Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
Sigtunaturen
En cykeltur i Sigtuna kan ta lång tid. Här finns goda skäl att stanna till på många platser och kanske
till och med ta några steg åt sidan till sällsamma minnesmärken och platser.
Turen går medsols utmed strandpromenaden med start och mål vid Ångbåtsbryggan där
Mälardalsleden börjar, drygt åtta kilometer.
Vägbeskrivning: Sigtunaturen
1. Ångbåtsbryggan
1. Ångbåtsbryggan
Ångbåtsbryggan är en naturlig startpunkt. År 1880 byggdes en rejäl ångbåtsbrygga här vid Breda
gränd efter stora bekymmer med fallfärdiga hamnar både vid Aludden och på Malmen. Båttrafiken
var viktig för Mälarstaden Sigtuna och när första ångbåten kom på våren hälsades den med salut
från stadens kanon och med stor publik.
1. Hamnpaviljongen
Hamnpaviljongen byggdes 1884 som hamnkontor för trafiken till ångbåtsbryggan. Sigtuna båtklubb
håller till här sedan snart 60 år tillbaka.
I området norr om hamnområdet utmed Långgatan och de båda Nygatorna låg ”tidningskvarteret”.
Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
Här utgavs Sigtuna Veckotidning och senare Sigtuna Nya Tidning och här tillverkade Alma
Anderson kola och glass.
Det ljusrosa huset vid Långgatan 2, Lindgården, var en tid ”pensionat Nilsson” för sommargäster
från Stockholm.
2. Aludden
2. Aludden
Nu går turen vidare till vänster på Varvsgatan. Passera Sigundsborg och fortsätt utmed stranden till
Aludden.
På udden låg under medeltiden Sigtuna hospital med på 1700-talet hade hospitalet flyttats till
platsen för nuvarande församlingsgården Munken. Platsen är markerad med en träskulptur.
På höger hand reser sig det nya bostadsområdet för 55-plussare på Hälleberget.
3. Roparudden
3. Roparudden
Passera idrottsplatsen vid Humanistiska läroverket och Aluddens stiliga mangårdsbyggnad.
Vid det gamla färjeläget Roparudden fanns långt in i vår tid en yrkesroddare som transporterade
resande över vattnet till Brolandet. Sväng höger upp på Ropstensvägen. Här låg tidigare ett glasbruk
som tillverkade berömda blå flaskor till hårvatten från Uppsala.
Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
4. Sigtunastiftelsen
4. Sigtunastiftelsen
Sväng höger på Manfred Björkquists allé med namn efter Sigtunabon och den berömde
Stockholmsbiskopen som aldrig blev prästvigd. Han skapade på kort tid Sigtunastiftelsen 1917, ett
kristet kurscentrum, lite längre fram på vänster sida.
5. Runstigen
5. Runstigen
Där Stora gatan möter svänger du vänster på S:t Persgatan och sedan omedelbart till höger på
Prästgatan. Till vänster ses ruinen efter den gamla biskopskyrkan S:t Per.
Första gatan till vänster är Runstigen, gamla utfarten mot norr från Sigtuna. Två runstenar står på
sin ursprungliga plats. Ristningen på det jordfasta blocket berättar om medlemmar i det handelsgille
som verkade i Sigtuna i skarven till 1100-talet.
Prästgatan döljer en medeltida stenlagd processionsväg mellan kyrkorna S:t Per och S:t Olof.
I stan finns elva informationstavlor som berättar om Sigtunas medeltida stenkyrkor från den tid när
landet kristnades.
6. Sockenstugan och Edlings villa
Vid Mariakyrkan svänger du in på Olofsgatan. Söder om Mariakyrkan låg dominikanermunkarnas
konvent och klosterbyggnad. Gustaf Wasa rev klostret under reformationen och tog teglet till sina
Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
slottsbyggen i Svartsjö och Venngarn.
Ge akt på tornet till vänster om kyrkporten. Här höll Predikarebröderna mässa för de Sigtunabor
som inte rymdes i kyrkan på marknadsdagar. Nu är fönstret igenmurat.
6. Sockenstugan
På vänster sida av Olofsgatan ligger Sockenstugan, numer lokal för Sigtuna hembygdsförening.
Huset byggdes 1865 som fattigstuga. På berget bakom stod en av Sigtunas många kvarnar, därav
namnet kvarnberget.
6. Edlings villa
Bakom S:t Lars ruin ses en slottsliknande byggnad. Byggherren hette Emil Edling och ville ha ett
hus i argentinsk stil. Huset såldes senare på exekutiv auktion och blev ett privat sjukhem, ”Hemmet
för sinnessjuka”.
Under 1930-talskrisen såldes hemmet till Sigtuna stad som använde byggnaden för sin
drätselkammare åren 1936 till 1971. Fortfarande kallas huset för Villan eller Stadshuset.
7. Viby by
7. Viby by
Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
På Uppsalavägen går färden mot norr förbi det nya bostadsområdet Pilsbo. Efter andra rondellen
finns en cykel- och promenadväg till höger om stora vägen. Följ den fram till bilvägen mot
golfbanan. Vid modellflygarnas fält svänger du höger och kommer strax till Viby by, en av de få
oskiftade byarna från 1700-talet.
Byn låg under Venngarns slott och undgick därför att splittras vid såväl storskiftet som laga skiftet.
På höjden till vänster finns en platå där cisterciensermunkarna hade sitt 1100-talskloster.
En avstickare norrut över golfbanan till Venngarns slott är på cirka två kilometer. Strax intill
infarten till golfklubben hittade en pojke en silverskatt år 1789.
Vid utfarten mot Sigtuna finns en p-plats. Där går en stig till vänster ut på utkiksberget. Här finns
grillplats och på försommaren kan man lyssna på rördrommens brölande i vassarna nedanför.
8. Garnsviken
Cykelvägen fortsätter under Märstavägen. I backen ner mot slutmålet Färjestadsbron, strax före
torpet Rosendal, går en skyltad stig för Upplandsleden till Garnsviken. Vid vattnet markerar en
spännande runsten tilläggsplatsen för färjläget under vikingatid.
På Tilslandet på andra sidan vattnet finns ytterligare två runstenar som markerar den gamla rid- och
vandringsleden från Sigtuna mot Odensala och Roslagen.
9. Färjestadsbron
9. Färjestadsbron
Till vänster ses Färjestadsbron. Där fanns tidigare en färjeförbindelse över näset mellan Skarven
och Garnsviken. Troligen fanns en bro redan på medeltiden, Tilesundsbron, som namnges i
Upplandslagen 1296. Även en medeltida bro är omskriven, men ersattes av färja på 1500-talet.
I novellen Målaren i boken Törnrosens bok IV berättar Carl Jonas Love Almqvist om överfart med
färja mellan Tilslandet och Sigtuna.
År 1835 byggdes en svängbro i trä på starka granitfästen som ses än i dag vid Röda stugan. Här
bodde brovakten som tog avgift av resande.
Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
10. Stora och Lilla Snörin
10. Lilla Snurrin
Cykel- och promenadvägen går ut på en strandbro. Till höger ses Stora och Lilla Snörin eller
Snurrin, som platsen kom att heta efter den krog som låg här. I husen bodde genom åren krögare,
skomakare, hovslagare, skollärare, en rådman, skeppare och ett par konstnärer. Här var barnhem
och Sigtunas första samrealskola, en föregångare till före detta Sigtunaskolan.
10. Stora Snurrin
11. Gunnar Ekelöfs villa
11. Gunnar Ekelöfs villa.
Vi följer strandlinjen och raden av ursprungliga byggnader som alla moderniserats på den så kallade
Malmen på höger sida. På malmen bodde både fattigfolk och hantverkare.
Många av gårdarna har spännande namn som berättar om gamla tider och dem som bodde här vid
sjösidan söder om Malmgatan. Här fanns salpetersjuderiet vid Blackan, Komötet och Sjöstugan med
sin yrkesfiskare, familjen Arvid Drakes sommarhus Sjögården vid Jakobs gränd med ett litet lusthus
Text: Åke Ekdahl, Foto: Arne Ohlsson
i tomthörnet.
I ett gult hus med gaveln mot sjön bodde författaren och akademiledamoten Gunnar Ekelöf sina tio
sista år till 1968. Den stora bryggan heter Malmbryggan och var Sigtunas medeltida hamnplats.
Husen närmast efter är bryggeriet och garveriet.
12. Badhusbryggan
12. Badhusbryggan
Vi kommer nu fram till Badhusbryggan vid minigolfbanan. Där låg kallbadhuset längst ut på piren
med klappbryggan 1923 till 1941. Badhuset hade både herr- och damavdelning med en bassäng i
mitten. Till höger öppnar sig Borgmästarängen upp mot Mariakyrkan. I nedre kanten på ängen låg
varmbadhuset fram till 1927.
Observera förbudet att cykla på strandpromenaden här. Följ istället Strandvägen väster ut förbi det
snart 100-åriga Stadshotellet fram till målet vid Ångbåtsbryggan.
