05-08
https://www.britannica.com/science/recombinant-DNA-technology/Creating-the-clone
Researchgate, Natural Medicine, Phage Therapy: Bacteriophages as Natural, Self-limiting
Antibiotics, 2012, Elizabeth Kutter, hämtad 2019-05-08
https://www.researchgate.net/publication/236667093_Phage_Therapy_Bacteriophages_as_Na
tural_Self-limiting_Antibiotics
Källkritik
Wikipedia är en fri icke vinstdrivande organisation (en encyklopedi) och fokuserar på att ge
en plattform för konsumenter att nå information digitalt för utbildande ändamål. Författarna
på Wikipedia har varierande utbildningar men kan redigeras av registrerade medlemmar.
Varje medlem vid redigering lämnar kvar en exakt rad av data vilket anger tid, datum, vad
som redigerats, deras IP-adress, hur mycket data redigerats, av vilken användare och dess
originella version kan återupptas. Wikipedia anses vara mindre trovärdig pga. denna funktion.
Dock arbetar flertal administratörer online med att 24 timmar om dygnet kontrollera så att
informationen stämmer. Det finns alltså reglerande och granskande personer som ser till att
ingen missinformation skrivs, speciellt på mer vetenskapliga artiklar. Organisationen har flera
syster organisationer som alla jobbar för utbildande ändamål. Webbplatsens grunder är
byggda på total objektiv och neutral utgivande av information. Webbsidan använder sig av
angivna datum vid uppdatering av deras källor, publikations datum och utförliga referenser
där varje referens blir länkad till respektive källa. Wikipedia har all deras kontakt information
tillgänglig. All text på Wikipedia lyder under copyleftlicensen CC BY-SA 3.0 vilket innebär
att varje bidragsgivare innehar upphovsrätten till sina egna bidrag men innehållet förblir fritt
att distribuera och hela tiden kan redigeras av andra. Wikipedia är godkänd genom Google
(som är ett trovärdigt företag) verifikations funktion vid varje webbläsares adressfält, vilket
visar dess digitala certifikat. Googles certifikat stärker Wikipedia trovärdighet då om Google
skulle felaktig bedöma hemsidan, skulle det bidra till en förlust i tillit mellan deras
konsumenter och företaget Jag anser att källorna Wikipedia, Bacteriophage, Wikipedia,
Lambda phage, Wikipedia, Phage therapy, Wikipedia, Maltoporin, Wikipedia, Concatemer
och Wikipedia, Lysering alla är trovärdiga då de uppfyller alla nämnda faktorer ovan.
Informationen i varje källa stämmer helt och hållet med andra källors information.
Informationen är även mer utförlig än t.om Nationalencyklopedins egen information.
Wikipedia hänvisar mer till när källan uppdateras och vilka referenser som använts
mångfaldigt jämfört med NE (vilket är en trovärdig källa).
NCBI är en fri icke vinstdrivande organisation och fokuserar på att ge en plattform för
konsumenter att nå information digitalt för utbildande ändamål. NCBI är s.k. National Center
for Biotechnology Information och är driven av dess vetenskapliga författare. Varje författare
har en grundlig och utförlig utbildning inom deras områden, där varje studie är väl refererad
och dess datum samt författare är väl hänvisade. Det finns även medverkande redigerade som
ser till att informationen i artiklar stämmer på varje artikel. NCBI jobbar tillsammans med US
National Library of Medicine National Institutes of Health vilket är en väldigt trovärdig
vetenskaplig organisation som fokuserar på mänsklig hälsa. Dessutom är hemsidan
distribuerat på internet med stöd från den amerikanska staten (vilket är en väldigt trovärdig
källa). Att en stat skulle stödja hemsidor med felaktig information för befolkningen skulle
bara leda till ett stort missnöje för de regerande krafterna i USA. Det finns reglerande och
granskande personer som ser till att ingen missinformation skrivs. Webbplatsens grunder är
byggda på total objektiv och neutral utgivande av information. Webbsidan använder sig av
angivna datum vid uppdatering av deras källor, publikations datum och utförliga referenser
där varje referens blir länkad till respektive källa. NCBI har all deras kontakt information
tillgänglig. NCBI är godkänd genom Google (som är ett trovärdigt företag) verifikations
funktion vid varje webbläsares adressfält, vilket visar dess digitala certifikat. Googles
certifikat stärker NCBI:s trovärdighet då om Google skulle felaktig bedöma hemsidan, skulle
det bidra till en förlust i tillit mellan deras konsumenter och företaget. Jag anser att källorna
NCBI, Virology, Bacteriophage lambda: early pioneer and still relevant, NCBI, PMC, The
Royal Society Publishing, Biology Letters, är båda trovärdiga då de uppfyller alla nämnda
faktorer ovan. Informationen i källan stämmer helt och hållet med andra källors information.
ViralZone är en fri icke vinstdrivande organisation (en portal) och fokuserar på att ge en
plattform för konsumenter att nå information digitalt för utbildande ändamål. ViralZone är
driven med hjälp av SIB Swiss Institute of Bioinformatics och ExPASy (SIB Bioinformatics
Resource Portal). SIB tillhandahåller bioinformatik tjänster och resurser för forskare och
kliniker från akademin och industrin i Schweiz och över hela världen. Det vetenskapliga
samfundet SIB har ca 70 bioinformatikforskargrupper och 800 forskare från de stora
schweiziska skolorna för högre utbildning och forskningsinstitut som distribuerar hemsidan
med information och artiklar. Varje författare har en grundlig och utförlig utbildning inom
deras områden, där varje studie är väl refererad och dess datum samt författare är väl
hänvisade. Det finns även medverkande redigerade som ser till att informationen i artiklar
stämmer på varje artikel. Det finns reglerande och granskande personer som ser till att ingen
missinformation skrivs. Webbplatsens grunder är byggda på total objektiv och neutral
utgivande av information. Webbsidan använder sig av angivna datum vid uppdatering av
deras källor, publikations datum och utförliga referenser där varje referens blir länkad till
respektive källa. ViralZone har all deras kontakt information tillgänglig. ViralZone är
godkänd genom Google (som är ett trovärdigt företag) verifikations funktion vid varje
webbläsares adressfält, vilket visar dess digitala certifikat. Googles certifikat stärker
ViralZone:s trovärdighet då om Google skulle felaktig bedöma hemsidan, skulle det bidra till
en förlust i tillit mellan deras konsumenter och företaget. Jag anser att källan ViralZone, SIB
Swiss Institute of Bioinformatics, ExPASy, Viral genome circularization är trovärdig då den
uppfyller alla nämnda faktorer ovan. Informationen i källan stämmer helt och hållet med
andra källors information.
Brittanica är en delvist vinstdrivande organisation samt encyklopedi (känner försörjning
genom vetenskaplig riktad reklam) och samtidigt fokuserar på att ge en plattform för
konsumenter att nå information digitalt för utbildande ändamål. Brittanica har då en viss
påverkning på konsumenten då det finns reklam på hemsidan, men detta kan lätt undvikas
med reklam blockerande funktioner på webbläsaren. Varje författare har en grundlig och
utförlig utbildning inom deras områden, där varje studie är väl refererad och dess datum samt
författare är väl hänvisade. Det finns även medverkande redigerade som ser till att
informationen i artiklar stämmer på varje artikel. Det finns reglerande och granskande
personer som ser till att ingen missinformation skrivs. Webbplatsens grunder är byggda på
total objektiv och neutral utgivande av information. Webbsidan använder sig av angivna
datum vid uppdatering av deras källor, publikations datum och utförliga referenser där varje
referens blir länkad till respektive källa. Brittanica har all deras kontakt information
tillgänglig. Brittanica är godkänd genom Google (som är ett trovärdigt företag) verifikations
funktion vid varje webbläsares adressfält, vilket visar dess digitala certifikat. Googles
certifikat stärker Brittanicas:s trovärdighet då om Google skulle felaktig bedöma hemsidan,
skulle det bidra till en förlust i tillit mellan deras konsumenter och företaget. Jag anser att
källan Britannica, Genetics, Recombinant DNA technology är trovärdig då den uppfyller alla
nämnda faktorer ovan. Informationen i källan stämmer helt och hållet med andra källors
information.
Brittanica är en delvist vinstdrivande organisation samt encyklopedi (känner försörjning
genom vetenskaplig riktad reklam) och samtidigt fokuserar på att ge en plattform för
konsumenter att nå information digitalt för utbildande ändamål. Brittanica har då en viss
påverkning på konsumenten då det finns reklam på hemsidan, men detta kan lätt undvikas
med reklam blockerande funktioner på webbläsaren. Varje författare har en grundlig och
utförlig utbildning inom deras områden, där varje studie är väl refererad och dess datum samt
författare är väl hänvisade. Det finns även medverkande redigerade som ser till att
informationen i artiklar stämmer på varje artikel. Det finns reglerande och granskande
personer som ser till att ingen missinformation skrivs. Webbplatsens grunder är byggda på
total objektiv och neutral utgivande av information. Webbsidan använder sig av angivna
datum vid uppdatering av deras källor, publikations datum och utförliga referenser där varje
referens blir länkad till respektive källa. Brittanica har all deras kontakt information
tillgänglig. Brittanica är godkänd genom Google (som är ett trovärdigt företag) verifikations
funktion vid varje webbläsares adressfält, vilket visar dess digitala certifikat. Googles
certifikat stärker Brittanicas:s trovärdighet då om Google skulle felaktig bedöma hemsidan,
skulle det bidra till en förlust i tillit mellan deras konsumenter och företaget. Jag anser att
källan Britannica, Genetics, Recombinant DNA technology är trovärdig då den uppfyller alla
nämnda faktorer ovan. Informationen i källan stämmer helt och hållet med andra källors
information.
Researchgate är en icke vinstdrivande organisation och en samlings plattform för
vetenskapligt utbildade researchers. De fokuserar även på att ge en plattform för konsumenter
att nå information digitalt för utbildande ändamål. Varje författare har en grundlig och utförlig
utbildning inom deras områden, där varje studie är väl refererad och dess datum samt
författare är väl hänvisade. Det finns reglerande och granskande personer som ser till att ingen
missinformation skrivs, då alla är välutbildade författare och administratörer över deras
artiklar. Det finns även medverkande redigerade som ser till att informationen i artiklar
stämmer på varje artikel. Webbplatsens grunder är byggda på total objektiv och neutral
utgivande av information. Webbsidan använder sig av angivna datum vid uppdatering av
deras källor, publikations datum och utförliga referenser där varje referens blir länkad till
respektive källa. Researchgate har all deras kontakt information tillgänglig. Researchgate är
godkänd genom Google (som är ett trovärdigt företag) verifikations funktion vid varje
webbläsares adressfält, vilket visar dess digitala certifikat. Googles certifikat stärker
Researchgate:s trovärdighet då om Google skulle felaktig bedöma hemsidan, skulle det bidra
till en förlust i tillit mellan deras konsumenter och företaget. Jag anser att källan
Researchgate, Natural Medicine, Phage Therapy: Bacteriophages as Natural, Self-limiting
Antibiotics är trovärdig då den uppfyller alla nämnda faktorer ovan. Informationen i källan
stämmer helt och hållet med andra källors information.
