Jordas indelning
MINERALJORD
ORGANISKJORD
sönderdelningsprodukt av
berggrund
växt- och djurrester
– Sorterade jordar –
sedimentärajordarter
Torv
– Osorterade jordar moränjordarter
Gyttja
Dy
Hållfasthets- och deformationsegenskaper
–Friktionsjord (sand, grus, sten och block)
Skjuvhållfastheten byggs upp av friktion mellan kornen
Kohesionsjord (lera)
Skjuvhållfastheten byggs upp av kohesion mellan partiklarna
–Mellanjord (silt)
Skjuvhållfastheten byggs upp av både kohesion och friktion
Kornstorlek
Gäller idag
Morän
– Osorterad jordart
– Dominerande fraktionen avgör om moränen är sandig, siltig,
lerig, stenig etc.
– Kornen är i regel kantiga och vassa
– Bottenmorän kan vara hårt packad och därmed
svårschaktad
– Ytmorän kan vara mycket löst packad
Exempel på grov morän: Sandig eller grusig morän
Exempel på finkornig morän: Siltig morän och lermorän
MORÄN
För att bestämma morän i fält, titta på
kornen:
– Förekommer olika fraktioner?
– Är kornen kantiga ?
Om ja på ovanstående är det sannolikt en morän.
Försök även bedöma om någon fraktion dominerar.
Isälvssediment
– Kan innehålla alla fraktioner från grus till ler
– Avrundade
– Sorterade i skikt och lager med en eller ett fåtal
kornstorlekar
För att bestämma isälvssediment i fält,
titta på kornen:
–Förekommer olika fraktioner väl
sorterade?
–Är kornen avrundade?
Om ja på ovanstående är det sannolikt ett
isälvssediment
Sand och grus
– Sand har kornstorleken 0,06-2 mm
– Grus har kornstorleken 2-60 mm
– Sten har kornstorlek 60-200 mm
– Block har kornstorlek >200 mm
– Sand och grus förekommer tillsammans och med andra
jordarter
Grus och Sand
Grov grus
Grov sand
Mellan grus
Mellansand
Sten har
kornstorlek
60-200 mm
Block har
kornstorlek
>200 mm
Finsand
Fingrus
Grus har
kornstorleken
2-60 mm
Sand har
kornstorleken
0,06-2 mm
Silt
– Kornstorlek 0,002-0,06 mm
– Grövre än lera
– Kornen kan kännas
– Pulveriseras lätt när den är torr
Skak- och tryckförsök
1. Ta lite av materialet och lägg i handen. Är
materialet helt torrt, tillsätt lite vatten så
att det blir lite mer än fuktigt.
2. Knyt handen
3. Skaka handen horisontellt, i sidled
4. Öppna handen och titta på ytan
Silten får en glansig yta av vatten vid
skakning, Ytan blir matt om man trycker
på den.
5. Knyt handen och kram ur vattnet
6. Öppna handen
En silt hårdnar, spricker, smulas sönder
och ytan är matt.
Lera
Kohesionsjord
Kornstorlek <0,002 mm
>40% lerfraktion
Lätt att forma när den är blöt
Torr är den hård och svår att bryta sönder
Tillförs vatten expanderar leran
Dräneras leran krymper den (kontraktera)
Utrullningsförsök
1. Ta lite material och lägg i
handen. Om materialet är
mycket torrt, tillsätt lite vatten
så att det blir fuktigt.
2. Försök rulla ut en tunn tråd,
mindre än 2 mm tjock.
En lera kan rullas mycket tunt
utan att spricka eller gå
sönder. Spricker ”tråden” är
det en silt eller ett grövre
material.
Fältbedömning av jordarter
Grus –
Sand –
nötter
socker
Silt –
Lera –
mjöl
margarin
Benämning
Huvudord
-
Fraktion som ingår i sådan
mängd att det ger jorden
dess karaktär
Tilläggsord
-
Fraktion som ingår i sådan
mängd att det har
väsentlig betydelse
Benämnings regler
Kornfraktion
Block
Sten
Halt av ingående
fraktioner i
vikt-% av totala
jordmängden
Halt av ingående
fraktioner i
vikt-% av grov +
finjord
Halt av ler i
vikt-% av finjord
Prefix
Adjektivbenämning
5-20%
Blockig
>20%
Mycket
blockig
10-20%
Stenig
>20%
Grus
Jordarternas benämning
Mycket stenig
20-40%
Grusig
>40%
Sand
Grus
20-40%
Sandig
>40%
Silt +Ler (finjord)
Huvudord
Substantivbenämning
15-40%
>40%
Sand
<20%
Siltig
20%
Lerig
<10%
Silt
10-20%
Lerig
Silt
20-40%
Siltig
Lera
>40%
Lera
Ur Beteckningssystem för geotekniska utredningar
SULFIDLERA
– Sulfidlera (svartmocka) bildas där finkorniga
havs- och sjösediment har kunnat avsättas,
exempelvis avsnörda havsvikar där organiskt
material sedimenterat tillsammans med mineral i
en anaerob (syrefri) miljö.
– Efterhand som landet har rest sig ur havet har
sulfidleran oxiderat och en sk torrskorpa har
bildats ovanpå.
Uppschaktad sulfidjord som läggs ovan grundvattenytan
utsätts för luftens syre och oxiderar. Det innebär att ren
svavelsyra frigörs som har en kraftigt försurande effekt på
omgivande mark och vatten
Övning jordartsbedömning
Nr
Jordart
Materia Tjälfarlighe
ltyp
tsklass
(1-4)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Namn………………………………………………….
Jordprov
Nr
Jordart
Förkortn.
Materialtyp/Tjälf.
1
Silt
Si
5/4
2
grusig siltig sandig morän grsisaMn
3/2
3
grusig Siltmorän
5/4
4
Grusig sandig siltig morän grsasiMn
4/3
5
Mellan Torv
Tm
6B/1
6
Sand
Sa
2/1
7
Siltig lera
siLe
5/4
8
Finsand
saf
3/2
9
Grusig Sand
grSa
2/1
10
si Sa
siSa
3/2
grSiMn
