Trä som byggnadsmaterial Historiskt
Framtaget av:
Christer Lotzner
Ett av våra vanligaste byggnadsmaterial
är virke, det vill säga TRÄ som har
bearbetats till olika dimensioner.
I äldre tider användes stockar som
bearbetades med yxa till ”bilat”
timmer.
Byggnader som är konstruerade av
bilat timmer kallas timmerhus.
Den äldsta formen av timmerhus är
liggtimmerhus.
Efter det att liggtimmerhus blivit omodernt följde andra sätt att konstruera
timmerhus t.ex. restimmerhus, plankhus och korsvirkeshus, man byggde också
hus i skiftesverk.
Under senare delen av 1800 talet byggdes ångsågverk:
Detta gjorde att sågade brädor och plankor började användas till golv och tak.
På 1960.talet började virket sågas i
standardiserade mått och där med
infördes dimensionshyvlat virke.
Trämaterial som limmas ihop,
exempelvis limträ har ändrar
konstruktionssättet under det
senaste århundradet.
Limträ används vanligen för att
bära upp ett tak.
På 1990.talet ändrades byggnormerna
Så att trä kunde använda i byggnader
Högre än två (2) våningar. Bostadshus
med upp till åtta (8) våningar
produceras numera.
Byggnader konstruerade av massivt trä, det vill säga
träblock, är ett modernt konstruktionssätt.
Det vanligaste i lättbyggnadsteknik idag är glest
placerade träreglar med täckande skivor, vilket
används ofta i våra monteringsfärdiga småhus…..
Trä som byggmaterial - nutid
Trä som byggmaterial har många fördelar jämfört med andra material. Ofta är
det både lättare och billigare att bygga i trä.
Det har låg vikt och god hållfasthet, vilket gör det lättare att hantera än t.ex.
betong.
Trä har också ett eget kretslopp. Det börjar med råvaran –träd – som under sin
tillväxt bidrar till en bättre miljö genom att ta upp koldioxid, som uppstår på
grund av förbränning.
Den förädlade råvaran, t.ex. brädor och reglar kan återvinnas och ge energi
från våra värmeanläggningar. Den förädlade råvaran kan också användas i nya
konstruktioner.
Sammanfattningsvis är trä ett ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt
byggnadsmaterial.
Från skog till virke
Sverige är rikt på skogar. Våra skogar består idag av ca: 42 procent gran,
39 procent tall, 11 procent björk och övriga lövträd ca: 8 procent.
Här i södra Sverige tar det ca: 80 år för en gran att bli en färdig råvara för
tillverkning av virke, men i Norrland tar det nästan 150 år för att nå upp till
samma storlek.
Detta beror på jordens näringshalter, klimat och hur röjning och gallring sköts.
Då man röjer och gallrar tar man bort icke önskad växtlighet för att ge mer
näring till de träd som ska förädlas till virke.
Trädets uppbyggnad
Trädet är som allt levande i vår natur uppbyggt av celler. Hos våra barrträd är
uppbyggnaden så här i tvärsnitt ”märg, kärnved, splintved och bark.
Sågverkets förädlingskedja
I sågverket sågas timmer upp till plank och
brädor med varierande dimensioner
och kvaliteter.
Hela stocken tas tillvara genom att
biprodukterna bark, spån och flis används
som energiråvara eller till skiv- och
pappersmassaindustrin.
Ett modernt medelstort sågverk innehåller
följande delprocesser: timmer-intag,
barkning, sågning råsortering, torkning,
justering och sortering, paketering och
Lagring.
Genom postning bestämmer man hur stocken ska sågas. Först sågas ett block
Och där efter plank och brädor.
Formförändringar i virket
Virkets form förändras när det torkar, eftersom de krökta årsringarna alltid vill
räta ut sig.
För att en planka ska få rätt mått torkas och hyvlas i stort sätt allt byggvirke.
När virket byggs in i våra uppvärmda byggnader torkar det ytterligare och
kommer då även att krympa och röra sig.
Virkets Åtgärder mot formförändringar
Formförändringar av träprodukter kan begränsas genom olika åtgärder,
såsom spårning, sammanlimning och ytbeläggning.
Genom spårning av t.ex. panelbrädor minskas tendensen till att bräderna
ska kupa sig.
