www.kvinnofrid.nu
DAGS ATT LYFTA PÅ LOCKET!
INGEN SLÅR VÄL EN BLIND KVINNA? ELLER
VÅLDTAR EN RULLSTOLSBUREN KVINNA?
Kerstin Kristensen
20161103
Agenda
• Vad är våld?
• Våldets
– omfattning
– normaliseringsprocess
– konsekvenser
•
•
•
•
•
Vad utmärker våld i nära relation?
Våld med fokus: kvinnor med funktionsnedsättning
Vilja veta och agera - att ställa frågan…
Fallbeskrivning…
Anmäla eller inte anmäla…
2
Motstånd och medvetenhet…
•
•
•
•
•
En känsla av obehag inför ämnet
Känner skuld
Maktlöshet
Provocerande
Viktigt lyssna med öppet sinne
3
Plattform
• Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948
• Konvention om avskaffande av all slags diskriminering
av kvinnor, 1979
• Konventionen om barnets rättigheter, 1989
• Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993
• Torontodeklarationen, WHO om våld mot äldre, 2002
• Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, 2006
•
•
•
•
BrB, SoL, LSS/FSB, HSL
Fjärde jämställdhetsmålet, 2006
Sol 5 kap 11 § 2007
Föreskrifter och allmänna råd 2014
4
Förskrifter och Allmänna råd
SOSFS 2014:4
5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i
vissa situationer, utredning enl. 11 kap. 1 § SoL Allmänna råd
I ärenden som gäller
• våldsutsatta vuxna,
• den som är under 18 år och har utsatts för våld
eller andra övergrepp av sin partner, eller
• den som är under 18 år och har utsatts för
hedersrelaterat våld
5
SoL 5 kap11 § - Brottsoffer
Lag (2007:225)
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för
att den som utsatts för brott och dennes
närstående får stöd och hjälp.
Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor
som är eller har varit utsatta för våld eller andra
övergrepp av närstående kan vara i behov av
stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Källa: www.riksdagen.se
6
7
Jämställdhetsmålen
• En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
• Ekonomisk jämställdhet.
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om
utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet
livet ut.
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet.
8
Bilder säger mer än 1000 ord…
Spaning på
jämställdheten
– fokus ord och bilder
9
Kvinnor och män = jämställda?
10
11
12
Spaning på ordens betydelse…
• Motsatser?
– Kvinna och Man
– Kvinnlig och Manlig
Inger Rydström ,Göteborgs Stad
13
Synonymer i Word
Kvinnlig
Manlig
Feminin
Maskulin
Moderlig
Viril
Mjuk
Manbar
Karlaktig
Karavulen
Kaxig
Stolt
14
14
Feminin
Maskulin
Kvinnlig
Maskulinum
Förkvinnligad
Manligt genus
Vek
Kraftfull
Fruntimmersaktig
Mansperson
Manlig
Viril
15
15
Vek
Mjuk
Smidig
Svag
Bräcklig
Späd
Veklig
Känslig
Lättrörd
Ömtålig
Böjlig
Rank
Klen
Fragil
Kraftlös
Kraftfull
Kraftig
Effektiv
Resolut
Maskulin
Viril
Potent
Kärnfull
Mustig
Märgfull
Stark
Myndig
16
16
Fortsatt spaning….
• Motsatser…
– trygg
– lycklig
otrygg
olycklig
• Fungerar inte alltid…
– orolig
– otymplig
rolig
tymplig
• Oprovocerat våld?
17
Har du mött någon som varit utsatt för
våld i en relation?
• Granne, anhörig,
arbetskamrat,
omsorgstagare…
• Varifrån har du
fått din kunskap?
18
Åtal och allmänt åtal
• Åtal innebär att åklagaren lämnar in en
stämningsansökan till tingsrätten.
• Allmänt åtal betyder att åklagaren väcker åtal
för samhällets räkning.
– Detta innebär att den utsatte inte själv behöver
anmäla
• Om brottsoffret inte vill medverka i utredningen
kan brott är det svårt bevisa brott
19
Vad är våld?
Vanmakt?
Blint våld?
Makt?
Vem?
Varför?
När?
20
Våld är en maktutövning
Våld är varje handling riktad mot en annan
person som skadar, smärtar, skrämmer
eller kränker och som får personen att göra
något mot sin vilja eller avstå från att göra
något den vill...
Fritt översatt från Per Isdal, Alternativ til Vold
Meningen med våld, Gothia förslag 2001
21
Hjul med
våldshandlingar
Fysiskt
Funktionshinderrelaterat
Ex. Sparkar,
Slag, Bett,
Knuff in i
väggen
Ex. Flytta på
rullatorn
Ex. Ingen hjälp
med nedre hygien,
Försummelse
Ingen medicin
För lite mat
Makt
och
Kontroll
Ex. Måste be
om pengar
Skriva på lån..
Ekonomiskt
Ex. Isolering,
Inte få sova,
Psykiskt
Nedvärderande
attityd
Ex. Tvingas göra
som i porrfilmen,
Ha sex inför andra
Sexuellt
22
Vilket våld, mer eller mindre konkreta
handlingar…
23
Hjul med
våldshandlingar
Fysiskt
Funktionshinderrelaterat
Kaffekoppen,
skyller på Siri
Datorn i hallen,
snubblar
Psykiskt
Försummelse
Tore vill ju bara
vara hemma…
Jag kan väl läsa
dina emails…
Makt
och
Kontroll
Jag kan väl inte
följa med, det vet
du ju…
Roa dig du…
Sitt still…
Datorn i källaren
har inget
talprogram,
Köpa ny dator
Ekonomiskt
Sexuellt
24
Misshandel, BrB 3 kap. 5 §
Den som tillfogar en annan person
kroppsskada, sjukdom eller smärta eller
försätter honom eller henne i vanmakt eller
något annat sådant tillstånd, döms för
misshandel till fängelse i högst två år eller,
om brottet är ringa, till böter eller fängelse i
högst sex månader.
25
Vad definieras som brottsligt?
(RPS mars 2013)
Att slå sin partner eller
96 %
Att sparka sin partner eller barn
95 %
Att säga ”jag ska slå ihjäl dig” till sin partner
eller barn
Att örfila sin partner eller barn
86 %
85 %
Att avskärma sin partner eller barn från
81 %
omvärlden
Att upprepade gånger kalla sin partner eller barn 63 %
för misslyckad, tjock etc.
Att knuffa sin partner eller barn
60 %
26
Olika handlingar – flera lagstiftningar
Funktionshinderrelaterat
SOL, LSS, olaga
hot, misshandel
SOL, HSL,
Försummelse
LSS, oaktsamhet
Fysiskt
Misshandel, mord,
fridskränkning, dråp,
Olaga hot,
skadegörelse,
Makt
och
Kontroll
Psykiskt
överträdelse av
kontaktförbud,
Sexuellt tvång,
våldtäkt,
Stöld, bedrägeri,
urkundsförfalskning sexuellt ofredande
Ekonomiskt
Sexuellt
27
Fridskränkning, BrB 4 kap. 4a §
Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6
eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om
kontaktförbud mot en närstående eller tidigare
närstående person, döms, om var och en av
gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av
personens integritet och gärningarna varit ägnade
att allvarligt skada personens självkänsla, för grov
fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och
högst sex år.
28
Så frågan är - skulle det varit annorlunda om
Siri inte var blind eller synsvag?
29
Våldets normaliseringsprocess
Eva Lundgren m.fl.
30
Vad utmärker våld i nära
relation…
VEM?
VAR?
NÄR?
HUR?
Någon hen känner
Oftast i hemmet
Upprepat under en längre tid
Flera olika typer av våld
DESSUTOM:
Gärningspersonen stannar kvar
på brottsplatsen
Ingenting hen pratar om…
31
En annan Siri?
- särskilt utsatta grupper
Lika men ändå olika…
• Levnadsvillkor
– Utsatthet
– Konsekvenser
• Behov av olika
stödinsatser
LHBTQ
Kvinnor i
”hederskontext”
Äldre kvinnor
Kvinnor med annan
etnisk bakgrund
Kvinnor med
funktionsnedsättning
Kvinnor i
missbruk
Unga kvinnor
32
Omfång
- notera, lite olika frågeställningar och definitioner
Slagen dam (2001)
(urval motsvarande Sveriges kvinnor, generell fokus mäns våld)
– 46 procent, efter 15 år
Dubbelt Utsatta damer? (2010)
(urval ur Slagen dam, de med ”funktionsnedsättning” fokus mäns våld)
– 50 procent, efter 15 år
Vi är många (2004)
(urval kvinnor med psykisk ohälsa)
– 70 procent, någon gång i livet
OFREDAD
(2013)
(urval hälften av män och kvinnor över 65 år på Gotland)
– Kvinnor: 16 procent
– Män: 15 procent
Våld och hälsa (2014)
(urval motsvarande Sveriges kvinnor och män, generell)
– Kvinnor: 46 procent allvarligt våld, någon gång i livet
– Män: 38 procent allvarligt våld, någon gång i livet
33
Kvinnor i missbruk
34
”Äldre kvinnor”
35
LHBT
36
Kvinnor med annan
etnisk bakgrund
37
Unga kvinnor
38
Kvinnor i
patriarkal miljö
39
Särskilt utsatta grupper med fokus funktionsnedsättning
Ålder
• Äldre
• Unga
Missbruk
Hedersrelaterat
våld och förtryck
Utländsk
bakgrund
LHBTQ
40
It is a right to live a life without
violence!
(q) Recognizing that women and girls
with disabilities are often at greater risk,
both within and outside the of violence,
injury or abuse, neglect or negligent
treatment, maltreatment or exploitation.”
• from the preamble in CRPD
Kvinnor med funktionsnedsättning
jämfört med andra kvinnor
Undersökningar i Europa, Australien
och Nordamerika har visat att över
hälften av kvinnorna med
funktionsnedsättning har upplevt fysisk
misshandel jämfört med en tredjedel av
kvinnor utan funktionsnedsättning.
(min översättning)
In-depth study on all forms of
violence against women FN (2006)
42
Män med funktionsnedsättning
jämfört med andra män
• När det gäller män med omfattande
rörelse- eller psykiska funktionsnedsättning
är oftare utsatta inomhus och någon de
känner jämfört med män i totalbefolkningen.
Brå 2007
• Skillnaderna gentemot män i totalbefolkningen
NCK 2013
kan antas bero på dessa gruppers särskilda
vårdberoende, vilket innebär att de mera sällan rör sig i
de miljöer där män ofta utsätts för våld.
• Fokus sexuellt våld visar en drygt fyra gånger högre risk
att utsättas jämfört med män utan funktionsnedsättning
43
Tabell dubbelt Dubbelt
utsatta och Slagen
slagen
utsatta
dam
dam
damer?
* I den totala summeringen
ingår erfarenheter av hot,
fysiskt och
sexuellt våld
Våldserfarenheter
efter 15 års ålder*
50%
46%
- Utanför en sexual
relation*
42%
30%
- Av en pojkvän
25%
15%
- Av en make/sambo*
8%
11%
- Av en tidigare
make/sambo*
37%
35%
Våldserfarenheter
innan femton års
ålder*
41%
31%
Slagen dam (2001)
Dubbelt utsatta damer (2010)
44
45
Särskild utsatthet
• Beroende
• Osynlighet
• Utsatthet
Sårbarhet
Varierar med andra faktorer, såsom
individernas ålder samt typ och grad av
funktionsnedsättning.
47
Mäns våld mot kvinnor med
(HANDU, 2007)
funktionsnedsättning
• 14 procent, en eller flera gånger fått
fysiska skador av våld från män
• 18 procent tvingats delta i en sexuell
aktivitet inte ville delta i
• 33 procent uppgav att de har erfarenhet
av hot, våld eller sexuella trakasserier
• 33 procent har funderat på att ta livet
av sig
48
49
Blinda och synskadade kvinnor
(HANDU, 2007)
• Nästan alla med synskada uppgav att de
någon gång fått oönskad sexuell
uppmärksamhet av en man
• Var fjärde har varit med om att någon man
tagit i dem på ett sexuellt sätt mot deras
vilja, t.ex. genom att ta tag i, hålla fast,
kyssa eller krama
50
Citat teckenspråk
Ritade tecken som stöd:
Polis
51
Brå 2007
• Bland döva personer däremot uppgav
männen en högre utsatthet än kvinnorna,
elva procent jämfört med åtta procent.
• Det framgick också att kvinnor framför allt
utsattes för våld i bostäder och män
framför allt på offentliga platser
• Det tar upp till sju gånger så lång tid för
en döv kvinna att lämna en förövare
jämfört med en hörande kvinna
52
Grundenhjulet
53
Kvinnor med intellektuell
funktionsnedsättning
(HANDU, 2007)
• 43 procent har varit utsatta för sexuella övergrepp
av män de inte har haft sexuellt förhållande med
• 26 procent har haft en pojkvän (ej bor ihop) som
våldfört eller tvingat sig på henne på något sätt
• Prostitutionsliknande handlingar
– Sex för att få en relation och bekräftelse…
– Sex i utbyte mot något materiellt
såsom cigaretter, godis etc.
Kuosmanen J & Starke M
2011 & 2013
– Sex för att få pengar
54
Bomb
55
”Vi är många”…
- kvinnor med psykisk ohälsa
• 70 procent någon gång i livet varit utsatt för
fysiska, sexuella, psykiska övergrepp och/eller
ekonomiskt utnyttjade
• 54 procent hade utsatts i barndom
• 63 procent hade utsatts efter 16 års ålder
• 31 procent hade utsatts under senaste året
Källa: Bengtsson-Tops, RSMH 2003
56
57
58
Utmaningar kopplade till relationer och
funktionsnedsättning
Fokus 15, MHCF/En hemlighet känd av många, V. Svensk 2011
• Inget kön och därmed asexuella..
– Utgår från att de tillhör normen…
• Möjligheten att uttrycka sin sexualitet
– Omsorgsgivares inställning
– Att fritt kunna välja könsidentitet/könsuttryck
• Möjlighet till privatliv (institutioner/leva med PA)
– Bli ihop, dansa, ta med någon hem…
– Föräldraskap…
• Tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa,
– Ex. sex- och samlevnadsundervisning.
– Borgifta…
59
60
Funktionsnedsättning
• Beroende
• Saknar stöd från
omgivningen
• Skuldbelägger sig själv
• Mindre nätverk …
• Långt liv med våld…
• Fler förövare
• Rädsla för att inte bli
trodd...
• Svårigheter att fly…
och ålder….
• Beroende
• Saknar stöd från
omgivningen
• Skuldbelägger sig själv
• Mindre nätverk ju äldre…
• Långt liv med våld…
• Fler förövare
• Äldre tiders normer…
• Tills döden skiljer...
61
Uppbrottstrappan
Generellt
Personer med funktionsnedsättning
utifrån Holmberg C. & Smirthwaite G.
(TGV nr 35 (2-3) 2014)
Brist på kunskap/tillgänglighet, information/skyddat boende.
”Men inte kan väl han, Inte han som är så trevlig”.
Tänk om jag inte kan få det stöd som jag behöver.
Bemötande
Rädsla
Rädsla för ex. värre våld hot att döda nära och kära.
Skuldbelägger sig.. jag är inte så lätta att leva med.
Skuld och skam
Känner skuld och skam över att "tillåta sig bli …
Många är beroende av andra i sitt dagliga liv.
Beroende
Känslomässigt, ekonomiskt, och materiellt.
Högre grad arbetslösa, beroende sociala aktiviteter.
Isolering
Hindras umgås, alltid hem direkt efter jobbet osv.
Vana vid att människor tar i hårt – vart går gränsen?
Normalisering
Uppfattas som "normalt", både av utövare/utsatt.
62
Lika men olika
- större likheter än skillnader…
• utsätts av andra än sin partner
• utsätts för försummelse och
funktionshinderrelaterat våld
• fått sin funktionsnedsättning
pga. våld
• assistansanordnare och arbetsgivare
• könlösa och därmed asexuella...
63
64
Tillgängliga Kvinnojourer?
Projekt EJA tillgänglighetsinventerade
58 av 68 Unizons kvinnojourer med boende:
• 27 procent har möjlighet att ta emot en
kvinna beroende av rullstol
• 68 procent har möjlighet att ta emot en
kvinna med ledarhund
• Extern personal?
– 70 procent positiva att ta med personlig assistans
– 50 procent positiva ta med hemtjänstpersonal
65
Jourers erfarenhet av en stödsökande
med funktionsnedsättning…
•
•
•
•
•
•
•
Rörelse 79 procent
Hörsel 26 procent
Syn 36 procent
Kognitiv 81 procent
Psykisk 86 procent
Intellektuell 67 procent
Astma/Allergi 62 procent
66
Projekt EJA rekommenderar
Kommuner/Kvinnojourer/Tjejjourer
• Ta fram ett dokument/ handlingsplan för
åtgärder för att möjliggöra att jouren kan
ta emot en våldsutsatt kvinna med
funktionsnedsättning
• Strategi gällande personal på det
skyddade boendet
• Hemtjänst; hur göra?
67
Projekt EJA rekommenderar
Länsstyrelsen
• Sprid kunskap om våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning lokalt och regionalt
• Skapa en gemensam handlingsplan
i länet
• Bidra till att länet har minst ett tillgängligt
skyddat boende
68
VILJA VETA OCH AGERA
69
Från lagändring till föreskrifter
– behov av ökad kompetens!
stöd till våldsutsatta kvinnor
2007 Socialtjänstens
– förtydligande av nämndens ansvar 5 kap. 11 § SoL
2011
VÅLD – Handbok om socialnämndens ansvar för
våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
2014 Våld i nära relation – Föreskrifter och allmänna råd
SOSFS 2014:4 (M och S)
70
Socialtjänst
Personal som arbetar på äldreboenden, inom
hemtjänsten, i verksamheter för personer med
funktionsnedsättning, dagverksamheter, inom
missbruks- och beroendevården, på HVB etc –
bör ha kunskap om våld och andra övergrepp för
att kunna uppmärksamma att en person är
våldsutsatt och se till att hon eller han för hjälp för
sin våldsutsatthet.
Våld. Handbok om socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens arbete med våld i nära relationer (2016)
sid 77
71
Vad hindrar folk att agera?...
Youtube
72
Varför inte agera vid misstanke…
• Personal uppger bl.a.
– Tidsbrist
– Tycker att det är privat/integritetskränkande…
•
•
•
•
Tänk om jag har fel…
Har ingen rutin/handlingsplan/utbildning…
Rädda att väcka den björn som sover…
”Rättsfria zoner”
73
FÖR ATT KUNNA GE STÖD MÅSTE
DET PRATAS OCH FRÅGAS….
74
Förskrifter och Allmänna råd
SOSFS 2014:4
Hälso- och sjukvården
• Vårdgivaren bör avgöra
när och hur personalen i
hälso- och sjukvårdens
och tandvårdens
verksamheter ska ställa
frågor om våld för att
kunna identifiera
våldsutsatta och barn
som bevittnat våld som
behöver vård och
omvårdnad.
Socialtjänsten
• Socialnämnden bör
avgöra när och hur
personalen i nämndens
verksamheter ska ställa
frågor om våld för att
kunna identifiera
våldsutsatta och barn
som bevittnat våld som
behöver stöd och hjälp.
75
Bör ställa frågor…
Mödrahälsovården bör ställa rutinfrågor om våld, och alla kvinnor som söker
psykiatrisk vård bör tillfrågas om sina
erfarenheter av våld. Socialstyrelsen
rekommenderar även att frågan om våld
tas upp i samtliga ärenden inom barn- och
ungdomspsykiatrin.
• Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka
förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet (2014)
76
Fråga!
• Forskning visar att de flesta tycker
att det är bra att någon frågar
• Jämlikt – fråga alla!
• Få börjar prata spontant, men
berättar om man frågar
• Väljer själv om hen vill svara
• Tydligt budskap – visar att vi har kunskap och villighet!
–
–
–
–
Fråga när ni är ensamma
Motivera varför du frågar
Definiera vad du menar med våld
Förebered dig på vad du ska göra med svaret
77
Inte viktigast att fråga på rätt
sätt – utan att fråga!
Undvik varför - frågor
Helst öppna frågor
- de inleds med frågeord…
Hur skulle ...?
Vad har ...?
Vilka tankar…? :
Hur gick det till?
- eller med en inbjudan…
Berätta…
Beskriv…
78
Linda 23 år
Linda är 23 år och jobbar på Samhall.
Hon flyttade till ett särskilt boende där det finns flera personer med
intellektuell funktionsnedsättning.
Varannan helg åker hon på besök till sina föräldrar. Hemma bor
henne bror kvar och familjens golden retriever som heter Tuffen. Hon
älskar att kela med Tuffen.
När hon kommer tillbaka till sin bostad en söndag är hon sig inte riktigt
lik. Personalen har noterat detta vid flera tillfällen.
När de tidigare frågat Linda om något har hänt, har hon inte svarat
eller sagt att det inte är något.
Denna söndagen är hon mycket uppriven och kastar omkring saker i
sitt lägenhet.
Hur skulle du göra vid detta tillfälle om du var personal?
79
80
Afsoon
Prata 2 och 2
• Hur visade Afsoon att hon
varit utsatt?
• Vad kunde Caroline ha gjort?
a) I köket?
b) I dörren?
c) Efter att hon åkt?
81
Verktyg för att börja prata om
våldserfarenheter….
82
Samtalsmatta
83
Om någon berättar…
• Ta dig tid att lyssna utan att avbryta
–
–
–
–
–
var tydlig med att du tror på vad som sägs
underdriver oftast
är det något du inte förstår – fråga!
Be hen själv formulera sina behov av stödinsatser
informera om att det finns stöd och hjälp
• Var tydlig med att
– förövaren är ansvarig för våldet
– att hen utsatts för ett brott
• Riskbedömning
• Förmedla hopp och möjligheter
84
Många får aldrig
tillfälle att berätta hur
de har det om du inte
vågar fråga…
85
Fallbeskrivning
1. 2 och 2
2. Läs ert fall
3. Reflektera
tillsammans
4. Notera hur ni
tänker/resonerar
5. Klar?
Läs den andra
fallbeskrivningen
86
Redovisning - Fallbeskrivning
1. Hitta en person i
den andra gruppen
att redovisa din
fallbeskrivning för
2. A börjar redovisa
hur ni tänkte/
resonerade
3. B redovisar hur ni
tänkte/resonerade
87
Sammanfattning
• Inte en lösning!
• Har olika kompetens och det är olika för
olika omsorgstagare
– Fråga…
– Anmälan?
– Behov av rutiner
– Veta vart hänvisa och hur samarbeta…
88
Hinder – inte vet vart man ska hänvisa kvinnan
vidare och hur man ska hantera den information
man fått.
Källa: Arbetsgrupp mot våld i nära relation inom Länsstyrelsen Skåne
89
Social dokumentation…
Löpande arbetsanteckningar eller
rapportböcker Vad ska skrivas i journalen?
• Avvikelser från det normala…
• Faktiska omständigheter
• Utan värderingar…
Skriv!
Viktigt som stödbevisning
Bra att ha vid behov att bryta sekretess
90
Social dokumentation…
Sonja är rullstolsburen och gift med Kurt sedan många år.
Mona arbetar som Sonjas personliga assistent. Det har hänt några
gånger att när Mona är utanför ytterdörren, att hon har hört oväsen
inifrån lägenheten. Hon har bl.a. hört Kurt skrika och gapa.
Skulle Mona dokumenterat detta? I så fall vad/hur?
Vid ett tillfälle hade Kurt även fortsatt med sitt arga beteende när
Mona kommit in i lägenheten. Och vid ett tillfälle uppträder Kurt även
hotfullt mot Sonja. Mona upplever att situationen känns obehaglig.
Skulle Mona dokumenterat detta? I så fall vad/hur?
Idag när Mona kommer dit, uppträder Kurt så hotfullt mot Sonja så
att Mona känner att hon måste gå emellan för att skydda Sonja. Då
knuffar Kurt undan Mona och ger Sonja en örfil.
Vad tycker du att Mona ska göra just i detta tillfälle, här och nu?
91
När det bara återstår att fundera
kring att anmäla? Vad gäller?
• Lex Sarah resp. HSL
– Vid misstanke – anmäla!
• Polisanmäla
– Sekretesslagstiftningen
– Riskanalys via polisen/socialtjänst
• Riktlinjerna
– Vad står det i riktlinjerna
• Underlåtenhet att anmäla…
92
Att anmäla eller avslöja brott…
”Underlåtenhet att anmäla eller
annars avslöja brott som är ”å färde”,
det vill säga brott som är på väg att ske eller
som planeras kan i vissa fall vara straffbart
enligt 23 kap. 6 § BrB.
ur Sällan Sedda
93
Riktlinjer/Rutiner/Checklista…
• Befogenheter och skyldigheter
• Förhållningssätt & handläggning
• Information
– Tillgänglig?
• Vilket stöd finns?
– Lista på telefonnummer
och ansvariga
– Tillgängligt skyddat boende?
– Färdtjänst?
94
Förhållningssätt och
handläggning?
• Konsultativ rådgivning
– Inom kommunen – ex. Kvinnofridsansvarig
– Kvinnojour/Tjejjour/Brottsofferjour
– Kvinnofridslinjen
• Vid misstanke eller konstaterat våld - fråga!
– Om hen säger ja, det händer ofta…
– Hen förnekar våld…
– Hen bekräftar våld, men vill inte att en gör något…
• Dokumentation
• Att anmäla – eller inte anmäla.
– Konsultativ rådgivning, SARA/PARTIARK
– Vill hen polisanmäla/gett samtycke…
– Om hen inte vill, men du anser att du måste anmäla…
95
Professionellt förhållningssätt…
•
•
•
•
•
•
•
Håll dig till ditt egna kompetensområde
Ge tid och omtanke – fråga och lyssna
Gör en riskbedömning
Social dokumentation
Rutiner
Tolk – gärna telefontolk
Rättsfria zoner
96
Medarbetare/kollega
– utsatt för våld i sin relation…
– Om situationen är uppenbar
• Fråga rakt på sak om personen blivit slagen, knuffad, sparkad osv.
Chef:
– Kunskap – Jobbet en livlina
– Vid misstanke om våld/hot om våld, utifrån rehabutredning
alternativt medarbetarsamtal
• Förberedelser
– Skriv ned konkreta händelser, så att du är väl förberedd då du får
tillfälle att prata ostört med personen.
– Boka ett samtal med personen och hitta en lugn plats där ni på ett
respektfullt sätt kan samtala utifrån det du ser och upplever.
– Boka in ett nytt möte för att följa upp samtalet
97
www.kvinnofrid.nu
JOBBET
– EN LIVLINA
…när hemmet är en brottsplats kan
arbetsplatsen vara räddningen…
www.kvinnofrid.nu/livlina
Frågor, tankar, funderingar?
Referenser – vill veta mer?
www.nck.uu.se
www.kvinnofrid.nu
99
