2007-06-12
Faktablad
Morän
Bildningssätt, allmänt
Morän bildas av glaciärer eller inlandslandisar genom att isen bryter loss, krossar och transporterar
material från berggrunden och blandar det med äldre jordarter. När isen smälter blir denna
osorterade massa kvar som jordarten morän. De flesta moränjordar i Sverige har avsatts under den
senaste istiden.
Morän är den i särklass vanligaste jordarten i vårt land och täcker ca 75 % av landets markyta.
Moränjordar består oftast av kantigt material som oftast innehåller en blandning av alla
kornstorlekar, från lerpartiklar upp till jättelika block. Vanligen är moränens mäktighet begränsad
till några få meter men det finns betydligt mäktigare morän i vissa delar av vårt land. Morän i
områden under högsta kustlinjen har i olika grad utsatts för havsvågornas svallning, med en
ursköljning och omlagring av ytliga lager som följd.
Moräntyper
Moränen indelas efter de ingående partiklarnas kornstorlekssammansättning och ytans blockhalt.
Tyvärr finns det i vårt land olika klassificeringssystem som kan förvilla begreppen men de olika
indelningarna sammanfaller tämligen väl med varandra. I gränsfallen finns skillnader som inte
torde ha någon avgörande praktisk betydelse vad gäller moränens egenskaper. De vanligaste
moräntyperna är:
Nuvarande benämning
Sandig-siltig morän
Sandig morän
Grusig morän
Moränlera
Äldre benämning
Moig morän
Sandig-moig morän
Grusig-sandig morän
Moränlera
Geoteknisk benämning
Finkornig morän
Blandkornig morän
Grovkornig morän
Finkornig morän
Anmärkning
Vanligaste typen
Vanlig i bl a Skåne
Den nuvarande benämningen används f n av SGU och blir mer och mer vanlig i litteraturen. Den
äldre benämningen användes tidigare av ”alla” fram till 1981. Idag används den allmänt inom jordoch skogsbruket. År 1981 arbetade geotekniker fram en ny moränindelning som idag främst
används i geotekniska sammanhang.
Moränens blockhalt i markytan kan indelas i blockfattig, normalblockig, blockrik och storblockig i
enlighet med ganska oexakta definitioner. En blockrik moränyta har exempelvis en täckningsgrad
av block av minst 25 % av ytan. Storblockiga moränytor har en hög frekvens av block med en
diameter större än ca 1 m. På storblockiga ytor är antalet sådana block är mer än ca 5 per 100 m².
I många områden bildar moräntäcket karakteristiska ytformer, som kan ge information om
isrörelseriktning, bildningshistoria mm. Exempel på sådana moränformer är
- moränbacklandskap (småkullig morän med kullar och ryggar i ett regellöst mönster)
- moränryggar parallella med isrörelseriktningen (drumliner, läsidesmoräner, ändmoräner)
- moränryggar parallella med iskanten (ändmoräner, De Geer moräner, Rogenmoräner)
Faktablad
Moräntyper i Västernorrlands län
Den vanligaste moräntypen i Västernorrlands län är sandig morän som är uppbyggd av olika
bergarter som graniter, gnejser och vulkaniter.
I länets västra del är moränen vanligen finkornigare moräntyp, sandig-siltig. Det beror på att
inslaget av fjällbergarter ökar västerut.
I jämförelse med angränsande län förekommer moränackumulationer med specifika ytformer
relativt sparsamt i länet.
Moränens samhällsnytta – några exempel
Naturresurs
Regeringen har i sitt miljömålsarbete angett hur uttaget av naturgrus vid produktion av ballast skall
minska till förmån för andra ballastmaterial. Ett sådant material är morän. Trots att morän är
Sveriges vanligaste jordart är andel morän av ballastproduktionen endast 2 % (år 2005). Detta
innebär att morän är en naturresurs som sannolikt kommer att få en ökad användning i framtiden. I
Västernorrlands län levererades endast drygt 20 000 ton morän detta år mot drygt 500 000 ton
naturgrus.
Jord- och skogsbruk/areella näringar
Moränens egenskaper beror i hög grad på innehållet vad beträffar kornstorlek och
bergartssammansättning. En ökad kunskap om dessa parametrar innebär att areella näringar som
jord- och skogsbruk bättre kan utnyttja moränterräng. Det föreligger bl.a. ett tydligt samband
mellan skogsmarkens bonitet och bergartsinnehållet i moränen.
Fysisk planering
Även i samband med byggnation av olika slag mm är det viktigt att känna till moränens
egenskaper. Vissa finkorniga moräner kan ha relativt dålig stabilitet eller vara något känsliga för
ravinbildning/skred. Kunskapen om moränens mäktighet är exempelvis en bra information vid
anläggning av en deponeringsanläggning.
Prospektering
Kunskapen om moränens ytformer som indikator för landisens rörelseriktningar och moränens
bergartsinnehåll behövs för en effektiv prospektering.
