Länsstyrelsen dnr: 431-7379-15
Uppsala 2016-11-07
SAU projekt nr: 1182
Emelie Svenman
PM
Preliminära resultat från utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Tierp 1:1 inför planerad
byggnation av bostäder, Tierps kommun, Uppsala län.
Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har efter beslut av länsstyrelsen i Uppsala län (dnr 4317379-15) utfört en arkeologisk utredning etapp 2 i Siggbo i den sydvästra utkanten av Tierp inför
planerad byggnation av ett nytt bostadsområde. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Tierps
kommun. Fältarbetet skedde under perioden 2016-10-19 – 10-31.
Fältmomentet bestod i att inventera undersökningsområdet för att identifiera bra boplatslägen samt
sökschaktning.
Resultat
Inför inventering och sökschaktning granskades områdets historiska kartmaterial i form av
Härdasekonomiska kartan 1859 – 63, Ekonomiska kartan från 1969, samt Ekonomiska kartan från
1954. Någon övergiven historisk bebyggelse kunde dock inte identifieras. Inventeringen skedde
genom okulär besiktning. Eftersom endast området längst i norr var utan markvegetation gjordes
inga lösfynd eller andra iakttagelser. Områdets generella topografi är flack och några uppenbara
boplatslägen kunde därför inte urskiljas. De mindre höjdlägena prioriterades dock i samband med
sökschaktningen.
Sammanlagt grävdes 101 sökschakt, varav 38 hade någon typ av fornlämningsindikation.
Sökschaktens sammanlagda area motsvarade en yta på 4150 m2, vilket är ungefär 1,4 % av hela
undersökningsområdet.
Totalt påträffades 87 anläggningar, varav 17 undersöktes. Anläggningarna bestod av 49 stolphål, 15
härdar, 3 rännor, 3 kulturlager, 2 gropar, samt 1 stenlyft och 14 nedgrävningar vars karaktär ej är
identifierad.
För att underlätta beskrivningen har utredningsområdet delats in i sex delområden (A-F, se fig.1).
Område A
Område A utgjordes vid utredningstillfället av kultiverad, men inte sådd åkermark. Topografiskt är
området något högre i dess centrala del. Undergrunden utgörs huvudsakligen av silt och lera.
Arkeologiska indikationer påträffades i ett förhållandevis smalt stråk närmast industrimarken längst i
norr och nordväst (se fig. 2).
Område B
Område B (fig 3) utgjordes av åkermark i träda. Topografiskt stiger området svagt åt norr och mot
bäcken. Undergrunden är mestadels siltig; mot bäcken i norr består den av lera eller siltig lera. I
schakten påträffades enstaka ljusa anläggningar. Närmast vägen fanns en till synes ensamliggande
härd.
Område C
Område C utgjordes av åkermark i träda och var rikligt gräs- och ogräsbevuxet. Området har en svagt
böljande topografi med ett par mindre förhöjningar och dito sänkor. Undergrunden består av stora
partier lera närmast bäcken i nordost och närmast vägen i väster. Däremellan utgörs den av ljus silt.
Inom ytan noterades boplatsspår i flera schakt, men även djupa plogspår, framförallt i dess siltiga
delar. Majoriteten av schakten innehöll fornlämning i form av stolphål, härdar, en ränna samt några
oidentifierade anläggningstyper (fig 4), bland annat två stora ovala mörkfärgningar.
Område D
Även område D utgjordes av åkermark i träda. Området sluttar svagt mot öster och söder och är
något högre i nordväst. Undergrunden i den södra delen består av postglacial lera med stråk av siltig
lera, medan marken i den norra delen av ytan består av ljus silt. Ytan är djupt plöjd. Plogspår var
därför synliga på flera håll i alven. Merparten av schakten var tomma ifråga om arkeologiskt innehåll,
med undantag av schaktet längst i norr, där en avlång nedgrävning/grop av samma typ som
påträffats i område C kunde identifieras (fig 5).
Område D åtskiljs från område E av ett djupt, brant dike.
Område E
Område E bestod av gräsbevuxen åkermark som tidigare använts för potatisodling. Topografiskt var
delområdet något högre i mitten och mot söder. Området sluttar svagt mot norr och mot bäcken.
Den dominerande typen av undergrund utgjordes av silt med fläckvisa inslag av lera. Till skillnad från
i övriga områden där partierna närmast Siggebobäcken utgjordes av lera, bestod även marken
närmast bäcken i område E av silt. Den tidigare markanvändningen har inneburit att matjorden har
plöjts djupare än vad som är normalt för spannmålsodling. Plogspår syntes på flera håll i schaktens
bottnar. Den djupgående markbearbetningen har inneburit att framförallt härdarna blivit utplöjda.
Flera av dem bestod därför endast av diffusa rester i form av kolstråk. Övriga anläggningar utgjordes
framförallt av stolphål, samt ett 0,05 – 0,10 m tjockt kulturlager med mycket sot och enstaka kol.
Inga fynd framkom i lagret (fig 6).
Område F
Område F var beläget närmast den befintliga bebyggelsen öster om Siggebobäcken (fig 7 & 8).
Området sluttar svagt mot bäcken i väster. Utredningsytan bestod i norr av planerade gräs- och
parkytor som i söder övergår till ogräsbevuxen åkermark. Inom den smalare delen av ytan och längst
i norr fanns ett par ”inmutningar” i form koloniträdgårdar. De arkeologiska indikationer som
identifierades inom ytan utgjordes framförallt av ganska diffusa stolphål och några sönderplöjda
härdar.
Preliminär slutsats
Sammantaget framkom det fornlämningsindikationer i olika grad inom alla delområdena, men mest
koncentrerat inom område C och E. Anläggningarna framkom framför allt där undergrunden består
av silt eller siltig lera. Det preliminära resultatet från utredningen tyder på att ca 145 300 m2 av den
aktuella ytan utgörs av fornlämning (se fig 1).
Figur 1. Undersökningsområdet indelat i delområden A-F med Fastighetskartan som bakgrund. Blåa schakt med
fornlämningsindikation, röda schakt utan indikation. Skala 1:6 000.
Figur 2. Resultat för delområde A. Skala 1:1 500.
Figur 3. Resultat för delområde B. Skala 1:2 000.
Figur 4. Resultat för delområde C. Skala 1:1 500.
Figur 5. Resultat för delområde D. Skala 1: 1 500.
Figur 6. Resultat för delområde E. Skala 1: 1 500.
Figur 7. Resultat för södra delen av delområde F. Skala 1: 1 500.
Figur 8. Resultat för norra delen av delområde F. Skala 1:
