Anatomi-Fysiologi
Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap.
26 (965-1008):
The Urinary System
Dick Delbro
Ht-11
Urinbildande organsystemet: njurar,
ureterer, urinblåsa, uretra. Uppgifter:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Avlägsna avfallsprodukter.
Reglera blodvolym och blodtryck.
Reglera plasmakoncentration av joner.
Syra-basreglering (stabilisera blod pH).
Spara viktiga näringsämnen.
Avgifta blodet.
Fig. 26-1
Fig. 26-3
Fig. 26-4
Njurens blodförsörjning: 1200 ml/min genom
njurarna (Fig. 26-5)
Fig. 26-5c
Fig. 26-5b
1,25 miljoner nefron i
vardera njuren
Fig. 26-7
Glomerulusfiltration
• Primärurinen (180 l/dygn) bildas genom
filtration av njurartär-blodet i glomerulus.
• Drivkraften är glomerulustrycket.
• Detta balanseras av det proteinosmotiska
suget i glomerulus och mottrycket i
glomeruluskapseln.
• Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn =
125 ml/min.
26-8
Fig. 26-10
Vilken typ av substanser filtreras i
glomerulus?
Vad tyder det på om man har albumin i
urinen? Röda blodkroppar?
Hur håller kroppen
GFR konstant?
1. Autoreglering – samma GFR trots variationer
i blodtryck.
2. Hormonell reglering med renin. Renin frisätts
av:
- Tryckfall i afferenta arteriolen.
- Sympaticusstimulering till njuren.
- Låg koncentration av Na+ i primär-urinen.
Renin-angiotensinsystemet
Vart tar vattnet vägen?
Svar: Re-absorptionsprocesser
längs nefronet. Vattnet följer med när
NaCl reabsorberas.
26-9
Hur transporteras joner och andra
molekyler över cellmembranet?
1. Enkel diffusion: Molekylen följer
koncentrationsgradienten (=skillnaden).
2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein
hjälper till.
3. Aktiv transport: Energikrävande.
4. Cotransport: En molekyl ”hänger på” när en
annan transporteras aktivt.
5. Countertransport, fig. 24-14.
Fig. 24-14
Carrierproteinet har ett
transportmaximum (Tm)
• Varför har man socker i urinen vid diabetes?
Reglering av den finala urinvolymen
• Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala
tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus
och samlingsrören avgörs hur stor den finala
urinvolymen skall bli.
• Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen
stimuleras av angiotensin II) ökar natriumvattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i utbyte
mot kalium som förloras till urinen.
• ADH-mekanismen.
ADH kommer från hypofysens baklob,
med blodet till njuren
• En ökad saltkoncentration i blodet (tydande
på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till
att frisätta ADH till blodkärlen i
hypofysbakloben.
• ADH kommer att öka genomsläpp-ligheten
för vatten i samlingsrören, så att
primärurinen minskar i volym och mer vatten
dras ut, tillbaka till blodbanan.
Vilken kraft drar ut vatten från
samlingsrören i närvaro av ADH?
• I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög
koncentration av NaCl.
• Denna ”hypertona” miljö har skapats genom att
NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande
ut i extracellulär-rummet. Detta utgör ett osmotiskt
sug för vatten, som alltså lämnar samlings-rören i
närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går
vidare till cirkulationen.
Sekretion i nefronet
Njurbäckenet övergår i ureteren
• Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30
cm lång, som tränger in i bakre delen av
urinblåsan.
• Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200
ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot…
Urinblåsan består av slemhinna och glatt
muskulatur
• Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt
muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten =
tvärstrimmig muskel, viljestyrd).
• Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av:
- Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen;
- Signaler från ryggmärgen till hjärnan;
- Signaler från hjärnan till ryggmärgen;
- Parasympatiska efferenter till blåsväggen.
- Somatiska efferenter till bäckenbotten.
Fig. 26-18
Fig. 26-18
Fig. 26-18
Fig. 26-20
Urethra (= urinröret) består av slemhinna
och glatt muskulatur
