PRNE Medical
Isafjordsgatan 22
16440 Kista
www.prne.se
08-7521959
NYHETSBREV 13/2006
Elstimulering TENS/EMS
Skadeläkning
och nervträning
Vid all rehabilitering av skada är det önskvärt att den
skadade kommer i rörelse så fort som möjligt. I annat fall
sker muskelförtvining och därav uppstår nya problem.
Musklerna har inte enbart uppgiften att röra på våra
skelettben. De har också uppgiften att hjälpa hjärtat och
kärlsystemet att distribuera blodets näring och syre till
kroppens alla vävnader samt att skjuta fram restämnen
som blodet vill ha tillbaka för transport så småningom ut ur
kroppen. Musklernas rörelser är också viktiga för värmebalansen.
Om vi på grund av skada eller sjukdom tvingas vara
orörliga en längre tid kommer muskelförtviningen att
medföra försämrad cirkulation och om nerverna drabbas
så kan det vara svårt att senare - när och om rörelseförmågan kommer tillbaka - att reparera neuropatiska skador
(nervskador) för muskelstyrning och känsel. Döda nervceller kan inte återuppstå och därför måste skadebildningen begränsas i tid.
Därför är det viktigt att musklerna hålls igång även om
kroppen i övrigt tvingas vara ganska stilla. Här är elektrisk
muskelstimulering - EMS - ett ovärderligt bra hjälpmedel.
EMS har också en viktig funktion för själva läkningsprocessen. Om skadan uppkom som ett öppet sår så läker
såret snabbare om man via EMS ökar blodflödet omkring
såret. Detta gäller även om såret är hopsytt. Placera
elektroderna så nära såret som möjligt.
När musklerna tvingas arbeta på grund av elstimuleringen
så blir det en blodpumpverkan. Såret förses med näring
och syre och restprodukterna - här bakterier mm som
immunförsvaret har angripit - spolas bort. Det är en fördel
om såret kan hållas fuktigt så att restprodukterna (var)
också kan avlägsnas ut från kroppen.
Ytterligare ett skäl till snabbare läkning är att EMS tillför
en elektrisk potential till sårområdet. I hela kroppen har vi
elektriska laddningar som i en oskadad kropp går från
huden och inåt, men när en skärskada inträffar så stannar
det elektriska flödet i och omkring skadan. Läkningen sker
snabbare om flödet blir normalt så fort som möjligt.
Rullstolsbundna har mycket att vinna på att
EMS-behandlas. Den kontrollgrupp som mannen
på bilden tillhör fick armmuskelstyrkan ökad nära
femfaldigt efter en tids dagliga 30 minuters
behandlingar.
Samma resonemang gäller även inre skador, typ
bristningar i muskler och ledband. Enligt klassisk TENSteori ska en elektrod sättas mot smärtstället och den andra
elektroden ett stycke ifrån. Detta kan emellertid göra
mycket ont och det kan därför vara en bättre idé att
placera elektroderna en bit ifrån smärtstället, på behörigt
avstånd från smärtan. Om tensningen sker lågfrekvent
kommer den ändå att beordra fram endorfiner, vilket
upplevs som smärtlindring. Om man därefter kopplar om
till EMS och skapar ett starkt blodflöde tvärs igenom
skadan får man god cirkulation för snabbaste läkning.
Detta hjälper även när det har uppstått en degenerativ
inflammation vid skadan (dvs utan svullnad). Genomblödningen ger immunförsvaret möjlighet att angripa
inflammationen.
Nervskador är alltid problematiskt men när skadorna finns
i det perifera systemet så finns hopp så länge som
nervcellerna inte är döda. (Avkapade nervbanor är dock
inget som kan hanteras elektroterapeutiskt!)
Fullt utvecklade nervceller har förlorat förmågan att dela
sig. Ett nervcellsområde som har dött under sjukdom eller
skada kan inte ersättas.
De typer av nervskador som går att påverka via TENS
eller EMS är dels vaskulära, dvs dåligt blodförsörjda men
ännu levande nerver, och dels klämskador. I det senare
fallet finns chans att ökad muskelmassa kan bädda in
nerven bättre så att den inte kläms. Många klämskador
som förs till kirurgin borde först prövas med elstimulering.
Kirurgin kan ju innebära risker för nya nervskador.
Nervträning via TENS/EMS kan också genomföras med
syftet att öka reaktionsnabbheten. Detta låter märkligt när
man vet att de snabba nervsignalerna rör sig med 80
meter i sekunden, men här handlar det mera om
koordinationer i det totala rörelsesystemet nerver/muskler/skelettleder. Idrottare som har behov av
mycket snabba reaktioner, exempelvis målvakter, kan
vittna om hur TENS-träning förbättrar förmågan.
Rehabiliteringen efter påtvingad orörlighet vid skada eller
sjukdom går betydligt snabbare om patienten får behandling med TENS/EMS så fort som möjligt.
