Jorden
Mål
Du har kännedom om…
… de krafter som formar jordytan och förändrar
landskapet
… människans påverkan på dessa processer
Jorden bildas
Jorden bildades för ca 4,6 miljarder år sedan.
Från början var det bara ett stoftmoln som senare
förtätades och bildade ett glödande klot.
Det vi lever och bor på idag är klotets svalnade yta
Jordens inre
Jorden består av fyra lager.
1. Jordskorpan. 50-70 km tjock på
kontinenterna och 10-50 km tjock på
havsbotten.
2. Manteln. Ca 2900 km. Fast berg längst ut
och flytande längre in. Den flytande bergsmassan kallas för magma.
3. Yttre kärnan. 2200 km tjock. Består av
flytande järn.
4. Inre kärnan. 1250 km tjock. Denna är i
fast form på grund av det höga trycket,
trots att temperaturen är ca 5000 grader.
Hur kan vi veta något om jordens inre?
► Vi
har bara borrat oss ner 10 kilometer…
► Då är det mer än 6000 km kvar till
mittpunkten!
► Vi får ledtrådar genom de vågor som
bildas i jordens inre vid jordbävningar
► Sådana vågor mäts av seismografer
► Vi får också ledtrådar av meteoriter
Vid en jordbävning vibrerar seismografens stativ. Tyngden
förblir däremot stilla, och rörelseskillnaden registreras.
Meteorer och meteoriter
► En
meteor är en bit av en planet som har
exploderat i vårt solsystem.
► Eftersom planeten har bildats samtidigt
med jorden har den sannolikt liknande
uppbyggnad.
Meteorer och meteoriter
► De
flesta meteorer som kommer in i
jordatmosfären brinner upp. Det syns som
ett ljussken och vi kallar det stjärnfall.
Meteorer och meteoriter
► De
meteorer som överlever resan genom
atmosfären och slår ner på jorden kallas
meteoriter.
Meteorer och meteoriter
► En
del meteoriter är stenmeteoriter. De
påminner sannolikt om jordskorpan.
► Andra meteoriter är järnmeteoriter och
kommer sannolikt från den exploderade
planetens inre.
► Det gör att man tror att jordens inre
också är av järn.
► …men en del meteoriter är från kometer.
Siljansringen, Europas största
meteorkrater
Jordens inre (endogena) krafter
► Jordens
oroliga inre
hjälper till att
bygga upp ytan
på klotet
► De inre krafterna
kallas endogena
Kontinentalplattorna
Jordens oroliga inre har gjort att landmassorna har
spruckit och bildat kontinenter. Dessa plattor rör sig
hela tiden.
Mot varandra (kollisionszoner) eller från varandra
(spridningszon) eller längs med varandra (omvandlingsgräns)
.
Kontinentalplattorna
►
I jordens inre är det varmt och fullt med magma som
rör sig i strömmar. Det är dessa strömmar som får
jordens plattor att röra sig. (Magma = smält berg)
Spridningszon – Mittatlantiska ryggen
Kollisionszon – Sydamerikas Anderna
Kollisionszon
Kollisionszon – Marianergraven, 10 916 m, största
havsdjupet på jordklotet
Omvandlingsgräns – San Andreasförkastningen
►
För 300 miljoner år sedan satt allt land ihop i
en superkontinent som kallas för Pangea.
Kontinentalplattorna
Bevis för Pangea har vi genom att helt
enkelt titta på kartan och se att
kontinenterna passar ihop som ett pussel.
Man har också tittat på sammansättningen
av bergarter på olika kontinenter och sett
att en del är likadana trots att det är
stora hav mellan dem idag.
Alfred Wegener var först med teorin om
Pangea
► Alfred
tyckte att
kontinenterna såg ut
som pusselbitar
► Han reagerade också
på att lungfisken, en
sötvattenfisk, finns
på flera kontinenter
► Alfred la märke till
att det är samma
bergarter på olika
kontinenter
Mittatlantiska ryggen hittades med ekolod –
bevis för att plattorna rör sig och att Wegener hade rätt.
Mitt ute i Atlanten finns en spricka mellan två plattor och
här håller en undervattensbergskedja på att bildas.
Mätningar med radioteleskop på olika kontinenter
är ännu ett bevis på plattornas rörelse. Det ser ut
som att stjärnorna flyttar sig – men det är ju vi
som gör det, när plattorna åker runt.
