kap 26

Anatomi-Fysiologi
Fundamentals of Anatomy and
Physiology, kap. 26 (965-1008):
The Urinary System
Dick Delbro
Ht-10
Urinbildande organsystemet:
njurar, ureterer, urinblåsa,
uretra. Uppgifter:
1. Avlägsna avfallsprodukter.
2. Reglera blodvolym och blodtryck.
3. Reglera plasmakoncentration av
joner.
4. Syra-basreglering (stabilisera blod
pH).
5. Spara viktiga näringsämnen.
6. Avgifta blodet.
Fig. 26-1
Fig. 26-3
Fig. 26-4
Njurens blodförsörjning: 1200
ml/min genom njurarna (Fig. 26-5)
Fig. 26-5c
Fig. 26-5b
1,25 miljoner nefron i
vardera njuren
Fig. 26-7
Glomerulusfiltration
• Primärurinen (180 l/dygn) bildas genom
filtration av njurartär-blodet i
glomerulus.
• Drivkraften är glomerulustrycket.
• Detta balanseras av det
proteinosmotiska suget i glomerulus
och mottrycket i glomeruluskapseln.
• Filtrationshastigheten = GFR = 180
l/dygn = 125 ml/min.
26-8
Fig. 26-10
Vilken typ av substanser filtreras
i glomerulus?
Vad tyder det på om man har
albumin i urinen? Röda
blodkroppar?
Hur håller kroppen
GFR konstant?
1. Autoreglering – samma GFR trots
variationer i blodtryck.
2. Hormonell reglering med renin. Renin
frisätts av:
- Tryckfall i afferenta arteriolen.
- Sympaticusstimulering till njuren.
- Låg koncentration av Na+ i primärurinen.
Renin-angiotensinsystemet
Vart tar vattnet vägen?
Re-absorptionsprocesser
längs nefronet. Vattnet följer
med när NaCl reabsorberas.
26-9
Hur transporteras joner och
andra molekyler över
cellmembranet?
1. Enkel diffusion: Molekylen följer
koncentrationsgradienten
(=skillnaden).
2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein
hjälper till.
3. Aktiv transport: Energikrävande.
4. Cotransport: En molekyl ”hänger på”
när en annan transporteras aktivt.
5. Countertransport, fig. 24-14.
Fig. 24-14
Carrierproteinet har ett
transportmaximum (Tm)
• Varför har man socker i urinen vid
diabetes?
Reglering av den finala
urinvolymen
• Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i
proximala tubulus och nedåtgående slyngan.
I distala tubulus och samlingsrören avgörs
hur stor den finala urinvolymen skall bli.
• Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen
stimuleras av angiotensin II) ökar natriumvattenupptag i distala tubulus-samlingsrör, i
utbyte mot kalium som förloras till urinen.
• ADH-mekanismen.
ADH kommer från hypofysens
baklob, med blodet till njuren
• En ökad saltkoncentration i blodet
(tydande på vattenbrist) stimulerar
hypothalamus till att frisätta ADH till
blodkärlen i hypofysbakloben.
• ADH kommer att öka genomsläppligheten för vatten i samlingsrören, så
att primärurinen minskar i volym och
mer vatten dras ut, tillbaka till
blodbanan.
Vilken kraft drar ut vatten från
samlingsrören i närvaro av ADH?
• I njurvävnaden runt samlingsrören är det en
hög koncentration av NaCl.
• Denna ”hypertona” miljö har skapats genom
att NaCl har pumpats aktivt från Henles
uppåtstigande ut i extracellulär-rummet.
Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som
alltså lämnar samlings-rören i närvaro av
ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare
till cirkulationen.
Sekretion i nefronet
Njurbäckenet övergår i ureteren
• Ureteren består av glatt muskelvävnad,
ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre
delen av urinblåsan.
• Man blir kissnödig när blåsan fyllts
med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att
hålla emot…
Urinblåsan består av slemhinna
och glatt muskulatur
• Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern
(glatt muskel) och ytttre sfinktern
(bäckenbotten = tvärstrimmig muskel,
viljestyrd).
• Miktionsreflexen (blåstömningen) är
beroende av:
- Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen;
- Signaler från ryggmärgen till hjärnan;
- Signaler från hjärnan till ryggmärgen;
- Parasympatiska efferenter till blåsväggen.
- Somatiska efferenter till bäckenbotten.
Fig. 26-18
Fig. 26-18
Fig. 26-18
Fig. 26-20
Urethra (= urinröret) består av
slemhinna och glatt muskulatur