2010-04-16
Utan mörker inga ägg?
Att ljuset är av stor betydelse för att vi skall få en höna som mår bra och producerar bra vet vi av erfarenhet. Vikten av rätt belysning och vad som är en ”bra” belysning i ett värphönsstall har flera gånger diskuterats i Fjäderfä. Men frågorna är ändå många. Varför börjar hönan värpa när vi ökar antalet ljustimmar? Varför kan man minska antalet ägg på spalt genom att tända tidigare eller släcka senare i stallet? Är fönster den optimala dagsljuskällan och varför kan höns sluta värpa trots att de har långa perioder av ljus? Man brukar tala om djuröga. Men som bekant avses då inte hönans öga utan människans sinne, “öga” för djuret. Här demonstreras kontakten mellan djur och människa av Magnus Bertilsson på Asketorps gård. Foto: Sven Secher Ett stort öga Jämfört med människor så har höns betydligt större ögon, där den sammanlagda vikten till och med överskrider vikten av hjärnan! Ögonens placering på var sin sida av huvudet, ger hönsen ett bra vidvinkelseende, vilket gör att de snabbt kan uppfatta faror som kommer från sidorna. Däremot gör placeringen av ögonen att hönsen är sämre på att bedöma avstånd, jämfört med människan. Hönsen använder ett öga i taget för att undersöka saker i sin närhet. Hönan har ett övre och ett undre ögonlock, men till skillnad från oss så använder hon inte ögonlocken för att blinka. För detta ändamål har hon en genomskinlig blinkhinna som rör sig horisontellt över ögat. Upplever en annan värld än vi människor Hönan ser ett brett färgspektrum, vilket omfattar från kortvågigt ultraviolett ljus till långvågigt infrarött ljus. Ljuset når hjärnan via syncellerna i ögat, men även via särskilda celler direkt i hjärnan, om ljustyrkan överskrider 4 lux. Ljuset uppfattas av två typer av synceller i ögat. Stavar som bidrar till syn i mörka miljöer, och tappar som bidrar till syn i ljusa miljöer. Liksom oss människor har höns tre olika typer av tappar, som uppfattar färgerna lila/blått, grönt och rött och som tillsammans registrerar upplevt ljus som vitt. Men till skillnad från människan så har fåglar även en fjärde stavsort som registrerar ultraviolett ljus. Hönsen uppfattar därför troligen dels färger annorlunda jämfört med oss, dels ljuskällor betydligt ljusare än vi. Detta gör att vår mätenhet för ljusstyrka, lux, som baseras på BRANSCHORGANISATIONEN SVENSKA ÄGG
Tillsammans för ökad lönsamhet och konkurrenskraft
människans sätt att uppfatta ljus, inte kan användas rakt av för att beskriva hur hönan upplever ljusstyrkan i ett stall. Hon upplever troligen ljusstyrkan mycket starkare och man har därför tagit fram en enhet som kallas Gallilux. Denna kan dock inte i dag mätas utan bara beräknas fram. Ljuset påverkar, via hjärnan, hönans ätbeteende och hur mycket hon rör sig. I flervåningssystem har man exempelvis sett att låg ljusintensitet i stallet minskar hönans rörelse mellan sittpinnarna. Ljuset påverkar även hönans fortplantning dvs äggbildningen. Foto: SS UV‐ljusets betydelse Till skillnad från oss kan alltså höns se ultraviolett ljus. Man vet att fjäderdräkten reflekterar UV‐ljus vilket troligen bidrar till identifieringen av olika individer i flocken. Här kan man fundera över vilken inverkan det får på flockdynamiken i våra hönsstallar med artificiell belysning, eller där UV‐ljuset filtreras bort då dagsljuset passerar glasrutor, jämfört med höns som har tillgång till UV‐ljus via utevistelse. Man har också sett att stressnivån sjunker hos höns som hålls i stallar där man kompletterar belysningen med UV‐ljus. UV‐ljus stimulerar också bildning av D‐vitamin som har stor betydelse för kalciumupptaget i tarmen och därmed skalbildningen. De inre klockorna I hjärnan finns två typer av ”klockor”, som ställs efter dagslängden. Dels en klocka som håller reda på årstiden, dvs långa dagar innebär vår och sommar och därmed fortplantning, och dels en klocka som håller ordning på dygnet, och därmed äggbildningen. Foto: SS Årsklockan Våra värphöns härstammar ju från den röda djungelhönan och i naturen gäller det att fortplanta sig under optimala förhållanden när det finns gott om mat, vilket det gör på vår och sommar. Inom den kommersiella äggproduktionen simulerar vi detta med hjälp av ljusprogram. När vi gradvis ökar antalet ljustimmar i samband med insättningen kommer detta att tala om för hönans hjärna att det är vår, vilket i sin tur stimulerar tillväxt av BRANSCHORGANISATIONEN SVENSKA ÄGG
Tillsammans för ökad lönsamhet och konkurrenskraft
äggstock och äggledare. Så länge dagarna är långa kommer äggbildningen att fortsätta tills den vilda fågeln har uppnått ett lämpligt antal ägg att ruva. Inom äggproduktionen innebär det att vi får en kontinuerlig äggproduktion så länge ”dagslängden” bibehålls. I naturen kommer fågelns hjärna att så småningom sluta reagera på de långa dagarna och äggledaren tillbakabildas. Detta är naturens sätt att förhindra att ungar kläcks för sent på sommaren, och därmed inte hinner växa till sig innan hösten kommer. Samma fenomen har påvisats till viss grad på slaktkyckling men på värphönssidan är det betydligt mindre utbrett, troligen som följd av den intensiva selektionen för äggproduktion. Frågan är vad som kommer att hända då vi går mot allt längre produktionsperioder. Dygnsklockan När det börjar skymma och bli mörkt kommer hjärnan att signalera detta till kroppen genom att bilda ett signalämne, hormon, som kallas melatonin. Bildningen av melatonin pågår under hela den mörka dygnsperioden, för att sedan klinga av när det blir gryning och ljust. Tiden det bildas melatonin ger oss, liksom hönan en uppfattning om dagslängden. Studier indikerar också att melatonin stimulerar hönsens REM sömn, det vill säga drömsömn. Skymning – startsignal för äggbildning Även om det är den ökande dagslängden som startar upp hela äggproduktionen, så är det skymningen och den mörka perioden av dygnet som startar varje äggbildningscykel. Starten för bildningen av melatonin i samband med skymningen är nämligen startsignalen för äggbildningscykeln varje dygn. Melatoninet kommer att stimulera signalerna för avlossningen av en äggula från äggstocken. Signalen för ägglossning sker därför alltid under den mörka dygnsperioden. Cirka 4‐6 timmar efter ägglossningssignalen kommer äggulan att släppa från äggstocken och påbörja färden genom äggledaren, och ungefär ett dygn senare värps ägget. Foto: SS Tidpunkten för när ägget värps kan därmed regleras genom att styra tidpunkten för skymning. Problemet med ägg som läggs på spalten förknippas ofta med att tidpunkten för värpning infaller tidigare än när ljuset tänds i stallet. Hönan hinner/hittar helt enkelt inte till redet när det är dags att värpa. Ett vanligt sätt att lösa detta är att tända ljuset lite tidigare så hönan kan ta sig till redet i tid. Ett annat sätt att lösa detta problem skulle alltså kunna vara att fördröja skymningen på kvällen. Då kommer signalen för ägglossning att infalla lite senare på natten och därmed även värpningen av ägget ett dygn senare. BRANSCHORGANISATIONEN SVENSKA ÄGG
Tillsammans för ökad lönsamhet och konkurrenskraft
Frågorna var många i inledningen av denna artikel och jag hoppas att denna summering av ljusets roll i hönans funktion i viss mån besvarar varför belysningen i våra stallar är så viktig. Vissa aspekter är självklara andra kanske är mindre självklara. Klart är dock att med rätt ljus har vi goda förutsättningar att få en höna som mår bra och producerar bra. Alexandra Hermansson Produktionsutvecklare Svenska Ägg BRANSCHORGANISATIONEN SVENSKA ÄGG
Tillsammans för ökad lönsamhet och konkurrenskraft
