VA-PLAN FÖR HANINGE KOMMUN

VA-PLAN FÖR HANINGE KOMMUN
REVIDERAD REMISSVERSION 2015-03-31
Förord
Haninge kommun har tillsammans med Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund
(SMOHF) tagit fram en VA-plan för Haninge kommun. Utgångspunkten har varit
Haninge kommuns vattenplan (2012-10-15) och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2009-2015, som anger att
Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner,
särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk
status, god kemisk status eller god kvantitativ status (åtgärd 37)
Arbetet påbörjades under 2012 och har huvudsakligen följt Kommunal VA-planering,
manual med tips och checklistor, Rapport 2009:07, Länsstyrelsen i Stockholms län 2009. I
slutskedet har även den nya rapporten Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar
VA-försörjning och god vattenstatus, Havs- och Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket,
februari 2014, använts som stöd.
Projektet har genomförts av en arbetsgrupp med deltagare från
Kommunstyrelseförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen och Södertörns Miljö- och
Hälsoskyddsförbund (SMOHF) och med stöd från konsultföretaget Tyréns AB.
Inom ramen för projektet har först en VA-översikt tagits fram. Den har utgjort underlag
för en VA-policy, som antogs av kommunfullmäktige 2013-05-06 och som innehåller
ställningstaganden för det fortsatta arbetet med VA-planen.
I detta dokument återfinns VA-planen, som består av två huvuddelar: Plan för den
allmänna VA-anläggningen och VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde. Mellan
dessa delar återfinns ett kort kapitel som beskriver det pågående arbetet med att
uppdatera Haninge kommuns Dagvattenstrategi. Denna ska ses som en del av
kommunens VA-plan men den kommer att vara mer detaljerad än övriga delar.
VA-planen ska även kunna fungera som ett tillägg till kommunens Vattenplan men också
som ett underlag till kommande översiktsplan.
VA-planen lyfter fram vad Haninge kommun behöver planera för framöver. VAutbyggnadsplanen är prioriterad och tidsatt medan planen för den allmänna VAanläggningen i första hand är en bruttolista på behov av åtgärder utan inbördes
prioritering. Den senare utgör ett underlag till kommunens årliga mål och budgetprocess.
VA-planen är en produkt av dagens förutsättningar och kommer därför att behöva
uppdateras efterhand som förutsättningarna förändras och kommunen utvecklas. Det är
lämpligt att VA-planen ses över minst en gång under varje mandatperiod. Vår
förhoppning är att den ska bidra till en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning
i hela kommunen, oavsett det sker i allmän eller enskild regi, och samtidigt leda till allt
bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten.
Haninge 2015-02-19
Postadress
136 81 Haninge
Besöksadress
Rudsjöterrassen 2
Telefon
Växel: 08-606 70 00
Fax/e-post
Postgiro
08-606 81 40
1265-8
[email protected]
Bankgiro
356-5975
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
Sammanfattning
Genom EU:s vattendirektiv för vatten finns det idag en vattenförvaltning som syftar till
att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. Haninge kommun har i enlighet
med vattenförvaltningens åtgärdsprogram tagit fram en VA-plan över hela kommunen.
Syftet är att få ett verktyg för hållbar planering av vatten- och avloppsförsörjningen i hela
kommunen, såväl den allmänna (kommunala) som den enskilda.
En VA-plan behövs också för att kommunen ska kunna hantera ansvaret enligt 6 § i
lagen om allmänna vattentjänster. Enligt paragrafen ska kommunen ordna VAförsörjningen om det finns behov av miljö- eller hälsoskäl i ett område med 20-30
fastigheter eller fler.
Haninges VA-plan är gjord i flera steg. VA-översikten, har utformats av en
förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Den beskriver hur VA-försörjningen fungerar
idag och vilka förändringsbehov som finns. Den identifierade ett antal frågor, där
kommunen behövde göra ett strategiskt vägval. Utifrån detta har kommunen formulerat
en VA-policy som anger vilka vägval och principiella ställningstaganden som gjorts. VApolicyn har formulerats i nära dialog med förtroendevalda i stadsbyggnadsnämnden och
miljönämnden och har antagits av kommunfullmäktige. VA-policyn utgör en viktig
grund för själva VA-planen (detta dokument). Det är lämpligt att se över VA-planen
under varje mandatperiod.
VA-planen består av två huvuddelar
• Den allmänna VA-försörjningen inom verksamhetsområdet vilket inkluderar
vattenresurser, vattenverk, reningsverk, va-ledningar, miljöpåverkan,
förnyelseplaner, säker dricksvattenförsörjning och dagvattenstrategi.
• VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde vilket inkluderar en VAutbyggnadsplan, i väntan på kommunalt VA samt plan för fortsatt enskild VAförsörjning.
En prioriteringsmodell för bedömning av behov och möjligheter till kommunalt har
tagits fram. Ett 60-tal områden med ett genomsnitt på ca 100 fastigheter har ingått i
prioriteringen. Modellen har resulterat i fem typer av bebyggelsegrupper varav
typområde 1 och 2 har behov av en kommunal VA-lösning under åren 2014-2027 (drygt
3000 fastigheter) och typområde 3 under åren 2028-2034 (ca 840 fastigheter). Övriga två
typområden, som ligger främst i skärgården, bedöms kunna tillgodose sina behov med
enskilda eller gemensamma VA-anläggningar med stöd från bl. a VA-rådgivningen.
Utbyggnadstakten av kommunalt VA kommer med föreslagen VA-utbyggnadsplan öka
markant från tidigare ca 40 fastigheter per år till ca 200 fastigheter per år fram till år
2027.
VA-planen bedöms kunna medföra positiva effekter i Haninges vattenmiljöer, främst
genom att områden som tidigare haft enskilda avlopp ansluts till den kommunala VAanläggningen, genom att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp och genom att
dagvattenstrategin ställer krav på dagvattenhanteringen. Den bidrar även till en säkrare
och mer långsiktig dricksvattenförsörjning. Men detta förutsätter att VA-planens
åtgärder implementeras i kommunens kommande budgetprocesser.
2
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
3
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte och mål
1.3 Upplägg och arbetsprocess
1.4 Recipientklassning
1.5 Läsanvisning
4
4
4
4
5
5
2. Plan för den allmänna VA-anläggningen
2.1 Vattenresurser
2.2 Huvudsystem för VA-försörjningen
2.2.1 Vattendistribution
2.2.2 Avledning och rening av spillvatten
2.2.3 Avledning och rening av dagvatten
2.3 Planering för säker dricksvattenförsörjning
2.3.1 Egenkontrollprogram
2.3.2 Beredskapsplanering
2.4 Den allmänna VA-anläggningens miljöpåverkan
2.5 Förnyelseplan för den allmänna VA-anläggningen
2.5.1 Vattenverk, tryckstegringar och reservoarer
2.5.2 Pumpstationer och reningsverk
2.5.3 Ledningsnät
8
8
10
10
11
13
13
13
14
15
16
17
17
18
3. Dagvattenstrategi för Haninge kommun
21
4. VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde
4.1 Metodik och prioriteringsmodell
4.1.1 Urval av områden
4.1.2 Prioriteringsmodell
4.2 VA-utbyggnadsplan
4.2.1 Områden och tidplan för kommunal VA-utbyggnad
4.2.2 Finansiering av utbyggnad av kommunalt VA
4.3 Riktlinjer i väntan på kommunalt VA
4.3.1 Inledning
4.3.2 Riktlinjer i väntan på kommunalt VA
4.4 Plan för enskild VA-försörjning
4.4.1 Inledning
4.4.2 Riktlinjer för enskild VA-försörjning
4.4.3 Områden med fortsatt enskild VA-försörjning
23
23
23
23
25
25
31
32
32
32
33
33
34
35
5. Uppföljning och fortsatt arbete
37
Bilaga 1 Recipientklassning
Bilaga 2 VA-policy för Haninge kommun
Bilaga 3 Ordlista med förkortningar och ordförklaringar
Bilaga 4 Kort fakta om områdena som ingått i bedömningen av behov och möjlighet
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Genom EU:s vattendirektiv för vatten finns det idag en vattenförvaltning som syftar till
att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. Haninge kommun har i enlighet
med vattenförvaltningens åtgärdsprogram tagit fram en VA-plan över hela kommunen.
Haninge kommun har redan en antagen vattenplan (2012-10-15) som är ett
styrdokument för den övergripande planeringen för samtliga vattenmiljöer.
1.2 Syfte och mål
Syftet med Haninges VA-plan är att få ett verktyg för hållbar planering av vatten- och
avloppsförsörjningen i hela kommunen, såväl den allmänna (kommunala) som den
enskilda.
Enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är det kommunens ansvar att lösa
VA-försörjningen genom en allmän anläggning i ett område med 20-30 fastigheter eller
fler om det finns behov av miljö- eller hälsoskäl. Rättsfall visar att paragrafen har lett till
ett utökat kommunalt ansvar för en fungerande VA-försörjning utanför tätorterna. Detta
är ytterligare en anledning till varför kommunen behöver ha en VA-plan med
utbyggnadsplaner för kommunalt VA (kapitel 4.2).
Målet är att VA-planen ska bidra till en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning
i hela kommunen, oavsett det sker i allmän eller enskild regi, och samtidigt leda till allt
bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten.
1.3 Upplägg och arbetsprocess
Haninge kommuns VA-plan följer upplägget i Havs- och
vattenmyndighetens manual Vägledning för kommunal VAplanering (rapport 2014:1) och är gjord i fyra steg (tabell 1). I
uppstartssteget bildades en förvaltningsövergripande
arbetsgrupp bestående av representanter från
• Kommunstyrelseförvaltningen (Strategisk planering
samt Mark och Exploatering)
• Stadsbyggnadsförvaltningen (VA samt Plan)
• Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (SMOHF)
VA-avdelningen har varit projektledare för VA-planen med
rådgivning och expertstöd från konsultföretaget Tyrens AB. Som uppstart informerades
stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden om det kommande arbetet den 7 mars 2012.
Andra steget, VA-översikten, beskriver hur VA-försörjningen fungerar idag och vilka
förändringsbehov som finns. I den identifierades ett antal frågor, där kommunen
behöver göra ett strategiskt vägval. Utifrån detta har kommunen formulerat en VApolicy, steg tre, som anger vilka vägval och principiella ställningstaganden som gjorts.
VA-policyn har formulerats i nära dialog med förtroendevalda i stadsbyggnadsnämnden
(SBN) och miljönämnden (MN) och antogs av kommunfullmäktige 2013-05-06. VApolicyn utgör en viktig grund för det fjärde steget, själva VA-planen (detta dokument). I
4
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
5
sista steget implementeras VA-planen genom att åtgärderna förs in i kommunens
löpande budgetprocess. Det är lämpligt att se över VA-planen under varje mandatperiod.
Tabell 1. Beskrivning av de olika stegen i framtagande av Haninges VA-plan.
Steg 1.
Starta upp
Steg 2.
VA-översikt
Steg 3.
VA-policy
Steg 4.
VA-plan
Information för
SBN och MN
7 mars 2012.
Nuläge
Strategiska vägval
Förutsättningar
Riktlinjer
Förvaltningsövergripande
arbetsgrupp.
Strategiska frågor
Prioriteringsgrunder
Plan för allmän VAförsörjning (den
befintliga
kommunala)
Klar 2012-11-07
Konsultstöd
Beslutad i KF
2013-05-06.
Plan för VAförsörjning utanför
verksamhetsområdet,
inkl. VAutbyggnadsplan
Steg 5.
Implementering
och uppföljning
Budget
Uppföljning av
vattenstatus
Underlag till
översiktsplanen
1.4 Recipientklassning
En recipientklassning av sammanlagt 34 ytvattenförekomster
har gjorts för utsläpp av dagvatten och avloppsvatten från
både enskilda och allmänna anläggningar. Klassningen är
gjord av SMOHF, i samarbete med Haninge kommun.
Baserat på känslighet (för närsalter, organiska föroreningar
och tungmetaller) och värde (för rekreation och ekologi) har
en sammanvägd bedömning i en tregradig skala gjorts.
Resultatet av recipientklassningen finns redovisat i figur 1
och i bilaga 1.
Recipientklassningens
tre nivåer:
1 – mycket skyddsvärt
2 – skyddsvärt
3 – mindre skyddsvärt
1.5 Läsanvisning
VA-planen består av två huvuddelar:
• Den allmänna VA-försörjningen inom verksamhetsområdet
• VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde
Tabell 2. Översiktligt upplägg av Haninges VA-plan.
Den allmänna VA-försörjningen
inom verksamhetsområdet
Den allmänna
anläggningen
(Kapitel 2)
Vattenresurser
Huvudsystem för
VA
Säker dricksvattenförsörjning
Miljöpåverkan
Förnyelseplan
Dagvattenstrategi
VA-försörjning utanför nuvarande
verksamhetsområde
DELPLANER
VA-utbyggnadsplan
(Kapitel 3)
Dagvattenstrategi
(styrdokumentet)
Tillämpningshandbok
(Kapitel 4.2)
Prioriteringsmodell
Informationsmaterial
Finansiering
Åtgärdsplan
VA-utbyggnadsplan
I väntan på
kommunalt VA
(Kapitel 4.3)
Riktlinjer
Fortsatt enskild
VA-försörjning
(Kapitel 4.4)
Riktlinjer för
vatten
Riktlinjer för
avlopp
Riktlinjer för
VA-rådgivning
Riktlinjer för
avfall
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
I tabell 2 beskrivs översiktligt upplägget i Haninges VA-plan. Dagvattenstrategin är ett
separat styrdokument och beskrivs endast kortfattat i VA-planen.
Varje avsnitt i VA-planen inleds med punkter ur VA-policyn som beskriver Haninges
ambitioner inom det aktuella området. VA-policyn finns i sin helhet i bilaga 2.
I planen för den allmänna anläggningen ingår ett kort avsnitt med fakta och
bakgrundsuppgifter. Den som vill veta mer om nuvarande VA-försörjning hänvisas till
VA-översikten. Varje avsnitt avslutas med en redovisning av vilka åtgärder som Haninge
behöver planerar för. Redovisningen ska i första hand betraktas som en bruttolista utan
inbördes prioritering. Det är inte heller angivet när i tid åtgärderna behöver genomföras
utan denna bedömning och prioritering ska ske i samband med kommunens årliga mål
och budgetprocess.
I VA-utbyggnadsplanen framgår var och när kommunen planerar att bygga ut
kommunalt vatten och avlopp. Denna information är viktig för berörda fastighetsägare
och för kommunens resursplanering av detaljplaneläggning, projektering och
genomförande.
Planen ”I väntan på kommunalt VA” anger riktlinjer för icke inventerade enskilda
avlopp på fastigheter som väntar på kommunalt VA.
Planen för enskild VA-försörjning gäller för de fastigheter som behöver lösa VAförsörjningen på den egna fastigheten eller tillsammans med andra i samfälld form. Den
består av ett antal riktlinjer vars syfte är att skapa långsiktigt hållbara enskilda VAlösningar. Riktlinjerna är i första hand till för SMOHF vid prövning av enskilda VAlösningar men även för VA-rådgivningen och för kommunens hantering av toalettavfall.
I bilaga 3 finns en ordlista med förkortningar och ordförklaringar.
6
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
Figur 1. Recipientklassning av 34 ytvattenförekomster i Haninge kommun.
7
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
2. Plan för den allmänna VA-anläggningen
Varje avsnitt avslutas med en redovisning av åtgärder som kommunen behöver planera
för. Åtgärderna ska i första hand betraktas som en bruttolista utan inbördes prioritering.
Det är inte heller angivet när i tid åtgärderna behöver genomföras utan denna
bedömning och prioritering ska ske i samband med kommunens årliga mål och
budgetprocess.
2.1 Vattenresurser
Avsnittet belyser Haninge kommuns planering för tillgången till dricksvatten i den
allmänna vattenförsörjningen idag och i framtiden, vilket innefattar leveranser från
Stockholm Vatten och tillgång till egna vattentäkter.
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
•
Regional dricksvattenförsörjning och avloppshantering är en viktig förutsättning för Haninges
VA-försörjning. Egna anläggningar för vatten- respektive avloppsrening innebär större
leveranssäkerhet och självständighet, vilket ger ett mervärde för kommunen förutsatt att de är
ekologiskt, socialt, och ekonomiskt hållbara.
Pålamalm och andra viktiga vattenresurser ska genom vattenskyddsområden med föreskrifter
ges ett långsiktigt skydd med hänsyn till nuvarande och kommande generationers behov i
kommunen och i regionen.
Vattenförsörjningen i Haninge kommun hänger nära samman med försörjningen i hela
regionen. För närvarande tillgodoses ca 90 % av den allmänna vattenförsörjningen i
Haninge genom inköp av dricksvatten från Stockholm Vatten. Det finns därför behov av
en regional vattenförsörjningsplan som beskriver hur en långsiktigt hållbar
vattenförsörjning kan säkerställas i hela Stockholms län.
Leveransen från Stockholm Vatten, vilken tillgodoser den övervägande delen av
kommunens nuvarande behov, säkerställs av Stockholm Vatten enligt gällande
leveransavtal. Stockholm Vatten har vissa reservvattentillgångar, i första hand Bornsjön,
men möjligheten att fullgöra leveransen till Haninge i en allvarlig krissituation är likväl
begränsad. Om Haninge kommun genom egna vattenresurser (figur 2) kan minska
beroendet av Stockholm Vatten i en krissituation innebär det större trygghet för
kommunens invånare samtidigt som kommunen bidrar till att Stockholm Vattens
reservvattenresurser kan användas i andra delar av regionen. Vattenresurserna i
kommunen kan därför i en krissituation utgöra ett värdefullt komplement till den
regionala vattenförsörjningen utöver den funktion de fyller under normala förhållanden.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
− Ta fram en vattenförsörjningsplan för Haninge
− Klargöra leveransgarantier från Stockholm Vatten med avseende på volym och
kvalitet, vid normaldrift och i händelse av kris.
− Utreda orsaken till den minskande vattentillgången i Pålamalm samt klargöra
eventuell möjlighet till utökat vattenuttag alternativt större uttag en begränsad tid.
Infiltration från närliggande sjöar bör även övervägas.
8
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
− Ta beslut om Pålamalms framtida funktion baserat på resultatet i ovanstående
utredning.
− Om Pålamalm förblir vattentäkt behöver vattenskyddsområdet och tillhörande
skyddsföreskrifter revideras.
− Vattentäkten Schweizerdalen har otillfredsställande kemisk status enligt VISS,
Vatteninformationssystem Sverige. Kloridhalten måste bevakas och uttaget
begränsas med hänsyn till detta. Eventuell påverkan från vägsaltning av
Dalarövägen och möjliga åtgärder behöver klargöras.
− Klargöra villkoren för ett avtal om att behålla Sandemar (Dalarö) som
reservvattentäkt och ta beslut ifall vattendom ska sökas för vattentäkten.
Sandemar saknar för närvarande både vattendom och vattenskydd.
− Slutföra den pågående revideringen av vattenskyddsområde och
skyddsföreskrifter för Hanvedens grundvattentäkt.
− Utredning visar att de stigande kloridhalterna i Hanvedentäkten i första hand
beror på vägsaltningen i området. En åtgärdsplan tas fram tillsammans med
kommunens väghuvudman för att skydda mot fortsatt förorening, exempelvis
täta diken längs Nynäsvägen.
− Revidera nuvarande vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter (från 1972) för
Muskö grundvattentäkt (Hvilakällan).
− Se över nyttjanderättsavtalet för Muskö grundvattentäkt i god tid innan det går ut
2021.
− Vattentäkten vid Kolartorp är inte längre aktuell och behöver inte beaktas i
planeringen.
− Behovet av att skydda ytterligare yt- och grundvattenförekomster för att säkra
vattenförsörjningen för framtida generationer behöver utredas.
Figur 2: Vattenskyddsområden i Haninge kommun. Muskö innefattar två skyddsområden:
Valinge träsk (ytvatten) och Hvilakällan (grundvatten). Valinge träsk och Årsta havsbad tillhör ej den
allmänna anläggningen (dvs ej kommunal). Grundkarta: Solenweb, vattenskyddsområden: VISS
9
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
2.2 Huvudsystem för VA-försörjningen
Avsnittet belyser kapacitetsbehov i vattenverk, huvudledningsnät och
avloppsreningsverk med avseende på förtätning, utbyggnad och transitering.
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
•
•
Regional dricksvattenförsörjning och avloppshantering är en viktig förutsättning för Haninges
VA-försörjning. Egna anläggningar för vatten- respektive avloppsrening innebär större
leveranssäkerhet och självständighet, vilket ger ett mervärde för kommunen förutsatt att de är
ekologiskt, socialt, och ekonomiskt hållbara.
Kommunen ska ha förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen samt vidta
nödvändiga åtgärder i VA-anläggningen för att långsiktigt trygga en säker leverans av
dricksvatten.
Kommunen ska ha aktuell kunskap om risker och sårbarhet samt långsiktigt verka för en
klimatanpassad VA-försörjning
2.2.1 Vattendistribution
Kapaciteten i huvudledningsnätet behöver säkerställas för att tillgodose det vattenbehov
som uppstår dels genom förtätning och dels genom
Fakta om vattendistributionen
utbyggnad i nya områden. Den äldre
3 grundvattenverk
huvudvattenledningen från 1960-talet (stål med
1 reservvattenverk
dimension V500 mm), som sträcker sig från
330 km vattenledningar
Huddinge i norr och genom Handen-Brandbergen
3000 avstängningsventiler
ner till Jordbro, är tillsammans med Stockholm
3 vattentorn
4 tryckstegringsstationer
Vattens nya vattenledning till Nynäshamn och
2 st tryckreduceringar
Handens vattentorn hjärtat i distributionssystemet
för norra Haninge. V500 har återkommande
problem med vattenläckor på vissa sträckor och behöver åtgärdas. En hydraulisk
datormodell behöver ligga till grund för att identifiera nödvändiga dimensioner,
flaskhalsar och planering av nödvändiga åtgärder. Det går sannolikt inte att upprätthålla
vattenförsörjningen under en längre tid i Haninge utan V500 i drift. Nedanstående
åtgärder är identifierade från tidigare modellberäkningar och drifterfarenheter i samband
driftstörningar.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Uppdatering av den befintliga hydrauliska modellen för vattenledningsnätet för att
kunna göra kapacitetsberäkningar för nuvarande och framtida behov.
−
Förstärkning av ledningssträckan för V500 mellan Stockholm Vattens huvudledning
vid Hallsten och Handens vattentorn (ca 2,2 km) pga. återkommande underhåll
(läckor) och klen dimension (leveranssäkerhet).
−
Förstärkning av ledningssträckan mellan Stockholm Vattens vattenledning vid
Rudan och Handens vattentorn (ca1,6 km) pga klen dimension (leveranssäkerhet).
−
Förstärka vattenförsörjningen genom Norrby, alternativt via Drevviken, mot
Vendelsö och Gudö pga nuvarande flaskhals i kombination med kommande
utbyggnader. Hanteras inom ramen för VA-utbyggnaden i Norrbyetapperna.
10
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
11
−
Omläggning av V500 över Norrby gärde pga. ny trafikplats över väg 73 och avfart
över gärdet.
−
Renovering och eventuell kapacitetsökning av V500 på sträckan från Handens
vattentorn till Jordbro (ca 6,8 km).
−
Förstärkningar av ledningsnät från Dalarö vattenverk och norrut för framtida
vattenleveranser i kommande detaljplaner.
−
Utreda eventuellt behov av vattentorn på Dalarö. Mark finns reserverad i detaljplan
men den är även intressant för andra ändamål, exempelvis bostäder.
−
Utreda framtida kapacitetsbehov på V700 från Pålamalm till Tungelsta. Ledningen
är idag extremt överdimensionerad och från slutet av 60-talet.
−
Utreda behovet av en ny tryckstegringsstation i centrala Handen.
−
Ha en dialog med Stockholm Vatten om renovering och eventuell förstärkning av
V500 genom Huddinge (sträckan Stortorp till Söderhagen, 6-8 km) för att säkra
vattenleveransen till Haninge och Nynäshamn. Ingick egentligen i det ursprungliga
Nynäsprojektet men slutfördes aldrig, dels av ekonomiska skäl och dels på grund av
osäkerheter kring teknisk lösning. En eventuell ny sträckning via Drevviken bör
utredas.
2.2.2 Avledning och rening av spillvatten
Omkring 70 % av spillvattnet i Haninge, från
Jordbro och norrut, leds via Handen till
avloppstunneln vid Hallsten och vidare i
Stockholm Vattens system för att renas i
Henriksdals avloppsreningsverk. Det renade
avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön i centrala
Stockholm.
Fakta om spillvattenhanteringen
3 reningsverk
260 km spillvattenledningar
2 km bergtunnlar
60-tal pumpstationer
500 (ca) villapumpstationer (LTA)
Vid en eventuell nedläggning av Fors avloppsreningsverk kommer avloppsvatten från
södra kommundelen transiteras genom den västra grenen av avloppssystemet
(Tuvvägen-Handen-Hallsten). Kortsiktigt uppstår inga behov av kapacitetsåtgärder pga.
detta.
Fors är Haninges största avloppsreningsverk och renar spillvatten från de södra
kommundelarna Tungelsta och Västerhaninge. Belastningen uppgår idag till ca 11 600
personekvivalenter (pe), motsvarar 14 800 personer, och verkets kapacitetstak på 20 000
pe uppnås uppskattningsvis runt år 2025. Bräddning av orenat avloppsvatten vid verket
är mycket ovanligt, men internbräddning inträffar när kapacitetsgränsen för det
biologiska steget överskrids. Detta inträffar uppskattningsvis 15-30 % av årets dagar. Då
är vattnet endast delvis renat när det släpps ut i Hågaån. Verkets kapacitetstak för pe är
inte den avgörande faktorn för verkets framtid utan istället det växande
underhållsbehovet i anläggningens äldre delar i kombination med risken att
utsläppsvillkoren för kväve inte uppnås pga. hydraulisk överbelastning i biosteget.
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
Ett omfattande utredningsmaterial som
tagits fram under 2012-2013 visar att det är
möjligt att ha kvar Fors med HågaånVitsån som recipient förutsatt att
utsläppsvillkoren för totalkväve och
ammoniumkväve skärps avsevärt mot
dagens villkor. I utredningen är det två
huvudalternativ som studerats:
•
•
Nedläggning av Fors och överledning
till Henriksdals reningsverk
Ombyggnad av Fors med nya
utsläppsvillkor
12
Nya (uppskattade) utsläppsvillkor för
Fors avloppsreningsverk
(nuvarande inom parentes)
BOD7: 8 (10) mg/l gränsvärde som
årsmedelvärde och riktvärde som
kvartalsmedel.
Totalfosfor: 0,2 (0,2) mg/l gränsvärde
som årsmedelvärde och riktvärde som
kvartalsmedel.
Totalkväve: 8 (15) mg/l riktvärde som
årsmedelvärde.
Ammoniumkväve: 2 (4) mg/l riktvärde
för perioden juni-sept som
periodmedelvärde.
En ekonomisk analys visar att alternativ
överledning är dyrare än ombyggnad. Den
största och avgörande differensen är drift
och underhållskostnaderna pga. avgiften till Stockholm Vatten.
Dalarö avloppsreningsverk beräknas nå sitt kapacitetstak på 2000 pe runt år 2020. En
tillståndsansökan om uppgradering till 4000 pe lämnades in till Länsstyrelsen 2011.
Kommunen har på begäran lämnat in kompletteringar och ärendet är under beredning.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Ta ett inriktningsbeslut för Fors framtid och påbörja nödvändigt tillståndsprocess
för att minska utsläppen av näringsämnen till Vitsån och Hårsfjärden.
−
Under åren 2018-2020 budgetera ca 130-190 Mkr för ombyggnad av Fors ARV
(beroende av val av teknisk processlösning och eventuell etapputbyggnad) alternativt
ca 245 Mkr för överledning till Henriksdals reningsverk.
−
Se över avledningen av spillvatten från Norrby/Östra Vendelsö. Idag pumpas
spillvatten från området kring Hagtornsvägen österut mot Östra strandvägens
pumpstation för att sedan pumpas västerut igen. Samordning med VA-utbyggnaden
i Norrby.
−
Ny lösning för spillvatten genom Vega. Befintlig S800/1000 till Hallsten planeras att
göras om till dagvattenledning inom Vega 2. För spillvatten från sydvästra Handen
kommer avloppspumpstation anläggas söder om Kolartorp 3 och ny tryckledning
kommer att anläggas genom Vega 2 till tunneln vid Hallsten. För Vega 4 samt delar
av Vega 1 och Vega 2 kommer spillvattenledningar och en eller fler pumpstationer,
inom Vega 2, och en vid Hallsten att anläggas.
−
Långsiktig planering för huvudspillvattensystemet Tuvvägen-Handen-Kolartorp.
Huvudspillvattenledningen mellan Jordbro och Hallsten är från 60-tal. Ca 1,2 km
ledning är från 1965, resterande ledning omlagd på 80-90-talet.
−
Omläggning av huvudspillvattenledningen över Norrby gärde pga. nya trafikplatsen
över väg 73 och avfarten över gärdet. Nuvarande ledning S800 är från 60-talet och
har dålig lutning. En stor ny pumpstation måste även anläggas.
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
−
13
Ombyggnad av Dalarö avloppsreningsverk senast runt 2020 för att kunna möta en
ökad anslutning av fastigheter som för närvarande har enskilda avlopp.
2.2.3 Avledning och rening av dagvatten
Avsnittet omfattar planering för de befintliga
anläggningarna för dagvatten, både ledningar och
reningsanläggningar. Kommande åtgärder täcks in i
dagvattenstrategin (kapitel 3).
Fakta om dagvatten
204 km dagvattenledningar
4 st reningsanläggningar (dammar)
Kunskapen om kapaciteten i dagvattensystemen är begränsad till erfarenhetsvärden och
driftstörningar. Någon systematisk hydraulisk modellering i kombination med
fältmätningar har inte gjorts.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Öka kunskapen om dagvattenledningarnas kapacitet genom hydrauliska modeller
och fältmätningar.
−
Öka kunskapen om drift, underhåll och uppföljning av reningseffekt i
dagvattenanläggningar.
−
Avveckla dikningsföretag där kommunen har verksamhetsområde för dagvatten
−
Se över behovet att göra en översvämningskartering för Husbyån och Vitsån
−
Utreda och åtgärda känt kapacitetsproblem i området Lillängsvägen-Grindstuvägen i
Gudö.
−
Utreda och åtgärda känt kapacitetsproblem i området runt Kanalvägen, Vendelsö.
−
Göra om befintlig spillvattenledning S800 genom Vega 2 till dagvattenledning.
2.3 Planering för säker dricksvattenförsörjning
Avsnittet berör främst planering av den kommunala VA-driften för att åstadkomma en
säker dricksvattenförsörjning.
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
Kommunen ska ha förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen samt vidta
nödvändiga åtgärder i VA-anläggningen för att långsiktigt trygga en säker leverans av dricksvatten.
2.3.1 Egenkontrollprogram
Haninge kommuns egenkontrollprogram för VA är en sammanfogning av två program,
dels för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 och dels för
avloppsverksamheten enligt miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövares
egenkontroll (1998:901). Aktuellt egenkontrollprogrammet är daterat 2008-03-18
(version 2.0). Dricksvattensdelen innehåller bl. a organisation och ansvar, hygienfrågor,
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
skadedjurskontroll, arbete i vattenverk och vattenledningsnät, provtagning och
vattenkvalitetsstörningar samt tillhörande driftrutiner och checklistor.
Egenkontrollprogrammet för vattenkvalitet omfattar årligen ca 130 vattenprover som tas
vid vattenverk och i ledningsnätet hos kunder.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Uppdatera befintligt egenkontrollprogram
2.3.2 Beredskapsplanering
Strategin vid en inträffad kris eller allvarlig händelse är att Haninge kommuns
verksamheter så långt det är möjligt ska kunna hantera det inträffade utifrån vardagliga
rutiner och resurser. Strävan är att händelserna inledningsvis eller fullt ut ska kunna
hanteras av drabbad förvaltning. I de fall en extraordinär händelse inträffar eller då en
situation eskalerar till att bli en extraordinär händelse kan kommunen välja att aktivera
sin centrala krisledningsorganisation. Hur detta sker finns beskrivet i kommunens
krisledningsplan.
Utanför normal arbetstid har VA-verksamheten en schemalagd beredskapsorganisation
bestående av en beredskapsledare (gemensam), två rörläggare och en drifttekniker som
bl. a. hanterar vattenläckor, avloppsstopp och störningar på vatten- och avloppsverken.
VA-verksamheten har en beredskapsplan som senast uppdaterades september 2010. Den
beskriver bl. a organisation och ansvar och innehåller enklare handlingsplaner för ett
antal krisscenarier (större vattenläcka, bakteriell förorening i ledningsnätet).
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) av dricksvattenförsörjningen
−
Uppdatera befintlig beredskapsplan, ajourhålla akutavstängningsplanen och
komplettera med bl a nödvattenförsörjningsplan, informationshantering och
fördjupade handlingsplaner.
−
Genomföra återkommande krisövningar
−
Vidta nödvändiga åtgärder i dricksvattenförsörjningen i enlighet med
Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2008:13 Åtgärder mot sabotage och annan
skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Innefattar bl a områdesskydd, skalskydd
och spårbarhet vid intrång.
14
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
15
2.4 Den allmänna VA-anläggningens miljöpåverkan
Avsnittet tar upp påverkan på miljön från den allmänna anläggningen, dvs. verk och
ledningsnät. Åtgärder för att minska utsläpp av förorenat dagvatten ingår i Kapitel 3,
Dagvattenstrategi för Haninge kommun.
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
Regional dricksvattenförsörjning och avloppshantering är en viktig förutsättning för Haninges
VA-försörjning. Egna anläggningar för vatten- respektive avloppsrening innebär större
leveranssäkerhet och självständighet, vilket ger ett mervärde för kommunen förutsatt att de är
ekologiskt, socialt, och ekonomiskt hållbara.
•
Kommunen ska eftersträva återföring av växtnäring i avloppet till produktiv mark, såväl
småskalig som storskalig avloppshantering, i samverkan med berörda aktörer. Ambitionsnivå
och lämpliga metoder för att uppnå detta ska belysas i VA-planen.
Miljörapporter upprättas årligen för de tre
reningsverken Fors, Dalarö och Muskö,
inklusive tillhörande ledningsnät.
Avloppsvattnet från ledningsnätet i norra
Haninge leds till Henriksdals reningsverk.
Verksamheten klassas som ett ”Fristående
ledningsnät” och faller utanför både
tillståndsplikt och anmälningsplikt.
Konsekvensen blir att varje
bräddning/nödutsläpp som sker är ett
olagligt utsläpp. Tillsvidare har VAavdelningen och SMOHF kommit överens
om en öppen dialog med löpande
redovisning av alla incidenter. En
miljörapport lämnas in varje år.
Fakta om den allmänna anläggningens
miljöpåverkan
•
Förbrukning av energi för pumpning
och rening av vatten och
avloppsvatten
•
Förbrukning av kemikalier för rening
av vatten och avloppsvatten
•
Utsläpp till luft vid rening av
avloppsvatten (kvävgas, divätesulfid,
metan m fl)
•
Utsläpp av orenat och delvis renat
avloppsvatten genom bräddning vid
reningsverken
•
Utsläpp av orenat avloppsvatten
Till detta kommer hanteringen av
genom bräddning i pumpstationer och
växtnäringsämnen i avloppslam som är en
bräddavlopp
viktig resurs. Fors reningsverk är sedan 2010
• Utsläpp av renat avloppsvatten
certifierat enligt certifieringssystemet
• Utsläpp av förorenat dagvatten
REVAQ vilket inkluderar ett systematiskt
arbete med att minska spridning av
oönskade ämnen vid källan (uppströms
reningsverket). Slammet från Fors sprids på jordbruksmark på Södertörn.
I avvaktan på ett beslut om framtiden för Fors reningsverk planeras inga åtgärder för att
effektivisera energi- eller kemikalieförbrukningen.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Bibehålla certifieringen av slammet från Fors enligt REVAQ.
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
−
I samband med renovering av pumpstationer vidta motiverade
energieffektiviseringsåtgärder och vid behov komplettera med anslutningsmöjlighet
för reservkraftverk.
−
Bibehålla den generellt låga bräddningsvolymen från avloppspumpstationer (som
idag uppgår till <1 % av totala avloppsflödet per år).
−
Utreda och ta fram en plan för att minska andelen tillskottsvatten i södra
spillvattenledningsnätet (upptagningsområde för Fors ARV).
−
Inventera och kartlägga samtliga bräddavloppspunkter från pumpstationer och
spillvattenledningsnätet
−
Uppdatera befintligt egenkontrollprogram (från 2008)
2.5 Förnyelseplan för den allmänna VA-anläggningen
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
För hållbar utveckling ska kommunens VA-anläggning förnyas i en takt som anpassas till
anläggningarnas livslängd och kondition.
Förnyelseplaneringen omfattar hela den befintliga allmänna VA-anläggningen, det vill
säga processanläggningar, pumpanläggningar, reservoarer och ledningsnät. Förnyelse av
anläggningen behövs för att säkerställa att den ursprungliga funktionen kan upprätthållas.
Men förnyelsen ska planeras med hänsyn till att funktionskraven förändras, till exempel:
•
Klimatanpassning
•
Ökad leveranssäkerhet
•
Ökade eller minskade flöden
•
Minskade utsläpp
•
Förbättrad resurshushållning
•
Ökade kvalitetskrav på dricksvatten
Planering för dessa åtgärder återfinns i ovanstående avsnitt. I förnyelseplaneringen
samordnas dessa åtgärder och kompletteras med ”rena” förnyelseåtgärder.
I detta avsnitt redovisas hur Haninge kommun behöver planera för förnyelse av VAanläggningen uppdelat på:
•
Vattenverk, tryckstegringar och reservoarer
•
Pumpstationer och reningsverk
•
Ledningsnät
16
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
2.5.1 Vattenverk, tryckstegringar och reservoarer
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Årlig reinvestering på 1 Mkr för mindre åtgärder i syfte att bibehålla och förbättra
anläggningarnas funktion. Innefattar instrumentering, el- och maskinell utrustning,
byggnadsåtgärder och skalskydd. Utgår från en rullande åtgärdslista på objektnivå
för de kommande fem åren.
−
Renovering av Lugnets vattentorn (mellan Västerhaninge och Tungelsta), bl a. tak
och takavvattning.
−
Installera nytt eller uppgradera befintligt driftövervakningssystem. Livslängden för
ett driftövervakningssystem är ca 10 år. Nuvarande installerades i slutet av 90-talet.
−
Ombyggnad av Hanvedens reservvattenverk för en säker levererans av dricksvatten
till ledningsnätet i händelse av leveransbortfall från Stockholm Vatten.
2.5.2 Pumpstationer och reningsverk
Inom kommunen finns det i dagsläget ett 60-tal pumpstationer som ingår i den allmänna
anläggningen och det tillkommer 1-2 stycken per år. Under 2013 påbörjades ett arbete
med att statusinventera pumpstationerna. Första etappen omfattade tio stycken och
arbetet fortsätter 2014. För att undvika akuta haverier och bräddningar av orenat
spillvatten till recipient behöver 1-3 pumpstationer årligen renoveras till en uppskattad
kostnad på ca 2 Mkr per år, undantaget Strömslunds pumpstation som uppskattas kosta
4-5 Mkr.
Dalarö ARV byggdes om och renoverades 2009-2010 och har inget större
reinvesteringsbehov. En årlig reinvesteringsbudget på 1 Mkr bedöms räcka för mindre
nödvändiga åtgärder i syfte att bibehålla och till viss del förbättra reningsverkens
funktion förutsatt att inget större haveri uppstår på Fors ARV. Förnyelsebehovet för
Fors ARV är beroende av vägvalet för verkets framtid, som redovisas i avsnitt 1.2 ovan.
I december 2013 genomfördes en övergripande statusbesiktning av Fors ARV vilken
visar på ett reinvesteringsbehov på ca 10 Mkr under åren 2014-2107. Det är framförallt
inloppspumpstationen som är undermålig och inte längre har någon hög driftsäkerhet.
Även arbetsmiljön är dålig. Bedömningen är att befintlig pumpstation inte bör rustas upp
utan rivs och istället byggs en ny (ca 7,3 Mkr).
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Årlig reinvestering på 1 Mkr för mindre åtgärder i syfte att bibehålla och förbättra
anläggningarnas funktion. Innefattar instrumentering, el- och maskinell utrustning,
byggnadsåtgärder och skalskydd. Utgår från en rullande åtgärdslista på objektnivå
för de kommande fem åren.
−
Renoveringsprogram för pumpstationer för ökad driftsäkerhet, säker arbetsmiljö
och energieffektivisering. Kostnad: 2 Mkr/år.
−
Renovering av Strömslunds pumpstation (vid värmeverket i Jordbro). Kostnad: 4-5
Mkr.
17
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
−
I förtid anlägga en ny inloppspumpstation till Fors ARV (ca 7 Mkr), förutsatt ett
inriktningsbeslut där Fors ARV blir kvar.
2.5.3 Ledningsnät
Behovet av renovering och eventuell kapacitetsökning i den äldre huvudvattenledningen
(V 500 mm) på sträckan från Handens vattentorn till Jordbro redovisas i avsnitt 2.2.1
Vattendistribution och tas därför inte upp här.
Under en längre tid har 15 Mkr per år avsatts för förnyelse av VA-ledningsnätet.
Förnyelsebehovet under perioden fram till år 2030 kommer dock att förändras.
Långsiktigt bör en förnyelsetakt eftersträvas som svarar mot ett teoretiskt uträknad
förnyelsebehov baserat på ledningsnätets material- och åldersfördelning.
Anläggningsår för kommunens vatten- spillvatten- och dagvattenledningar redovisas
nedan, figur 3. Om ledningar med okänt anläggningsår antas vara äldre kan medianåldern
uppskattas till 44 år för vattenledningar, 36 år för spillvattenledningar och 42 år för
dagvattenledningar.
Figur 3: VA-ledningsnätets anläggningsår (hämtad från VA-översikt för Haninge kommun, 2012).
Det beräknade förnyelsebehovet för huvudledningar (i procent av den totala
ledningslängden som bör förnyas varje år) redovisas i tabell 3 tillsammans med
medelvärden för förnyelsetakten i Haninge mellan 2008 och 2011 (VA-översikten, 2012).
Antagandet om ledningar med okänt anläggningsår ger en överskattning av
förnyelsebehovet, varför även behovet av förnyelse för ledningar med känt anläggningsår
och material även visas i tabellen (i parentes), vilket innebär en underskattning av det
verkliga behovet.
För vattenledningar är förnyelsebehovet som störst nu med 1,12 procent av den totala
ledningslängden, och avtar sedan för att stabiliseras på 0,6 procent från år 2050. Detta
beror på ett stort antal segjärnsledningar lagda före 1980, för vilka den förväntade
medelåldern är betydligt lägre än för övriga vattenledningar.
18
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
19
För spill- och dagvatten är förnyelsebehovet idag omkring 0,31 respektive 0,25 procent
av den totala ledningslängden och ökar sedan relativt stabilt till 0,93 respektive 0,78
procent år 2100. Enligt dessa beräkningar verkar den förnyelsetak vi ligger på idag för
spill- och dagvattenledningar vara något högre än behovet medan förnyelsen av
vattenledningar borde ligga på en takt som är fyra gånger högre än idag.
Tabell 3. Beräknat förnyelsebehov till 2030 samt aktuell förnyelsetakt (medel 2008-2011).
Beräknat förnyelsebehov i % av totala ledningslängden
inlusive ledningar med okänt läggningsår och material
(exklusive ledningar med okänt läggningsår och material)
Förnyelsetakt i % av totala
ledningslängden (medel i
Haninge för 2008-2011)
2010
2020
2030
Vatten
1,12 (1,03)
0,93 (0,89)
0,76 (0,75)
0,33
Spillvatten
0,31 (0,25)
0,34 (0,28)
0,39 (0,32)
0,58
Dagvatten
0,25 (0,10)
0,34 (0,20)
0,45 (0,34)
0,37
Dessa värden ger en indikation om hur förnyelsebehovet kommer att utveckals de
närmaste årtiondena. För de närmaste åren styrs förnyelsebehovet till stor del av att vissa
generationer av äldre ledningar har sämre kvalitet och därmed kortare förväntad
livslängd. Givetvis är det inte ålder utan dokumenterad kondition och funktion som styr
valet av vilka ledningssträckor som behöver förnyas. Vilka enskilda ledningar som
förnyas enligt åtgärdsplanen bör styras av driftstörningar, filmningar och riskanalyser,
men där kommer även ambitionsnivån för verksamheten att vara vägledande.
Det kartbaserade drift- och underhållssystemet VA-banken som installerades 2013 är ett
centralt och viktigt verktyg i förnyelseplaneringen. Det är av största vikt att VA-banken
integreras fullt ut i verksamheten för att åstadkomma en funktionell och effektiv
planering.
HANINGE KOMMUN BEHÖVER PLANERA FÖR FÖLJANDE
−
Hålla en förnyelsetakt som motsvarar förnyelsebehovet för vattenledningar, med
andra ord öka förnyelsetakten på vatten.
−
Bibehålla förnyelsetakten för spillvattenledningar fram till 2030
−
Bibehålla förnyelsetakten för dagvattenledningar fram till 2020 och därefter hålla en
förnyelsetakt som motsvarar förnyelsebehovet.
−
Slutföra implementeringen av VA-banken och skapa rutiner för hur denna på bästa
sätt ajourhålls.
−
Upprätta en förnyelseplan med följande delar:
o Bedömning av ledningssträckors kondition utifrån driftstörningsrapporter
och inre inspektion
o Bedömning av risk- och konsekvensledningar
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
o Uppskattning av behov av utredningar för att kunna bedöma
ledningsnättes funktion i stort (utläckage på vatten, tillskottsvatten och
bräddning på spill/dag, svavelväte mm) och hitta prioriterade
problemområden.
o Spol- och rotskärningsprogrammet
o Bedömning av ledningars framtida funktion utifrån befolkningsutveckling
och klimatförändringar
20
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
3. Dagvattenstrategi för Haninge kommun
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
Kommunen ska tillsammans med exploatörer och enskilda fastighetsägare uppnå en
klimatanpassad och långsiktig hållbar dagvattenhantering vid all planering för ny och befintlig
bebyggelse. Kommunens dagvattenstrategi ska ge vägledning för detta och även betona sociala
och fastighetsekonomiska aspekter.
•
Kommunen ska ha aktuell kunskap om risker och sårbarhet samt långsiktigt verka för en
klimatanpassad VA-försörjning
Gällande dagvattenstrategi togs fram under åren 2004-2005. Ett mindre tillägg om slamoch oljeavskiljare har gjorts sedan dess och nuvarande dagvattenstrategi antogs av KF
2010-11-15. Sedan 2005 har mycket hänt som berör
dagvattenområdet, bl. a miljökvalitetsnormer (MKN) för
Haninges befintliga
yt- och grundvattenförekomster, ökad kunskap om
dagvattenstrategi
klimatförändringar och därmed vikten av en hållbar
dagvattenhantering. För att lyckas med en hållbar
dagvattenhantering behöver det tydligt framgå var i
kommunens olika verksamheter som planeringen ska ske.
Det kan inte nog betonas att dagvattenfrågorna är ett
kommungemensamt ansvar och ingen enskild rörfråga för
VA-avdelningen. Därför pågår ett arbete med att se över
hela processen för dagvattenhanteringen vilket sker i ett
separat förvaltningsövergripande projekt. Arbete består av
följande delar:
•
Dagvattenstrategi (befintlig revideras)
•
Åtgärdsplan för dagvattenrening (befintlig revideras)
•
Tillämpningshandbok (ny)
•
Informationsmaterial (ny)
Den reviderade dagvattenstrategin ska innehålla övergripande ambitioner och riktlinjer
anpassade till ett förändrat klimat och att MKN ska kunna uppnås. Denna
dagvattenstrategi ska beslutas av kommunfullmäktige.
Tillämpningshandboken är ett stöddokument för kommunala handläggare. Dokumentet
innehåller följande: mer detaljerad ansvarsfördelning mellan kommunala avdelningar,
exempelsamling, juridik, arbetsplan för fortsatta arbete kring dagvattenfrågor mm.
Diverse informationsmaterial kommer att tas fram. Detta material är inriktat mot
fastighetsägare och exploatörer för att bla belysa olika metoder att ta hand om sitt
dagvatten, undvika förorening av dagvatten.
Åtgärdsplanen för dagvattenrening är ett investeringsprogram för att i första hand
minska miljöpåverkan från dagvatten från befintlig bebyggelse. Stadsbyggnadsnämnden
beslutade 2010 att ett årligt anslag på 5 Mkr/år under en 10-årsperiod ska ingå i VAverksamhetens investeringsbudget för dagvattenåtgärder. Härutöver har
kommunstyrelseförvaltningen sedan 2011 avsatt investeringsmedel i storleksordningen 2-
21
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
2,5 Mkr/år för dagvattenåtgärder utanför VA-verksamhetens verksamhetsområde, med
fokus på Drevviken. Nya detaljplaner, exploateringar och nytillkommen bebyggelse ska
så långt som det är möjligt omhänderta sitt dagvatten inom sitt område. Åtgärdsplanen
behöver kompletteras med en fördjupad behovsanalys för dagvattenrening inom västra
Drevvikens avrinningsområde.
22
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
23
4. VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde
4.1 Metodik och prioriteringsmodell
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
Kommunen ska i samverkan med Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF)
bedöma behovet av en allmän VA-anläggning i enlighet med 6§ Lagen om allmänna
vattentjänster utifrån en fastställd prioriteringsmodell.
4.1.1 Urval av områden
Det finns ca 9000 fastigheter med enskild VAförsörjning i Haninge. Av dessa ligger ca 8000
fastigheter inom områden med samlad bebyggelse, d v s
ca 20 fastigheter eller fler. Totalt har drygt 60 områden
med samlad bebyggelse identifierats och ingått i
prioriteringsarbetet. Områdenas storlek varierar från ett
tiotal till flera hundra fastigheter med ett genomsnitt
runt 100. Faktainsamling har gjorts för varje område
med bland annat information om geografiskt läge, antal
fastigheter, antal permanentbebodda, risk för
saltvatteninträngning, status avloppsanläggningar,
avstånd till kommunala VA-ledningar och närmaste
recipient.
6 § Lagen om allmänna
vattentjänster
Paragrafen säger att
kommunen ska ordna VAförsörjningen i ett större
sammanhang om det finns
behov av miljö- eller
hälsoskäl. Med större
sammanhang avses oftast 2030 fastigheter.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och får förelägga
kommunen att fullgöra
skyldigheten.
4.1.2 Prioriteringsmodell
Principen för vald prioriteringsmodell bygger på den som finns beskriven i HAV:s
rapport Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1).
Prioriteringsarbetet har utgått från de olika områdenas behov av åtgärder för en långsiktigt
hållbar VA-försörjning och möjligheter att tillgodose detta genom en allmän anläggning,
dvs. kommunal VA-utbyggnad. Genom att gradera de två faktorerna och presentera
resultatet i ett diagram med y-axel (behov) och x-axel (möjlighet), har fem olika
områdestyper identifierats (se figur 4).
En arbetsgrupp med representanter från SMOHF, Planavdelningen och VA-avdelningen
har bedömt och prioriterat alla områden. SMOHF har bedömt områdena ur hälso- och
miljösynpunkt, Planavdelningen områdenas bebyggelsetryck och VA-avdelningen
möjligheten till kommunal VA-anslutning.
Alla områden har bedömts i en skala från 1 till 5, där 1 betyder lägst behov/möjlighet
och 5 högst behov/möjlighet.
Behovsanalysen har bestått av tre delar som vägts samman till ett medelvärde:
•
Hälsa: Risk för förorening av dricksvattnet. Områden med en stor del
permanentboende och stor del wc har getts en hög bedömning av behov
(och omvänt), enligt tabell 4.
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
•
•
24
Miljö: Risk för förorening av recipient. Områden med en stor del wc till mark
och känslig recipient har getts en hög bedömning av behov (och omvänt),
enligt tabell 4.
Bebyggelsetryck: Stort antal förfrågningar om detaljplaneläggning och
bygglov har getts en hög bedömning (och omvänt).
Områden med känd/tillgänglig information om saltvattenpåverkan i brunnar har getts
ytterligare 0,5 eller 0,3 poäng. Tätbebyggda områden, mätt som kvadratmeter/fastighet,
har getts ytterligare 0,5-0,1 poäng. Områden som inventerats av SMOHF, vilket medför
att fastigheterna redan har eller inom kort kommer att få en god enskild
avloppsanordning, har fått avdrag med 0,5 poäng.
Analysen av möjlighet till kommunal VA-anslutning har utgått från avståndet till befintlig
VA-anläggning. Ofta har i bedömningen vägts in om det finns intilliggande områden
som skulle betjänas av samma VA-ledningar till befintliga ledningar, dvs ett gemensamt
nyttjande som medför att kostnaden kan fördelas på fler områden/fastigheter.
•
Möjlighet till kommunal VA-anslutning: Områden där kostnaden per fastighet
för VA-utbyggnad är acceptabel och avståndet till befintliga VA-anläggningar
med tillräcklig kapacitet är rimlig har getts en hög bedömning av möjlighet (och
omvänt).
Behov av samlad VA-lösning
1. Områden med behov enligt 6 § vattentjänstlagen
4. Områden
med behov och
små möjligheter
3. Områden med
behov och vissa
möjligheter
2. Områden med
stort behov och
stora möjligheter
5. Områden med små behov
Möjligheter till kommunal anslutning
Figur 4: Principskiss av Haninge kommuns prioriteringsmodell för VA-försörjning utanför nuvarande
verksamhetsområde för kommunalt VA.
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
25
Tabell 4. Poängmodell för hälso- och miljöbedömning i de olika bebyggelseområdena.
Poäng
Behov ur hälsosynpunkt (dricksvatten)
Behov ur miljösynpunkt (miljö)
Andel WC
Permanentningsgrad
Andel WC till mark
Recipientklassning*
5
>50%
>50%
>50%
1
4
>50%
<50%
<50%
1
3
<50%
>50%
>50%
2
2
<50%
<50%
<50%
2
1
<5%
<5%
<5%
2-3
4.2 VA-utbyggnadsplan
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
Kommunen ska ha en aktuell VA-utbyggnadsplan för områden där det finns behov av
kommunal VA-försörjning
I Haninge tillämpas historiskt principen att VA-utbyggnad sker efter planläggning. Den
principen
har många
ocheftersträva
är utgångspunkt
VA-utbyggnadsplanen.
Tiden
•
I skärgården
ska fördelar
kommunen
långsiktigti hållbara
enskilda, ibland i form
av för
samfällda VA-lösningar.
•
Om behovet av fysisk planering enbart avser VA-försörjning kan utbyggnad utan
planläggning
och VA-utbyggnad
i ett omvandlingsområde tar ca 5 år, ibland längre vid
detaljplanering
övervägas.
utdragen överklagandeprocess för större områden. I utbyggnadsplanen uppskattas
•
Kommunen
eftersträvatill
att anläggningsavgiften
i VA-taxan
sådan
planläggning
inkl.ska
överklagan
tre år och VA-utbyggnad
tillärtvå
år. att
Detsärtaxa
finnsendast
någrai
undantagsfall
behöver
tillämpas.ta längre tid.
undantag
där processen
förväntas
4.2.1 Områden och tidplan för kommunal VA-utbyggnad
Prioriteringsmodellen har identifierat tre typområden för kommunal VA-utbyggnad vilka
finns redovisade i tabell 5-7 och i figur 6 och 7 (kartor). Mer detaljer om varje område
finns i bilaga 4.
VA-utbyggnad i omvandlingsområden är inget nytt fenomen i Haninge men takten
kommer att öka i och med föreslagen VA-utbyggnadsplan. Under åren 2004-2014 har
VA-utbyggnad skett till sammanlagt 425 fastigheter (innan detaljplaneläggning och
avstyckning) i bland annat Kolartorp 1-2 och Gudö-Tutviken/Bondvägen, vilket
motsvarar ca 40 fastigheter per år.
Föreslagna tidplaner för VA-utbyggnad och planläggning för de tre typområdena
baseras på den prioritering som gjordes 1 januari 2015. Tidplanen bör ses över i början
av varje år så att den bland annat synkroniserar med planavdelningens projektlista över
planuppdrag. Aktuell tidplan återfinns på Haninge kommuns hemsida.
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
26
Typområde 1 (röd) har mycket stort behov av samlad VA-lösning (sammanvägd
behovspoäng över 4) och där ett kommunalt ansvar enligt 6 § Vattentjänstlagen bedöms
gälla. Fastigheterna är inte inventerade av SMOHF och samtliga områden har behov av
fysisk planering. Prioriteringsordningen utgår i första hand från ett stråktänk som tar
hänsyn till en rationell och ekonomisk utbyggnad av väg (om det ingår) och VA.
Sammanlagt rör det sig om ca 1700 fastigheter (exklusive avstyckningar och förtätning)
under utbyggnadsperioden 2014-2022, dvs. ca 210 fastigheter per år.
Tabell 5. VA-utbyggnadsplan för typområde 1 med behov enligt 6 § Lagen om allmänna
vattentjänster (daterad 2015-01-01).
Område
Fastigheter, antal
VA-utbyggnad, klar
Planläggning, påbörjas
Årsta havsbad
830
2016
Klar
Kolartorp 3
50
2017
Pågår
Dalarö 1, Schweizerdalen
160
2018
Pågår
Hermanstorp
110
2018
Pågår
Norrby södra, etapp 1
75
2020
pågår
Bäckvägen/Älvvägen (Tungelsta)
30
2020
2015
Dalarö 2a, Kolbotten
100
2021
2016
Norrby mitten, etapp 2
130
2021
2016
Dalarö 2b, Holmdalen
100
2021
2016
Norrby norra, etapp 3
120
2022
2017
Summa fastigheter: 1665 st
Figur 5. VA-utbyggnad i Årsta Havsbad.
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
27
Typområde 2 (grön) har stora behov av en samlad VA-lösning (sammanvägd
behovspoäng mellan 3 och 4) och har goda möjligheter till en kommunal VA-anslutning.
Här bedöms kommunal VA-försörjning vara den mest långsiktiga och hållbara
lösningen. Prioriteringsordningen utgår i första hand från behovet. Områdena är inte
inventerade av SMOHF undantaget två områden. Dessa, Smådalarö och
Högdalen/Österäng, är därför placerade sist i utbyggnadsperioden. Ungefär hälften av
områdena har tydliga behov av planläggning medan en senare prövning får göras för
övriga. Sammanlagt rör det sig om drygt 1300 fastigheter (exklusive avstyckningar och
förtätning) under utbyggnadsperioden 2020-2027, dvs. ca 190 fastigheter per år.
Tungelstavägen (som tillhör Trafikverket) kan eventuellt begränsa förtätningsgraden i
områdena Hållsättra-Väländan, Hammars småbruk, Hammarskogen, Ängshagen,
Mariedal/Skogalund och Sågen/Lugnet om inget görs åt kapaciteten och anslutningen
till väg 73.
Tabell 6. VA-utbyggnadsplan för typområde 2 med stort behov av samlad VA-lösning och stora
möjligheter till kommunal VA-anslutning (daterad 2015-01-01).
Område
Fastigheter, antal
VA-utbyggnad, klar
Planläggning, påbörjas
Hållsättra-Väländan
300
2022
20172
Hammars småbruk
65
2022
2017
Källtorp
30
2023
2018
Dalarö 3, Malmen mfl
195
2023
2018
Hammarskogen
70
2024
2019
Lyckeby
170
2024
2019
Sågen/Lugnet
40
2025
2020 (Planläggning?)
Ängshagen
20
2025
2020 (Planläggning?)
Mariedal/Skogalund
35
2025
2020 (Planläggning?)
260
2026
2021 (Planläggning?)
150
2027
2022 (Planläggning?)
1
Smådalarö
1
Högdalen/Österäng
Summa fastigheter: 1415 st
1)
2)
Avloppen inventerade av SMOHF 2010-2011
VA-utredning om val av teknisk lösning i dialog med boende bör påbörjas redan hösten 2014
Typområde 3 (gul) har medelstora behov av en samlad VA-lösning (behovspoäng mellan
2 och 3,2) och vissa möjligheter till kommunal VA-anslutning. Dessa områden har
inventerats av SMOHF och de flesta är åtgärdade eller kommer att åtgärdas inom kort.
När de enskilda avloppsanläggningarna inte längre uppnår tillfredställande
reningsfunktion (livslängd ca 15 år) bedöms i dagsläget kommunal VA-försörjning vara
den mest långsiktiga och hållbara lösningen. Behovet av fysisk planering är oklar för
dessa områden. En förnyad bedömning av såväl behov och möjligheter bör göras vid
kommande revidering av VA-planen. VA-utbyggnaden behöver ske enligt stråktänket
som tar hänsyn till en rationell och ekonomisk utbyggnad av väg (om det ingår) och VA.
Sammanlagt rör det sig om ca 840 fastigheter (exklusive avstyckningar och förtätning)
under utbyggnadsperioden 2028-2034, dvs. ca 140 fastigheter per år.
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
28
Tabell 7. VA-utbyggnadsplan för typområde 3 med medelbehov av samlad VA-lösning och vissa
möjligheter till kommunal VA-anslutning (daterad 2015-01-01).
Område
Fastigheter, antal
VA-utbyggnad, klar
Muskö, Ludvigsberg, norra
25
Muskö, Ludvigsberg, södra
50
Björkdalen
25
Förnyad bedömning av behov av samlad VAlösning bör ske i samband med varje revidering av
VA-planen. Kommunal VA-utbyggnad bedöms i
dagsläget bli aktuellt under åren 2028-2034 och
enligt den redovisade ordningen i tabellen till
vänster. Flera områden ingår i utbyggnadsstråk
(markerade med olika nummer).
1
Stav
30
Utlida/Gryt
1
130
Östnora/Västnora/Söderby1
270
Vadet
50
Hässlingeby2
105
2
Solbacken/Valsta/Lännåker
2
Stymninge
40
40
3
Dåntorp/Riddartorp
20
3
Öran
25
Prästängen
30
Summa fastigheter: 840 st
1-3) Lämpliga utbyggnadsstråk
Planläggning, påbörjas
Eventuellt behov av planläggning påbörjas ca 5 år
innan beräknad färdig VA-utbyggnad.
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
Figur 6. Karta över bebyggelsegrupper i norra delen av kommunen och klassning enligt prioriteringsmodellen
för behov och möjlighet av kommunalt VA.
29
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
30
Figur 7. Karta över bebyggelsegrupper i södra delen av kommunen och klassning enligt prioriteringsmodellen för
behov och möjlighet av kommunalt VA.
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
4.2.2 Finansiering av utbyggnad av kommunalt VA
Vid utbyggnad av kommunalt VA fattas beslut om verksamhetsområde. Inom
verksamhetsområde för vatten, spillvatten och/eller dagvatten är ingående fastigheter
skyldiga att betala avgifter för de vattentjänster som det enligt Vattentjänstlagen finns ett
behov för. Avgiften delas upp i en anläggningsavgift och brukningsavgift.
Anläggningsavgiften ska täcka de kostnader som kommunen har för att bygga ut VAanläggningen samt lämna ett rimligt ”nyttjandebidrag” till tidigare gjorda investeringar,
som är en förutsättning för den nya anslutningen. Brukningsavgiften ska täcka löpande
kostnader för drift och underhåll, personalkostnader, administrativa kostnader samt
kapitalkostnader för de investeringar som inte finansieras genom anläggningsavgifter.
Anläggningsavgiftens storlek ska avspegla kostnadsutvecklingen för utbyggnad av VA i
Haninge kommun. Anläggningsavgiften i VA-taxan ska löpande ses över så att den
stämmer överens med kommunens normala kostnad för utbyggnad av kommunalt VA.
Kostnadsbilden ska vara skälig och rättvis men samtidigt generaliserande och inte exakt.
Under våren 2014 genomfördes en utredning av anläggningsavgiftens konstruktion och
nivå. Resultatet medförde en viss förändring av ingående avgiftsparametrar i taxan för att
uppnå bättre balans mellan intäkter och kostnader i omvandlingsområden. Bland annat
kommer installationsbidraget för LTA (lätt-tryck-avlopp) tas bort fr. om 2017-01-01.
Merparten av omvandlingsområdena har inte full täckningsgrad men å andra sidan finns
det andra typer av VA-utbyggnader i Haninge som ger ett överskott. Haninges
anläggningsavgift bygger på 100 % täckningsgrad sett över tid och en mix av olika VAutbyggnadstyper.
Om utbyggnad i ett område innebär en kostnadsökning som är beaktansvärd för att
området har särförhållanden har kommunfullmäktige möjlighet att besluta om s.k.
särtaxa med stöd i Vattentjänstlagen § 31. Exempel på särförhållande kan vara att
området är extraordinärt kuperat, eller har besvärliga markförhållanden med mycket
vatten och berg.
31
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
4.3 I väntan på kommunalt VA
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
Kommunen ska i samverkan med Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (SMOHF)
bedöma behovet av en allmän VA-anläggning i enlighet med 6§ Lagen om allmänna
vattentjänster utifrån en fastställd prioriteringsmodell.
•
SMOHF ska genom proaktivt arbete som tillsyns- och tillståndsmyndighet verka för att
dricksvattnet håller god kvalitet och föroreningsbelastningen från enskilda avloppsanläggningar
minskar.
4.3.1 Inledning
I utbyggnadsplanen har identifierats områden som är mycket högt (typområde 1-röd)
eller högt (typområde 2-grön) prioriterade för VA-utbyggnad. Trots detta kommer det
för vissa områden dröja fram till 2025 innan utbyggnaden genomförs. Under denna tid
behöver den befintliga VA-försörjningen fungera tillfredsställande, om än inte långsiktigt
hållbart. Föroreningsutsläpp från dåligt fungerande avloppsanläggningar måste
begränsas, samtidigt som fastighetsägarna inte bör tvingas till stora investeringar som
riskerar bli onyttiga när utbyggnaden genomförs.
4.3.2 Riktlinjer i väntan på kommunalt VA
Följande riktlinjer ska gälla för områden som väntar på kommunal VA-utbyggnad och
som inte blivit inventerade av SMOHF (Typområde 1 och 2):
•
•
•
•
Inventering av befintliga anläggningar kommer inte att prioriteras, förutsatt att
tidplanen ligger fast.
Inga krav ställs på åtgärd av befintliga enskilda avlopp, undantaget anläggningar
med akuta brister.
För nya anläggningar eller bristfälliga anläggningar som åtgärdats akut kommer
endast tidsbegränsade tillstånd att ges. Ingen inlösen av dessa anläggningar
kommer att ske.
Kommunal anslutning genom avtal utanför VA-verksamhetsområdet kan vara
möjligt för samfälligheter som bygger ut i egen regi och enligt Haninge kommuns
tekniska standard förutsatt att utbyggnaden inte hindrar kommande
detaljplaneläggning.
Bedömning av eventuell inlösen av en enskild avloppsanläggning som blir onyttig till
följd av utbyggnad av en allmän anläggning görs av VA-huvudmannen. Haninge
kommun följer gällande praxis och ersätter bara slutna tankar. Fastigheten ska ingå i
verksamhetsområdet och anläggningen ska ha gällande tillstånd. Verifierade kostnader
för material och arbete ersätts. Avskrivningstiden 10 år tillämpas. Kan inte kostnader för
anläggningen tillstyrkas tillämpas en schablon för material och arbetskostnader.
Fastighetsägare kan vid behov få stöd genom kommunens VA-rådgivning för enskild
VA (läs mer under kapitel 4.4).
32
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
4.4 Plan för enskild VA-försörjning
HANINGE KOMMUNS AMBITIONER ENLIGT VA-POLICYN
•
I skärgården ska kommunen eftersträva långsiktigt hållbara enskilda, ibland i form av samfällda
VA-lösningar.
•
Kommunen ska erbjuda rådgivning till fastighetsägare om teknik och ekonomi avseende
enskilda VA-lösningar.
•
Kommunen ska eftersträva återföring av växtnäring i avloppet till produktiv mark, såväl
småskalig som storskalig avloppshantering, i samverkan med berörda aktörer. Ambitionsnivå
och lämpliga metoder för att uppnå detta ska belysas i VA-planen.
4.4.1 Inledning
Haninge kommun tog tidigt ett beslut om att
systematiskt inventera enskilda avloppsanordningar för
att säkerställa deras funktion och begränsa utsläppen av
näringsämnen. Under åren 2010-2013 har ca 4500
enskilda avlopp inventerats av Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund (SMOHF) varav merparten finns i
skärgården.
Det är SMOHF som bedömer och ger tillstånd till en
avloppsanordning utifrån miljöbalkens bestämmelser.
I tillsynen av enskilda avlopp ska SMOHF göra en
bedömning i varje enskilt fall vilken avloppsanordning
som kan passa på platsen utifrån de förutsättningar
som fastigheten har. Riktlinjerna i 4.4.2 är tänkta att
fungera som utgångspunkt i SMOHF:s handläggning av enskilda avlopp och i VArådgivningens stödjande arbete till fastighetsägare.
Miljöbalken ger kommunerna möjlighet att meddela föreskrifter som behövs till skydd
mot olägenheter för människors hälsa. I föreskrifterna kan det t.ex. anges att verksamhet
som kan medföra olägenhet för människors hälsa inte får bedrivas eller inrättas utan att
kommunen har lämnat tillstånd eller att anmälan har gjorts till kommunen. Ett sådant
exempel är brist på sött grundvatten.
Studier utförda av Värmdö och Gotlands kommun visar att det kan uppstå
kvalitetsproblem med avsaltningsanläggningar, bl.a. algtoxiner. Vidare är avsaltning av
havsvatten en energikrävande reningsprocess och därmed inte att betrakta som långsiktig
ur ett hållbarhetsperspektiv.
För att åstadkomma långsiktigt hållbara VA-lösningar ska i första hand samfällda VAlösningar eftersträvas. För områden med samlad bebyggelse fås oftast en bättre
hushållning med dricksvatten. Reningskraven är högre för samfällda avloppsanordningar
och SMOHF har en löpande tillsyn vilket bidrar till minskade utsläpp till recipienten.
33
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
I skärgården är ofta tomterna relativt små samt har en tunn jordmån. En torrtoalett med
lokalt omhändertagande samt WC till infiltration (markbädd) innebär att näringen
riskerar att förorena dricksvattentäkter samt läcka ut till havet/sjön. Den mest långsiktigt
hållbara avloppsanordningen enligt dagens teknik för kustnära områden är en
källsorterande lösning. Det kan vara torra lösningar eller extremt snålspolande toaletter,
t.ex. vacuumtoalett, med sluten tank.
Källsorterande system medför även möjligheter för återföring av avloppets
växtnäringsämnen till produktiv mark. WC-vatten innehåller högkoncentrerade
växtnäringsämnen, främst fosfor och kväve. Kretslopp för båda ämnena kan fås genom
att WC-vattnet samlas in och renas/hygieniseras i en våtkompostanläggning och återförs
till jordbruk, en metod som Lantbrukarnas riksförbund (LRF) förespråkar, se bild.
En källsorterande tekniklösning kostar mer att anlägga än andra lösningar, men beaktar
man också driftkostnaden har en källsorterande lösning lägre totalkostnad.
Kretsloppmodell för enskilda avlopp (källa: LRF).
4.4.2 Riktlinjer för enskild VA-försörjning
Riktlinjer för vatten
•
•
•
•
I områden där det finns risk för brist på sött grundvatten exempelvis
skärgårdsöar, behöver utredningar göras om grundvattensituationen.
I områden med dokumenterad brist på sött grundvatten kommer det vara
tillståndsplikt att borra efter dricksvatten.
I områden med dokumenterad stor brist på sött grundvatten ska restriktioner för
förbrukning införas.
Vid bebyggelse av helt nya områden kan vattenförsörjningen kompletteras med
avsaltning av havsvatten om det sker i samfälld form.
34
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
•
•
För redan befintlig samlad bebyggelse där det uppstått problem med
vattenförsörjningen bör avsaltning av havsvatten ske i samfälld form.
Avsaltning av grundvatten är inte tillåtet.
Riktlinjer för avlopp
•
•
•
I områden med brist på sött grundvatten ska torra alternativt eller mycket
vattensnåla lösningar eftersträvas.
Vid prövning av enskild/samfälld avloppsanordning med WC ska ett
källsorterande avloppsystem med extremt snålspolande toalett till sluten tank och
separat reningsanläggning för bad, disk och tvättvattnet som renas på plats vara
förstahandsvalet vid ansökan. Tekniken ska väljas om det är möjligt och skäligt
utifrån naturgivna förutsättningar och ekonomi.
I områden med en särskilt föroreningskänslig recipient ska inga ytterligare
utsläpp av WC-vatten tillåtas. Torra lösningar eller WC anslutna till sluten tank
är alternativ.
Riktlinjer för VA-rådgivningen
•
•
VA-rådgivningen ska vara inriktad på att lotsa enstaka och grupper av
fastighetsägare till en lämplig enskild/samfälld VA-lösning och främst ge stöd i
tillståndsprocessen.
Rådgivning till samfällda lösningar prioriteras generellt och särskilt till typområde
4.
Riktlinjer för avfall
•
•
Kommunen ska arbeta för att minst en våtkompostanläggning etableras för
omhändertagande av avfall från WC-vatten och torrtoalett i kommunen.
Kommunen ska arbeta för att förenkla samt möjliggöra bortförsel av avfallet från
torrtoaletter i sjö- och kustnära områden.
4.4.3 Områden med fortsatt enskild VA-försörjning
De områden som enligt behovsanalysen har fått låga eller medelmåttiga poäng och har
små möjligheter till kommunal anslutning får lösa sin VA-försörjning i enskild regi.
Dessa områden finns i typområde 4, tabell 8, och typområde 5, tabell 9, enligt
prioriteringsmodellen. Behovsanalysen resulterade inte i några områden med stort behov
och små möjligheter till kommunal anslutning (övre delen av typområde 4, figur 4). Det
finns dock kunskapsluckor i underlaget till behovsanalysen, framförallt kring
vattensituationen i delar av skärgården, vilket kan ändra situationen och kommunens
skyldighet enligt 6 § LAV aktualiseras.
Samtliga fastigheter inom typområde 4 och 5 har inventerats av SMOHF under åren
2011-2013.
35
VA-plan för Haninge version 2015-03-31
Tabell 8. Typområde 4 med medelmåttiga behov av samlad VA-lösning och små möjligheter till
kommunal VA-anslutning.
Muskö med omnejd
Hyttan/Kanada (226), Muskö-Torpa Skog (679), Mickrum (44), Havsbadet (96), Guldboda
(157)
Utö med omnejd
-
Ornö med omnejd
Kyrkviken (90), Östra Hässelmara/Skinnardal (45), Ornöboda-Söderviken (318)
Dalarö med omnejd
Aspö/Korsholmen/Jutholmen (110)
Gålö med omnejd
Björnö (66), Ekinge (21), Skälåker (?)
Övriga skärgården
-
Fastlandet
Hemfosa (209)
(226) = antal fastigheter
?= En del fritidshusområden består av en fastighet
Tabell 9. Typområde 5 med små behov av samlad VA-lösning och små möjligheter till kommunal
VA-anslutning.
Muskö med omnejd
Långgarn (92)
Utö med omnejd
Edesnäs (278), Gruvbryggan (9), Nåttarö (?), Norrön/Aspö (182), Rånö (?)
Ornö med omnejd
Tornäsudd (?), Lättinge (?), Sundby (?), Mörbyfjärden (330), Mefjärd (80),
Fiversätra (104), Fåglarö (111)
Dalarö med omnejd
Edesö (60)
Gålö med omnejd
Stegsholm/Kärrmaräng (9)
Övriga skärgården
Stendörren (31), Ängsön/Gränö (157)
Fastlandet
Skogstorp/Stora Vädersjö/ (29), Alby (48), Ådran (17)
?= En del fritidshusområden består av en fastighet
36
Reviderad remissutgåva VA-plan Haninge 2015-02-19
5. Uppföljning och fortsatt arbete
VA-planen bedöms kunna medföra positiva effekter i Haninges vattenmiljöer, främst
genom att områden som tidigare haft enskilda avlopp ansluts till den kommunala VAanläggningen, genom att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp och genom att
dagvattenstrategin ställer krav på dagvattenhanteringen. Den bidrar även till en säkrare
och mer långsiktig dricksvattenförsörjning. Men detta förutsätter att VA-planens
åtgärder implementeras i kommunens kommande budgetprocesser.
Att ta fram en VA-plan är dock inget engångsarbete utan behöver upprepas med jämna
mellanrum. Med förnyad kunskap och ändrade förutsättningar kommer det finnas
anledning att revidera och i vissa fall ompröva föreslagna investeringsåtgärder i befintlig
anläggning eller objekt och tidplan i den kommunala VA-utbyggnadsplanen. Det är
lämpligt att göra en större revidering av VA-planen varje mandatperiod som figur 8 visar.
Figur 8. En VA-planeringsprocess som sträcker sig över en längre period där planen aktualiseras
varje mandatperiod. Illustrationen är hämtad från HaV:s manual för kommunal VA-planering
(rapport 2014:1).
Det finns ett fortsatt behov av en förvaltningsövergripande VA-planeringsgrupp som har
till uppgift att bland annat initiera uppdateringar av VA-planen men framförallt bedöma
var allmänna vattentjänster behöver ordnas enligt 6 § LAV. Det är viktigt att komma
ihåg att det är kommunen och inte VA-huvudmannen som har ansvaret för denna
bedömning. Om kommunen väl beslutar att VA-försörjningen ska lösas genom en
allmän anläggning så är det VA-avdelningen i Haninge som får i uppdrag att inrätta ett
verksamhetsområde för VA.
På motsvarande sätt finns det även en förvaltningsövergripande dagvattengrupp som
arbetar med revideringen av dagvattenstrategin och utveckling av det interna
dagvattenarbetet.
Det vore lämpligt med en styrgrupp för dagvatten- och VA-planeringsfrågorna i Haninge
kommun för bland annat förankring av frågor samt prioritering och uppföljning av
åtgärder.
37
Bilaga 1
RECIPIENTKLASSNING I HANINGE KOMMUN
Totalt 34 recipienter har klassats för utsläpp av dagvatten och avloppsvatten från både enskilda och allmänna
anläggningar. En sammavägd bedömning av känslighet för närsalter (N) och organiska föroreningar/tungmetaller
(OT) respektive värde för ekologi (E) och rekreation (R). Bedömningsskalan kan ses som ett mått på vattnets
skyddsvärde där 1=mycket skyddsvärt, 2=skyddsvärt och 3=mindre skyddsvärt. Recipientklassningen i sin helhet
med beskrivning av bedömningsmodell mm finns redovisat i en rapport.
RECIPIENT
KÄNSLIGHET
VÄRDE
SAMMAVÄGD
BEDÖMNING
N
OT
SK
E
R
Dammträsk
2
3
2-3
3
3
3
Drevviken
2
2
2
3
2
2
Fåglaröfjärden
2
2
2
2
1
2
Gränöfjärden
2
2
2
2
1
2
Hanstensfjärden
2
2
2
2
2
2
Horsfjärden
2
2
2
2
1
2
Husbyån (alla grenar och biflöden)
2
2
2
2
2
2
Jungfrufjärden
2
2
2
2
2
2
Landfjärden/Horsfjärden
1
1
1
2
2
1
Lillsjön
2
2
2
3
3
2
Lyckebyån/Storängsån (mellan Lycksjön och Drevviken)
2
2
2
3
3
2
Lycksjön
2
2
2
2
2
2
Långsjön mot Huddinge
2
1
1-2
2
2
2
Långsjön mot Tyresö
2
2
2
3
2
2
Mysingen
2
2
2
2
1
2
Nedre Rudasjön
1
1
1
3
1
1
Ramsjön
1
1
1
2
2
2
Sandemars fjärd
1
1
1
1
1
1
Stockholms skärgårds södra kustvatten
2
2
2
2
2
2
Svartsjön
2
1
1-2
2
2
2
Transjön
1
1
1
3
2
2
Träskbäcken
2
1
1-2
2
3
1
Träsksjön
1
1
1
1
3
1
Tyresån/Gudöån
2
2
2
3
3
2
Utöfladen/Sthlm:s skärg. södra kustvatten
1
1
1
1
2
1
Vadviken/Gränöfjärden
1
1
1
3
2
1
Valinge träsk på Muskö
1
1
1
3
3
1
Vedasjön
2
2
2
2
2
2
Vitsån (alla grenar och biflöden)
2
2
2
1-2
3
2
Vädersjön
2
2
2
2
3
2
Öran
1
1
1
1
2
1
Östnorabäcken/ Åmunsbäcken
2
2
2
2
3
2
Övre Rudasjön
2
1
1-2
2
1
1
Ågrenar mellan Övre Rudasjön och Drevviken
2
2
2
3
3
2
N=närsalter, OT=organiska föreningar och tungmetaller, SK=sammanvägd känslighet, E=ekologisk, R=rekreation
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-06 (§94)
VA-policy för Haninge kommun
Den allmänna VA-anläggningen
Regional dricksvattenförsörjning och avloppshantering är en viktig förutsättning för Haninges VAförsörjning. Egna anläggningar för dricksvattenproduktion respektive avloppsrening innebär större
leveranssäkerhet och självständighet, vilket ger ett mervärde för kommunen förutsatt att de är
ekologiskt, socialt, och ekonomiskt hållbara.
För en hållbar utveckling ska kommunens VA-anläggning förnyas i en takt som anpassas till
anläggningens livslängd och kondition.
Kommunen ska ha förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen samt vidta
nödvändiga åtgärder i VA-anläggningen för att långsiktigt trygga en säker leverans av dricksvatten.
VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde
Kommunen ska i samverkan med Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (SMOHF) bedöma
behovet av en allmän VA-anläggning i enlighet med 6§ Lagen om allmänna vattentjänster utifrån
en fastställd prioriteringsmodell.
Kommunen ska ha en aktuell VA-utbyggnadsplan för områden där det finns behov av kommunal
VA-försörjning.
I skärgården ska kommunen eftersträva långsiktigt hållbara enskilda, ibland i form av samfällda,
VA-lösningar.
Kommunen ska erbjuda rådgivning till fastighetsägare om teknik och ekonomi avseende enskilda
VA-lösningar.
Om behovet av fysisk planering enbart avser VA-försörjning kan VA-utbyggnad utan
detaljplanering övervägas.
Kommunen ska eftersträva att anläggningsavgiften i VA-taxan är sådan att särtaxa endast i
undantagsfall behöver tillämpas.
SMOHF ska genom proaktivt arbete som tillsyns- och tillståndsmyndighet verka för att
dricksvattnet håller god kvalitet och föroreningsbelastningen från enskilda avloppsanläggningar
minskar.
Hållbar utveckling
Pålamalm och andra viktiga vattenresurser ska genom vattenskyddsområden med föreskrifter ges
långsiktigt skydd med hänsyn till nuvarande och kommande generationers behov i kommunen och
i regionen.
Kommunen ska eftersträva återföring av växtnäringsämnen i avloppet till produktiv mark, såväl i
småskalig som i storskalig avloppshantering, i samverkan med berörda aktörer. Ambitionsnivå och
lämpliga metoder för att uppnå detta ska belysas i VA-planen.
Kommunen ska tillsammans med exploatörer och enskilda fastighetsägare uppnå en
klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhantering vid all planering för ny och befintlig
bebyggelse. Kommunens dagvattenstrategi ska ge vägledning för detta och även betona sociala
och fastighetsekonomiska aspekter.
Kommunen ska ha aktuell kunskap om risker och sårbarhet samt långsiktigt verka för en
klimatanpassad VA-försörjning.
Bilaga 3
Förkortningar och ordförklaringar
A
Avloppsvatten (samlingsbegrepp för spill- och dagvatten)
Allmän VA-anläggning
En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt
bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att
uppfylla kommunens skyldigheter enligt vattentjänstlagen.
”Kommunalt VA”.
Avloppsreningsverk
Biokemisk syreförbrukning, under 7 dygn, indirekt mått hur mycket
biokemiskt nedbrytbar substans det finns i vatten.
Dagvatten, ytligt avrinnande regn- och smältvatten
En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller
avlopp som inte är eller ingår i en allmän VA-anläggning.
Andel av total ledningslängd som förnyas under ett år.
Havs- och vattenmyndigheten
Kommunfullmäktige
Lagen om allmänna vattentjänster
Lokala vattenvårdsprojekt, bidrag från länsstyrelsen
Lantbrukarnas riksförbund
Lätt-tryck-avlopp där varje fastighet har en egen pumpstation.
Miljökvalitetsnorm, enligt EU:s vattendirektiv
Sammanhängande fritidshusområde, om minst 10 fastigheter, där
omvandling mot permanentboende pågår.
Personekvivalent, tal som beskriver belastningen från allmän
verksamhet och industri såväl som från hushåll på exempelvis ett
ledningsnät eller reningsanläggning.
Svenskt Vattens certifieringssystem för att minska mängden farliga
ämnen till reningsverk.
Spillvatten, vatten från wc, bad, disk och tvätt.
Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund
Södertörns Renhållningsverk, återvinning, svarar i Haninge bla för
slamtömning
Vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenledning. Kan vara
dagvatten, dräneringsvatten, inläckage tex från vattenledning.
Dricksvatten
Vatten och avlopp
Begrepp för Sveriges sätt att tillämpa EU:s vattendirektiv. Läs mer på
Vattenmyndighetens hemsida, www.vattenmyndigheten.se
Område in vilket en eller flera vattentjänster ordnats eller ska ordnas
genom en allmän anläggning.
Vatteninformationssystem för Sverige
ARV
BOD 7
D
Enskild anläggning
Förnyelsetakt
HaV
KF
LAV
LOVA
LRF
LTA
MKN
Omvandlingsområde
Pe
REVAQ
S
SMOHF
SRV-återvinning
Tillskottsvatten
V
VA
Vattenförvaltning
Verksamhetsområde
VISS
Bilaga 4
Bebyggelseområden som ingått i bedömning av behov och möjlighet
Nedan följer en kort beskrivning av områdena (i bokstavsordning) samt sammavägd bedömning av behov
och möjlighet. Tabellhänvisningarna är till huvuddokumentet.
Typområde 1 (röd): Planerad VA-utbyggnad 2014-2022, tabell 4
Typområde 2 (grön): Planerad VA-utbyggnad 2020-2027, tabell 5
Typområde 3 (gul): Planerad VA-utbyggnad 2028-2034, tabell 6
Typområde 4 (orange): Fortsatt enskild VA-försörjning, i första hand gemensamma lösningar, tabell 7
Typområde 5 (blå): Fortsatt enskild VA-försörjning, tabell 8
Område
Albyberg
Området, som ligger söder om Albyberg Företagspark (etapp 2), består av ca 50
fastigheter varav ca 69 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp
i området. Typområde 5.
Aspö/Korsholmen/Jutholmen
Öarna, som ligger sydväst om Dalarö, består av ca 90 fastigheter varav ca X % är
permanentbebodda. Delar av Korsholmen har som avtalskunder kommunalt vatten via
sjöledning från Dalarö. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Björkdalen
Området, som ligger väster om Kolartorp, består av ca 25 fastigheter varav ca 42 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Björnö
Området, som ligger på nordöstra Gålö, består av ca 70 fastigheter varav ca 27 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Bäckvägen/Älvvägen
Området, som ligger i södra Tungelsta (mellan Nynäsbanan och Rocklösaån), består av
ca 30 fastigheter varav ca 55 % är permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat
enskilda avlopp i området. Typområde 1.
Dalarö 2a, Kolbotten
Området, som ligger väster om Vadviken, består av ca 100 fastigheter varav ca 27 % är
permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde
1.
Dalarö 2b, Holmdalen
Området, som ligger på Smådalarö (öster om Vadviken), består av ca 100 fastigheter
varav ca 16 % är permanentbebodda. Som ett resultat av Dalarö Dialog är området
prioriterat för planläggning. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 1.
Dalarö 3, Malmen/Tegelbruket/Kattvik
Området, som ligger i Dalarö (väster om Vadviken), består av ca 170 fastigheter varav ca
45 % är permanentbebodda. Som resultat av Dalarö Dialog är området prioriterat för
planläggning. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 2.
Dåntorp/Riddartorp
Området, som ligger väster om Jordbro Företagspark, består av ca 20 fastigheter varav
ca 90 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 3.
Edesö
Ön, som ligger öster om Smådalarö, består av ca 60 fastigheter varav 0 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Fiversättraön
Ön, som ligger öster om Ornö, består av ca 100 fastigheter varav ca 1 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Fåglarö/Segholmen
Området, som ligger väster om Ornö, består av ca 110 fastigheter varav ca 1 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Gålö, Ekinge/Sunnansund
Området, som ligger på västra Gålö, består av ca 20 fastigheter varav ca 50 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Gålö, Skälåker
Området, som ligger på östra Gålö, består av fritidshusområde. SMOHF har inventerat
Behov
1,9
Möjligheter
2,5
2,4
1,0
3,5
3,5
2,5
1,0
4,2
4,5
4,2
4,5
4,2
3,5
3,9
3,5
2,5
3,0
1,5
2,0
0,6
1,0
1,0
1,0
2,7
1,0
2,2
1,0
1
Bilaga 4
enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Gålö, Stegsholm/Kärrmaräng
Området, som ligger på norra Gålö, består av ca 10 fastigheter. SMOHF har inventerat
enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Hammarskogen
Området, som ligger i Tungelsta norr om Hammars Småbruk, består av ca 70 fastigheter
varav ca 63 % är permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i
området. Typområde 2.
Hammars småbruk
Området, som ligger i Tungelsta norr om Solsäter, består av ca 70 fastigheter varav ca 55
% är permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 2.
Hemfosa
Området, som ligger längs Nynäsbanan (gränsande mot Nynäshamns kommun), består
av ca 210 fastigheter varav ca 30 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat
enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Hållsättra/Väländan
Området, som ligger 2-3 km NV om Tungelsta, består av ca 300 fastigheter varav ca 65
% är permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 2.
Hässlingby
Området, som ligger längs Österhaningevägen består av ca 100 fastigheter varav ca 80 %
är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Högdalen/Österäng
Området, som ligger i östra Vendelsö, består av ca 150 fastigheter varav ca 80 % är
permanentbebodda. Området är i Vendelsö utvecklingsprogram prioriterat för
planläggning. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 2.
Källtorp
Området, som ligger i södra Vendelsö, består av ca 30 fastigheter varav ca 70 % är
permanentbebodda.. Området är i Vendelsö utvecklingsprogram prioriterat för
planläggning. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 2.
Lyckeby
Området, som ligger i södra Vendelsö, består av ca 170 fastigheter varav ca 40 % är
permanentbebodda. Området är i Vendelsö utvecklingsprogram prioriterat för
planläggning. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 2.
Långgarn
Ön, som ligger nordväst om Muskö, består av ca 90 fastigheter varav ca 10 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Mariedal/Skogalund
Området, som ligger norr om Skogs-Ekeby, består av ca 35 fastigheter varav ca 70 % är
permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde
2.
Mefjärd
Ön, som ligger öster om Kyrkviken, består av ca 80 fastigheter varav ca 1 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Muskö, Hyttan/Kanada
Området, som ligger på nordöstra Muskö, består av ca 230 fastigheter varav ca 10 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Muskö, Torpa Skog
Området, som ligger på norra Muskö, består av ca 680 fastigheter varav ca 15 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Muskö, Ludvigsberg söder
Området, som ligger söder om Ludvigsberg, består av ca 50 fastigheter varav ca 30 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Muskö, Ludvigsberg norra
Området, som ligger norr om Ludvigsberg, består av ca 25 fastigheter varav ca 40 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Delar av
området ligger innanför inre och yttre skyddsområde för Försvarsmaktens ytvattentäkt
Valinge träsk. Kommunens egen grundvattentäkt, Hvilakällan, ligger ca 500 meter från
det aktuella bebyggelseområdet. Typområde 3.
1,5
1,0
3,5
4,0
3,5
4,5
2,0
2,0
3,9
3,0
2,9
2,5
3,6
4,5
3,9
4,0
3,5
3,5
2,7
1,0
3,3
3,0
0,7
1,0
2,9
1,0
2,2
1,0
2,9
3,0
2,2
3,0
2
Bilaga 4
Muskö, Mickrum
Området består av ca 45 fastigheter varav ca 50 % är permanentbebodda. SMOHF har
inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Muskö, Havsbadet
Området, som ligger norr om Ludvigsberg, består av ca 100 fastigheter varav ca 15 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Muskö, Guldboda
Området, som ligger på södra Muskö, består av ca 160 fastigheter varav ca 10 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Norrby
Området som gränsar mot Drevviken, består av ca 325 fastigheter, varav ca 70 % är
permanentbebodda. I planprogrammet är Norrby uppdelad i tre delar, norra, mitten och
södra. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 1.
Nåttarö
Ön består till största delen av Skärgårdsstiftelens mindre fritidshus/campingstugor med
gemensamma dusch/WC-utrymmen. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 5
Norrö/Aspö
Öarna, som ligger mellan Rånö och Nåttarö, består av ca 180 fastigheter varav ca 3 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Ornö, Östra Hässelmara/Skinnardal
Området, som ligger på nordvästra Ornö, består av ca 45 fastigheter varav ca 25 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Ornö, Onnöboda/Bristaudde
Området, som ligger på norra Ornö, består av ca 320 fastigheter varav ca 5 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Ornö, Tornäsudd
Området, som ligger på sydvästra Ornö, är en stor fastighet med många fritidshus.
SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Ornö, Lättinge
Området, som ligger på sydvästra Ornö, är en stor fastighet med många fritidshus.
SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Ornö, Sundby
Området, som ligger på södra Ornö, är en stor fastighet med många fritidshus. SMOHF
har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Ornö, Kyrkviken
Området, som ligger på östra Ornö, består av ca 90 fastigheter varav ca 25 % är
permanentbebodda. I området finns även restaurang, skola, kyrka mm. SMOHF har
inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Ornö, Mörbyfjärden
Området, som ligger på västra Ornö, består av ca 330 fastigheter varav ca 4 % är
permanentbebodda.. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Prästängen
Området, som ligger längs Södertäljevägen, består av ca 30 fastigheter varav ca 65 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Rånö
Området, består till största delen av Skärgårdsstiftelens mindre fritidshus. SMOHF har
inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Skogstorp/Stora Vädersjön
Området, som ligger 1-2 km väster om Tungelsta, består av ca 30 fastigheter varav ca X
% är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde
5.
Smådalarö
Området består av ca 260 fastigheter vara ca 20 % är permanentbebodda och en
kursgård. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 2.
Solbacken/Valsta/Lännåker
Området, som ligger längs Dalarövägen (vid Lännåkersviken) består av ca 40 fastigheter
varav ca 70 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 3.
Stav
Området, som ligger söder om Tungelsta (längs Stavvägen) består av ca 30 fastigheter
2,3
1,0
2,5
1,0
2,2
1,0
4,2
4,0
1,1
1,0
0,9
1,0
2,0
1,0
2,8
1,0
1,2
1,0
1,2
1,0
1,2
1,0
2,0
1,0
1,2
1,0
2,2
2,5
0,8
1,0
1,9
3,0
3,5
3,0
3,2
2,0
2,9
3,0
3
Bilaga 4
varav ca 70 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 3.
Stendörren/Stora Vindåsen
Öarna, som ligger nordost om Smådalarö, består av ca 30 fastigheter varav ca 0 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Stymninge
Området, som ligger norr om Årsta havsbad, består av ca 40 fastigheter varav ca 55 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Sågen/Lugnet
Området, som ligger väster om Jägartorp, består av ca 40 fastigheter varav ca 65 % är
permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde
2.
Utlida/Gryt
Området, som ligger norr om Nynäsvägen, består av ca 130 fastigheter varav ca 65 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Utö, Edesnäs
Området består av ca 280 fastigheter varav ca 15 % är permanentbebodda. SMOHF har
inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 4.
Utö, Gruvbryggan
Området är Utös centralort med restaurang, permanent- och fridshus, affärer,
vandrarhem mm. Skärgårdsstiftelsen har många hus på samma fastighet.
Skärgårdsstiftelsen driver både ett vattenverk (avsaltning av havsvatten) och
avloppsreningsverk. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Vadet
Området, som ligger väster om Lillgården, består av ca 50 fastigheter varav ca 40 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Ådran
Området, som ligger norr om Tungelsta (gränsande mot Huddinge) består av ca 15
fastigheter varav ca 35 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp
i området. Typområde 5.
Ängshagen
Området, som ligger väster om Ålsta, består av ca 20 fastigheter varav ca 70 % är
permanentbebodda. SMOHF har inte inventerat enskilda avlopp i området. Typområde
2.
Ängsö/Grenholmen/Kalvfjärden
Öarna, som ligger norr om Smådalarö, består av ca 160 fastigheter varav 0 % är
permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området. Typområde 5.
Öran
Området, som ligger väster om Jordbro Företagspark och väster om sjön Öran, består
av ca 40 fastigheter varav ca 30 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat
enskilda avlopp i området. Typområde 3.
Östnora/Västnora/Söderby
Området, som ligger längs Nynäsvägen, består av ca 270 fastigheter, bla kursgård, varav
ca 55 % är permanentbebodda. SMOHF har inventerat enskilda avlopp i området.
Typområde 3.
1,2
1,0
3,2
2,0
3,8
4,0
2,8
2,5
2,7
1,0
1,9
1,0
2,2
3,0
1,9
2,0
3,3
4,0
1,2
2,0
2,3
2,0
3,2
2,5
4
Foto: Lars Owesson/bildarkivet.se • Johnér • Erik Wijnbladh/Haninge kommun
Tryck: Haninge kommuns tryckeri 2015
www.haninge.se
tel 08-606 70 00
136 81 HANINGE