Bilaga 2
Styrelsens syn på samverkansavtalet
Vi anser att ett avtal med nio olika parter inblandade och ett avtal som skall reglera en investering på
sammanlagt cirka 60 milj kr och löpa till den 31 dec 2023 måste utformas som ett affärsavtal och med
den tydlighet som sådan verksamhet kräver, inte som ett samarbetsavtal där man löser problemen
efter hand.
Generellt är samverkansavtalet ett bristfälligt utformat juridiskt dokument som kan leda till
tolkningstvister i en framtid. Kommunen anser inte att det finns anledning att låta en avtalsjurist
granska det. Vi anser att ett avtal som skall sträcka sig till den 31 dec 2023 måste kunna tolkas rätt av
helt oberoende partsföreträdare.
Det finns en del att önska när det gäller innehållet också, alltså förhållanden som är till vår nackdel
eller som saknas. De viktigaste är:
Föreningen åläggs att vid byggnationen av det av kommunen ägda stamnätet
på ideell bas svara för finjustering av ledningsdragning, tillståndsfrågor med
markägare och länsstyrelse, administration, logistik och praktisk handräckning
samt kontroll och uppföljning av entreprenörer.
Uthyrning av fiberkapacitet i föreningsnätet, med därpå följande intäkter,
ligger utanför föreningens kontroll.
Föreningen åläggs att ta ut en nätavgift av medlemmarna för att täcka det
kommunala bolagets verkliga kostander för bolagsadministration, finansiering
av stamnät, drift och underhåll. Bolaget skall vara självfinansierat. Finns inga
intäkter landar alla kostnader på medlemmarna. I kostnaderna ligger ränta och
amortering på det lån som kommunen gett till bolaget för att kunna bygga
stamnätet. Det finns ingen uppskattning från kommunen om hur stora de
verkliga kostnaderna kan bli för det kommunala bolaget. Man har talat om att
det kommer att ta många år innan bolaget går med vinst. Det finns dock en
utfästelse som innebär en nätavgift på 100 kr första året. ”Därefter fastställs
årligen en ny summa baserat på verkliga kostnader och intäkter.”
Stamnät och föreningsnät har för utomstående aktörer ett värde på marknaden
för den som vill nå ett antal kunder. Stamnätet har ett värde i sig självt medan
det är mer tveksamt om enbart ett föreningsnät har något värde.
Föreningen har bara rätt att sälja sitt nät till annan förening eller till kommunens
nätbolag. Priset lär bli därefter.
Kommunens nätbolag förbinder sig att inte sälja stamnätet till utomstående
utan att först erbjuda det till föreningarna gemensamt, men till marknadspris.
Om föreningarna skulle köpa stamnätet har vi krävt, men utan framgång, att få
göra avräkning för de amorteringar som ligger i nätavgiften och avser det
lån som används för att bekosta stamnätsutbyggnaden. Annars blir följden att vi
betalar stamnätet två gånger. Å andra sidan kan föreningarna inte vinna en
sådan ”budgivning”. Aktören på marknaden kan alltid ta ut överpriset genom att
höja näthyran till abonnenterna, d v s föreningarnas medlemmar. Utfästelsen
att få köpa stamnätet är alltså inget värd.
Helt utanför föreningarnas kontroll ligger en eventuell försäljning av hela
bolaget. Det är en fråga för politikerna och den frågan har vi inte trots krav fått
reglerad alls.
