Kroppens blodsystem
Sambandet mellan
Hjärtat
Lungorna
Matspjälkningen
Kroppens blodsystem
Hjärtat
Lungorna
Matspjälkningen
Hjärtat
Övre hålven
Höger förmak
Undre hålven
HJÄRTA & KÄRL
Ett hjärta hos ett foster slår sina första slag bara
några veckor efter befruktningen.
Det fortsätter sedan hela livet att förse kroppen
med syresatt blod och näringsämnen.
Dag som natt arbetar hjärtmuskeln, utan behov
av någon längre vila än den mellan hjärtslagen.
Hjärtat anpassar sig efter kroppens behov och
kan vid fysisk aktivitet, stress eller hot, kraftigt
öka sin pumpförmåga
Hjärtat
Lungartär
Höger förmak
Höger kammare
Lungartär
Hjärtat består av fyra hålrum:
Två kammare och två förmak och ett sinnrikt
system av klaffar som hindrar blodet från att
pumpas i fel riktning..
Höger kammare pumpar ut blodet i
lungkretsloppet där det syrefattiga blodet
syresätts igen.
Vänster kammare pumpar sedan ut det syresatta
blodet i den stora kroppspulsådern
Hjärtat
Lungartär
Aorta
Lungartär
Lungvener
Höger förmak
Vänster förmak
Vänster kammare
Höger kammare
VANLIGA HJÄRTSJUKDOMAR
Hjärtats sjukdomar beror i stor utsträckning på
mekaniska problem som ger upphov till nedsatt
pumpförmåga (hjärtsvikt) eller problem i hjärtats
elektriska retledningssystem (arytmi).
Med åldern ökar även risken för
kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp och
hjärtinfarkt.
Kroppens blodsystem
Hjärtat
Lungorna
Matspjälkningen
KROPPENS
TRANSPORTSYSTEM
Blodomloppet är kroppens transportsystem.
Tack vare blodomloppet, som även kallas
cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt
olika hormoner och signalsubstanser föras runt i
kroppen.
Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de
olika ämnena.
Blodet för även bort avfall som bildats vid
ämnesomsättningen
Om alla blodkärl i hela kroppen sattes ihop
till ett enda skulle detta sträcka
sig 4000 mil – ett helt varv runt jorden.
Ett sådant kretslopp kräver ett starkt
hjärta.
Varje sekund skickas blodet runt i hela din
kropp för att nå minsta cell med
livsnödvändigt syre, näring och för att
frakta bort avfallet.
Lungorna
Alveoler (lungblåsor)
Luft andas in via mun och
näsa
Luftvägar
Varje dag andas en människa i vuxen ålder
omkring 20 000-25 000 andetag .
De flesta andetag innehåller drygt en halv liter
luft men vid ansträngning kan såväl
andningsfrekvensen som andningsvolymen öka
kraftigt.
Lungorna
Blod som hämtat syre i lungblåsan
Alveoler (lungblåsor)
Luft
Syrefattigt blod från hjärtat
Det huvudsakliga syftet med andning är att
tillgodose behovet av syre hos kroppens organ.
Syret transporteras ut i kroppen med de röda
blodkropparna och slaggprodukten koldioxid
transporteras på samma vis tillbaka till lungorna
och överförs via lungblåsorna, alveolerna, till
utandningsluften.
Alveol
(lungblåsa)
Syrefattigt blod
Koldioxid lämnar blodet
Alveol
(lungblåsa)
Syrerikt blod går mot hjärtat
Syret i inandningsluften
tas upp av blodet
Alveolerna är hundratals miljoner till antalet och
är organiserade längst ut i lungträdet som små
druvklasar.
På så vis ökar kontaktytan mellan
inandningsluft och lungans kärlträd.
Hos en vuxen människa motsvarar den
sammanlagda ytan av lungblåsorna en lika stor
areal som en badmintonplan.
NÄSA
NÄSAN FILTRERAR OCH VÄRMER LUFTEN
Näsan består av både brosk och ben.
Om man känner på näsan märker man var
gränsen mellan det hårda benet och det mjukare
brosket går.
Inuti näsan finns en skiljevägg som delar upp
hålrummet i två halvor.
De båda näsborrarna leder in i respektive halva.
Alldeles innanför öppningarna sitter hårstrån
som fungerar som ett grovt luftfilter.
På sidoväggarnas insidor finns tre näsmusslor
av ben som hänger ner i hålrummet.
Golvet i näshålan är samtidigt tak i munhålan.
Bakåt har näshålan direktförbindelse med
svalget.
Näsans insida täcks av en slemhinna med
flimmerhår.
MÅ PARTIKLAR I NÄSAN
Små partiklar som ändå kommer in i näsan
fastnar i slemmet och förs ner till svalget med
hjälp av flimmerhåren.
Slemhinnan är dessutom viktig för att göra
inandningsluften fuktig.
Luften värms också upp i näsan.
Det sker tack vare ett nätverk av små blodkärl
som ligger under slemhinnan. Kärlen finns
framför allt runt näsmusslorna.
I näsan filtreras och värms luften
BIHÅLORNA
Bihålorna gör skallen lättare
Bihålorna ligger i nära anslutning till näsan och
har förbindelse med näshålan genom smala
gångar.
Bihålorna består av håligheter i skallens ben,
som invändigt är täckta med samma typ av
slemhinna som finns i näshålan.
SVALGET
Det hålrum som finns bakom munhålan och näshålan
och som fortsätter ner till matstrupen och
struphuvudet kallas svalget.
Här korsas vägarna för luft och föda.
Svalgets översta del är täckt med samma slemhinna
som finns i näshålan och bihålorna, medan den nedre
delen har en lite mer motståndskraftig slemhinna för
att tåla slitage från mat och dryck.
I svalgets översta del mynnar de båda
örontrumpeterna från mellanörat.
Långt bak i svalget hänger en flik av hud som kallas
gomspenen.
STRUPHUVUDET
Struphuvudet består av flera broskdelar som
tillsammans bildar ingången till luftstrupen.
Man kan känna struphuvudet på halsen, och det
är mest framträdande hos män.
Broskdelarna hålls på plats med hjälp av
ledband, och med hjälp av små muskler kan
brosken röra sig i förhållande till varandra.
Struphuvudet hänger i en bred bindvävshinna
som är fäst i tungbenet.
STRUPLOCKET
En flik som kallas struplocket täcker delvis
ingången till struphuvudet.
När man sväljer lyfts struphuvudet och
tungbenet, och struplocket lägger sig som ett
skydd över struphuvudet.
Därmed hindras maten från att komma i fel
strupe, det vill säga att komma ner i luftstrupen
istället för i matstrupen.
STÄMBANDEN SKAPAR LJUD
Inuti struphuvudet sitter de båda stämbanden utspända.
De är elastiska och spänns och slappas av när brosken rör
sig.
Det leder till att springan mellan stämbanden öppnas och
stängs.
När springan är öppen kan luft passera ner i luftstrupen.
De ljud som utgör rösten uppstår när luft pressas genom
struphuvudet och sätter stämbanden i svängning.
Även luften börjar svänga och ljudet förstärks av
hålrummen i bröstkorgen, svalget, munnen, näsan och
bihålorna.
Orden formas sedan med hjälp av kinderna, tänderna,
läpparna och tungan.
När stämbanden svänger skapas ljud.
LUFTSTRUPEN
Från struphuvudet fortsätter luftstrupen ner genom
bröstkorgen alldeles framför matstrupen.
Luftstrupen är drygt tio centimeter lång.
Den delar sedan upp sig till två stora luftrör som går in i
varsin lunga.
Luftstrupens vägg är uppbyggd av hästskoformade
broskringar som är staplade ovanpå varandra.
De förenas med hjälp av bindväv och glatt muskulatur.
Invändigt är luftstrupen klädd med samma typ av
slemhinna som finns i resten av andningsvägarna.
Eftersom slemhinnan har små flimmerhår på sin yta kan
skräp som kommer ner i luftstrupen eller luftrören
transporteras bort av flimmerhåren.
LUFTSTRUPEN DELAR UPP SIG TILL TVÅ STORA LUFTRÖR SOM GÅR IN I VARSIN LUNGA. INUTI LUNGORNA
FORTSÄTTER LUFTRÖREN ATT DELA UPP SIG TILL ALLT MINDRE FÖRGRENINGAR. DE STÖRRE
FÖRGRENINGARNA INNEHÅLLER BROSK FÖR ATT HÅLLA RÖREN UTSPÄNDA. LÄNGST UT I LUNGVÄVNADEN
SLUTAR DE TUNNA LUFTRÖRSFÖRGRENINGARNA I LUNGBLÅS
ANDNINGEN
Normalt andas man genom näsan.
Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks.
Brösthålans volym ökar.
Det gör att trycket inuti lungsäckarna sjunker och
lungorna utvidgas.
Luft sugs in i lungorna och når så småningom
lungblåsorna.
När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat
brösthålan.
På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften
passivt ut ur lungorna.
Vid varje andetag strömmar ungefär en halv liter luft in i
lungorna och lika mycket ut ur dem.
När man vilar andas man ungefär tolv gånger varje minut.
Om man anstränger sig andas man även genom
munnen.
Fler muskler kopplas in så att bröstkorgens
volym ökar ännu mer vid inandningen.
Vid utandningen hjälper även bukväggens
muskler och mellangärdet till att pressa ut luften
ur lungorna.
Vid ansträngning andas man oftare än vid vila,
och man drar in mer luft vid varje andetag.
Andningen kan öka till över 100 liter per minut.
IN OCH UTANDNING
In- och utandningen styrs av signaler som
kommer från andningscentrum i förlängda
märgen.
Olika reflexer reglerar också andningen.
Om innehållet av koldioxid i blodet ökar, andas
man mer för att vädra ut koldioxiden.
På så sätt anpassas andningen automatiskt till
kroppens behov.
Man kan även påverka andningen med viljan och
det sker från storhjärnans bark.
Muskler i mellangärdet hjälper till vid
andningen.
LYMFSYSTEMET
Skyddar mot infektioner
Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna kunna försvara
sig mot infektioner av olika slag.
Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar
speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett
nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.
Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och
som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.
En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en del sugs upp
av lymfkärlen och bildar lymfan.
Lymfan innehåller också proteiner och vita blodkroppar.
Under ett dygn bildas 2–4 liter lymfa.
Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan.
LYMFSYSTEMETS VIKTIGASTE UPPGIFTER
ÄR ATT
bekämpa infektioner
avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till
exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller
transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet
transportera fett från tunntarmen till blodet i form av
små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen.
Till de lymfatiska organen räknas
lymfkörtlar, som också kallas lymfknutor
I LYMFKÖRTLARNA
BILDAS VITA BLODKROPPAR OCH ANTIKROPPAR, SOM FÖRSVARAR
KROPPEN MOT BAKTERIER OCH ANDRA MIKROORGANISMER.
Man kan jämföra lymfkörtlarna med ett filter.
Flera små lymfkärl går in i lymfkörteln.
När lymfan passerar genom lymfkörtelns inre
förstörs bakterier och andra främmande
partiklar.
Även tumörceller som tagit sig in i lymfvätskan
förstörs.
Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln
och går vidare i lymfsystemet
SJUKDOMAR
Flera lungsjukdomar är så kallade
folksjukdomar.
Detta innebär att de drabbar en stor andel av
befolkningen och får konsekvenser för såväl
individer som samhället.
LUNGSJUKDOMAR
Lungsjukdomar brukar beskrivas utifrån om de
orsakas av nedsatt luftflöde i luftrören
(obstruktiva lungsjukdomar som till exempel
astma och KOL)
Eller om de beror på en minskad
lungvolym/lungfunktion (restriktiva
lungsjukdomar).
ASTMA
Förekomsten av astma har gradvis ökat och i
dagsläget är omkring 7-8 procent av den vuxna
befolkningen drabbade.
Astma är en så kallad obstruktiv lungsjukdom,
det vill säga en sjukdom som orsakas av
försämrat flöde i luftrören.
Det ger upphov till svårigheter att andas och få
luft.
Symtom på astma kan exempelvis vara trötthet
och dålig kondition eller mer uttalat i form av
tydliga andningssvårigheter, pip i bröstet och
hosta.
Astma kan beskrivas på olika sätt beroende på
om det finns tydliga faktorer som utlöser anfallet
eller ej.
Barn har ofta infektionsutlöst astma. Hos vuxna
går det ibland att se en koppling till allergi,
läkemedelsanvändning, fysisk miljö eller
ansträngning.
Det vanligaste är dock att det inte går att finna
någon säker orsak till varför en person har astma
eller får ett astmaanfall.
KOL
Begreppet KOL står för kroniskt obstruktiv
lungsjukdom, vilket kan översättas med problem
med ständigt täta luftrör.
KOL är ett samlingsnamn för problem med
kronisk inflammation i luftrören som med tiden
ger upphov till kronisk luftrörskatarr (kronisk
bronkit) och så småningom också skada på
lungblåsorna.
Vid allvarlig skada på lungblåsorna uppstår
sjukdomen emfysem, vilket kan minska
lungornas kapacitet.
KOL är en sjukdom som i stor utsträckning är
förknippad med tobaksrökning.
Den som aldrig rökt, eller endast rökt en kort
period i livet, har liten risk för att utveckla KOL.
Förekomsten av KOL har ökat under de senaste
åren och sjukdomen är underdiagnostiserad.
Det vill säga många har KOL utan att veta om
det.
Den absolut viktigaste behandlingen är rökstopp.
Medicinsk behandling kan ges i syfte att vidga
luftvägarna.
Även annan läkemedelsbehandling kan bli
aktuell.
Förutom läkemedelsbehandling är det visat att
fysisk träning har en god effekt på den fysiska
presentationsförmågan hos människor som har
KOL.
Kroppens blodsystem
Hjärtat
Lungorna
Matspjälkningen
Om alla blodkärl i hela kroppen sattes ihop
till ett enda skulle detta sträcka
sig 4000 mil – ett helt varv runt jorden! Ett
sådant kretslopp kräver ett starkt
hjärta.
Varje sekund skickas blodet runt i hela din
kropp för att nå minsta cell med
livsnödvändigt syre, näring och för att
frakta bort avfallet.
Blodomloppet
Blodomloppet är kroppens transportsystem.
Tack vare blodomloppet, som även kallas
cirkulationen, kan syre, näringsämnen
samt olika hormoner och signalsubstanser föras
runt i kroppen.
Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de
olika ämnena.
Blodet för även bort avfall som har bildats vid
ämnesomsättningen.
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk
i kroppen.
De är huvudsakligen av tre slag: Artärer, vener
och kapillärer.
Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna
utvidgas de lite.
Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid
handleden. Venerna samlar upp blodet ute i
kroppen och leder det tillbaka till
hjärtat. Vid muskelsammandragningar i
armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet
pressas i rätt riktning tack vare klaffarna.
Venerna är antingen djupa eller ytliga.
Matspjälkningen
Smarrig tacos åker in i munnen
Enzym delar kolhydrater i munnen
(amylas)
Maten åker ner i magsäcken
KÖTTBULLENS VÄG
Du börjar med att stoppa en köttbulle i munnen.
Du tuggar ner den till mindre bitar med hjälp av
tänderna.
Saliven gör det lättare att tugga sönder
köttbullen.
Saliven kommer från spottkörteln och innehåller
enzymer, som sönderdelar kolhydraterna.
När du tuggat färdigt köttbullen bildas en så
kallad sväljreflex, dvs att gommen höjs och
näshålan stängs, för att maten inte ska komma
dit.
Matspjälkningen
Magsäcken
Enzymer delar proteiner en första gång
(pepsin)
Födan ligger ungefär 2-6 timmar här
Maten fortsätter sedan
ner mot tarmarna
Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)
När du tuggat färdigt köttbullen bildas en så
kallad sväljreflex, dvs att gommen höjs och
näshålan stängs, för att maten inte ska komma
dit.
Sedan fortsätter köttbullen ner via
MATSTRUPEN.
.
Matspjälkningen
I tarmarna delas resten av maten
upp av olika enzymer
Köttbullen kommer sedan ner till magsäcken.
Där den knådas
Köttbullen blandas även med en sur köttbullen
med hjälp utav muskler, som finns i magsäckens
magsaft.
Magsaften består av enzymet pepsin och
saltsyra.
Matspjälkningen
tarmarna
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas)
Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin)
Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
I köttbullen finns det proteiner och de
sönderdelas till aminosyror i magen och
tarmarna.
Enzymet pepsin sönderdelar proteinerna till
kortare kedjor av aminosyror
Aminosyrorna är mycket viktiga och hämtas av
blodet i tarmen.
Aminosyrorna förs så småningom till kroppens
celler.
Köttbullen innehåller även kolhydrater.
Det finns tre olika typer av kolhydrater.
Olika sockerarter, stärkelser och cellulosa.
Matspjälkningen
I tjocktarmen tas vätska upp
från ”maten”
Men sedan sönderdelas aminosyrorna av
enzymer.
Man kan föreställa sig enzymer som en sax som
klipper av kedjorna.
Fruktsocker och druvsocker är så kallade enkla
sockerarter.
Det innebär att de endast har en molekyl.
De enkla sockerarterna behöver inte brytas ned i
tarmarna, utan kan snabbt gå ut i kroppens blod.
Därför är det bra att t ex äta druvsocker om man
behöver energi snabbt
Den del av köttbullen som inte kommer att åka
direkt till blodet eller brytas ned, förs till
tjocktarmen.
Där tas vattnet upp av blodet.
Då blir tarmens innehåll torrare, det blir mer
fast.
Det som är kvar börjar nu bli avföring. Bakterier
tar han om avföringen..
När avföringen så småningom kommer till
ändtarmen, består avföringen av ca en tredjedel
bakterier.
I ändtarmens nedersta del får avföringen ligga
och vänta på att vi äter mera, så att ändtarmen
blir fylld.
När den väl blivit fylld drar tjocktarmen ihop sig.
Då drivs avföringen mot analöppningen
Kroppens blodsystem
Hjärtat
Lungorna
Matspjälkningen
Hur ser blodkärlen ut då?
blodkärlen
Ven med blod tillbaks hjärtat
Artär med blod från hjärtat
blodkärlen
Ven
Klaffar hindar blodet att rinna tillbaka
Muskler pressar blodet ”uppåt”
Blod in i venen
blodkärlen
Ven med blod tillbaks hjärtat
Vad är detta för ”trassel”?
Artär med blod från hjärtat
blodkärlen
kapillärer
Blodet består av blodkroppar och
blodplasma
Röda blodkroppar
…och vita blodkroppar
blodkärlen
kapillärer
Röda blodkroppar lämnar syre till cellerna
…och plockar upp koldioxid
Näring ut till cellerna
Kroppens blodsystem
