Svårt sjuka patienter
-hur sköter jag huden och såren?
Soile Kangasniemi
leg. sjuksköterska
Hudmottagningen
När något gått fel
Den åldrande huden
torr
tunn
rynkig
Den åldrande huden
klåda
vanligt när
huden torr
Blir
risk
lätt eksem
för sårskador
och infektioner
Tillför fukt
Tillför fett
Eksembehandling med lokal kortison
dämpar inflammation och klåda
Känn till de olika grupperna. Procenttal säger ingenting om
styrkan.
Grupp I svag, t.ex. Hydrokortison, Mildisone
Grupp II medelstark t.ex Emovat
Grupp III stark, t.ex. Betnovat, Ovixan
Grupp IV extra stark, t.ex Dermovat
Olika beredningsformer: lösning, liniment, kräm, salva.
Kombinationspreparat: T.ex. Betnovat m. chinoform, Pevisone
Maligna tumörsår
varierande orsak och sårutveckling
infektion
lukt
vätskning
smärta
vanställdhet
blödning
Sårrengöring:
Ren rutin med färsktappat, kroppstempererat kranvatten.
Använd gärna dusch.
Höggradigt rena instrument. Alternativt sterila instrument.
Debridering reducerar odör och bakterietillväxt:
-
Mekanisk försiktigt p.g.a blödningsrisk. Lokalbedöva innan
med Xylocaingel.
Enzymatisk med medicinsk honung.
Autolytisk med hydrogel
Biologisk (larvterapi)
Kemisk med t.ex. PHMB-gel
Val av förband
Högabsorberande
- ej blåa abs-dynor ”våtvarm omslag”
Skonsam
vidhäftning
Luktreducerande
Följsam
Diskret
Exempel på luktreducerande förband
Den omgivande huden
Hel
hud viktigt mål
Undvik
uppluckring, blåsbildning, stripping,
torrhet, sprickor
Skydda omgivande hud
Mjukgörande
barriärcreme, silikonolja,
silikonfilm, absorberande förband,
bytesfrekvens,
Metylrosalinin sparsamt när problem
Barriärskydd
Sårsmärta
Smärtbedömning
Fungerar onkologisk behandling?
Infektion?
Bandagering?
Lokal smärtbehandling (tillsammans med systemisk)
Tapin (Emla) Tjockt lager på sårkanten
Xylocain 2% gel eller 5% salva
Morfinhydrokloridgel 1 mg/ml på sårytan
TENS
Kolonisation, kritisk kolonisation,
Infektion
Ökad odör, smärta och sekretion
Glansig rodnad såryta
Rodnad omgivande hud
fibrinbeläggningar och nekroser är miljö där
bakterier trivs.
Biofilm
Bakterier kapslar in sig tillsammans i
segt slem
Byter information med varandra
Motståndskraftigt mot antibiotika
Finns i minst 60% av svårläkta sår
Debridering + antiseptiska preparat
Medicinsk
manukahonung
Silverförband
Jod
PHMB
Sårinfektion en klinisk diagnos
Sårodling inför planerad antibiotika
Samt fortsatt aktiv lokalbehandling
Odör
Bakterier (både anaeroba och aeroba) i nekrotisk
vävnad
Påverkar negativt på livskvalitet
- social isolering, depression, illamående, dålig
aptit mm
Åtgärder vid odör
Sårrengöring + debridering. Obs! Försiktighet om lättblödande
Ev. antibiotika
Metronidazol lokalt
Luktreducerade förband
-medicinsk honung, silver, jod, kol
Kaffepulver, grillkol, tjära
Blödningsrisk
Ha en plan
Åtgärder: onkologisk behandling genom att reducera
tumören
Inj.vätska Cyklokapron lokalt i såret i hydrofiberförband
Rätt teknik vid förbandsbyte
Tryck med fuktig kompress/icke vidhäftande
sårkontaktlager
Katastrofblödning, risk att patienten avlider.
Trycksår
Lokal
skada i huden orsakad av
störning i blodtillförseln till området,
vilket oftast beror på tryck,
skjuvkrafter eller friktion eller en
kombination av dessa.
Riskfaktorer
Tid
Fukt
Underlag
Ålder
Vikt
Malnutrition
Allmäntillstånd
Neurologiska tillstånd
Hjärt-kärlsjukdomar
Mentalt tillstånd
Immobilisering
Rökning
Anemi
Ödem
Läkemedel
Operationer
Katetrar, sonder, dränage,
tuber m.m
Riskområden
Sacrum 34%
Hälar 26%
Höftbenskammen 13%
Fotknölar 10%
Sittbensknölar 7%
Övriga områden där hud ligger över utskjutande
ben 10%
Stadieindelning av trycksår
Kategori 1
Bestående rodnad eller en
ytlig skada av överhuden
Huden röd och svullen
Värmeökning, förhårdnad,
missfärgning kan
förekomma
läka
Kategori 2
Ytligt sår eller en blåsa
Omfattar epidermis och
dermis
Kan läka spontant om
trycket upphör
Kategori 3
Såret går genom alla
hudlager och fettväven
Ofta nekrotiskt och
ödematöst
Kategori 4
Omfattar alla hudlager
samt muskelvävnad
Kan även nå ben och leder
ev. fistelgångar
Såret ofta infekterat,
infektionen kan drabba
ben och leder
Riskbedömning
Modifierad Norton skala
Puclas 2
http://www.puclas.ugent.
be/puclas/s/
Fuktskada
Man skiljer på tryckskada/fuktskada även om
det ofta kan ses som en kombination.
Fuktskada orsakas alltid av fukt, sårkanterna
är ofta diffusa eller oregelbundna. Fuktskadan
bildar aldrig nekroser. Uppträder ofta i
hudveck som en ytlig skada.
Tryckskada uppkommer ofta över benutskott,
sårkanterna är oftast väl avgränsade, nekroser
förekommer.
Behandling av trycksår
•
•
•
•
•
TRYCKAVLASTNING!
- madrass
- sittdyna
- lägesändring, 30°
Ev. bakomliggande sjukdom
Nutrition
Hudvård, ren och torr hud.
Ev. kirurgi
Lokal sårbehandling
MÅL:
•
Smärtfri, snabb, kostnadseffektiv läkning
•
Skydd för smitta
•
Få omläggare
•
Bytesfrekvens efter läkningsfas
•
Få välkända förband
Lokal sårbehandling
Upprensning av gula nekroser
- mekaniskt med sax och pincett
- autolys
•
Intakta blåsor lämnas i fred. Går blåsan sönder klipps
hudflikarna bort
•
Torra avgränsade nekroser lämnas i fred
Val av förband
Väljs efter sårstatus t.ex. - vätskning
- lukt
- infektion
•
Fuktig sårläkning
Skydda nybildad vävnad
Skydda sårkanterna från maceration
Undertrycksbehandling bra alternativ (Pico)
•
•
•
Sårprodukter
•
ofarliga
•
ej toxiska
•
ej skada eller fastna
•
ej framkalla allergier
•
skydda nybildad vävnad
•
skydda mot mikroorganismer
•
enkla att använda
Övriga hudbekymmer
Skabb
Bältros
Candida
Källor och lästips
Christina Lindholm: Sår
1177
Sårwebben
Regionalt vårdprogram för maligna tumörsår (Stockholm/Gotland)
Trycksår: åtgärder för att förebygga (SKL)
