Kylskåp och kylboxar för fritidsbåtar
Utgåva 2000-04-07. Reviderad 2000-05-18.
1. Inledning
Vadå kyla! Här har folk färdats på sjön i tusentals år och överlevt alldeles utmärkt (nåja) utan
några konstigheter. Å andra sidan har strävan alltid varit att ta med tillämpliga delar av livet i
land också till sjöss. Så även med kyla som vi med möda och besvär - isen på sommaren - så
småningom lärt oss att åstadkomma på ett enkelt sätt. På land ja, men på sjön är det
fortfarande förenat med vissa problem att få med sig kyla.
Vill vi få modern mathållning ombord krävs kylskåp av ena eller andra slaget. För att hålla ett
utrymme vid lägre temperatur än omgivningen krävs energi. Den kan erhållas från elektricitet,
fotogen, gasol eller liknande. Även gas i komprimerad form kan användas genom att man
utnyttjar dess förångningsvärme.
Till sjöss kommer inte energin enkelt och billigt från "två hål i väggen" utan måste framställas
ombord från motorns generator eller bäras ombord i form av fotogen eller trycktuber med
gasol eller ammoniak. Energin får begränsad tillgänglighet. Det är alltså väsentligt att kunna
framställa kyla med så lite energi som möjligt och att bevara den väl med god isolation.
Vi är en arbetsgrupp inom Stockholmskretsens Tekniska kommitté som nedan försökt
beskriva de olika metoderna för att åstadkomma kyla och inventera utbudet av kylskåp och boxar på marknaden ur praktisk och ekonomisk synpunkt.
Denna rapport har publicerats i På Kryss nr 2/2000 med i stort sett samma innehåll.
Författare i bokstavsordning: Ernst Blixt, Per-Erik Forssberg/ordförande, Bo Sandgren,
Harald Wenander, Sture Åström.
2. Livsmedels hållbarhet
Kyl- och frysförvaring av livsmedel är en av de viktigaste funktionerna i dagens samhälle. Så
även för en lyckad tur på sjön. Livsmedel behåller kvalitet och näringsvärde längre ju lägre
temperatur de förvaras vid (med få undantag). De förstörs främst av mikroorganismer som
orsakar mögel, jäsning, försurning och förruttnelse. Dessa förökar sig långsammare eller inte
alls vid låg temperatur. Mikroorganismer finns överallt i luften omkring oss och därmed även
i all mat som inte är sterilt förpackad eller konserverad. Så fort en sådan förpackning öppnas,
blir innehållet påverkat av luftens mikroorganismer. Givetvis mera om man stoppar "smutsiga
fingrar" i syltburken än om man tar ut det goda med en rendiskad sked. Mjölk och grädde i
brickpack har värmebehandlats så att de allra flesta bakterierna är dödade, men det finns alltid
några kvar. Även om man inte öppnar förpackningen, blir mjölken därför sur om man spar
den för länge.
Den viktigaste effekten av kylförvaring är att bakterierna helt stannar i växten under en viss
temperatur. När sjukdomar sprids med maten, har bakterierna nästan alltid fått tillfälle att
växa till. Får man i sig bara ett fåtal sjukdomsalstrande bakterier kan kroppen oftast kämpa
ner dem så snabbt att man inte hinner bli sjuk. Det är när maten varit "okyld" för länge som
man kan bli sjuk av den. Det kan således vara farligt att ha ett kylskåp som inte orkar hålla
tillräckligt låg temperatur även de varmaste dagarna. Nedan ges några exempel på
temperaturkrav:
Temp. +18 till
+13
Vissa tropiska frukter mår bäst i detta område. Exempelvis bananer som får
sämre smak och textur om de lagras svalare än + 13 grader. Området kan
ibland vara lämpligt för bröd, som snabbare blir "gammalt" (stelt) i kyla än
vid rumstemperatur, men möglar fortare ju varmare det är.
Temp. +12 till +8
Bäst för finsmakarnas öl. Tillräckligt för färsk frukt och grönsaker en kort tid.
Temp. +8 till +4
Animala livsmedel bör ej förvaras vid högre temperatur än + 8 grader,
eftersom det är gränsen för tillväxt av sjukdomsbakterier. Mjölkens "bäst
före datum" gäller om den förvarats vid rätt temperatur. Provsmaka! Ibland
håller den sig längre.
Temp.+4 till +2
Kött får betydligt längre hållbarhet vid temperaturer under 4 grader.
Detsamma gäller för färsk frukt och grönsaker.
Temp.+2 till 0
Fisk är känsligare än kött. Temperaturer så nära noll grader är svåra att
hålla i ett kylskåp, eftersom frystemperaturer då lätt uppstår under vissa
tider eller på vissa ställen. Fisk förvaras bäst inbäddad i is som förvaras i
kylskåp så den håller längre.
Temp. –18 till –
25
Alla djupfrysta varor
Djupfrysta varor håller sig i månader och år vid gängse frysboxtemperaturer, - 18 till - 25
grader. I en båt kan anspråken på hållbarhet ofta sänkas till en vecka eller två, en tid som för
många produkter nås i fack märkta -12 grader exempelvis för grönsaker och kött. Denna
temperatur gäller inte för salta eller söta produkter, exempelvis glass. Man kan tillägga att
livsmedlen aldrig blir farliga, så länge de bara är frysta. En kvalitetsförsämring blir dock
märkbar, snabbare ju närmare fryspunkten de förvaras. Det kan också vara värt att nämna att
det är ofarligt att frysa om produkter som råkat tina en kortare tid, ett dygn eller två, så länge
man vet att de aldrig varit över + 8 grader. Dock förlorar de i kvalitet och konsistens, varför
omfrysning bör undvikas.
3. Kylbehovet
När man bestämt hur stort förvaringsutrymme man behöver, hur länge man tänkt vara ute och
hur snabbt man vill kyla ned matvarorna, bör man göra en bedömning av den
energiförbrukning man kan räkna med och det pris man vill betala. Om det gäller ett elektriskt
kylskåp måste troligen elsystemet utökas så att man slipper köra motorn varje dag för att
ladda batterierna.
Placeringen
Avgörande för energibehovet är dels kylutrymmets placering, d.v.s. hur varmt det är runt
omkring, dels dess storlek, isolering och täthet. Ett kylskåp eller en kylbox bör inte placeras
så att det utsätts för motorrummets värme. Kylapparaten i skåpet eller boxen producerar också
värme, som måste ledas bort. Detta sker bäst till sjövattnet utanför skrovet. I annat fall måste
man säkerställa god luftcirkulation omkring de värmeavgivande ytorna. Helst skall
kylsystemet inte ytterligare värma luften i ruffen. Att bygga in en box eller ett skåp i båten är
ganska enkelt - om bara man vet hur man skall göra. Här är inte platsen för en sådan
handledning, men det kan vara skäl att påpeka de två vanligaste misstagen: Isoleringens yttre
hölje är inte diffusionstätt (gastätt). Skåpdörren eller boxluckan sluter inte tillräckligt tätt. På
"köpeskåp" är dessa detaljer för det mesta av god kvalitet.
Skåp eller box
När man öppnar locket till en box ligger den kalla luften kvar. När en skåpdörr öppnas, rinner
den kalla luften snabbt ut ur skåpet och ersätts med rumsluft. Önskar man ekonomisera
elförbrukningen maximalt, är en box att föredra. Dock vinner man ingenting, om den görs så
trång och djup, att man oftast måste lyfta korgar med varor upp i värmen, för att nå det man
söker. Under tiden i värmen drar varorna sekundsnabbt på sig fukt från luften, vilket ger ännu
större energiförlust än en öppen skåpdörr.
4. Olika principer att alstra kyla
För att börja lite mer tekniskt kan man dela in de olika principerna för att skapa kyla ombord
på följande sätt:
Metod
Drivmedel
Utmärkande egenskap
Kompressor
Drivs av elmotor
Drivs av motoraxeln
Bra verkningsgrad
Bra verkningsgrad
Peltierelement
Batteri eller generator
Dålig verkningsgrad
Absorption
Gasol
El
Fotogen
Dålig verkningsgrad
Dålig verkningsgrad
Dålig verkningsgrad
Förångning av vätska
Ammoniak
Kan fungera utan el
Omgivningstemperaturen har stor betydelse för kylskåpets funktion. Dels blir
värmeförlusterna större vid högre omgivningstemperatur och dels blir verkningsgraden sämre
i kylmaskinen om temperaturskillnaden mellan omgivning och kylskåp är stor. Det första
problemet åtgärdas genom effektivare isolering i kylskåpets väggar och det andra problemet
genom att den varma sidan av kylmaskinen kyls med sjövatten
Ackumulerad kyla
Det enklaste sättet att hålla ett isolerat utrymme svalt eller kallt är att lägga in isblock i det, så
som is-skåp användes på 30-talet. I modernare form använder man "kylklampar". Sådana
innehåller ofta en saltlösning som fryser under 0 grader, vilket gör att de kan hålla låg
temperatur i utrymmet. Idag används denna princip vanligen bara för pick-nick-väskor. I USA
är det vanligt att motorbåtar har en kylkompressor med mycket stor kapacitet, som "laddar",
d.v.s. fryser, verkligt stora kylklampar, vilka är fast monterade i ett kylskåp. Någon enda
timmas motordrift ger tillräcklig kyla för ett eller två dygn. På detta sätt ackumulerar man
energin som kyla direkt utan att gå omvägen över el.
Kompressorsystem
För stationära kylar och frysar är kompressordrift numera helt dominerande. Nu börjar de bli
vanligast även i mobila sammanhang. En kompressor suger gas, köldmediet, exempelvis
ammoniak eller butan, från kylelementet i skåpet, även kallat "Kall radiator" eller
"Förångare", se figur 1.
Figur1. Kylkompressorns funktion
Då upprätthålls ett så lågt tryck att köldmediet förångas, varvid det upptar värme. Från
kompressorn strömmar het gas under högt tryck till "Varm radiator" även kallad "Kondensor".
Detta är vanligen en rörslinga placerad utanpå skåpet. Omgivande luft eller sjövatten kyler
den heta gasen så att den kondenserar till vätska. Denna sipprar sedan fram genom en
strypning, vanligen ett kapillär-rör, och sedan tillbaka till Kall radiator. I större system
används en expansionsventil, som mera sofistikerat reglerar flödet. I figuren råder således lågt
tryck motsvarande en kokpunkt av exempelvis -10 grader i den nedre halvan av systemet, och
högt tryck motsvarande exempelvis +40 grader i den övre halvan. Båda temperaturerna
påverkas av belastningen, d.v.s. hur mycket varma varor som behöver kylas ner och hur varmt
det är omkring kondensorn.
Avgörande för kylsystemets tillförlitlighet är dess täthet. För eldrift används kompressorer
som är sammanbyggda med en elmotor och inneslutna i en hermetiskt hopsvetsad kapsling.
Elkablarna är insmälta i en glaspropp i väggen. Sådana system behåller gasfyllningen 15 - 25
år
Kompressordrift är idag den mest energisnåla metoden. Kompressorerna dimensioneras
vanligen så att en betydande reservkapacitet finns för nedkylning även vid de högsta aktuella
temperaturerna i omgivningen. Vissa faktorer gör att kompressorn ej kan göras hur liten som
helst. Även den minsta kompressorn blir dock stor som en handboll och väger flera kilo.
Termoelektriska system
En likström leds genom ett kylelement med skikt av olika legeringar. Dessa har valts så att
flödet av elektroner gör elementets ena sida kall och den andra varm. Elementet placeras i
väggen till ett skåp med den varma sidan utåt. Det förses ibland med aluminiumflänsar på ena
eller båda sidorna och en liten fläkt, som blåser rumsluft på utsidans flänsar. Den varma sidan
kan också kylas med sjövatten, vilket förbättrar verkningsgraden. Systemet är enkelt och utan
rörliga delar med undantag för eventuell fläkt. Det kan göras litet. och är därför lämpligt för
mobilt bruk. Det finns i så små enheter som picknick-väskor och uppåt. Nackdelen är dess
låga verkningsgrad, vilken gör att boxarna ofta får liten kylförmåga. De förmår då inte hålla +
8 grader, när ruffens temperatur går över 25 grader. Det tar också lång tid att kyla maten.
Elförbrukningen ställer stora krav på batterikapaciteten.
Absorptions system
Absorptions-system eller Platen-Munters system, kallas ibland Electrolux' system och är helt
utan rörliga delar". Funktionen är i princip enkel men utförandet är ett synnerligen sinnrikt
system av behållare, värmeväxlare och rör. Energin tillförs i form av värme från el, gasol eller
fotogen. Den gasoldrivna versionen används bland annat i husvagnar men är ej tillåten i båtar
på grund av den öppna lågan. Verkningsgraden är låg men avsaknaden av rörliga delar gör
systemet driftsäkert.
Vätskeförångare
Ett mer sofistikerat system att skapa kyla är att använder en komprimerad gas, vanligen
ammoniak, som köps i en trycktub, ungefär som gasol, fast vid mycket högre tryck. Vid detta
tryck är gasen vätskeformig i rumstemperatur. För alla vätskor gäller att kokpunkten är lägre
ju lägre trycket är. Då gasen släpps ut i atmosfären, minskar trycket och en liten del av gasen
kokar av, förångas, så att resten kyls ner till kokpunkten vid atmosfärstryck, - 33 grader för
ammoniak. Vid förångningen absorberas mycket stora värmemängder. Blandningen av gas
och vätska leds genom en rörslinga i skåpet, där den förångas helt och kyler detta. Den
förångade gasen leds ner i vattnet, som mycket snabbt absorberar ammoniak, så att man ej har
obehag av dess stickande lukt. Gasen ingår i det naturliga kretsloppet (urin bildar ammoniak),
varför de små mängder det handlar om inte utgör någon miljöbelastning. Ammoniak är
ganska billig och tuberna kan förvaras i rumstemperatur. Denna kylningsprincip är ett sätt att
"köpa kyla på tub" istället för isblock. Men tuberna är tunga och finns bara att köpa på ett
fåtal ställen. Man bör beakta att ammoniak som läcker ut är giftig.
5. Köpa eller bygga själv
Om man inte har kylanordning ombord och avser att skaffa en kan man antingen köpa ett
färdigt system eller bygga ihop ett av byggstenar. Valet beror på händighet och ekonomi .
Vilken typ man väljer beror på vad man värdesätter när man skall välja kylanordning ombord.
Vill man ha låg strömförbrukning och korta nerkylningstider skall man välja ett
kompressordrivet skåp eller box.
Vill man ha en enkel och billig anordning men accepterar en högre strömförbrukning
och längre nerkylningstid skall man välja termoelektrisk drift.
Om man vill ha låg strömförbrukning spelar det ingen större roll om man väljer box
eller skåp. Boxen håller kylan något bättre än skåpet men skillnaden är inte stor. När
man öppnar dörren på ett skåp rinner den kalla luften ut och ersätts med varm luft,
men det går inte åt så mycket energi att kyla ner den varma luften. Valet är mer en
fråga om praktiska synpunkter som till exempel när båten lutar och man behöver
komma in i kylutrymmet.
En bärbar box har fördelen att den kan packas hemma med kalla varor innan den tas
ombord. Men den kan vara knepigare att stuva ombord.
Vill man ha en billig liten anordning skall man välja en bärbar termoelektrisk box. De
är inte så stora, 10 – 20 liter och kostar bara runt tusenlappen.
6. Några mätningar på kylbox och skåp
Tillverkarnas reklam lovar det mesta. Hur det ser ut i verkligheten, hur snabbt kyls varorna
ner och hur mycket ström drar kylanordningen? För att ta reda på det har gruppen gjort
mätningar på en termoelektrisk box och ett kompressordrivet skåp. Vi lade in vattenflaskor i
skåpet och kylklampar i kylboxen. Box och skåp startades. Sedan mätte vi temperaturen på
vattenflaskorna och kylklamparna under några timmar samtidigt som vi mätte
strömförbrukningen med en amperetimmemätare, Ah-meter.
Figur 2. Temperaturmätning på kylbox
Medelströmförbrukningen för denna lilla termoelektriska box var ungefär 3 A både för
nedkylning och kylhållning av 2,8 liter vatten. Här arbetar kylapparaten hela tiden.
Nerkylningstiden från knappt 20 grader till 4 grader var ca 10 timmar. Det är långsamt
jämfört med kompressorskåpet. Strömförbrukningen blev ca 72 Ah per dygn
Figur. 3 Temperaturmätning på kylskåp
Kompressorn har "överkapacitet" det vill säga att den stannar emellanåt för att bortförandet av
värme från vattenflaskorna tar tid på grund av att luften inne i skåpet isolerar. Medelströmen
vid nedkylning av 2.7 liter vatten blev cirka 1,5 A. Vid kylhållning var strömmen 0,8 A. Det
innebär ca 16 Ah per dygn.
7. Elbudget ombord
Exempel på behovet av ström under ett dygn eller vad som batteriet kan behöva avge av sin
laddning under detta dygn. Var och en får göra en tabell som passar de egna förhållandena
Förbrukare
Kylskåp av
Strömstyrka Tid i Kylskåp med
drift kompressor
termoelektrisk typ
per
dygn Laddningsförbrukning Laddningsförbrukning
Kylskåp.
Nedkylning
Drift, se not
2 tim x 4 A = 8 Ah
22 timx0,2 x 4 A=18 Ah
6 tim x 4A= 24 Ah
18 timx0,9x4 A= 65Ah
Värmare,
eldriven
2A
8 tim
16 Ah
16 Ah
Lanternor , 2
styck
3A
4 tim
12 Ah
12 Ah
Radio och
0,3 A
navinstrument
12
tim
4 Ah
4 Ah
Belysning 3 x
3 tim
8 Ah
8 Ah
2,4 A
10 W
Övrigt
0,5 A
12
tim
Summa
6 Ah
6 Ah
72 Ah
135 Ah
Not: Då kylskåpet är kallt ser dess termostat till att elströmmen slås till och från allt efter
behov. I tabellen anges talen 0,2 och 0,9. Det är exempel på den bråkdel av tiden som
elströmmen är tillslagen.
Om man i det ena fallet ovan gör av med laddningen 72 Ah på ett dygn, och ej kan ladda
batterierna under detta dygn, så behöver man förbrukningsbatterier märkta med en
sammanlagd kapacitet förslagsvis överstigande 100 Ah. Detta därför att åldrade batterier
märkta med kapaciteten 100 Ah ej längre kan lagra så mycket som 100 Ah, ej heller kan man
vara säker på att batteriet var fulladdat vid dygnets början.
I det andra fallet åtgår 135 Ah varför en sammanlagd batterikapacitet på ca 180 Ah föreslås.
Den som ej kan ladda batterierna på två dygn med exemplens förbrukning ovan, behöver
dubbelt så mycket batterikapacitet, o s v.
Det är ej acceptabelt att ligga i en hamn och ladda batterierna med en bullrande och
stinkande motor.
Situationen kan förbättras genom att man har solceller som underhållsladdar batterierna. Där
finns många amperetimmar att hämta per dygn beroende på storlek och vädertyp.
Beträffande batteriladdning se På Kryss och Till Rors nr 2/1999 eller på Internet
www.sxk.se/tekniska .
Beträffande båtvärmares strömförbrukning se På Kryss och Till Rors nr 1/1998 eller på
Internet www.sxk.se/tekniska .
8. Marknadsöversikt
Vad finns på marknaden? Det finns mycket att välja på antingen man bygger själv eller köper
en färdig anläggning.
I uppställningen nedan har endast de vanligare boxarna och skåpen tagits med, dvs de med
volymer mellan ca 10 till 90 liter. Gasol- och ammoniakdrivna båtkylskåp har heller inte
tagits med då de är ganska sällsynta och inte tillverkas längre.
Figur 4. Tabell över kylboxar på marknaden
Benämning
Supercool CB20ACD
Speciellt
Bärbar, god
isolering, ACD
Kyl Volym Pris
metod liter kronor
T
20
Tillverkare
5 295 Supercool AB
Supercool CB20MCD
Bärbar, god
isolering, ACD
T
20
4 970 Supercool AB
Tropicool Classic
TC07-UG
Bärbar, ny
design
T
7
1 195 WAECO Svenska AB
Tropicool Classic
TC15-UG
Bärbar, högre
verkningsgrad
T
15
1 495 WAECO Svenska AB
Tropicool Classic
TC18-UG
Bärbar, högre
verkningsgrad
T
18
1 695 WAECO Svenska AB
Tropicool Classic
TC32-UG
Bärbar, högre
verkningsgrad
T
32
2 275 WAECO Svenska AB
COOLMATIC FF20
Bärbar, 3vägsgångjärn
K
20
5 995 WAECO Svenska AB
COOLMATIC FF30
Bärbar, 3vägsgångjärn
K
30
6 650 WAECO Svenska AB
COOLMATIC FF40
Bärbar, 3vägsgångjärn
K
40
6 950 WAECO Svenska AB
COOLMATIC FF70
Bärbar, även
240V
K
70
10 300 WAECO Svenska AB
COOLMATIC CB36
För inbyggnad,
rostfri insida
K
36
6 225 WAECO Svenska AB
COOLMATIC CB40
För inbyggnad,
rostfri insida
K
40
6 225 WAECO Svenska AB
COOLMATIC CCF18
Bärbar, kompakt
K
18
4 595 WAECO Svenska AB
COOLMATIC CCF35
Bärbar,
belysning, 12V,
24V, 230V
K
33
6 500 WAECO Svenska AB
COOLMATIC CCF40
Bärbar,
belysning, 12V,
24V, 230V
K
40
6 980 WAECO Svenska AB
Frigocar 22
Aggregatet i
locket
T
22
995
Kyl/värmebox 10,5
l
Bärbar
T
10
498 Agent Biltema
Kyl/värmebox 18 l
Bärbar
T
18
598 Agent Biltema
Kyl/värmebox 26 l
Bärbar
T
36
998 Agent Biltema
.
Isotherm 1261
Bärbar, kylack,
belysning
K
26
6 500 Thermoprodukter AB
Isotherm1510
Bärbar, kyl/frys,
fläktkyld komp,
bel
K
50
7 950 Thermoprodukter AB
MarinCool 85
Vattenkyld
T
85
PowerFridge
"Click-on" hjul,
även gasol i 190
gr flaska
A
35
3 750 Electrolux
Electrolux RC 180
Bärbar
T
18
1 200 Electrolux
Electrolux RC 600
Bärbar
T
30
2 050 Electrolux
Electrolux RC 210
Bärbar
T
21
1 025 Electrolux
Electrolux RC1500
Bärbar kyl, fritt
energival
A
21
3 150 Electrolux
Electrolux RC1600
Bärbar kyl, fritt
energival
A
35
3 300 Electrolux
Electrolux F 400
Bärbar fys, fritt
energival
A
39
6 000 Electrolux
"Fritt energival" betyder drift på 12V,
230V eller gasol.
ACD betyder smart elektronik.
Benämning
Speciellt
10 800 Electrolux Origo AB
A= Absorption
K=Kompressor
T=Termo-elektriskt
Kyl Volym Pris
metod liter kronor
Tillverkare
Figur 5. Tabell över kylskåp på marknaden
KylVatten- Volym Pris
Tillverkare
princip kylning liter
kronor
Benämning
Speciellt
Supercool
VS40-MCD
.
T
Nej
38
4 740 Supercool AB
Supercool
VS40-ACD
.
T
Nej
38
5 848 Supercool AB
COOLMATIC
RA-40
Kylackumulator
K
Nej
40
6 675 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
RA-60
Kylackumulator
K
Nej
56
7 990 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
RA-80
Kylackumulator
K
Nej
80
8 460 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
RD 040F
Direktevaporator
K
Nej
40
5 980 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
RD-050B
Direktevaporator
K
Nej
48
6 475 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
RD-065B
Direktevaporator
K
Nej
65
7 580 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
RD-080B
Direktevaporator
K
Nej
80
7 800 WAECO Sv. AB
Isotherm 1421
Frysfack
K
Nej
42
5 950 Thermoprodukter
Isotherm 1491
Frysfack
K
Nej
49
6 750 Thermoprodukter
Isotherm 1493
ASU
Frysfack,
kylmagasin
K
Nej 1)
49
7 950 Thermoprodukter
Isotherm 1655
Frysfack
K
Nej
65
7 600 Thermoprodukter
Isotherm 1653
ASU
Frysfack,
kylmagasin
K
Nej 1)
65
8 800 Thermoprodukter
Isotherm 1851
Frysfack
K
Nej
85
8 300 Thermoprodukter
Isotherm 1853
ASU
Frysfack,
kylmagasin
K
Nej 1)
85
9 500 Thermoprodukter
Nej 1) betyder fläktkyld kompressor. K=Kompressor. T=Termoelektriskt.
Benämning
Speciellt
KylVatten- Volym Pris
Tillverkare
princip kylning liter
kronor
Figur 6. Tabell över byggsatser på marknaden
Benämning
Speciellt
Kyl- Vatten- Dim. för
Pris
metod kylning
max.
kronor
kylvolym
liter
Tillverkare
Supercool
LK33-ACD
Smart elektronik
T
Nej
80
3 995 Supercool AB
Supercool
LK33-MCD
Spänningsövervakning
T
Nej
80
2 695 Supercool AB
TROPICOOL
TU-6AS
Spänningsövervakning
T
Nej
50
3 450 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
CU 54 VD 07
Oval evaporator
K
Nej
130
4 960 WAECO Sv. AB
COOLMATIC
CU 85 VD 15
Fläktevaporator
K
Nej
250
6 485 WAECO Sv. AB
Isotherm
Classic
Compact 2001
Mont i bef skåp/box
K
Nej
125
5 250 Thermoprodukter
AB
Isotherm
Classic
Compact 2301
Mont i bef skåp/box
K
Nej
150
6 150 Thermoprodukter
AB
Isotherm
2051SP
Mont i bef skåp/box
K
Ja
125
7 100 Thermoprodukter
AB
Isotherm
2351SP
Mont i bef skåp/box
K
Ja
150
7 600 Thermoprodukter
AB
Isotherm 3201
ASU
Kylmagasin
K
Nej
125
8 900 Thermoprodukter
AB
Isotherm 3251
ASU SP
Kylmagasin
K
Ja
125
10 800 Thermoprodukter
AB
MarinCool Kit
.
T
Ja
85
8 000 Electrolux Origo
AB
TE60
Mont i bef skåp/box
T
Nej
TE80
Mont i bef skåp/box
T
Nej
2 595 KMP
.
100
3 580 KMP
Nej 1) = Fläktkyld kompressor. ASU = Automatisk Speed Up. T= Termoelektriskt. K= Kompressor
Benämning
Speciellt
Kyl- Vatten- Dim. för
Pris
metod kylning
max.
kronor
kylvolym
liter
Tillverkare
Skåp och boxar finns hos välsorterade båttillbehörsfirmor som till exempel Byggplast och
Båtprylar, Watski och Erlandsons Brygga.
9. Är vi bortskämda
Det går utmärkt att klara livhanken ombord utan kyla tack vare alla utmärkta konserver som
finns. Kölsvinet - i den mån det finns på moderna båtar - ger på högsommaren ett
förvaringsutrymme med en maxtemperatur på c:a 20 grader. För högt för njutbart öl; kött och
fisk klarar sig en eller annan dag, rotfrukter betydligt längre. Ägg är naturligt förpackade och
håller sig en vecka eller mer.
På längre turer blir dock konservbaserad mat lätt enformig - och så var det andra drycker som
inte kommer till sin rätt när de är ljumma. Vi har blivit bortskämda med de möjligheter våra
kylskåp och frysar ger - att inte bara äta för att överleva utan för att må gott.
Något får vi kosta på oss för denna lyx - en investering från någon tusenlapp till många tusen i
en kylanläggning av något slag - plus en trolig uppgradering av elsystemet ombord. Som
framgår av ovanstående är möjligheterna många och det bör vara möjligt att välja en
anläggning som passar både båt och kassa.
10. Tillägg 2000-05-18
KYLIGA FAKTA Denna notis är kopierad från På Kryss nr 4/2000.
l På Kryss nummer 212000 hade vi en artikel om kyla och kylskåp ombord. Thermoprodukter
i Kalmar tycker det var en bra artikel men vill framhålla att det testade lsostar-kylskåpet är ett
tio år gammalt kylskåp, vilket ej framgick. Mycket har förstås hänt sedan dess. lsotar-skåpet
är ersatt med ett lsotherm 42-liters kylskåp med en medelströmförbrukning på 0,6 ampere, en
minskning på hela 25 % genom dagens mer effektiva kompressorer och isolering. lnfo
Thermoprodukter 0480-150 80.
