TCO GRANSKAR:
FÖRSTA HJÄLPEN FÖR
SJUKFÖRSÄKRINGEN
#4/11
TCOs förslag för att skapa trygghet i försäkringen.
2011-03-31
Författare Åsa Forsell
Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO
[email protected]
Tel 08-782 91 74
Sammanfattning
TCOs förslag till första hjälpen för sjukförsäkringen
• Återinför tidsbegränsad sjukersättning i ny och utvecklad form – rehabi­
literingsersättning med individanpassade aktiva åtgärder för rehabilite­
ring och återgång i arbete.
• Nedsatt eller utebliven ersättning får endast förekomma om en sjuk­
skriven nekar till att delta i erbjuden rehabiliteringsaktivitet.
• Samstämmiga myndighetsbeslut hos Försäkringskassan och Arbets­
förmedlingen genom samsyn och gemensam beredning i individuella
ärenden.
• Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan bör vara rekommendationer sna­
rare än definitiva tidsgränser.
• Låt ”sjukpenning med arbetslivsintroduktion” utgå i stället för aktivi­
tetsstöd under de tre månaderna med arbetslivsintroduktion. Därefter
samstämmiga myndighetsbeslut enligt ovan.
• Inrätta ny instans för omprövning av Försäkringskassans (och Arbets­
förmedlingens) beslut kring sjukförsäkringen. För enklare, snabbare
och mindre kostsam process för de sjukskrivna att få sitt ärende prövat.
Förslagsvis partsammansatt grupp med rådgivande funktion.
• Inrätta en ”rehabiliteringsombudsman” som sjukskrivna kan vända sig
till för råd och stöd i sjukförsäkrings- och rehabiliteringsfrågor.
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
3
Inledning
Sedan 2008 har stora förändringar genomförts inom sjukförsäkringen.
Övergripande kan man säga att förändringarna har stramat upp försäk­
ringsvillkoren för de sjukskrivna både vad gäller sjukpenning och sjuk­
ersättning. För sjukpenningen har tidsgränser införts för när den sjukskriv­
nas arbetsförmåga ska bedömas samt regler angående mot vilket arbete
som arbetsförmågan ska prövas (det arbete personen är sjukskriven från,
ett annat arbete hos samma arbetsgivare eller annat arbete på arbetsmark­
naden). Ersättningsgraden sänks efter ett års sjukfrånvaro och efter två och
ett halvt år kan man inte erhålla sjukpenning längre, utom i vissa undan­
tagsfall. Beträffande sjukersättning (kallades tidigare förtidspension) har
mer strikta bedömningar införts så att enbart personer som inte förväntas
kunna arbeta igen under all överskådlig framtid kan beviljas ersättning.
Den tidsbegränsade sjukersättningen har slopats helt.
Personer som uppnår maximal tid inom sjukförsäkringen (maximal tid med
sjukpenning eller slutdatum för tidsbegränsad sjukersättning) utförsäkras
och får under tre månader delta i arbetsförmedlingens program arbetslivs­
introduktion. Under denna period erhåller de utförsäkrade aktivitetsstöd,
vilket motsvarar nivån inom arbetslöshetsförsäkringen. En aktivitets­
ersättning motsvarande 80 procent av tidigare inkomst kan erhållas om
arbetsvillkor och medlemsvillkor inom arbetslöshetsförsäkringen uppfylls.
Annars blir ersättningen 223 kronor per dag. Vissa undantag har införts
som ska göra det lättare för dem som utförsäkras från sjukförsäkringen att
erhålla aktivitetsstöd motsvarande den inkomstrelaterade ersättningen
från arbetslöshetsförsäkringen, men många erhåller ändå lägsta nivån.
Förändringarna i sjukförsäkringen blev inte helt bra, vilket även regeringen
håller med om. Ansvarig minister Ulf Kristersson har aviserat att regering­
en ska lägga förslag under våren 2011 om förändringar som de anser nöd­
vändiga för att sjukförsäkringsreformen ska fungera bättre, men utan att
göra avkall på intentionerna med reformen.1 Samtidigt arbetar en parla­
mentarisk utredning med mer långsiktiga frågeställningar kring sjukförsäk­
ringen och arbetslöshetsförsäkringen.2 Men problemen måste lösas skynd­
samt. Svåra fall och personliga tragedier syns i media varje vecka. Allt fler
kräver att reglerna ändras, bland annat Svenska kyrkan som vittnar om
människor med ökade behov på grund av de nya sjukförsäkringsreglerna
som söker ekonomisk hjälp från kyrkan för att klara vardagen. Även inom
alliansen hörs allt oftare kritik.
1
Se till exempel DN Debatt 2010-11-11.
Direktiv 2010:48 Hållbara försäkringar vid
sjukdom och arbetslöshet
2
Vilka är då de stora problemen med sjukförsäkringen som snabbt behöver
rättas till? Och hur bör man göra? Nedan sammanfattas en bild av dagens
sjukförsäkringsproblematik och vilka förslag till lösningar TCO ser. Inled­
ningsvis beskrivs dagsaktuella uppgifter om hur allmänheten ser på sjuk­
försäkringen ur ett trygghetsperspektiv.
4
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
EN sjukförsäkring med problem
Vad anser allmänheten om sjukförsäkringen och
de genomförda förändringarna?
Vi har låtit undersökningsföretaget Novus fråga hur folk ser på sjukför­
säkringen ur ett trygghetsperspektiv.3 Resultatet visar att två av tre känner
osäkerhet kring om de skulle klara sig ekonomiskt om de skulle bli lång­
varigt sjuka och borta från arbetet i ett och ett halvt år. Lika många känner
också osäkerhet kring om de skulle få det stöd de behöver för att komma
tillbaka i arbete. Att bara knappt en av tre känner sig trygg inför en situa­
tion som sjukfrånvarande är ett för dåligt betyg på dagens sjukförsäkring.
Själva syftet med försäkringar och socialförsäkringar är ju att skapa trygg­
het för dem som omfattas av försäkringen.
Undersökningen genomfördes i Novus
riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars
och 24-28 mars 2011. Ett tusen webintervjuer har genomförts bland personer
i åldersgruppen 18-65 år. Övergripande
resultat från undersökningen sammanfattas
i rapporten ”Allmänhetens förtroende för
sjukförsäkringen 2011-03-31”.
3
Sju av tio anser att förändringarna inom sjukförsäkringen har haft negativa
effekter för de sjukskrivnas ekonomiska situation. Bara ett fåtal (6 procent)
anser att förändringarna har haft positiva effekter. Vad gäller förändringar­
nas effekter för de sjukskrivnas möjligheter att återkomma i arbete är folk
mindre negativa. Fyra av tio anser att förändringarna har haft negativa
effekter i det avseendet, medan två av tio anser att förändringarna har haft
positiva effekter.
Undersökningen visar också att folk har större förtroende för arbetsgivaren
än för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vad gäller möjligheterna
att ge bra stöd för rehabilitering och återgång i arbete vid långvarig sjuk­
frånvaro. Hälften av de tillfrågade anser att arbetsgivaren ger bra stöd till
sjukskrivna att komma tillbaka i arbete, medan bara 15 respektive 10 pro­
cent anser att Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen gör det.
Det första huvudproblemet: För svag ekonomisk trygghet
när man inte kan arbete på grund av sjukdom
Det främsta syftet med försäkringar och även med socialförsäkringar är att
skapa trygghet. Man försäkrar sig mot att bli lidande om skada inträffar,
om till exempel ens hus brinner ner eller om man krockar med bilen står
försäkringsbolaget för de kostnader som uppkommer exklusive självrisk.
Att individen står för en del av kostnaderna genom självrisk är nödvändigt
då individen kan ha ett informationsövertag relativt försäkringsgivaren.
Risken för överutnyttjande eller missbruk minskas genom självrisk och
kontroll.
En socialförsäkring ger alla i befolkningen skydd mot vissa händelser.
Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet i händelse av att man drab­
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
5
bas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som gör att man inte kan
arbeta. Vårt system bygger på en självrisk i form av dels karensdag (ingen
ersättning den första sjukfrånvarodagen), dels ersättningsnivå som är lägre
än den på grund av sjukfrånvaro uteblivna löneinkomsten. Ersättnings­
nivån är mellan 64 och knappt 80 procent beroende på sjukfallets längd.
Det finns också ett tak för ersättningen som gör att höga lönenivåer inte
kompenseras inom sjukförsäkringen.4
Sedan 2008 kan sjukpenning erhållas under sammanlagt 2,5 år med lägre
ersättning, det vill säga högre självrisk, efter ett års sjukskrivning. I vissa
undantagsfall kan ytterligare tid med sjukpenning beviljas. Om arbetsför­
mågan av medicinska skäl är långsiktigt eller stadigvarande nedsatt har
sjukersättning5 (förtidspension) kunnat beviljas. Självrisken är högre vid
långvarig nedsättning av arbetsförmågan i och med att ersättningsnivån
uppgår till 64 procent av tidigare inkomst (antagandeinkomsten). Sedan
2008 beviljas sjukersättning enbart om arbetsförmågan är stadigvarande
nedsatt. Med detta avses att nedsättningen ska bedömas vara bestående
för all överskådlig framtid och att medicinsk behandling eller rehabilite­
ring inte bedöms kunna leda till att arbetsförmågan återfås.
Däremot finns ofta generöst kompletterande skydd för höga lönenivåer genom
kollektivavtal på arbetsmarknaden. Lägre
lönenivåer omfattas också ofta av kompletterande skydd genom kollektivavtal, men
här rör det sig oftast om lägre belopp då
huvuddelen av dessa inkomster skyddas
av sjukförsäkringen.
4
Sjukersättning gäller för personer som är
30 år eller äldre, medan motsvarande stöd
ges i form av aktivitetsersättning för personer under 30 år (mellan 19 och 29 år).
5
Många tvingas lämna sjukförsäkringen fast de egentligen
hör hemma där
Det finns personer som på grund av sjukdom inte kan arbete under en
längre period än 2,5 år, utan att arbetsförmågan för den skull förväntas
vara stadigvarande nedsatt. Psykiskt sjuka är ett exempel. Det är stigmati­
serande för dem att förtidspensioneras (ges stadigvarande sjukersättning)
och därmed förlora hoppet om att återkomma till arbetslivet, samtidigt
som det inte är bra för tillfrisknandet att leva i en ekonomiskt otrygg till­
varo fylld av oro och stress.
Nu återvänder tidigare utförsäkrade till sjukförsäkringen efter en period
i arbetslivsintroduktion. Omkring hälften av dem som lämnat sjukför­
säkringen på grund av maximal tid med sjukpenning eller tidsbegränsad
sjukersättning återvänder till sjukförsäkringen enligt Försäkringskassans
egna siffror.6 Försäkringskassan kallar dem ”återvändarna”. Regeringen
uppskattade i ett tidigare skede att enbart tio procent skulle återvända.
Med nuvarande nivåer ställer vi oss frågande till om detta verkligen ligger i
linje med reformens intentioner.
Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid
årsskiftet 2009/2010 eller under första och
andra kvartalet 2010. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010. Uppdaterade
siffror med status hos Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan den 31 oktober,
Försäkringskassan, Dnr 052245-2010
6
Nollklassade kan inte återvända till sjukförsäkringen med
sjukpenning
Nollklassade kan inte återvända till sjukförsäkringen med sjukpenning, då
de saknar sjukpenninggrundande inkomst. TCO och andra varnade redan
innan reformens genomförande för att de nollklassade står försäkringslösa
efter att deras tidsbegränsade sjukersättning tagit slut. De nollklassade är i
första hand de som enbart haft garantiersättning i sin tidsbegränsade sjuk­
6
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
ersättning och ingen inkomstrelaterad ersättning på grund av avsaknad av
tidigare inkomst (antagandeinkomst/sjukpenninggrundande inkomst). Var
dessa personer tar vägen och hur de försörjer sig finns det ingen samlad in­
formation om. Vissa kan återfinnas inom arbetsmarknadspolitiken och/el­
ler med ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen, medan andra klarar
sig ekonomiskt genom att de lever tillsammans med en partner.
Lösning: Det finns behov av en ersättning motsvarande tidsbegrän­
sad sjukersättning som inte längre kan beviljas. Rätten till tidsbe­
gränsad sjukersättning bör därför återinföras i en ny och utvecklad
form som förslagsvis kan kallas för ”rehabiliteringsersättning”.
Ersättningsformen behöver kompletteras med individanpassade ak­
tiva åtgärder för att ta tillvara allas möjligheter till rehabilitering och
återgång i arbete. En plan bör upprättas för vad som kan göras för
att öka chanserna till återgång i arbete. Planen bör utarbetas gemen­
samt av flera aktörer, den sjuka och personer från Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, vården och arbetsgivaren/företagshälsovård (i
de fall individen har en anställning). Samordningsansvar bör precise­
ras i varje enskilt fall.
Många sjuka görs beroende av stöd från familj och samhälle
De lägsta nivåerna inom aktivitetsstödet är för låga, lägre än normen för
försörjningsstöd inklusive boendekostnader. Man är berättigad till eko­
nomiskt försörjningsstöd om man är ensamstående och enbart har lägsta
nivån inom aktivitetsstödet som är 223 kronor om dagen, vilket motsvarar
4 906 kronor i månaden. Lever man tillsammans med någon beror rätten
till försörjningsstöd även på ens partners inkomst då behovsprövning görs
mot hushållets sammanlagda inkomster. Har en utförsäkrad med lägsta
ersättningsnivån en partner med en månadsinkomst på 10 000 kronor eller
mer är hushållet inte berättigad till ekonomiskt försörjningsstöd från kom­
munen (givet en boendekostnad på 6500 kronor)7. Att man är sammanbo­
ende ändrar inte det faktum att den utförsäkrades inkomst är låg, men det
blir ens partner eller den gemensamma hushållsekonomin som tvingas ta
hela ekonomiska ansvaret för de minskade inkomster som utförsäkringen
för med sig. Utförsäkringarna från sjukförsäkringen har ökat behoven av
ekonomiskt försörjningsstöd, men har också satt press på hushållens ge­
mensamma inkomster.
Även lägsta nivån inom arbetslöshetsförsäkringen (320 kr per dag) är så
låg att man ofta har rätt till ekonomiskt försörjningsstöd. Ensamstående
med ersättning om 320 kr per dag kan erhålla försörjningsstöd om de an­
söker om det, medan sammanboende tvingas leva på andra hushållsmed­
lemmars inkomster i de fall den gemensamma hushållsinkomsten är på
sådan nivå att rätt till ekonomiskt försörjningsstöd inte föreligger. Hushåll
där ena parten är utförsäkrad och erhåller 320 kronor om dagen har rätt
till ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen om sammanboendes
inkomst inte överstiger 8 100 kronor per månad8. Finns det barn i hushållet
förändras rätten till försörjningsstöd och då kan även bostadsbidrag vara
aktuellt.
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
Vid en boendekostnad om 5 000 kronor
i månaden erhåller ett sammanboendehushåll där ena personen har lägsta nivån
inom aktivitetsstödet (223 kronor om
dagen) inte något ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen om den andra
personen i hushållet tjänar 8 300 kronor i
månaden eller mer. Typfallsberäkningarna
baseras på Statistiska Centralbyråns
Fasit-modell (modellår 2009) och gäller
för år 2011.
7
Även här gäller typfallet en boendekostnad om 6 500 kronor. Om hushållets boendekostnad är lägre och uppgår till 5 000
kronor har hushållet inte rätt till ekonomiskt
försörjningsstöd om den utförsäkrades
partner har en inkomst motsvarande 6 300
kronor i månaden eller mer.
8
7
Många utförsäkrade vittnar om att de känner sig utpekade som en belast­
ning för samhället (tärande, problematisk grupp mm). Vid utförsäkring
som innebär sänkt ersättning går de sjukskrivna ofta från en situation
där de varit självförsörjande till en situation där de antingen är beroende
av inkomstprövat stöd från samhållet eller mer direkt är beroende av sin
partners inkomst. Att fler och fler får så låga ersättningar rimmar illa med
huvudtanken i det svenska systemet att trygghetssystem och skatter ska
baseras på individens inkomster och inte familjens. På längre sikt behöver
lägsta nivån höjas för ersättning vid arbetslöshet. Att lämna förslag kring
detta bör ligga inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsut­
redningens uppdrag.
Rätten till bostadstillägg för pensionärer (BTP) har gått förlorad för
många. Personer som utförsäkras från tidsbegränsad sjukersättning har i
och med utförsäkringen inte längre rätt till bostadstillägg. Detta är bak­
vänt eftersom ersättningen under perioden med arbetslivsintroduktion
och fortsatt deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder allt som oftast
är lägre än den sjukersättning de har erhållit. Personerna hänvisas i stället
till att söka ekonomiskt försörjningsstöd hos kommunerna (tidigare kallat
socialbidrag) – samhällets yttersta skyddsnät. Det är ett stöd många drar
sig för att söka bland annat för att kommunen kan ställa krav på individen
och hushållet att till exempel göra sig av med bil eller bostadsrätt. Man
tvingas i högre grad bli beroende av sin partners inkomst, familjens sam­
lade inkomster.
Lösning: Om tidsbegränsad sjukersättning återinförs slipper många
individers ekonomi haverera på grund av utförsäkring från sjukför­
säkringen. Dessutom föreslås nedan olika lösningar för att inte fel
personer ska tvingas lämna sjukförsäkringen, vilket också minskar
risken att de hamnar med ersättning motsvarande lägsta nivån inom
aktivitetsstödet. Ett återinförande av tidsbegränsad sjukersättning
(enligt förslag ovan) ger personerna i fråga rätt till bostadstillägg för
pensionärer (BTP), vilket minskar trycket på hushållens gemensam­
ma inkomster utan att utsätta hushållet för de åtgärder/prövningar
som krävs för ekonomiskt försörjningsstöd.
Det andra huvudproblemet: För svag trygghet i möjligheten
till stöd för rehabilitering och återgång i arbete om man blir
sjukskriven
Det ligger både i den enskildes och i samhällets intresse att den tid en
person är sjukfrånvarande från arbete är lagom lång. Det behövs tid för
att tillfriskna och återfå arbetsförmåga – man bör inte gå tillbaka i arbete
innan man återfått arbetsförmågan och man bör inte vara sjukskriven när
sjukdomen inte längre utgör ett hinder för att arbete. Sjukförsäkringen
ska ge ekonomiskt trygghet, men också tryggheten i vetskapen om att man
verkligen kan vara sjukskriven när man inte kan arbeta.
De flesta sjukskrivna återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till sitt ar­
8
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
bete på sin gamla arbetsplats efter medicinsk rehabilitering och eventuellt
arbetsplatsanpassning. Andra sjukskrivna, ofta de som är långvarigt sjuk­
skrivna, har svårt att återgå till sitt tidigare arbete och sin tidigare arbets­
plats på grund av att deras arbetsförmåga inte är densamma som innan.
För att hitta tillbaka till arbetslivet behöver man stöd, i synnerhet om
sjukdomen och arbetsförmågan gör att man behöver byta arbete. Det ligger
i både individens och samhällets intresse att vid rätt tidpunkt ta ställning
till om personen i fråga bedöms kunna komma tillbaka till sitt nuvarande
arbete eller inte. Om personen inte kan komma tillbaka behöver han eller
hon hitta andra arbeten som skulle kunna fungera. Samhället behöver se
till att individen får det stöd som behövs för att ett sådant arbete ska kunna
bli aktuellt.
Enbart krav på individen – den sjuke
Rehabiliteringskedjan innehåller mest krav på individen snarare än att
skapa möjligheter för rehabilitering. Kraven på arbetsgivaren, Försäkrings­
kassan och Arbetsförmedlingen är otillräckliga. På längre sikt och inom
ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen bör man
överväga att skapa ekonomiska incitament och sanktionsmöjligheter för att
få arbetsgivare och eventuellt även Försäkringskassan och Arbetsförmed­
lingen att arbeta mer aktivt med rehabilitering och stöd i olika former för
att underlätta för sjukskrivna att återgå i arbete.
Lösning: Nedsatt eller utebliven ersättning ska endast kunna komma
ifråga om den sjukskrivne nekar delta i erbjuden rehabiliteringsakti­
vitet.
Olika bedömning av arbetsförmåga sätter individen i klistret
Det finns fortfarande fall där sjukskrivnas/utförsäkrades arbetsförmåga
bedöms olika av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. En person kan
vara för frisk för att vara sjukskriven, men för sjuk för att delta i arbets­
marknadspolitiska program och stå till arbetsmarknadens förfogande.
Lösning: Individuella bedömningar bör göras av Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen tillsammans. Samstämmiga myndighets­
beslut bör fattas i de individuella fallen genom samsyn och gemen­
sam beredning i individuella ärenden. Den sjukskrivne, vården
och den sjukskrivnes arbetsgivare och eventuell företagshälsovård
behöver naturligtvis involveras i myndigheternas handläggning av
ärenden.
Tidsgränserna är för hårda
Många vittnar om att personer tingas sluta sin anställning redan efter ett
halvårs sjukskrivning på grund av de fasta tidsgränserna inom rehabilite­
ringskedjan. Även arbetsgivare upplever problem när en arbetstagare som
arbetsgivaren gärna vill ha kvar tvingas söka andra arbeten för att inte
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
9
förlora sin ekonomiska ersättning. Särskilt problematiskt kan detta vara för
personer med delvis nedsatt arbetsförmåga och ett arbete där de fung­
erar. Med nuvarande regelverk kan de tvingas säga upp sig för att i stället
vara arbetslösa på heltid. Det finns absolut en poäng med tydlighet och
transparens så att alla vet vad som gäller vid olika tidpunkter. Frågan är
dock om det är det mest effektiva i något så varierande som bedömning av
individers olika sjukdomsförlopp och hur dessa påverkar respektive indi­
vids arbets­förmåga och möjligheter att återgå till sitt specifika nuvarande
arbete.
Ett helhetsgrepp över hur, när och mot vilket arbete arbetsförmågan ska
prövas behöver tas och regelverket behöver samordnas mellan sjukförsäk­
ringen och arbetslöshetsförsäkringen Detta bör ligga inom ramen för den
parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Forskning behövs kring när
under en sjukskrivningsperiod det är effektivt gå tillbaka till det ordinarie
arbetet och när en sjukskriven person bör söka sig till andra arbeten. Hur
långt är det effektivt att försäkringsskyddet sträcker sig? Regeringen har
även gett Försäkringskassan i uppdrag att lägga förslag kring bedömning
av arbetsförmåga.
Lösning: Tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan bör vara rekom­
mendationer för när en prövning generellt kan vara aktuellt snarare
än definitiva gränser för vad som alltid ska gälla. I väntan på förslag
till fungerande helhetslösning och samordning med arbetslöshetsför­
säkringen bör individuella bedömningar göras av Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen tillsammans, då kunskaper om ett på arbets­
marknaden förekommande arbete finns hos Arbetsförmedlingen
snarare än hos Försäkringskassan. Samstämmiga myndighetsbeslut
i de individuella fallen behöver tas genom samsyn och gemensam
beredning i individuella ärenden. Den sjukskrivna, vården, den
sjukskrivnes arbetsgivare och eventuell företagshälsovård behöver
naturligtvis involveras i ställningstagandet.
Fel personer tvingas lämna sjukförsäkringen
”Felbedömning” kan sägas ha gjorts i de fall utförsäkrade återvänder till
sjukförsäkringen efter tre månader inom arbetslivsutveckling. Det blir en
rundgång för de utförsäkrade som efter tre månader med arbetslivsintro­
duktion och därpå eventuellt deltagande i arbetsmarknadspolitiskt pro­
gram inte kan arbeta, men inte har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga.
Dessa personer finns och syns i Försäkringskassans statistik och prognoser.
Siffrorna indikerar att den ökning av sjukfrånvaron som prognostiseras
nästan uteslutande kommer att röra sig om personer som kommer tillbaka
till sjukförsäkringen från en period utanför densamma efter tidigare utför­
säkring. Försäkringskassan kallar gruppen ”återvändarna”. Inga särskilda
regelverk eller åtgärder finns för dessa personer, utan de kan komma att
gå igenom stegen i rehabiliteringskedjan en gång till. Man kan se det som
om fel personer har utförsäkrats – många har tvingats lämna sjukförsäk­
ringen för en tid för att sedan återvända i sämre skick (psykiskt/fysiskt)
och i sämre ekonomisk situation än tidigare. Att nollklassade står försäk­
10
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
ringslösa och inte kan återvända till sjukförsäkringen med sjukpenning har
beskrivits ovan.
Lösning: Låt inte någon lämna sjukförsäkringen innan det är säker­
ställt att de har arbetsförmåga nog att söka arbete, delta i arbetsför­
medlingens arbetsmarknadspolitik med ersättning från arbetslös­
hetsförsäkringen eller utbilda sig. Efter maximal tid med sjukpenning
vore en lösning att låta sjukpenning med arbetslivsintroduktion utgå
under tre månader varefter samstämmiga beslut fattas av Försäk­
ringskassan och Arbetsförmedlingen angående personens arbets­
förmåga och fortsatt ersättningsform. Då behöver inte någon lämna
sjukförsäkringen i onödan som är fallet idag.
Svårt för sjukskrivna att få sitt ärende prövat
Många som drabbas av de nya sjukförsäkringsreglerna önskar få sitt ärende
omprövat. LO-TCO rättsskydd ser ett ökande antal fall där Försäkrings­
kassan frekvent hänvisar till att individen får överklaga om de vill få
Försäkringskassans beslut omprövat. Långvarigt sjuka och utförsäkrade har
ofta inte kraft att driva ett ärende till rätten. Kostnad för juridiskt biträde
kan också vara för stor för långvarigt sjukskrivna som får beslut om att de
ska få sin sjukpenning indragen.
Lösning: Inrätta en ny instans för omprövning av Försäkringskassans
(och Arbetsförmedlingens) beslut kring sjukförsäkringen. En enklare,
snabbare och mindre kostsam process behövs för de sjukskrivna att
få sitt ärende prövat. Förslagsvis kan det vara en partssammansatt
grupp med rådgivande funktion. Sjukskrivna behöver också en in­
stans att vända sig till för råd och stöd i sjukförsäkrings- och rehabi­
literingsfrågor – en rehabiliteringsombudsman. Föreslagna instanser
kan eventuellt samordnas.
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
11
12
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
TCO
TCO är en facklig centralorganisation som har
15 medlemsförbund med tillsammans 1,2 miljoner
medlemmar. Därav är 60 000 studerandemedlemmar
i något av fackförbunden inom TCO.
Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika
yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och
statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser och
skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation vars
förbund organiserar flest akademiker.
TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden,
inom såväl privat och offentlig sektor som inom tjänste- och
tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora
kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som
gäller mellan anställda och arbetsgivare.
Vill du veta mer?
Gå in på www.tco.se
första hjälpen för sjukförsäkringen 2011
13
mars 2011•avdelningen för kommunikation & opinion•t•www.tco.se
tjänstemännens centralorganisation
linnégatan 14, 114 94 stockholm
tel 08-782 91 00, tco.se
