Projekt Bergskraft - Västerbergslagens Geologiska Förening

Projekt Bergskraft: Industriella mineral och bergarteri norra delen av Örebro län
Projekt Bergskraft
Industriella mineral och bergarter
i norra delen av Örebro län
(Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner)
Arne Sundberg, Anja Olsson
och Nils-Gunnar Wik
2005-01-20
08-966/2004
08-966/2004
Sveriges geologiska undersökning
Berggrundsenheten
Sundberg, Arne
Olsson, Anja
Wik, Nils-Gunnar
UPPDRAGSRAPPORT
Datum: 2005-01-20
ID-nr: BRAP 200501
Uppdragsgivare: Projekt Bergskraft (Hällefors,
Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner)
INDUSTRIELLA MINERAL OCH BERGARTER
I NORRA DELEN AV ÖREBRO LÄN
(HÄLLEFORS, LINDESBERGS, LJUSNARSBERGS OCH NORA KOMMUNER)
SAMMANFATTNING
I föreliggande rapport redovisas resultaten av den industrimineralinventering som genomförts inom
ramen för projekt Bergskrafts förstudie år 2004 i norra delen av Örebro län. Målsättningen har varit att
bredda underlaget för en mot industrimineral riktad prospektering och utvinning i norra delen av Örebro
län. Nya brytbara förekomster skulle skapa nya arbetstillfällen i flera led och betyda ett bättre utnyttjande
av norra länsdelens mineralresurser.
Tre industrimineralförekomster i länets norra del (KNÖL-kommunerna) bryts för närvarande, nämligen fältspatförekomsten Norra Allmänningsbo (Forshammar), som bryts av North Cape Minerals AB,
kalkstens- och dolomitstensförekomsten Larsbo (Fanthyttan), som bryts av Larsbo Kalk AB samt en skifferförekomst vid Grythyttan, som bryts av Icopal AB.
Genomgången av tillgängligt material ledde till cirka 160 uppslag/förekomster, varav fyra bedöms
vara av direkt intresse för fortsatt undersökning. Ytterligare cirka 30 förekomster bedöms vara av intresse.
De förekomster som ansetts intressanta har provtagits för orienterande kemiska och mineralogiska analyser.
Sammanfattningsvis kan det sägas att föreliggande inventering, baserad på tillgänglig geologisk information avseende industriella mineral och bergarter, på ett snabbt sätt resulterat i flera konkreta industrimineralobjekt och/eller områden, där det finns goda möjligheter att påträffa brytvärda industrimineralfyndigheter.
Bakgrunden till samtliga kartutsnitt på textsidorna är ur GSD-vägkartan.  Lantmäteriet, Gävle.
Dnr 2002/174
Nyckelord: industrimineral, natursten, kalksten, dolomit, magnesit, kvarts, fältspat, talk, täljsten,
wollastonit, kaolin, pegmatit, skiffer, REE
3
INNEHÅLL
1.
Inledning................................................................................................................................................ 4
2.
Projektets uppläggning och genomförande ........................................................................................... 4
3.
Potentiella, undersökta förekomster ...................................................................................................... 6
4.
Undersökta förekomster av intresse .................................................................................................... 11
5.
Uppslag av visst intresse ..................................................................................................................... 39
6.
Förekomster av industriella mineral och bergarter i drift 2004........................................................... 51
7.
Naturstensbrott och uppslag ................................................................................................................ 55
8.
Uppslag av mindre intresse ................................................................................................................. 57
9.
Förekomster listade i alfabetsordning ................................................................................................. 60
10. Förekomster listade mineralvis ........................................................................................................... 64
11. Förekomster listade efter läge från norr mot söder ............................................................................. 68
12. Referenser............................................................................................................................................ 72
13. Översiktskarta - Industrimineralförekomster i norra delen av Örebro län
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
74
4
INLEDNING
I Bergslagen har sedan länge pågått en omfattande mineralprospektering och geologisk karteringsverksamhet. Gruvdrift har bedrivits sedan medeltiden och redan tidigt förstod man att ta tillvara inte bara
malmerna utan även industriella mineral och bergarter. Så bröts t.ex. kvartsen för att användas i hyttorna,
skiffer till takplattsframställning m.m. Den industriella utvecklingen har dock gjort att nya mineral som
tidigare inte rönte så stort intresse nu fått ny aktualitet. Förekomsten av sådana mineral kan spåras bl.a. i
äldre geologiskt undersökningsmaterial.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) fick i augusti 2004, av projekt Bergskraft i uppdrag att
genomföra inventeringar av såväl malmer, industriella mineral och bergarter som bergmaterial för krossbergsproduktion. Inventeringen av industriella mineral och bergarter, som redovisas i den här rapporten
baseras på dels vid SGU befintligt material, dels annat tillgängligt undersökningsmaterial från tidigare
karterings- och prospekteringsarbeten i norra delen av Örebro län. Inventeringen har genomförts fram till
årsskiftet 2004/2005 och avrapporteras härmed. Verksamma gruv- och prospekteringsbolag inom länet
har i förekommande fall tillfrågats om möjligheterna att för denna inventering lämna ut relevant geologisk information. Målsättningen har varit att utvärdera det framtagna materialet och ge ett underlag för
vidare prospektering efter industriella mineral och bergarter i regionen.
1. PROJEKTETS UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE
Delprojektet ’industriella mineral och bergarter i norra Örebro län’ har genomförts på följande sätt:
– genomgång av geologiskt publicerat material, rapporter och dagböcker samt databaser,
– fältrekognosering, provtagning och analysering,
– utvärdering och redovisning.
Nedan uppräknade industriella mineral och bergarter har beaktats vid inventeringen.
Tabell
Andalusit
Anortosit
Apatit
Baryt
Beryll
Diatomit
Dolomit
Flusspat
Fältspat
Glimmer
Grafit
Granat
Ilmenit
Järnockra
Kalksten
Kaolin
Kromit
Kvarts
Kvartsit
Kyanit
Li-mineral
Magnesit
Nefelinsyenit
Olivinsten
Pegmatit
Sillimanit
Skiffer
Sällsynta jordartsmetallers
mineral
Talk, täljsten
Tungsand
Wollastonit
Zeoliter
Zirkonmineral
Utöver ovannämnda industriella mineral och bergarter har förekomster av natursten som blocksten eller
plattor inventerats och sammanställts. Bergarter som hittills utnyttjats i detta avseende i norra länsdelen är
främst skiffer och granit.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
5
Arbetet inleddes med en genomgång av geologiskt material vid SGU och tabellen nedan ger en inblick i
dess volym och fördelning.
Källa
Antal lästa sidor
Kalksten och dolomit i Sverige del 2, SGU, R&M nr 55
85
Industriella mineral och bergarter i Värmlands, Örebro
Västmanlands och Kopparbergs län, BRAP 88004
153
Dagböcker
1 000
Prospekteringsrapporter 1988-2004
1 000
SGUs kartbladsbeskrivningar
500
SGU Ser C, (1868–1987), 1988-2004
500
GFF, (1872–1987), 1988-2004
500
Andra publikationer
500
Mineraljaktsfynd
150 objekt (T län)
Sökning i SGUs mineralresursdatabas
cirka 10 000 förekomster
Sökning i SGUs kemiska analysdatabaser
cirka 25 000 analyser
I rapporten redovisas förekomsterna sorterade i bokstavsordning på mineral/bergart från norr mot söder i
respektive redovisat kapitel.
Vissa förekomster av industrimineral är kända sedan länge och har varit eller är föremål för exploatering
eller detaljundersökningar. De är därmed väldokumenterade. Rörande dessa förekomster redovisas i föreliggande rapport endast de viktigaste uppgifterna. För flera av uppslagen var kännedomen om utbredning
och mineralogisk-kemisk sammansättning tidigare bristfällig. Fältbesiktning och provtagning var i dessa
fall nödvändig för att överhuvudtaget kunna uttala sig om uppslagets värde. Slutligen bör det poängteras
att målsättningen med föreliggande inventeringsarbete har varit att bereda ett underlag för detaljkartering
och systematisk provtagning av enskilda förekomster samt att med befintlig information lyfta fram de
förekomster som i nuläget bedöms mest potentiella.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
6
2. POTENTIELLA, UNDERSÖKTA FÖREKOMSTER
(Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner)
HÅKANSBODA 1
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 4d
RN-koordinat: 6622800/1465450
Håkansboda ligger i nordligaste delen av Norastråket som är det största urkalkstensstråket i Sverige. Det
är över 4 mil långt och sträcker sig från Stråssa i nordost mot sydväst över sjön Råsvalen, förbi Usken och
Fåsjön väster om Nora, förbi Vikern, över och en bit bortom sjön Älvlången. Bredden på stråket varierar
starkt, och ibland är det avbrott i stråket. Från sydspetsen av Älvlången till Vikern och en bit utefter denna, en sträcka på 12–13 km, är stråket 1 km brett. Mot nordost smalnar det till någon eller några hundra
meters bredd för att ånyo svälla ut till mer än 1000 m och upp till 1800 m bredd mellan Usken och Råsvalen. Stråket bildar här flankerna av en synklinal. Nordost om Råsvalen upp mot Stråssa är stråket 200500 m brett.
Dolomit är dominerande karbonatmineral, men det finns även delar i stråket som består av ren kalksten. Så t.ex. finns ett 700-800 m brett bälte av ren kalksten omgivet av dolomit sydsydost om Råsvalen,
från sjön till sydväst om Fanthyttan. I detta område äger brytning rum av såväl kalksten som dolomit.
Mellan och öster om sjöarna Vikern och Älvlången finns i stråket ett flertal nedlagda brott. Här är det
huvudsakligen dolomit som brutits. Karakteristiskt för karbonatstenen i denna södra del av stråket är dess
finkornighet och färg i form av olikfärgade skikt, ofta i klara pastellfärger.
I området Håkansboda 1 finns två nedlagda dolomitstensbrott. Det större brottet är 170 m långt och 20-30
m brett. I och omkring det mindre dolomitstensbrottet borrades redan i mitten av 1950-talet fyra kärnborrhål. Analys av borrkärnorna visar att det från markytan (13 m avvägning) till 100 m djup (100 m avvägning) finns 1,67 milj ton extra prima dolomit med en SiO2-halt mindre än 1 % och dessutom 1,8 miljoner ton prima dolomit med cirka 1,4 % SiO2-halt. En genomsnittsanalys från borrkärnor visar 0,59 %
SiO2; 28,9 % CaO och 18,3 % MgO för den extra prima dolomiten samt 1,56 % SiO2; 29,2 % CaO och
18,6 % MgO för den prima dolomiten. Den kemiska analysen indikerar att dolomiten är ankeritisk.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
7
L. KRIGSTJÄRN-BJÖRKEN
Kalksten
Kartblad 11F Lindesberg, 9a
RN-koordinat 6648950/1451700
Förekomsten är belägen mellan Ställdalen och Hörken i Ljusnarsbergs kommun. Den bildar ett över 5 km
långt stråk av en ca 100 m bred kalkstenshorisont i en leptit. Den ligger i västra flanken av en större
synklinalbildning.
Väster om L. Krigstjärn intill tjärnen finns ett mindre, nedlagt brott i västra kanten av en höjd. Brottet
har en längd av 25 m och bergarten har brutits på en bredd av uppskattningsvis 5 m. Brottväggen är ca 10
m hög. Strykningen är N 50º V och stupningen 75º mot nordost. Kalkstenen är ljusgrå till färgen med
svagt utbildad skiktning. Den innehåller 1–2 cm breda, svagt gröngrå skikt med 1–4 cm mellanrum i den
ljusgrå huvudmassan. Karbonatkristallerna är 1–5 mm stora. Prov nr 1 är taget i brottet.
Öster om sjön Björken (664580/145290) finns ett drygt 90 m långt och omkring 20 m brett vattenfyllt
brott. Bergarten är en gröngrå kalksten med svagt utbildad skiktning. Kornstorleken är 0.5–5 mm. Gröna
mineral 1–2 mm stora förekommer här och var rikligt i bergarten. På vissa ställen uppträder också svarta
centimeterlånga och 1–2 mm breda hornbländekristaller. I nordöstra brottväggen finns två malmzoner, 1–
2 m breda i kalkstenen. Kalkstenen stryker i N 25 Vº och stupar 75º mot öster. Prov 2 och 3 är tagna i
brottet vid Björken.
Resultaten av de kemiska analyserna och röntgendiffraktionsanalyserna har använts vid beräkningen
av bergartens mineralogiska sammansättning, vilken framgår av tabellen. Här redovisas även halterna av
olika spårämnen. Av dessa kan man i provet från Björken notera en svag anrikning av strontium.
Slipprovsundersökningar i mikroskop visar att kornstorleken är 0.2–3 mm. I prov 1 (L. Krigstjärn) är
kalkstenen ojämnkornig, svagt opakpigmenterad och innehåller 3 % kvarts. I accessoriska mängder finns i
slipet tremolit, biotit, klorit och titanit som inneslutningar. Prov 3 från Björken är rent och innehåller endast kvarts i accessoriska mängder. Som inneslutningar finns i prov 2 0.5–1 % hornblände och accessoriskt apatit, kvarts, biotit och diopsid. Kalkstenen vid L. Krigstjärn och Björken är ren, ställvis mycket ren
och innehåller i dessa partier endast små mängder föroreningar. Då hällblottningar saknas längs stora
sträckor av kalkstensstråket så krävs dikesgrävning och/eller borrning för att utröna om tillräckligt stora,
rena partier finns för en eventuell utvinning av vit kalksten i stråket.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
8
L. Krigstjärn-Björken
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1 (L. Kr) 2 (Björk.) 3 (Björk.)
SiO2
2.01
3.73
0.35
Al2O3
0.13
0.10
0.06
TiO2
<0.01
<0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
0.40
1.41
0.37
MnO
0.18
0.56
0.21
CaO
53.8
51.8
55.1
MgO
0.4
0.66
0.35
K2O
0.02
0.02
0.01
Na2O
0.02
0.03
0.02
P2O5
<0.01
0.01
0.01
CO2
42.9
41.3
43.6
S
0.01
0.02
<0.01
Summa
99.9
99.6
100.1
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
1 (L. Kr) 3 (Björk.)
As
<5
<5
Ba
1.7
10.1
Bi
<5
<5
Cd
<0.5
<0.5
Co
0.7
1.1
Cr
<1
<1
Cu
5.4
3.9
Hg
<0.05
<0.05
Mo
<2
<2
Ni
<1
<1
Pb
19
<5
Sr
63
211
V
<1
<1
Zn
2.8
2.1
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
98
94
99
Amfibol
5
Kvarts
2
1
1
Brottvägg med vit kalksten vid L. Krigstjärn. Foto Hans Persson
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
9
KÄMPETORP (BJÄSSHÖJDEN)
Magnesit, brucit, dolomit
Kartblad 11E Filipstad, 6j
RN-koordinat: 6632400/1446930
Kämpetorps magnesit- och brucitförekomst upptäcktes år 1999 av mineraljägaren Kjell Gatedal. Ett
undersökningstillstånd, Kämpetorp, beviljades av Bergsstaten under våren 2000 för företagen HGRAB
och Xenos Mineral. Undersökningstillståndet är nu förlängt till 2006-04-19.
Magnesitförekomsten uppträder i ett karbonatstensstråk med VSV – ONO-lig strykning. Tre undersökningsdiken har grävts tvärs över den ca 500 m långa magnesitlinsen. Dess bredd kan uppskattas till
omkring 20-30m.
Magnesiten, MgCO3 är massiv och vit till ljusgrå med varierande kornstorlekar från finkornig till grova
kristaller på upp till en centimeter. Tillsammans med magnesiten förekommer ställvis brucitkristaller,
Mg(OH)2 i upp till ett par centimeter stora kristaller.
Norr om magnesitlinsen ligger Bjässhöjdens metabasitmassiv. Även i söder, i södra delen av det mellersta
diket, syns metabasit i kontakt med magnesiten. I övrigt angränsar sur metavulkanit söder om magnesiten.
Väster om magnesitlinsen förekommer i samma karbonatstensstråk åtminstone ett par dolomitstenslinser.
En kemisk analys av ett prov från västra delen av magnesitlinsen i samband med denna inventering visar
44 % MgO och 0,06 % CaO.
Ägarna av undersökningstillståndet har låtit utföra ett flertal kemiska analyser på provmaterial från
magnesitförekomsten med enligt uppgift mycket lovande analysresultat.
Magnesitförekomsten vid Kämpetorp är den enda större kända magnesitförekomsten inom den proterozoiska delen av Sveriges berggrund. Magnesitförekomsten ligger nära väg men långt från tättbebyggt
område.
Framgrävd häll med magnesit vid Kämpetorp. Foto Arne Sundberg.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
10
HÄLLTJÄRNEN
Talk/täljsten
Kartblad 11E Filipstad, 4h
RN-Koordinat:6620870/1438870
Vid det sydligaste av tre vattenfyllda gamla gruvhål (järngruvor) väster om Hälltjärnen finns grön talkförande skiffer i varpen. Gruvhålen ligger i kraftigt magnesium-metasomatiskt påverkad metavulkanit i
NNV-SSO-lig riktning.
Fyndet av talk har tidigare belönats i samband med mineraljakten. Varpen är 800-900 m3 stor. Talkinnehållet i blocken varierar. Ett prov bestående av bitar från ett stort antal block analyserades. Röntgendiffraktionsanalysen visar 60-80 % talk. Sammanlagt cirka 50 kg talkförande skiffer har provtagits för krossnings- och malningsförsök. Flera intressanta användningsområden bedöms vara möjliga, allt från användning som bastusten till talkmjöl för användning inom sjukvård och kosmetik samt som komponent i gödningsmedel.
Vid ett gruvhål ca 300 m norr om ovannämnda förekommer också talkförande skiffer, dock med lägre
talkinnehåll.
Slipprovundersökning
Finfjällig
Rikligt opakpigmenterat
3-5 % kalcitkorn 1-5 mm stora
Accessorier: apatit
Varpmaterial med talk/täljsten vid Hälltjärnen. Foto Arne Sundberg.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
11
3. UNDERSÖKTA FÖREKOMSTER AV INTRESSE
(Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner)
S. RÄVTORP
Andalusit
Kartblad 11F Lindesberg, 9a
RN-Koordinat:6647400/1452800
Ett skifferområde med de s.k. Ställdalenskiffrarna, tillhörande Mårdshytteformationen sträcker sig från
Ställdalen i söder till Hörkensjöarna i norr. Skiffern undersöktes med avseende på sitt andalusitinnehåll.
Blottningsgraden i området varierar och inom vissa delar är berggrunden väl blottad medan i andra påträffas endast enstaka hällar. Skiffern stryker N 10-35º V och stupar 75º mot väster. Andalusit finns i skiffern
men halten synes växla i rikare och fattigare zoner. I de rikaste zonerna uppskattas halten till < 30 vol- %.
I genomsnitt torde emellertid halten ligga mellan 10 och 20 vol-%. Ofta är andalusitkristallerna deformerade och kristallstorleken varierar mellan 0.5 och 3 cm. Biotit och kvarts uppträder som föroreningar i
andalusitkristallerna.
Två prover togs av skiffern, ett 700 m sydost om S. Rävtorp och ett vid Båtberget. Resultaten av röntgendiffraktionsanalysen visar på 12 % respektive 5 % andalusit.
Slipprovundersökningar
Inneslutningar av kvarts, biotit, muskovit, opakmineral 10-40 %.
Andalusitaggregaten vid Rävtorp 10-15 mm långa, 10 mm breda, utvalsade.
Andalusitaggregaten vid Båtberget 1-10 mm långa.
Accessorier: apatit, turmalin
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
12
HÅKANSBODA 2
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 4d
RN-koordinat 6623000/1465900
Vid Håkansboda nära Stråssa finns ett gammalt nedlagt brott i dolomit. Brottet är nära 80 m långt och
drygt 20 m brett, där det är som bredast. Dolomiten är ojämnkornig med kornstorlek från 0.1 till 3 mm
och innehåller alternerande 2–30 mm breda grå och 1–10 mm breda mörkgrå skikt. Bergarten är förklyftad med strykning N 50º V och stupning 60º mot norr. Ådringen i dolomiten överensstämmer inte med
förklyftningens strykning utan stupar 10º mot söder. Resultaten av den kemiska analysen av ett prov från
brottet presenteras i tabellen.
Av tunnslipsundersökningar framgår att dolomiten är ojämnkornig, har kornstorlek 0.1–3 mm och som
inneslutningar innehåller 1–2 % muskovit och biotit.
Resultaten av det analyserade provet visar att karbonatstenen vid Håkansboda i vissa partier är en järnrik dolomit, s.k. ankerit.
Håkansboda
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
2
SiO2
0.43
Al2O3
0.19
TiO2
0.01
Fe2O3 tot.
5.77
MnO
0.52
CaO
29.9
MgO
16.7
K2O
0.06
Na2O
0.03
P2O5
<0.01
CO2
46.1
S
<0.01
Summa
99.7
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit (Ankerit)
99
Glimmer
<1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
13
MÅRDSHYTTAN
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 2b
RN-koordinat: 6614900/1458900
Vid Mårdshyttan finns ett brott som är 120–140 m långt och drygt 50 m brett. Bergartslagren med strykning i N 20º Ö står brant och är starkt förklyftade med en dominerande riktning i N 70º Ö.
Prov 1 är av en ljusgrå dolomit med en kornstorlek av ungefär 0.5 mm. Den innehåller parallellorienterade, ca 1 cm långa och 1–3 mm breda, gröna amfibolnålar. Prov 2 representerar en gröngråvit, finkornig
dolomit med enstaka, 0.5–1 cm breda, mörka strimmor. Bergarten innehåller 3–5 cm långa och 1–5 mm
breda, ljusgröna amfibolkristaller.
I tabellen finns en sammanställning av analysresultat. Bl.a. framgår att dolomiten endast till 3–4 %
innehåller förorenande mineral. Även utförda slipprovsundersökningar visar att dolomiten är ren. Dess
kornstorlek är 0,1–0,8 mm, den har en svag opakpigmentering och endast i accessoriska mängder finns
muskovit och flogopit.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att dolomiten vid Mårdshyttan är svagt kalcitisk och mycket
ren. Föroreningarna glimmer, klorit och amfibol finns endast i en total halt av 4 %.
Mårdshyttan
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
SiO2
1.43
1.51
Al2O3
0.36
0.12
TiO2
0.02
0.01
Fe2O3 tot.
1.31
1.08
MnO
0.20
0.14
CaO
31.0
30.9
MgO
19.8
20.3
K2O
0.11
0.05
Na2O
0.04
0.03
P2O5
<0.01
<0.01
CO2
45.5
45.9
S
<0.01
<0.01
Summa
99.8
100.0
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
92
95
Kalcit
4
2
Glimmer
2
1
Klorit
2
Amfibol
2
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
1
As
<5
Ba
7.7
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1.1
Cr
<1
Cu
6.7
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
18
V
<1
Zn
19.8
14
DYRKATORP
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 2b
RN-koordinat: 6613900/1458100
Vid Dyrkatorp finns ett nästan 300 m långt och mer än 100 m brett i de bredaste delarna. Till övervägande del är bergarten i brottet en homogen gulgrå dolomit med kornstorlek av omkring 1 mm. Bergarten är
starkt uppsprucken och dess strykning är N 15º V medan brottväggarna stupar 70º mot norr. Strykning
och stupning är dominerande förklyftningsriktning i bergarten. I nordvästra brottväggen är dolomiten
uppdelad i 0.3–1 m breda bankar och mellan dessa finns ofta tunna lerskikt. Den homogena bergarten
innehåller som föroreningar finkornig, ljus glimmer och gröngula amfibolkristaller som kan vara flera
centimeter långa och 3–10 mm breda.
Två prover, nr 1 och nr 2, från norra delen av brottet är analyserade och resultaten redovisas i tabellen.
Av bergartens spårämneshalter uppvisar arsenik förhöjda värden.
Utförda slipprovsundersökningar i mikroskop visar att dolomiten är ren. Dess kornstorlek är 0.1–1 mm
och av slipsnitten framgår vidare att bergarten är svagt opakpigmenterad och ojämnkornig. Muskovit
finns som enda förorening i accessoriska halter. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dolomiten
vid Dyrkatorp är mycket ren.
Dyrkatorp
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
SiO2
0.32
0.85
Al2O3
0.08
0.11
TiO2
<0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
1.04
1.03
MnO
0.12
0.13
CaO
31.3
30.5
MgO
20.5
20.1
K2O
0.04
0.01
Na2O
0.03
0.03
P2O5
<0.01
<0.01
CO2
46.5
46.0
S
0.01
<0.01
Summa
99.9
98.8
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
98
95
Kalcit
spår
2
Glimmer
1
Talk
1
Klorit
1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
1
As
43
Ba
1.4
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
0.9
Cr
<1
Cu
2.3
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
16
V
<1
Zn
15.5
15
KALKUDDEN
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 1b
RN-koordinat 6606600/1455100
På Kalkudden finns flera mindre brott och skärpningar som samtliga är mycket gamla och igenvuxna.
Bergarten är en dolomit som stryker i N 10º Ö och troligen stupar brant. Den är massiv men här och var
starkt uppsprucken. Till färgen är den ljusgrå och tät. Enstaka gröna amfibolnålar av varierande storlek
ingår som förorening.
Dolomiten provtogs i ett av de större brotten som dock bara mäter knappt 30 m i längd och 6–7 m i
bredd. Resultaten av utförd analys sammanfattas i tabellen. Det tunnslip av bergarten som undersökts i
mikroskop visar att dolomiten är ren. Kornstorleken är 0.1–1 mm och ofta är korngränserna krossade.
Som accessoriska mineral finns muskovit, klorit, tremolit, apatit och kvarts. Dolomiten vid Kalkudden är
svagt kalcitisk i sin sammansättning. Föroreningar i form av glimmer, talk och klorit finns endast i låga
halter.
Kalkudden
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
0.84
Al2O3
0.18
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
1.09
MnO
0.21
CaO
30.4
MgO
20.0
K2O
0.05
Na2O
0.04
P2O5
<0.01
CO2
46.1
S
<0.01
Summa
98.9
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
94
Kalcit
3
Glimmer
1
Talk
1
Klorit
1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
3
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1.1
Cr
<1
Cu
2.2
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
19
V
<1
Zn
17.5
16
RISBACKEN
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 0b
RN-koordinat 6604250/1455400
Vid Risbacken finns ett ca 60 m långt, 10–20 m brett och ca 10 m djupt nedlagt brott. Bergartens strykning i brottet är N 10º Ö och stupningen vertikal. Karbonatstenen, en dolomit, är tät och blågrå till färgen
med gulgrå flammor.
Dolomitens kemiska och mineralogiska sammansättning liksom spårämneshalter framgår av tabellen
nedan. En slipprovsundersökning i mikroskop visar att den är tät, ojämnkornig och svagt opakpigmenterad. Kornstorleken är 0.01–0.3 mm och som accessoriska föroreningar finns klorit.
Dolomiten vid Risbacken är svagt järnhaltig men innehåller endast i accessoriska mängder förorenande
mineral.
Risbacken
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
0.19
Al2O3
0.07
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
2.16
MnO
0.34
CaO
30.7
MgO
19.7
K2O
0.02
Na2O
0.03
P2O5
<0.01
CO2
46.0
S
<0.01
Summa
99.7
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit (järnhaltig)
99
Klorit
spår
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
1.4
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1.3
Cr
<1
Cu
1.8
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
21
V
<1
Zn
15.3
17
SKOFTTORP
Dolomit
Kartblad 11F Lindesberg, 0a
RN-koordinat 6602000/1454400
Ett av sly helt igenvuxet brott finns vid Skofttorp och det är ca 50 långt och ca 20 m brett. Bergarten är en
mycket finkornig, brungrå, ibland gröngråvit dolomit som fläckvis innehåller rikligt med centimeterlånga,
2–3 mm breda gröna amfibolkristaller. Dess strykning är ungefär N 35º V och stupningen brant mot sydväst.
I tabellen visas bergartens halter av spårämnen samt dess mineralogiska sammansättning. Den är förorenad av amfibol och talk. Av tunnslipsundersökningar framgår att dolomiten är ren och att dess kornstorlek
är 0.06–0.2 mm. I accessoriska mängder finns flogopit, klorit och muskovit. Dolomiten vid Skofttorp är
svagt kalcitisk och innehåller relativt rikligt med amfibol och talk.
Skofttorp
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
9.14
Al2O3
0.05
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
1.89
MnO
0.27
CaO
27.9
MgO
20.0
K2O
0.02
Na2O
0.04
P2O5
<0.01
CO2
39.4
S
<0.01
Summa
98.7
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
78
Kalcit
5
Amfibol
10
Talk
7
Glimmer
spår
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
0.6
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
0.6
Cr
<1
Cu
1.9
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
20
V
<1
Zn
20.4
18
BENGTSTORP
Dolomit
Kartblad 10E Karlskoga, 9j
RN-koordinat: 6595700/1449800
Ett ca 90 m långt, 30–40 m brett och 7–8 m djupt brott finns 1.2 km nordost om Bengtstorp. Brottet är
delvis fyllt med skrot och igenvuxet. Bergarten är en blågrå, tät karbonatsten som stryker N 60º V och
stupar 70º mot söder.
I bäcken 50–100 m öster om brottet är hällar av en skiktad karbonatsten blottade. I denna alternerar 1–
3 cm breda gråvita skikt med 0.5–1 breda ljusgröna skikt. Ett prov från brottet, nr 1 och ett från häll i
bäcken, nr 2 har analyserats. Analysresultaten finns sammanställda i tabellen nedan. Som framgår är karbonatstenen kraftigt uppblandad med framför allt talk. Halterna av spårämnen är i regel låga.
Slipprovsundersökningar visar att karbonatstenen har en kornstorlek av 0.08–0.4 mm. I slipsnitten
finns i små mängder muskovit och flogopit, delvis som inneslutningar. Karbonatstenen vid Bengtstorp är
en kalcitisk dolomit som innehåller upp till 16 viktprocent talk.
Bengtstorp
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1(brottet) 2 (häll i bäck)
SiO2
7.41
11.8
Al2O3
0.15
0.40
TiO2
<0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
0.45
0.54
MnO
0.04
0.06
CaO
32.0
29.5
MgO
18.3
19.1
K2O
0.05
0.02
Na2O
0.06
0.04
P2O5
<0.01
<0.01
CO2
41.4
37.6
S
<0.01
0.01
Summa
99.9
99.1
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
68
58
Kalcit
21
23
Talk
10
16
Klorit
3
Glimmer spår
Plagioklas spår
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
1
As
<5
Ba
3.4
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
<0.5
Cr
<1
Cu
5.4
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
25
V
<1
Zn
9.1
19
BOMANSTORP
Dolomit
Kartblad 10E Karlskoga, 8j
RN-koordinat 6594500/1448650
Vid Bomanstorp finns ett drygt 80 m långt och 30–40 m brett, hästskoformat, vattenfyllt brott. Bergarten
är en gröngrå dolomit som innehåller 2–3 cm stora körtlar av talk och klorit. Bergarten stryker nord–syd
och stupar 80º mot väster.
Analyser av ett prov från brottet visar att dolomiten innehåller talk och klorit i låga halter. Av spårämnena är värdet för zink förhöjt (tabellen).
I ett tunnslip framgår att dolomiten delvis är svagt opakpigmenterad, har en kornstorlek av 0.06–0.5
mm och som små inneslutningar uppträder 1 % muskovit och accessoriskt kvarts och fältspat. Dolomiten
vid Bomanstorp är tämligen ren.
Bomanstorp
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
4.40
Al2O3
0.50
TiO2
0.01
Fe2O3 tot.
2.07
MnO
0.33
CaO
28.3
MgO
20.2
K2O
0.04
Na2O
0.04
P2O5
<0.01
CO2
43.7
S
<0.01
Summa
99.6
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
91
Kalcit
1
Talk
5
Klorit
3
Kvarts
spår
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
3.1
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1.1
Cr
<1
Cu
2.7
Hg
0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
18
V
<1
Zn
30.2
20
ÄLVHYTTAN
Dolomit, kalksten
Kartblad 10E Karlskoga, 8i
RN-koordinat 6592800/1444100
Här finns karbonatstenar blottade i en vägskärning på en drygt 50 m lång sträcka. Tillsammans med dessa
uppträder en mörk leptit i två hällar. Karbonatstenarna är av olika typer, dels finns en skiktad variant som
består av alternerande 1–5 cm breda, gråvita och 0.2–2 cm brungrå skikt, dels en massiv rosa typ med
mörka flammor. I kontaktzonen mellan bergartstyperna finns övergångsformer där de gråvita skikten successivt övergår i rosa färg. På vissa ställen innehåller den rosa bergarten gulgröna centimeterlånga och 1–
5 mm breda amfibolnålar. Bergarterna stryker N 75º Ö och stupar 70º mot norr.
Två prover togs i skärningen, nr 1 i den grå karbonatstenen och nr 2 i den rosa varianten. Analysresultaten finns sammanfattade i tabellen. Prov 1 undersöktes även med avseende på halten av vissa spårämnen. Som framgår är zinkvärdet något förhöjt.
Efter slipprovsundersökningar i mikroskop av de två proverna konstateras att kornstorleken är 0.07–
0.7 mm. Kvarts i 0.05–0.5 mm stora mineralkorn finns delvis som inneslutningar i halter 5–8 %.
Muskovit och biotit finns i mycket små mängder. Karbonatstenen vid Älvhyttan utgörs dels av en
dolomitisk kalksten, dels av en tämligen ren dolomit.
Älvhyttan
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
SiO2
4.12
7.36
Al2O3
0.47
0.14
TiO2
0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
0.26
0.99
MnO
0.09
0.24
CaO
50.5
28.7
MgO
2.54
18.8
K2O
0.19
0.05
Na2O
0.03
0.03
P2O5
<0.01
<0.01
CO2
41.7
43.0
S
<0.01
<0.01
Summa
99.1
99.3
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
86
1
Dolomit
9
90
Kvarts
3
7
Glimmer
2
spår
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
1
As
<5
Ba
1.4
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1
Cr
<1
Cu
9.1
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
31
V
<1
Zn
51.5
21
DYLTA
Kalksten
Kartblad 10F Örebro, 6d
RN-koordinat 6583600/1467900
Dyltaförekomsten är belägen i Örebro kommun, ca 10 km norr om staden. Då kalkstensförekomsten är
betydande och ligger relativt nära Nora kommun har den medtagits i föreliggande rapport. Den tillhör en
av flera starkt deformerade kalkstenar i leptitberggrunden norr och öster om sjön Lången. Troligen har
kalkstenarna tillhört ett och samma, nu sönderslitna lager. Brytning har förekommit på två ställen där
kalkstensstråket är som bredast. Stora mängder av bergarten har uttagits. Strykningen är i huvudsak ostnordost–västsydväst med medelbrant till brant stupning. Bergarten är intensivt veckad efter axlar som
stupar 30–40º mot ostnordost. Kalkstenen är huvudsakligen medel- eller grovkornig och gråvit eller vit,
men det finns också röda och gulröda varianter.
Norra brottet (6583800/1467900) är nedlagt och vattenfyllt. Endast mindre partier av brottet är tillgängliga för observation. En pall finns kvar i norra delen av brottet, där bergarten går att studera direkt i
brottväggen. I denna anstår en skiktad ljusgrå kalksten med 1–3 cm breda gröngrå skikt. De gröngrå
skikten är rika på amfibol och pyroxen och ligger med 1–30 cm mellanrum i bergarten. Prov 1 är taget i
väggen ca 1 m över pallen. Prov 2 togs i västra delen av brottet uppe på kanten. Här är kalkstenen renare
och homogenare. I norra delen av brottet stryker lagren N 20º Ö och stupar 20º mot sydost.
Södra brottet (6583400/1467900) är till största delen vattenfyllt men brottväggen är tillgänglig för observation i en 1–10 m bred pall i västra delen. Till övervägande del är bergarten en grå till gråvit kalksten
som här och var kan vara lätt brunfärgad och med kornstorlek 2–7 mm. En viss skiktning förekommer,
mörka 0.2–3 cm breda skikt uppträder med mellanrum varierande från 5 cm till över 1 m. De mörka
skikten innehåller amfibol, pyroxen och ibland glimmer. Prov nr 1 är taget i ovan beskrivna bergartstyp.
På vissa ställen är bergarten finkornigare med kornstorlek 0.5–1 mm. Även denna bergartstyp är provtagen, nr 2. I brottet förekommer också ådror eller gångar, 0.5 m till 3 m breda, av en röd kalksten. Den är
grovkristallin med 3–7 cm stora kristaller. Mörka ådror, 1–2 cm breda och rika på amfibol finns i den
röda kalkstenen. Av denna är ett prov, nr 3 taget i västra brottväggen.
Den provtagna bergarten analyserades och resultaten visas i tabellerna. Som framgår utgörs föroreningarna huvudsakligen av kvarts, diopsid och amfibol. Av spårämnena är värdena för bly och zink svagt
förhöjda i kalksten från norra brottet. I kalksten från det södra brottet är däremot värdet för zink kraftigt
förhöjt till 720 ppm.
Undersökningar av tunnslip i mikroskop visar att i norra brottet är kalkstenen ren, har en kornstorlek
av 0.5–5 mm och innehåller upp till 3 % diopsid och tremolit. Mineralkornen av dessa är 0.1–1 mm respektive 0.5–1 mm. I accessoriska mängder finns kvarts, fältspat, klorit, opakmineral och muskovit.
Tunnslip av kalksten från södra brottet visar att prov nr 3- är renast. Som inneslutningar finns i accessoriska halter tremolit och kvarts. Kalkstenen är svagt opakpigmenterad med en kornstorlek av 1-4 mm.
Mer förorenad är kalkstenen i proverna nr 1 och nr 2. Kvarts, diopsid och tremolit kan utgöra 30–35 % av
ytan i slipproverna. Vidare varierar kornstorleken mellan 2–6 mm respektive 0.02–2 mm.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att kalkstenen vid Dylta är tämligen ren och i vissa partier
mycket ren.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
22
N. Dyltabrottet
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
SiO2
4.09
0.34
Al2O3
0.17
0.17
TiO2
<0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
0.35
0.21
MnO
0.06
0.09
CaO
52.5
54.4
MgO
1.68
0.66
K2O
0.01
0.05
Na2O
0.02
0.01
P2O5
0.01
0.01
CO2
41.1
43.6
S
<0.01
<0.01
Summa
100.0
99.5
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
2
As
<5
Ba
3.6
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1.1
Cr
<1
Cu
1.2
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
25
Sr
32
V
<1
Zn
64.3
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
94
98
Diopsid
3
Amfibol
2
Kvarts
1
Glimmer
1
Klorit
spår
S. Dyltabrottet
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
3
SiO2
8.53
27.5
1.56
Al2O3
0.06
0.05
0.36
TiO2
<0.01
<0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
0.21
0.18
0.28
MnO
0.06
0.05
0.05
CaO
50.7
40.2
53.5
MgO
1.80
1.45
1.11
K2O
0.01
0.01
0.06
Na2O
0.03
0.04
0.03
P2O5
<0.01
<0.01
<0.01
CO2
38.7
30.9
42.6
S
<0.01
<0.01
0.06
Summa
100.1
100.4
99.6
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
88
70
97
Kvarts
4
24
spår
Diopsid
5
3
Amfibol
3
3
2
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
3
As
<5
Ba
6.7
Bi
<5
Cd
1.2
Co
1.7
Cr
<1
Cu
1.3
Hg
0.10
Mo
<2
Ni
<1
Pb
10
Sr
37
V
<1
Zn
720
23
VARGDAMMEN
Dolomit
Kartblad 11E Filipstad, 6h
RN-koordinat 6634400/1437250
Förekomsten är belägen 10 km ostnordost om Hällefors. Dess storlek och utbredning är inte exakt känd.
Karbonatsten har här brutits i ett 35 m långt och 8–10 m brett brott som har ett djup av 3–5 m. Numera är
brottet igenvuxet.
I östra och södra brottväggarna finns en flammig gröngrå, serpentinhaltig karbonatsten. Alla primära
strukturer är utplånade. I den gröngrå huvudmassan uppträder 1–20 mm breda mörkgröna flammor ganska jämnt fördelade i bergarten. Kornstorleken är 0.06–0.1 mm. I östra delen av norra brottväggen finns ett
serpentinhaltigt skarn och i västra delen av norra brottväggen en finkornig till tät mörk leptit som innehåller 0.1 mm stora mörka strökorn. Genom förklyftning är kalkstenen bankad i N 50º Ö med 60º stupning mot sydost. Ett prov från östra brottväggen har analyserats. Resultaten av utförda analyser presenteras i tabellen.
I ett slipprov kan man konstatera att karbonatstenen är svagt opakpigmenterad och har en kornstorlek
av 0.03–0.3 mm. Ca 20–25 % av slipprovets yta utgörs av aktionlit, tremolit, muskovit, flogopit och wollastonit, delvis som inneslutningar. Karbonatstenen vid Vargdammen är en kalcitisk dolomit, huvudsakligen förorenad av amfibol.
Vargdammen
Kemisk sammansättning
(viktprocent)
SiO2
15.0
Al2O3
0.19
TiO2
0.01
Fe2O3 tot.
4.0
MnO
0.19
CaO
31.3
MgO
14.0
K2O
0.01
Na2O
0.03
P2O5
<0.01
CO2
34.7
S
<0.01
Summa
99.4
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Mineralogisk sammansättning
(viktprocent)
Dolomit
47
Kalcit
28
Amfibol
23
Talk
2
24
SKATVIKEN
Dolomit
Kartblad 11E Filipstad, 3f
RN-koordinat 6618230/1426160
Det drygt 4 km långa karbonatstensstråket 4 km sydväst om Grythyttan sträcker sig huvudsakligen i nordsydlig riktning mellan Björskogsnäs i norr till ca 500 m söder om Skräddartorp. Dess bredd är ca 300 m
och det tillhör ett av de mäktigaste lagren i leptiterna och hälleflintorna i Grythytteområdet. Fyra brott har
varit upptagna i stråket.
De båda mellersta brotten öster om Skatviken 250 m och 300 m norr om Lövåsen är ca 50 m respektive 125 m långa, 10–20 m breda med ca 2–5 m höga väggar. Längdutsträckningen är huvudsakligen i
nord–syd. Av de båda brotten är det norra det större. Karbonatstenen är gråvit, medelkornig och delvis lätt
skarnskiktad. Den stryker i N 45º Ö stupar 75º mot nordväst. I norra delen av det större brottet finns en
meterbred hälleflintbank med nordöstlig strykning.
Ett prov är taget i nordöstra väggen i det större brottet och resultaten av analyserna presenteras i tabellen. Efter slipprovsundersökningar i mikroskop konstateras att bergartens kornstorlek är 0.05–0.3 mm.
Tremolit finns i slipsnitten i halter av 3–5 % och i accessoriska mängder muskovit. Karbonatstenen vid
Skatviken är en kalcitisk dolomit som endast innehåller mindre mängd föroreningar, främst amfibol.
Skatviken
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
3.06
Al2O3
0.40
TiO2
0.02
Fe2O3 tot.
0.55
MnO
0.06
CaO
38.4
MgO
13.6
K2O
0.08
Na2O
0.03
P2O5
<0.01
CO2
43.5
S
<0.01
Summa
99.7
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
57
Kalcit
37
Amfibol
5
Glimmer
1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
1.3
Bi
<5
Cd
0.5
Co
0.8
Cr
<1
Cu
2.7
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
58
V
<1
Zn
11.9
25
LINDESBY
Dolomit
Kartblad 11E Filipstad, 3j
RN-koordinat: 6616400/1446900
Förekomsten är belägen 23 km sydost om Hällefors. Där finns berggrund med karbonatsten, skarn och
leptit. Karbonatstenshorisonterna är i allmänhet smala, endast några meter breda men kan ställvis bli upp
till 20–30 m breda och deras längd är 200–300 m.
Vid Lindesby finns ett nära 40 m långt och 7–8 m brett brott som är nästan helt igenfyllt. Ett mindre
avsnitt huvudsakligen bestående av skarn har lämnats kvar. Brottväggen är inte tillgänglig för observation
och endast i nordvästra delen av brottet är det möjligt att provta.
I tabellen redovisas resultaten av den kemiska analysen och röntgendiffraktionsanalysen, vilka ligger
till grund för den mineralogiska beräkningen. Karbonatstenens innehåll av vissa spårämnen finns också
angivet och man kan konstatera kraftigt förhöjda halter av koppar.
I mikroskop undersökt slipprov visar att karbonatstenens kornstorlek är 0.2–1 mm. Bergarten är jämnt
till svagt opakpigmenterad och utgörs av 3–5 % tremolit, aktinolit och 1–3 % opakmineral delvis som
inneslutningar. Muskovit finns i mindre mängd. Karbonatstenen vid Lindesby är en kalcitisk dolomit,
kraftigt förorenad av amfibol.
Lindesby
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
7.61
Al2O3
0.22
TiO2
0.02
Fe2O3 tot.
5.87
MnO
0.48
CaO
35.7
MgO
11.5
K2O
0.06
Na2O
0.05
P2O5
<0.01
CO2
37.7
S
0.12
Summa
99.3
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
47
Kalcit
36
Amfibol
14
Glimmer
1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
0.7
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
2
Cr
<1
Cu
739
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
29
V
<1
Zn
1.9
26
JAGÅSFALLET
Kalksten
Kartblad 11E Filipstad, 7g
RN-koordinat: 6636100/1432450
Förekomsten är belägen 7 km norr om Hällefors. Den ligger i ett ca 400 m långt och knappt 100 m brett
stråk av kalksten intill Skålsundet. Stråket har påvisats utefter en längre sträcka med nord-sydlig utbredning men böjer längst i norr av mot väster. Sidoberget utgörs av hälleflinta.
Kalkstenen har brutits i två mindre brott på båda sidor om en höjdrygg på en udde vid Skålsundet i
sjön Norr-Älgen. Brotten är 20 respektive 30 m långa och når ca 10 m in i ryggen där brottväggen är 4–5
m hög. Strax söder om brotten finns kalksten i en 8 x 10 m stor blottning. I brottväggarna finns grå och
gröngrå, finkornig kalksten med brungrå och mörkgröna till svarta strimmor som är 1–3 mm breda och
ligger med 3–15 mm mellanrum. De senare består av amfibol. Decimeterstora gröna partier utan strimmighet uppträder fläckvis i bergarten. Ljus glimmer finns i kalkstenen och sidostenen utgörs i brottväggarna av skarn. En stänglighet i N 30–40º Ö och en stupning 55º mot öster observerades.
I tabellen redovisas bergartens beräknade mineralogiska sammansättning. Dessutom framgår halterna
av vissa spårämnen. Dessa är i regel, utom för barium, låga. Den mikroskopiska undersökningen av tunnslip visar att kalkstenen är delvis opakpigmenterad och har en kornstorlek av 0.2–1 mm. I en total volym
av 3–5 % finns olivin, muskovit, spinell och opakmineral som inneslutningar. Kalkstenen vid Jagåsfallet
är ren, svagt dolomitisk i sin sammansättning och innehåller endast små mängder olivin och glimmer.
Jagåsfallet
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
2.87
Al2O3
0.26
TiO2
0.01
Fe2O3 tot.
0.73
MnO
0.26
CaO
50.0
MgO
4.24
K2O
0.13
Na2O
0.03
P2O5
0.01
CO2
41.6
S
<0.01
Summa
100.1
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
92
Dolomit
3
Olivin
3
Glimmer
2
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
19.7
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
1
Cr
<1
Cu
2
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
26
V
<1
Zn
6.1
27
SKOMAKARTJÄRN
Kalksten
Kartblad 11E Filipstad, 6f
RN-koordinat: 6631050/1425250
Förekomsten är belägen 2 km nordväst om Hällefors. Den ligger i ett flera kilometer långt och 50–100 m
brett karbonatstråk i hälleflinta med nordnordväst-sydsydostlig utbredning, som påträffas såväl norr som
söder om sjön Stor-Sången. I ett litet brott, 25 x 7–8 m, 200 m sydsydost om Skomakartjärn har mindre
mängder av en oren kalksten uttagits. Kalkstenen förekommer i två brantstående zoner som är 2 m respektive 3 m breda. Den är grågrön till färgen, mycket finkornig och skarnbandad med omkring 3–10 mm
breda gröngrå skikt vilka stryker i N 50º V. Mellan och vid sidan om kalkstenszonerna finns mörk finkornig till tät hälleflinta. Bergarterna i brottet stupar brant och är förskiffrade i N 30º V.
Analysresultaten av ett prov från östra brottväggen presenteras i tabellen. Som framgår utgörs föroreningarna av glimmer, amfibol, klorit och kvarts. Vid undersökningar av slipprov i mikroskop kan man
konstatera att kalkstenens kornstorlek är 0.02–0.1 mm. Den är skiktad och 10–15 % av slipsnittet utgörs
av aktinolit med 0.02–0.06 mm stora mineralkorn samt biotit. Accessoriskt finns kvarts och opakmineral.
Kalkstenen vid Skomakartjärn är svagt dolomitisk och innehåller rikligt med föroreningar.
Skomakartjärnen
Kemisk sammansättning
(viktprocent)
SiO2
13.2
Al2O3
2.80
TiO2
0.03
Fe2O3 tot.
2.47
MnO
0.55
CaO
39.9
MgO
6.11
K2O
0.76
Na2O
0.07
P2O5
0.02
CO2
32.5
S
<0.01
Summa
Mineralogisk sammansättning
(viktprocent)
Kalcit
71
Dolomit
3
Glimmer
10
Amfibol
9
Klorit
6
Kvarts
1
98.4
SKARPED
Karbonatsten
Kartblad 11E Filipstad, 2f
RN-koordinat: 6614650/1425290
Drygt 7 km sydväst om Grythyttan finns vid Skarped ett nord-sydligt kilometerlångt stråk av rosa till vit,
fin–medelkornig, lätt skarnskiktad karbonatsten. Bergartens skiktning stryker i N10º V och den stupar
vertikalt. Stråkets bredd uppskattas till ca 100 m. .
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
28
HASSELHÖJDEN
Kalksten, dolomit
Kartblad 11E Filipstad, 2f
RN-koordinat: 6613900/1427350
Förekomsten är belägen 17 km söder om Hällefors. Där finns ett ca 1 km långt och drygt 200 m brett karbonatstensstråk med nord–sydlig utbredning utmed Brunnsjöns östra strand och en bit norrut. Den avgränsas mot väster av hälleflinta och mot öster av skiffer.
Två vattenfyllda brott finns vid Brunnsjön, ett större som är 50–60 m långt och 30–50 m brett och ett
mindre som är 15–20 m långt och 5–6 m brett. Ovanför vattenytan är brottväggarna 10–15 m höga.
Karbonatstenen är gråvit till färgen där den är som renast. En brungrå flammighet förekommer dock.
Ställvis finns också i bergarten röda hematitränder. I orenare partier av karbonatstenen kan inslaget av
brungrå flammor bli så stort att den bruna färgen överväger. Sådana partier har inte brutits utan finns
kvarlämnade som klackar i brottet. Troligen har karbonatstenen som finns mellan brotten inte uttagits på
grund av sin lägre renhetsgrad.
Karbonatstenen som utgörs av dolomit och kalksten är inhomogen och dess strykning och stupning
varierar men på ett ställe stryker den i N 10° Ö och stupning i 60° åt väster.
Två prover, nr 1 och nr 2 är tagna i brottet. Prov nr 1 togs av den renare dolomitstenen, medan prov nr
2 togs av den orenare kalkstenen.
Som framgår av analysresultaten (tabellen) utgör dolomit 89 % av prov 1. Dess innehåll av vissa spårämnen är lågt utom vad gäller halterna av bly 76 ppm och zink 166 ppm. I prov 2 är däremot kalcit det
dominerande mineralet. I relativt höga halter förekommer dock även kvarts, 14 %.
De slipprovsundersökningar som utförts i mikroskop visar att dolomiten är finkornigare, 0.05–0.1 mm,
än kalkstenen, 0.1–0.2 mm. Båda bergarterna är rena och som föroreningar uppträder i dolomiten accessoriskt muskovit, klorit och opakmineral. I prov 2 finns 5 % kvarts spritt i klumpar. Sammanfattningsvis
kan konstateras att vid Hasselhöjden finns ren, svagt kalcitisk dolomit men även en kvartsförande dolomitisk kalksten.
Hasselhöjden
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
SiO2
0.95
13.7
Al2O3
0.27
0.08
TiO2
0.01
<0.01
Fe2O3 tot.
0.41
0.10
MnO
0.14
0.07
CaO
31.7
46.6
MgO
19.3
1.18
K2O
0.07
0.01
Na2O
0.03
0.02
P2O5
<0.01
<0.01
CO2
46.3
38.0
S
<0.01
<0.01
Summa
99.2
99.8
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Dolomit
89
4
Kalcit
9
82
Glimmer
1
Kvarts
14
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
1
As
<5
Ba
5.7
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
<0.5
Cr
<1
Cu
1.7
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
76
Sr
42
V
<1
Zn
166
29
LIMMINGEN
Karbonatsten
Kartblad 11E Filipstad, 1f
RN-koordinat: 6608080/1428650
I sydligaste delen av Grythyttefältets hälleflintor nära granitkontakten i söder finns här och var tunna inlagringar av karbonatsten. Ca 4 km ostsydost om Loka brunn, 150 m norr om vägskälet i byn Limmingen,
har karbonatsten brutits i ett litet brott som numera är igenväxt. Djupet är endast omkring en meter och
sidorna ca 10 x 10 m. Karbonatstenen är gråvit, finkornig med centimeterbreda, grönskimrande skarnskikt
i nord–syd och brant stupande. Kalkstensstråket är känt på cirka 1 km längd i nord-syd och på ett par
hundra meters bredd.
DAMMSJÖN
Kalksten, granater
Kartblad 11F Lindesberg, 5g
RN-koordinat: 6628800/1480750
Dammsjöns kalkstensstråk, 24 km nordost om Lindesberg, har brutits i liten skala på 50 m längd, 2–4 m
bredd och 2 m djup. Kalkstenen är medelkornig, grå, magnetitimpregnerad och förorenad av granater.
Stråket omges av granatskarnig, skiktad leptit. Ungefär 300 m norr om brottet finns en 2–5 bred, 14 m
lång och 1.5 m djup skärpning på oren kalksten med mycket granatskarn.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
30
HAFSTA
Kalksten
Kartblad 11F Lindesberg, 3c
RN-koordinat: 6617750/1461400
Vid Hafsta har kalksten brutits i två intilliggande brott, ett större i norr och ett mindre i söder. Det nordliga brottet håller på att fyllas med skräp, jord och sten.
Bergarten är en grå, skiktad, mycket finkornig kalksten med alternerande 3–5 mm breda, ljusgrå och
2–3 mm breda mörkgrå skikt. Fläckvis är bergarten homogent mörkgrå. Strykningen är N 30º Ö och stupningen 70º mot söder. Ett prov från kanten av det större brottet har analyserats och i tabellen sammanfattas resultaten av den kemiska analysen och en röntgendiffraktionsanalys. Av spårämnena uppvisar barium
och strontium förhöjda halter, 56.4 respektive 411 ppm. Kalkstenens kornstorlek är 0.02–1 mm, den är
ojämnkornig, har krossade korngränser och delvis en svag opakpigmentering. I accessoriska mängder i ett
tunnslip finns muskovit och kvarts.
Kalkstenen vid Hafsta är mycket ren. Föroreningar, glimmer och kvarts, finns endast i en total halt av
2 %.
Hafsta
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
1.29
Al2O3
0.30
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
0.16
MnO
0.03
CaO
54.0
MgO
0.48
K2O
0.09
Na2O
0.03
P2O5
<0.01
CO2
43.5
S
<0.01
Summa
99.9
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
98
Glimmer
1
Kvarts
1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
56.4
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
<0.5
Cr
<1
Cu
4.9
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
9
Sr
411
V
<1
Zn
16.7
31
LIMNÄS
Kalksten
Kartblad 11F Lindesberg, 3c
RN-koordinat: 6617500/1460500
Den tidigare brutna delen av förekomsten utgörs av ett igenvuxet brott där två 10–15 m breda parallella
ådror av kalksten brutits på en sträcka av i ena fallet ca 70 m och i det andra ca 30 m. Bergarten är en
mycket finkornig, skiktad blågrå kalksten som innehåller 1–3 mm breda brungrå skikt på 5–10 cm avstånd från varandra. Skikten stryker i N 30º Ö och stupar brant mot nordväst.
Av ett analyserat prov framgår att bergartens kornstorlek är 0.06–0.6 mm, vilket konstateras vid mikroskopiska undersökningar av slipprov. Ca 1–3 % av slipsnittet utgörs av tremolit med kornstorlek 0.3–1
mm. I samma mängd förekommer muskovit, medan apatit, turmalin och opakmineral utgör accessorier.
Den dolomitiska kalkstenen vid Limnäs har en mycket hög karbonathalt.
Limnäs
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
1.31
Al2O3
0.26
TiO2
0.01
Fe2O3 tot.
0.28
MnO
0.03
CaO
51.7
MgO
3.37
K2O
0.12
Na2O
0.04
P2O5
0.02
CO2
43.8
S
<0.01
Summa
100.9
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Kalcit
86
Dolomit
12
Glimmer
2
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Spårämnen (ppm)
As
<5
Ba
14.5
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
2.7
Cr
1
Cu
4.1
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
12
Sr
76
V
<1
Zn
29.9
32
SJÖÄNDAN
Kvarts
Kartblad 10E Karlskoga, 7i
RN-Koordinat:6588550/1441700
Söder om sydspetsen av sjön Älvlången finns flera blottningar av en kvartsbreccia vid vägen och i en
bäckravin. Breccian förekommer här blottad på drygt 50 meters bredd i VSV-ONO-lig riktning. Längst i
sydväst är sidoberget en röd leptit. Kontakten mot kvartsbreccian är här oskarp med sliror och körtlar av
kvarts ingående i leptiten. I nordöstliga delen av breccian finns centimeter – till decimeterstora körtlar och
sliror av karbonatsten. Kvartsbreccian är renast i ett 20-25 m långt avsnitt där färgen är rödbrun-brungrå.
På många ställen finns dock inslag av grå och gröna decimeterstora sliror och körtlar av fältspat och
glimmer. I sin renaste del provtogs kvartsen för analys.
Sjöändan
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
99.71
Al2O3
<0.20
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
0.04
MnO
<0.005
CaO
<0.10
MgO
<0.005
K2O
0.02
Na2O
0.02
P2O5
<0.005
L.O.I.
0.18
Summa
99.97
Slipprovundersökning
Svagt förorenad av muskovit och opakmineral
Kornstorlek 0.1-0.4 mm
Svag undulös utsläckning
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
33
FOGDHYTTAN
Kvarts
Kartblad 11E Filipstad, 0j
RN-Koordinat:6600500/1448350
Kvarts förekommer i en skärning i väg 244 mellan Nora och Hällefors väster om Fogdhyttan. På sydvästsidan av vägen är kvartsen blottad på en sträcka av 13–14 m, men endast 3–4 m på nordöstsidan.
Kvartsen utgör antingen en längre gångformad bildning eller en körtel med begränsad utbredning. Den
ligger i en förgnejsad, fläckvis glimmerrik leptit som även förekommer i decimeter – upp till meterstora
brottstycken i kvartsen. I vissa mindre partier är dock kvartsen tämligen ren.
Ett analyserat prov från ett renare parti av kvartsen visar;
Fogdhyttan
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
99.64
Al2O3
0.22
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
<0.01
MnO
<0.005
CaO
<0.10
MgO
<0.011
K2O
<0.01
Na2O
0.05
P2O5
<0.005
L.O.I.
0.28
Summa
100.20
Slipprovundersökning
Inga föroreningar
Grovkorniga, lätt taggiga korngränser
Stark undulös utsläckning
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
34
KVÄLLFOCKARNA
Kvarts
Kartblad 11E Filipstad, 3h
RN-Koordinat:6616600/1438270
I en kulle söder om berget Kvällfockarna finns en minst 2 m bred kvartsgång blottad. Denna är synlig
endast någon enstaka meter och sidoberget utgörs av omvandlad glimmerkvartsit. Gångens strykning och
stupning är svår att fastställa, på grund av den ringa blottningsgraden, men bedöms vara N 80º V respektive 60º mot norr. I en glimmerkvartsithäll/block, 50 m nordväst om gången, är strykningen N 10–20º V
och stupningen 70º mot öster. I kontakt med kvartsgångens norra sida visar sidoberget samma strykning
och stupning som gången. På södra sidan avgränsas gången av en halvdecimeterbred zon av grönsten som
stupar mot söder. En analys av kvartsen som är ren och mjölkvit till färgen visar;
Kvällfockarna
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
99.73
Al2O3
<0.20
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
<0.01
MnO
<0.005
CaO
<0.10
MgO
<0.005
K2O
<0.01
Na2O
<0.04
P2O5
<0.005
L.O.I.
0.36
Summa
100.13
Slipprovundersökning
Inga föreningar
Svag-måttlig undulös utsläckning
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
35
LIMBERGET
Kvarts
Kartblad 11E Filipstad, 3j
RN-Koordinat: 6619000/1445600
Två kvartsbrott, ett större i sydväst och ett mindre i nordost, har anlagts i en kulle ca 400 m VNV om
Limbergets topp. Det större är nära 30 m långt och 10–20 m brett. Det mindre är drygt 20 m långt med
varierande bredd från 2 till 8 m. Båda brotten är vattenfyllda. Väggarna i brotten, består till övervägande
delen av kvarts. Västra långväggen i det större brottet utgörs av en grönsten som stryker N 10º Ö och stupar 60º mot väster.
I södra väggen i det större brottet är kvartsen blottad på en bredd av 15–16 m. Den är här ren och innehåller endast mindre, decimeterstora sprickfyllnader av grönsten. Kvartsen förefaller fortsätta mot söder. I
det mindre nordöstra brottet synes väggarna huvudsakligen bestå av kvarts som dock förefaller något
oren. I blottade partier av berggrunden mellan brotten dominerar kvarts, innehållande ett nätverk av 0.1-2
cm breda amfibolfyllda sprickor.
Den rena kvartsen som analyserats har gråvit färg medan den i de missfärgade partier däremot får grå
och grågröna färgnyanser.
Limberget
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
99.54
Al2O3
<0.20
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
0.02
MnO
<0.005
CaO
<0.10
MgO
<0.005
K2O
<0.01
Na2O
<0.08
P2O5
<0.005
L.O.I.
0.20
Summa
99.840
Slipprovundersökning
Inga föroreningar
Sprickig
Starkt undulös
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
36
ÅTERVÄNDSMOSSEN
Kvarts
Kartblad 11F Lindesberg, 3f
RN-Koordinat: 6616900/1475500
Kvarts finns blottad i en liten häll ca 10 x 5 och förekommer även i block inom ett ryggformat terrängavsnitt som omges av en mosse. Området är ca 150 m långt och 40 m brett. I norra och södra delarna av
ryggen finns hällar och bergarterna är pegmatit respektive gnejsgranit. Pegmatiten är blottad i en 27 m
lång och 10 m bred häll. Den består till övervägande delen av röd fältspat, kvarts och mindre mängder
amfibol och biotit. Kvartsen är gråvit med ett svagt stick i brunt samt uppsprucken med bruna och gröna
utfällningar på sprickytorna. I massiva delar har den en svag rödbrun ådring. Kvartsförekomsten bröts i
liten omfattning i början av 1990-talet av ANRO Mineral AB. Kvartsbrottet är nu ca 15 x 5 m stort och
vattenfyllt. Fortfarande återstår obruten, ren kvarts vid Återvändsmossen.
Analysresultatet av ett prov från kvartsen visas nedan.
Återvändsmossen
Kemisk sammansättning (viktprocent)
SiO2
99.68
Al2O3
<0.20
TiO2
<0.01
Fe2O3 tot.
0.06
MnO
<0.005
CaO
<0.10
MgO
0.009
K2O
0.04
Na2O
<0.01
P2O5
<0.005
L.O.I.
0.32
Summa
100.11
Slipprovundersökning
Små föroreningar av muskovitfjäll på sprickytor
Ojämnkornig
Starkt undulös utsläckning
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
37
GILLERSTORP
Talk
Kartblad 11F Lindesberg, 9b
RN-Koordinat: 6645200/1456750
Vid Gillerstorp har en glimmergnejs brutits för användning som ställsten i hyttorna. Stenbrottet är
drygt 40 m långt, ca 20 m brett och brottväggens höjd 4-7 m. Bergarten är i vissa partier mycket talkrik
och den stryker N 40º V och stupar 40º mot sydväst. Röntgendiffraktionsanalys av ett prov från brottet
visar att det innehåller 30-50 % talk.
Slipprovundersökning
40 % av slipets yta är talk
1 mm långa flak
Plagioklas, kornstorlek 0.2-0.5 mm
Accessorier; biotit, zirkon
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
38
VASKEBÄCKEN
Wollastonit, kalksten
Kartblad 11E Filipstad, 1f
RN-koordinat: 6607750/1426300
I kontakt med postorogen Filipstadsgranit finns i sydänden av Limmingssjön en ställvis mycket rikt
wollastonitomvandlad kalksten. Wollastonit uppmärksammades första gången av Boliden Mineral AB i
samband med borrning efter zink, bly och silver.
Kalkstenen är känd längs en sträcka av minst 500 m i nord-sydlig riktning och dess bredd torde vara
minst 150 m. Kalkens kontakt mot graniten i syd är ej blottad och det finns inga hällar i området. Bolidens borrning samt prov av block och hällar tyder på en ökande halt av wollastonit mot syd.
Wollastoniten bildar flera cm långa ”kärvar” och förekommer ibland helt kompakt. Den fluorescerar i
UV-ljus med ett gult sken. Kalkstenen är ställvis mycket vit och kan eventuellt ha fillerkvalitet.
Planimetrisk analys av två prover visade en genomsnittshalt på 80 % wollastonit :
Prov VA 1
Prov VA 2
WOLL
76.8 %*
83.0 %
PX
16.6
17.0
CC
5.0
QZ
1.6
*Hög frekvens diopsidinneslutningar (0.1-0.3 mm) i wollastoniten.
Huvudsakliga andelen av wollastonitkornen återfinns i nedan angivna intervall. Längd/breddförhållandet är i genomsnitt 5:1.
Prov
Vaskebäcken VA 1
Vaskebäcken VA 2
Längd (mm)
3.5-6.0
3.5-6.0
Bredd (mm)
0.5-1.5
0.5-1.5
Längd/Bredd
4-6:1
4-6:1
Kemisk analys (ICP-plasma 2 st.) av ett bergartsprov visade (prov VA 2):
SiO2
Al2O3
Fe2O3
MnO
TiO2
MgO
CaO
K2O
Na2O
P2O5
L. O. I.
50.5 %
1.02
0.867
0.573
0.019
1.34
45.5
0.020
0.020
1.4
Summa
99.8
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
39
4. UPPSLAG AV VISST INTRESSE
Objektsnamn
Bergart/Mineral
Kartblad, ruta Protokoll från fältbesök
RN-Koordinat
Vinteråsen
Andalusit
12F, 0a
X=6653900
Y=1454600
Vid Vinteråsen finns ett större område med
andalusitförande glimmerskiffer som stryker
N75ºO och stupar 50º mot söder. Andalusiten
finns knuten till de dm-breda, leriga skikten i
skiffern. Dessa växellagrar med mer sandiga
skikt. Andalusitkristallerna är ofta starkt deformerade och uppskattas i halter upp till 30
% i de rikaste partierna.
V. Grängesmyren
Andalusit
12F, 0a
X=6651700
Y=1453320
Ett stort område väster om Grängesmyren
med andalusitförande skiffer. Strykningen är
N35ºO och stupningen 70º mot sydost. Andalusitaggregaten är 2-5 cm långa och 0.5-2
cm breda. Bergarten uppvisar en växellagring
mellan meterbreda andalusitrika respektive
andalusitfattiga skikt. I de rikare uppskattas
andalusithalten till 20-30 vol-%, jämfört med
endast 5-10 vol-% i de fattigare.
Näbbtorp
Andalusit
11F, 9a
X=6649000
Y=1452000
Andalusitförande skiffer i N10°V/60-80ºO.
Halten är ca 5-10 vol-%. Kornstorlek 1 cm,
ställvis 2-3 cm. Biotit förorenar kraftigt.
N om Järnboås
Andalusit
11F, 4a
X=6621137
Y=1450049
En ca 1.5 m bred zon med rikligt med andalusit i en cordierit-glimmerskiffer.
StråssaHåkansboda
Baryt
11F, 4d
X=6623500
Y=1466300
Barytförande lager i glimmergnejser. I de fältspatfattiga partierna av glimmergnejsen ingår
sillimanit tillsammans m. cordierit och granat.
Reboda
Beryll
11F, 3b
X=6619700
Y=1458250
Intill Reboda finns pegmatit som har provbrutits på kvarts (1973). Pegmatiten för beryll. Ett ca 30 m brett brott har anlagts 10-15
m in i en pegmatitrygg. Brottväggen är 3-7 m
hög. Beryllinnehållet i pegmatiten är lågt.
Endast fläckvis 0.3-1 m2, stora ytor för beryllkristaller vars längd är 1-15 cm och bredd 0.24 cm. Deras färg är mörkgrå till nästan svart.
Ca 30 m väster om brottet finns ett beryllförande, 1.5 m långt och 1 m brett parti i pegmatiten.
Pershyttan
Beryll
10F, 9a
X=6598400
Y=1455000
Pegmatitgång som för beryll, ortit och turmalin. I glimmerskiffern finns ställvis anmärkningsvärda apatitkoncentrationer.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
40
Skåln
Dolomit
11E, 7g
X=6636150
Y=1432950
I flera små, nu igenvuxna brott i anslutning
till gruvorna har dolomit och dolomitisk kalksten brutits.
Fanthyttan
Dolomit
11F, 3c
X=6616750
Y=1460800
Två vattenfyllda stenbrott som ligger i både
kalksten och dolomit, dock till övervägande
del i dolomit. Det ena brottet är 110 m långt
och det andra 90 m. Bredden varierar från 2040 m. 100 m sydväst om ovannämnda finns
ytterligare ett brott men det är mindre, 15-20
x 10.
Skogstorp
Dolomit
11F, 3c
X=6616400
Y=1461300
Flera nedlagda stenbrott i dolomit. Brotten
ligger liksom i två grupper. I den ena gruppen
finns två brott som är ca 100 m långa och 2030 m breda. I den andra gruppen, belägen ca
300 m åt sydväst, är brotten i allmänhet mindre men fler.
Brynberget
Dolomit
11F, 2b
X=6614800
Y=1458900
Ett nedlagt brott i medelkornig, gråvit dolomit. Kemiska analyser har gett följande halter:
CaO 30.1-31.4 %, MgO 19.8-21.0 %, SiO2
0.6-1.6 %, Al2O3 0.2 %, Fe2O3 0.9-1.1 % samt
glödgningsförlust 45.8-46.4 %.
Mårdshyttan 1
Dolomit
11F, 2b
X=6614500
Y=1459300
Ett nedlagt stenbrott i dolomit som mäter ca
40 x 40 m.
Dyrkatorp 7
Dolomit
11F, 2b
X=6613950
Y=1457700
Ett mycket stort, nära 300 m långt och över
100 m brett, nu vattenfyllt brott. Bergarten är
en starkt uppsprucken men homogen, gulgrå,
finkornig dolomit.
Dyrkatorp 5
Dolomit
11F, 2b
X=6613850
Y=1457800
Ett nedlagt stenbrott i dolomit.
Dyrkatorp 4
Dolomit
11F, 2b
X=6613700
Y=1457600
Ett nedlagt stenbrott i dolomit.
Dyrkatorp 2
Dolomit
11F, 2b
X=6613500
Y=1457850
Ett nedlagt stenbrott i dolomit.
Dyrkatorp 3
Dolomit
11F, 2b
X=6613500
Y=1458700
Ett nedlagt stenbrott i dolomit, 50-60 m långt
och 35-40 m brett.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
41
Dyrkatorp 1
Dolomit
11F, 2b
X=6613400
Y=1457700
Ett nedlagt stenbrott i dolomit.
Ned. Bondborn
Dolomit
11F, 1b
X=6604600
Y=1455300
Flera nedlagda stenbrott i övervägande dolomitisk karbonatsten. Kemiska analyser har
gett följande halter: CaO 31.1 – 31.6 %, MgO
19.8 – 20.6 %, SiO2 0.5 – 2.0 %, Al2O3 +
Fe2O3 1.2 – 2.7 % samt glödgningsförlust
44.9 – 45.9 %.
Bergsäng
Dolomit
10F, 9a
X=6599700
Y=1453800
Ett mindre stenbrott i dolomit som nu är igenvuxet.
Knapptorp
Dolomit
10F, 9a
X=6596150
Y=1450450
Ett mindre stenbrott i dolomit som nu är igenvuxet.
Sågarviken
Dolomit
10E, 9j
X=6595150
Y=1448850
Ett nedlagt stenbrott i dolomit som mäter ca
20 x 10 m.
Bengtstorpsviken
Dolomit
10E, 8j
X=6594850
Y=1449100
Ett litet, 10-20 m långt, nedlagt stenbrott i
dolomit.
Skrikarhyttan 2
Dolomit
10E, 8j
X=6593870
Y=1448230
Blottningar av dolomit. Dolomit från tre olika
hällar har analyserats. Den renaste dolomiten
visar följande analysvärden: CaO 30.4 %,
MgO 21.0 %, SiO2 0.84 %, Al2O3 + Fe2O3
2.00 % och glödgningsförlust 45.5 %.
Vikersvik
Dolomit
10E, 8j
X=6593450
Y=1447450
Ett nedlagt stenbrott i dolomit. Brottet är hästskoformat, 140-150 m långt och 20-30 m
brett. I rät linje är brottet ca 70 m långt.
Näset
Dolomit
10E, 7i
X=6589750
Y=1441400
Ett litet, 10-20 m långt, nedlagt stenbrott i
dolomit.
Limberget
Dolomit
10E, 7i
X=6589600
Y=1442300
Ett nedlagt stenbrott i dolomit, ca 70 m långt
och 30-40 m brett.
Korslångsvik
(Hånkabacken)
Flusspat
11F, 9d
X=6649900
Y=1465400
Grön flusspat i Hånkabackens molybdenjärnmalmsskärning.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
42
Ljusnarsberg
Järnockra
11F, 8a
X=6640200
Y=1454200
Varphögarna (järnsulfidhögarna) vid Ljusnarsbergsgruvorna utgör en intressant råvarukälla för färgpigmenttillverkning. Uppskattningsvis 40 000 ton användbara järnsulfidhögar kvarligger inom gruvområdet. Under det
senaste decenniet har lovande försök utförts
med järnockra från Ljusnarsbergsgruvorna
vid tillverkning av färgpigment.
Högforstjärn
Kalksten
12F, 0b
X=6652100
Y=1455300
Två brott där kalksten en gång brutits.
Limgruvan
Kalksten
12E, 0i
X=6650200
Y=1440800
Ett mindre, sedan länge övergivet kalkstensbrott.
Silken
Kalksten
12E, 0i
X=6650150
Y=1440750
I Limgruvan har kalksten en gång brutits.
Skäret
Kalksten
11F, 8a
X=6642200
Y=1451500
Ett mindre, sedan länge övergivet kalkstensbrott.
Skålsundet
Kalksten
11E, 7g
X=6636250
Y=1432950
Ca 8.5 km nordost om Hällefors norr om sjön
Norr-Älgens östligaste vik Skålviken finns
tunna lager av karbonatsten i hälleflinta. Alldeles söder om vägen 450 m ostsydost om
den östligaste gården i Skålsundet har sannolikt karbonatsten brutits. I dag syns bara ett
vattenfyllt hål, 3 x 15 m, utsträckt i öst–västlig riktning.
Ca 100 m mot söder, öster om stigen, finns tre
grunda, igenväxta, oregelbundna skärpningar
mellan 10 och 20 m2 stora. Mycket skarnrik
karbonatsten och skarnjärnmalm finns i varphögarna. Eventuellt kan karbonatsten ha brutits i en av skärpningarna.
Långnäs
Kalksten
11E, 7g
X=6636100
Y=1431550
Ett tiotal meter långt, nu igenvuxet brott i grå,
finkornig kalksten.
Bredsjö
Kalksten
11E, 7h
X=6635050
Y=1439300
Ett djupt kalkstensbrott intill hyttan.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
43
Ekebergstjärn
Kalksten
11E, 6e
X=6634400
Y=1423000
Mindre brott i dolomitisk kalksten.
Stolpberget
Kalksten
11E, 6g
X=6630650
Y=1433750
På västra sidan av Stolpberget finns ett cirka 1
km långt kalkstensstråk i ungefär nord-sydlig
riktning. På åtminstone två ställen i stråkets
norra del har kalksten brutits. Längs östra
delen av Stolpberget löper ett smalare kalkstensstråk. I dess norra del har kalksten brutits
i mindre omfattning.
Mossgruvemyran
Kalksten
11E, 6j
X=6630400
Y=1449800
I hällarna och gruvväggarna vid Mossgruvemyran förekommer meterbreda band med
aprikosfärgad, medel- till grovkornig, kalksten, som kan följas på knappt 100 m längd.
Kalkstenens speciella, vackra färg gör bergarten intressant för utsmyckningsändamål.
Kockelbo
Kalksten
11E, 5g
X=6629400
Y=1432900
Sydväst om Kockelbo har en kalksten med
varierande sammansättning brutits. Det dolomitiska inslaget i bergarten är ställvis högt.
Allmänningsbo
Kalksten
11F, 5g
X=6625750
Y=1482850
Allmänningsbo kalkstensförekomst har brutits
i två brott om 25 x 5 m till högst 4 m djup
respektive 12 x 4 m till högst 2 m djup. Kalkstenen är grå, medelkornig och något förorenad av klorit. Strykningen är N 80º V och
stupningen 70º mot söder. Omgivande bergart
är en grå leptit.
Kalkåsen 2
Kalksten
11F, 4d
X=6624300
Y=1465200
Ett litet övergivet kalkstensbrott, ca 50 m
långt och 15-20 m brett.
Svensbo
Kalksten
11E, 4i
X=6624200
Y=1441800
Brott i kornig kalksten, strykning O-V, stupning 50-90º mot norr.
Kalkåsen 1
Kalksten
11F, 4d
X=6624000
Y=1465000
Ett övergivet kalkstensbrott, ca 130 m långt
och 20-30 m brett.
Björskogsnäs
Kalksten
11E, 3f
X=6619600
Y=1426000
På en udde i sjön Torvarpen finns ett gammalt
nedlagt kalkbrott. Karbonatstenens sammansättning är ställvis mer dolomitisk.
Limnäs 2
Kalksten
11F, 3c
X=6617900
Y=1460600
Ett nedlagt stenbrott i kalksten nära övergångszonen till dolomit.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
44
Limås
Kalksten
11E, 1g
X=6609850
Y=1432250
Ett stenbrott i vit kalksten. Brottet mäter ca
100 x 20-30 m och är delvis igenfyllt.
Södermalm
Kalksten
11F, 1b
X=6608500
Y=1455500
Ett nedlagt kalkstensbrott om vilket närmare
information saknas.
Hulta gruvor
Kalksten
11F, 1a
X=6605100
Y=1450800
Ett nedlagt mindre brott i oren kalksten väster
om Hulta gruvor.
Krigstjärn
Kaolin
12F, 0a
X=6650500
Y=1451500
Vid borrningar utförda av NSG/SGAB i slutet
av 1980-talet påträffades kaolin i form av vit,
finkornig, kaolinitdominant lera i åtminstone
fyra borrhål. Kraftig lermineralomvandling
har konstaterats inom ett 1500 x 500 m stort
område med cirka 30 m mäktighet.
Snuvbacken
Kvarts
12E, 2i
X=6661430
Y=1444740
I en 6-7 m lång hällkant av leptit, på norrsidan
av en höjdrygg, finns några kvartsgångar av
max 1 meters bredd. Kvartsen är gråvit och
förorenad.
Uddgruvan
Kvarts
12F, 1a
X=6659340
Y=1453420
Gruvan har brutits på en molybdenglansförande kvartspegmatit som fyller ut en sprickzon i röd, porfyrisk leptit. Gångfyllnaden består till 95 % av kvarts.
Brattforsen
Kvarts
12E, 0i
X=6652400
Y=1441870
Kvartsbreccia där kvartsen uppträder som
glesa gångar och körtlar, längs en sträcka på
150-200 meter i bergvägg. Några få gångar är
bredare än en meter. En gång är 2-3 m bred.
Kvartsen är gråvit och starkt uppsprucken.
Lokalen ligger inom naturreservat.
Hyttenäs
Kvarts
11F, 9a
X=6649260
Y=1452000
Ca 450 m söder om Hyttenäs finns ett avsmalnande, vattenfyllt kvartsbrott 30 x 6 m.
Brottet har riktningen N10°V liksom omgivande andalusitglimmerskiffer. Kvartsen är
nästan helt utbruten.
Palamtjärnen
Kvarts
11E, 9i
X=6648900
Y=1441000
Enligt anteckningar från 1930-talet skall här
finnas pegmatit med grova kvartsgångar. Vid
fältbesök har endast en 1 m2 stor kvartskörtel
samt 1-2 dm breda kvartsgångar påträffats.
L. Krigstjärnen
Kvarts
11F, 9a
X=6648700
Y=1452100
Vattenfylld skärpning, 10 x 3 m, troligen på
kvarts. N om kan en 1 m bred kvartsgång
följas i andalusitglimmerskiffer ca 200 m.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
45
Bäcktorp
Kvarts
11E, 8j
X=6644950
Y=1447250
Kvartsbreccia i form av en brant stupande
gång, vars bredd varierar mellan 10-80 cm
medan längden är drygt 100 m. Ett litet brott,
8 m långt och 3 m brett har upptagits i gången. Sidoberget utgörs av leptit.
Uttertjärn
Kvarts
11E, 8i
X=6644300
Y=1443100
Enligt dagboksanteckningar från 1929 skall
här finnas kvartsgångar i urgranit. Några större gångar har vid fältbesök ej funnits.
Blåmansbäcken
Kvarts
11F, 7c
X=6635500
Y=1461400
I ett litet brott vid Blåmansbäcken, sydväst
om Kölsjön har kvarts brutits i ådror och
sprickfyllnader
Salboberget 1
Kvarts
11E, 6j
X=6634220
Y=1448444
Norr om Salboberget finns två små, gamla
kvartsbrott. Ur det nordligaste har, enligt dagboksanteckningar från SGUs berggrundskartering, några kubikmeter kvarts brutits.
Salboberget 2
Kvarts
11E, 6j
X= 6633970
Y=1448510
Det sydligare kvartsbrottet norr om Salboberget är endast några kubikmeter stort. Någon
nämnvärd kvartsutvinning har knappast skett.
Rifallshöjden
Kvarts
11F, 6a
X=6630700
Y=1452550
I ett litet brott vid Rifallshöjden har kvarts
brutits i en sprickzon. Omgivande bergart är
yngre granit.
Knuthöjden
Kvarts
11E, 5e
X=6629600
Y=1422900
Knuthöjdens kvartsbrott ligger i Saxeknutsmassivets postorogena granitmassiv. I Knuthöjdens kvartsbrott har betydande mängder
kvarts utvunnits. Enligt uppgift har mer än
30 000 ton kvarts utvunnits sammanlagt fram
till mitten av 1940-talet.
Bäckhaga
Kvarts
11F, 5c
X=6628650
Y=1462050
Ett litet kvartsbrott, 4 m långt, 2 m brett och
knappt 2 m djupt. Kvartsgången, som är 1-1.5
m bred kan följas främst nordväst ut från
brottet. Kvartsen är gråvit, tämligen ren och
omgärdas av leptit.
Torskbäcken
Kvarts
11F, 5f
X=6628150
Y=1479300
NNO-strykande kvartsbreccia i samma stråk
som går öster om Fännsätra. 0.1-1 m stora
körtlar och sliror av kvarts i granit, samt cmbreda, korsade kvartsgångar. Förekomsten har
provbrutits av Forshammars Bergverk våren
1984.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
46
Myrbo
Kvarts
11F, 5c
X=6627850
Y=1462950
Norr om Myrbo har kvarts brutits på tre ställen. De olika brotten är upptagna på ca 2 m
breda kvartsgångar i ungefär NO-SV-lig riktning. Avståndet mellan de olika brotten är
100-150 m. Mellan kvartsbrotten finns flera
skärpningar. Kvartsen i brotten som varierar
mellan 5 och 20 m längd och 2-5 m bredd, är
gråvit och omgärdas av leptit.
Kilen
Kvarts
11F, 5c
X=6626700
Y=1463650
Gammal järnvägsskärning ONO om Kilen
som visar en 10-15 m bred pegmatit. Nära
skärningen finns ett gammalt kvartsbrott, vilket brutits på 1870-talet. Gången löper i NO
och stupar ca 70°O.
Tallbo
Kvarts
11F, 5g
X=6626200
Y=1481300
Pegmatit i glimmerkvartsit, 180 m lång och 26 m bred. Arean är ca 400. Pegmatiten består
av kvarts, grå fältspat samt muskovit. Kornstorlek < 5 cm. Mineralen uppträder massformigt i gången. SO om ovanstående finns
en ca 20 x 4-7 m stor pegmatit blottad. I den
ingår en större kvartskörtel, 4-5 m2.
Ö. Hägernäs
Kvarts
11F, 5g
X=6625350
Y=1480600
Kvartsbreccia i mylonitiserad granit. Fältspat
förorenar kvartsen. Max. 0.5-1 m2 stora
brottstycken av ren kvarts.
Fännsätra
Kvarts
11F, 5f
X=6625150
Y=1477500
Ett 150 m brett, 1.5 km långt brecciastråk i
NNO-SSV, som löper i granit. Ren kvarts
finns i max. meter-breda linser med liten uthållighet. Breccian är rikast mot SSV dock
finns renare kvarts mot NNO.
Kattåsberget
Kvarts
11E, 4j
X=6623600
Y=1447600
Öster om Kattåsberget har kvarts brutits i liten
omfattning (SGU Af nr 177)
Stödstensberget
Kvarts
11F, 4c
X=6623570
Y=1460250
Hällområde med omväxlande pegmatit och
leptithällar. Pegmatithällarna är grå och har
ett högt fältspatinnehåll, men här och var
finns större kvartsansamlingar. I en sådan har
ett 5 x 3 m stort brott upptagits. Förutom vid
det upptagna brottet finns upp till 2m2 stora
kvartskörtlar i området.
Allmänningsbo
Kvarts
11F, 4h
X=6622900
Y=1485100
I anslutning till en röd pegmatit uppträder en
massa av kristallkvarts, konform med omgivande, skiffrig gnejs. Här finns ett nedlagt
brott där kvarts uttagits.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
47
Hälgsnäs
Kvarts
11E, 4g
X=6622400
Y=1432100
Vid Hälgsnäs, i kontakten mellan skiffer och
sur metavulkanit har kvarts brutits i liten omfattning. (SGU Af nr 177)
Hälgsnäsudden
Kvarts
11E, 4g
X=6622050
Y=1432000
På Hälgsnäsudden har kvarts brutits i mindre
omfattning (SGU Af nr 177)
Grythyttan (Högaberget)
Kvarts
11E, 4g
X=6620100
Y=1430700
Kraftigt förskiffrad hälleflinta och gråvackeskiffer, rikligt genomsatta av kvartsgångar
vilka brutits av Hellefors Bruk.
St. Klackpotten
Kvarts
11F, 3b
X=6619090
Y=1457600
Gammalt kvartsbrott i vilket brytning ägde
rum på 1870-talet. Brottet är 12 m långt, 5 m
brett och 2-3 m djupt. Det ligger i pegmatit. I
brottväggarna syns 0.5-1 m stora kvarts- och
fältspatkörtlar. Kvartsen är ren och grå till
färgen. I fältspatkörtlarna är de enskilda kristallerna 5-10 cm, ljusgrå eller gråbruna. Ca
50 m VNV om brottet är en ~20 m2 stor pegmatithäll blottad, vari 20-40 cm stora kvartsoch 1-15 cm stora fältspatkörtlar förekommer.
Greckbo
Kvarts
11E, 3h
X=6618380
Y=1437900
Kvartsgångar, 0.5-1 m breda, 400 m SO om
Greckbo. Bredaste gången är blottad ca 4-5 m
i N60-80°O. Sliror av sidoberget finns i gången. I omgivande leptit finns kvartskörtlar
max. 1m2 stora.
Holmsjön
Kvarts
11E, 3h
X=6617600
Y=1438280
80 m V om Holmsjön finns i en förskiffrad
leptit en 1 m bred kvartsgång i N-S. Gången
har liten uthållighet.
Svarta tjärnen –
Holmsjön
Kvarts
11E, 3h
X=6617350
Y=1438300
150 m V om Holmsjön finns en kvartsgång,
minst 2.5 m bred och 10 m lång i riktning
N30°V. Gången ingår i en brecciazon i ovanstående riktning. Kvartsen är övervägande
ren.
Fräkenfallet
Kvarts
11E, 3f
X=6616950
Y=1427450
0.6-3 m bred kvartsgång med ca 20 m längd.
Kvarts med bergkristaller och inslag av fältspat.
Morskoga
Kvarts
11F, 3f
X=6616850
Y=1475500
Brecciekvarts, ställvis ganska ren men vanligen lågvärdig p.g.a. brottstycken av röd pegmatit och gnejsgranit.
Marielund
Kvarts
11E, 2j
X=6614650
Y=1448650
Vid Marielund, strax väster om Finnsjön, har
kvarts tidigare brutits.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
48
Kabo
Kvarts
11F, 2c
X=6610650
Y=1460820
Intill de gamla kvartsbrotten vid Kabo har
under 1990-talet 2 borrhål sänkts för att undersöka kvartsens utbredning och kvalitet.
Kvartskroppens yta har på grundval av dikesgrävning och borrning uppskattats till cirka
350 m2 med relativt god kvalitet. Hela kvartszonens bredd är cirka 6 meter.
Larstorp
Kvarts
11E, 0h
X=6602100
Y=1438700
Norr om Larstorp har kvarts brutits i liten
omfattning. Förekomsten utgörs av kvartsbreccia i sur metavulkanit.
Eke
Kvarts
10F, 8h
X=6590800
Y=1489200
Kvartsbreccia, ställvis mylonitisk, som innehåller fragment och brottstycken av granit. I
de renaste partierna i kvartsen finns insprängda röda små fältspatkorn.
Björntorp
Kvarts
10F, 7g
X=6585550
Y=1482800
Kvartsbrott öppnat på en kvartsgång, ca 3 m
bred. Kvartsen är till största delen ren. Dock
finns smärre partier med fältspat och glimmer.
Klinttjärnen
Pegmatit
11F, 5g
X=6627050
Y=1482950
Klinttjärnsberget = Forshammars fältspatbrott. Pegmatit som bryts på skriftgranitisk
pegmatit med mindre mängder kornigt material av kvarts, fältspat och vit glimmer samt
mindre partier grövre kvarts.
Grimsöbodar
Pegmatit
11F, 4g
X=6624850
Y=1481700
Pegmatit med grov- och finkristallina partier.
Kristallstorleken hos fältspatkristallerna i
förstnämnda partier är 0.5-5 cm stora.
Skallerudden
Pegmatit
11F, 4f
X=6624125
Y=1479350
Mindre områden med stora block av pegmatit
som är zonerade i grov- och finkristallina
partier. I de grovkristallina partierna är fältspatkristallerna 2-5 cm stora.
Dagkarlsmossen
Pegmatit
11F, 4g
X=6622600
Y=1483925
Liten pegmatithäll, 10 x 5 m intill större hällområde med leptit. I en massformig, finkornig
massa ligger 5-15 cm stora kvarts- och fältspatkörtlar utspridda.
Virvelsmyren
Pegmatit
11F, 4g
X=6622400
Y=1484350
Mindre hällar av pegmatit intill leptit. Relativt
finkornig pegmatit som här och var innehåller
5-10 cm stora kvarts- och fältspatkörtlar.
Born
Pegmatit
11F, 4f
X=6621500
Y=1477500
Pegmatit med rosa och röd fältspat. Fältspatoch kvartskörtlar ligger om varandra i en
finkornigare mellanmassa. De förra är 2-15
cm och de senare 2-30 cm stora.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
49
Nyhammar
Pegmatit
11F, 4g
X=6621150
Y=1480050
Pegmatit av varierande utbildning. I de flesta
hällarna är den nära skriftgranitisk med 1-3
mm stora kvartskorn och stavar i röda 0.5-3
cm stora fältspatkristaller.
Näverkärret
Pegmatit
11F, 3g
X=6617600
Y=1484100
Pegmatitområde med dåligt blottad berggrund. Hällarna är små. Pegmatiten innehåller
rosa och grå partier varav de rosa bildar 5-15
cm stora fältspatkörtlar i huvudmassan. Av de
blottade partierna att döma är pegmatiten alltför heterogen för att vara av intresse.
Fogdhyttan
Sillimanit
11E, 0j
X=6603000
Y=1449000
Sillimanitförande glimmerskiffer.
Hållstaberg
Sillimanit
11F, 0a
X=6602700
Y=1451500
Sillimanit i form av fintrådiga, långsmala
knippen, vilka makroskopiskt syns som gulgrågröna fläckar.
Grindgruvan
Sillimanit
11F, 0a
X=6601300
Y=1450500
I Smedbacksstråket finns sillimanitförande
glimmerskiffer.
Gyttorp
Sällsynta jordartsmet. min.
10F, 9a
X=6599800
Y=1451900
Grov glimmerskiffer med ortitkoncentrationer.
Rödbergsgruvorna
Sällsynta jordartsmet. Min
10E, 9j
X=6599350
Y=1448450
Magnetit- och ceritrikt skarn med molybdenglans och ortit. Analyser:
BBAB88006: 1,1 % La; 1,9 % Ce;
0,16 ppm Au.
BBAB88007: 4,4 % La; 7,5 % Ce; 3,9 % Nd;
0,5 % Sm; 0,05 % Eu; 0,4 % Gd; 0,1 % Dy;
100 ppm Sc och 0,36 % Y.
Palamgruvan
Talk
11E, 9i
X=6649090
Y=1441920
I varphögen vid skarnjärnmalmen Palamgruvan finns ställvis talk av god kvalitet.
Mineraljaktsfynd 2004.
Fäögat
Talk
11E, 3h
X=6619000
Y=1439650
I varpen från en av de gamla järngruvorna
400 m SO om Fäögat finns täljsten med varierande mängder amfibol, talk och klorit.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
50
Vid en industrimineralinventering av SGAB
1991, genomfördes dikesgrävningar som bl a
avslöjade en ca 15 m bred wollastonitskarnkropp bestående av rikligt med långfibrig
wollastonit (0.4-1.5 mm, l/b 2:1-6:1). Även
andra skarnmineral såsom diopsid och vesuvian påträffas. I väst klipps skarnet av en
pegmatit och i öst anstår en grå tuffit. Kemisk
analys (BBAC91146): 53,05 % SiO2; 2,93 %
Al2O3; 2,63 % Fe2O3; 0,75 % MnO; 1,5 %
MgO; 37,4 % CaO; 1,9 % K2O; 0,3 % Na2O;
0,1 % LOI. Blottläggningen är tämligen begränsad men wollastonitkroppen har en trolig
fortsatt utbredning mot både nordost och syd.
Brusala
Wollastonit
11F, 8a
X=6642000
Y=1454350
Elgfall
Wollastonit
11F, 8b
X=6641100
Y=1457550
Två stenbrott i skarnfragment i Malingsbogranit. Skarnet är tydligt zonerat. Mellan de 2
skarnlagren finns leptit. En yngre grönstensgång skär både granit och skarn. Närmast
graniten finns skapolit, granat och pyroxen
samt centralt en wollastonitzon. Dessutom ingår scheelit samt lite flusspat. Scheeliten bröts
i liten skala under 1970-talet och transporterades till Yxsjöbergs gruvor för anrikning.
Hulta gruvor
Wollastonit/
scheelit
11F,1a
X=6605100
Y=1450500
Vid dikesgrävning i samband med volframprospektering har i kalkstensstråket vid Hulta
gruvor påträffats intressant wollastonitskarn
under 1980- och 90-talen. Wollastoniten uppträder i rosettformiga aggregat med 2-4 mm i
genomskärning. Individuella wollastonitkristaller är normalt 50-150 µm breda och deras
bredd/längdförhållande är huvudsakligen 1:3–
1:4. Bergartens wollastonithalt är cirka 10–20
vol- %. Sammanlagt har 17 st kärnborrhål om
ca 1 200 borrmeter sänkts i skarnstråket.
Frösvidal
Wollastonit/
kalcit
10F, 6a
X=6582500
Y=1452800
Wollastonitförekomsten vid Frösvidal är ett
mineraljaktsuppslag från 1987 som undersöktes i slutet av 1980- och början av 1990talen av NSG/SGAB. Wollastoniten uppträder
i cm-breda grå band i en nästan vit kalkstensförekomst som framkommit i häll i botten av
ett grustag inom ett cirka 400 x 300 m stort
område. Genomsnittshalten wollastonit är
omkring 17 vol-% och längd/breddförhållandet i genomsnitt 4:1.
NSG/SGAB har uppskattat volymen till ca 9
milj ton och det teoretiska ”malmvärdet” in
situ vid Frösvidal till > 3 000 milj kr ner till
50 m djup. Förekomsten ligger i Örebro
kommun, helt nära gränsen till Nora kommun.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
51
5. FÖREKOMSTER AV INDUSTRIELLA MINERAL OCH BERGARTER I DRIFT 2004.
FANTHYTTAN (LARSBO)
Dolomit, kalksten
Kartblad 11F Lindesberg, 3b
RN-koordinat 6616700/1460000
Vid Fanthyttan bryter Larsbo Kalk AB både kalksten och dolomit. Kalkbrottet är ungefär 150 m långt i
nord-sydlig riktning. Bredden är 15–20 m och de lodräta väggarna 30–40 m djupa. Bergarten är grå och
finkornig samt genomdragen av olika spricksystem. I sydligaste delen av brottet är kalkstenen något
veckad.
Dolomitbrottet som är 30–50 m brett och ca 200 m långt har riktningen N 20º O, vilket också är bergartens strykningsriktning. Stupningen är brant. Dolomiten är gråvit till färgen och innehåller accessoriskt
amfibol, talk, serpentin och på mindre skölytor klorit. I sydöstra hörnet av brottet finns en rosa variant av
dolomiten.
Larsbo Kalk AB ingår sedan 1994 i OMYA-koncernen. Verksamheten vid Fanthyttan påbörjades dock
redan vid förra sekelskiftet och var då helt inriktad på brytning och bränning av kalksten för järn- och
stålindustrin. Så småningom började även dolomiten tillvaratas och från 1972 upphörde man av olika skäl
med bränning av kalksten för att huvudsakligen tillvarata dolomit. Likväl sker idag enligt uppgift ett
mycket begränsat uttag av kalksten som bränns i en av de tre schaktugnarna för att användas inom järnoch stålindustrin. Produktionen vid Fanthyttan omfattar totalt brytning av ca 100 000 ton sten per år. Omkring 80 000 ton/år utgörs av dolomit som används inom järn- och stålindustrin, byggnadsindustrin och
jord- och skogsbruk. Den ovan nämnda rosa varianten krossas och gjuts in i plattor för bl.a. fasadbeklädnad. Av representativa analysresultat framgår att både dolomiten och kalkstenen är mycket rena. En något
lägre renhet av kalksten jämfört med dolomit kan dock spåras i den mineralogiska sammansättningen.
Halten främmande mineral är högre i kalkstenen, vilket även gäller för några av spårämnena. Av spårämnesbestämningarna framgår att i kalkstenen, analyserna 5 och 7, är bly och strontiumhalterna högre än i
dolomiten.
Slipprovsundersökningar visar att dolomiten har en kornstorlek av 0.07–0.6 mm. Ställvis finns i slipen
en svag opakpigmentering. Endast i accessoriska mängder finns, delvis som inneslutningar, flogopitmuskovit, kvarts, plagioklas och klorit. Kalkstenen är i prov 5 ojämnkornig, medan den i proven 6 och 7
är svagt opakpigmenterad. Föroreningarna kvarts och muskovit/flogopit finns i halter upp till 2 %, vilket
är något högre än i dolomiten. Kalkstenens kornstorlek är 0.06–0.6 mm. Sammanfattningsvis kan sägas
att vid Fanthyttan bryts både dolomit och kalksten av mycket god kvalitet.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
52
Fanthyttan
Kemisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
3
SiO2
0.47
0.35
0.37
Al2O3
0.08
0.16
0.11
TiO2
0.01
0.01
0.01
Fe2O3 tot.
1.13
0.88
0.92
MnO
0.21
0.19
0.18
CaO
30.6
30.4
30.5
MgO
20.4
20.8
20.6
K2O
0.03
0.06
0.05
Na2O
0.02
0.02
0.02
P2O5
<0.01
<0.01
<0.01
CO2
46.6
46.7
46.5
S
<0.01
<0.01
<0.01
4
0.54
0.17
0.01
0.90
0.17
30.5
20.2
0.04
0.02
0.01
46.4
<0.01
5
3.64
0.60
0.01
0.22
0.03
52.3
0.65
0.22
0.08
0.01
41.4
<0.01
Summa
99.0
99.2
99.5
99.6
99.3
Fanthyttan
Mineralogisk sammansättning (viktprocent)
Prov nr:
1
2
3
Dolomit
98
98
98
Kalcit
spår
1
spår
Glimmer
1
1
1
Kvarts
spår
Klorit
Plagioklas
Fanthyttan
Spårämnen (ppm)
Prov nr:
2
As
<5
Ba
1.0
Bi
<5
Cd
<0.5
Co
<0.5
Cr
<1
Cu
1.3
Hg
<0.05
Mo
<2
Ni
<1
Pb
<5
Sr
18
V
<1
Zn
38.6
4
<5
1.9
<5
<0.5
1.1
<1
1.5
<0.05
<2
<1
<5
19
<1
53.6
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
5
<5
4.0
<5
<0.5
<0.5
<1
2.9
<0.05
<2
<1
7
99
<1
52.9
4
95
3
1
spår
1
-
7
<5
1.8
<5
<0.5
0.6
<1
2.5
<0.05
<2
<1
9
107
<1
71.1
5
94
2
2
1
6
2.81
0.68
0.02
0.20
0.03
53.2
0.50
0.24
0.08
0.02
42.2
<0.01
7
2.0
0.23
0.01
0.19
0.03
54.2
0.40
0.10
0.04
0.01
43.0
<0.01
100.0
100.2
6
7
96
2
2
spår
97
1
2
1
53
NORRA ALLMÄNNINGSBO (FORSHAMMAR)
Pegmatit (fältspat, kvarts)
Kartblad 11F Lindesberg, 5g
RN-koordinat: 6626050/1483050
Fältspatpegmatiten vid Norra Allmänningsbo är den enda större fältspatförekomst som bryts i Sverige
idag. Pegmatiten är skriftgranitisk med huvudsakligen fältspat men med underordnad mängd kvarts samt
muskovitglimmer i accessoriska mängder.
Pegmatitbrottet ägs nu av North Cape Minerals AB, som årligen utvinner omkring 40 000 ton fältspatpegmatit, som krossas och förädlas i den närbelägna anläggningen Forshammar för användning inom
keramik- och glasindustri mm.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
54
GRYTHYTTANS SKIFFERBROTT
Skiffer
Kartblad 11E Filipstad, 4f
RN-koordinat: 6620800/1428000
Grythyttans skifferbrott, som drivs av Icopal AB, är cirka 300 m långt och 150 m brett samt brutet till
cirka 90 m djup. Brytningsnivån idag är cirka 30 m djup. Årligen bryts omkring 12 000 ton skiffer varav
drygt hälften krossas och används som flingor vid takpappstillverkning medan knappa hälften klyvs och
sågas till skifferplattor för tak- och golvbeklädnad samt i trappor mm.
Grythyttans skifferbrott 2004, sett mot nordost. Foto Arne Sundberg.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
55
6. NATURSTENSBROTT OCH UPPSLAG
Kloten
Granit
11F, 8e
X=6641750
Y=1471250
Strax söder om Kloten har röd Klotengranit
brutits som byggnadssten i liten skala.
Klockarbacken
(Kopparberg)
Granit
11F, 7a
X=6638300
Y=1454500
I cirka tio mindre blockstensbrott runt Klockarbacken, söder om Kopparberg har en grå till
gråröd, jämnt medelkornig granit brutits som
blocksten för gatu- och husbyggnadsändamål.
Eventuell framtida utvinning av blocksten
hämmas av en närliggande TV-mast.
Innansjön
Granit
11F, 1g
X=6607816
Y=1481083
Invid vägen strax söder om Innansjön finns
hällar och block av en rödbrun, medelkornig
gnejsgranit med en vacker färg på den dominerande kalifältspaten. Mörkt grå kvarts finns
i mindre mängd liksom biotitglimmer. Förekomsten kan vara av intresse som blocksten.
Nederby
Granit
10F, 7i
X=6588450
Y=1492700
Vid Nederby mellan Vretlunda och Ålsäng,
sydost om Fellingsbro, har grovkornig, röd
Fellingsbrogranit brutits som blocksten i ett
litet stenbrott
N. Dalkarlstorp 1
Skiffer
11F, 9a
X=6649175
Y=1452000
Skiffern i Ställdalen har tidigare brutits för
byggnadsändamål, troligen som s.k. ställsten
till masugnar
N. Dalkarlstorp 2
Skiffer
11F, 9a
X=6649075
Y=1452350
Ställstensbrott i Ställdalenskiffer.
L. Krigstjärn 1
Skiffer
11F, 9a
X=6648800
Y=1452175
Skifferbrott med tunna kvartsgångar. Andalusitförekomst i skiffern ger bergarten ett vackert mönster.
L.Krigstjärn 2
Skiffer
11F, 9a
X=6648500
Y=1452250
Skifferbrott med andalusitinslag.
L.Krigstjärn 3
Skiffer
11F, 9a
X=6648100
Y=1452300
Skifferbrott för uttag av s.k. ställsten
Svarvarbo 1
Skiffer
Vattenfyllt skifferbrott. I skiffern förekommer
tunna kvartsgångar.
Svarvarbo 2
Skiffer
11F, 9a
X=6647850
Y=1452600
11F, 9a
X=6647150
Y=1452800
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Vattenfyllt, cirka 10 x 3 m stort och 2-3 m
djupt skifferbrott. Skiffern innehåller en del
andalusit.
56
Grythyttan 1
Skiffer
11E, 4f
X=6624350
Y=1429650
Litet nedlagt skifferbrott
Grythyttan 2
Skiffer
11E, 4f
X=6624300
Y=1429650
Litet nedlagt skifferbrott
Grythyttan 3
Skiffer
11E, 4f
X=6623650
Y=1429550
Nedlagt skifferbrott, cirka 80 m långt och 20
m brett.
Grythyttan 4
Skiffer
11E, 4f
X=6623350
Y=1429550
Nedlagt skifferbrott
Grythyttan 5 (Miljongruvan)
Skiffer
11E, 4f
X=6623200
Y=1429550
Nedlagt skifferbrott, cirka 80 x 70 m stort.
Grythyttan 6 (Sörgruvan)
Skiffer
11E, 4f
X=6623100
Y=1429500
Nedlagt, cirka 80 m långt och 30 m brett skifferbrott
Grythyttan 7
Skiffer
11E, 3f
X=6619200
Y=1427980
Nedlagt skifferbrott
Grythyttan 8
Skiffer
11E, 3f
X=6619020
Y=1427960
Nedlagt skifferbrott
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
57
7. UPPSLAG AV MINDRE INTRESSE
Objektsnamn
Mineral/
Bergart
Kartblad/Ruta Uppgifter enligt litteratur
Ställdalen
Andalusit
12F, 0a
Andalusitglimmerskiffern i Ställdalen innehåller enligt SGU’s analyser upp till 30 %
andalusit. Mikroskopering har dock påvisat
hög frekvens av inneslutningar.
Mårdshyttan
Andalusit
11F, 3b
I Mårdshytteskiffern förekommer andalusit
och cordierit.
Älgtorp
Antofyllit
11F, 7h
Omfattande skarnhorisonter med antofyllit
finns i glimmerkvartsit.
Hållstabergsgruvorna
Antofyllit
11F, 0a
Sfärisk, radialstrålig antofyllit förekommer i
Stribergsfältet.
Salbomosse
Diatomit
11E, 7j
I en anteckning från 1927 omnämns att Salbomossen, ca 1 km2 stor, innehåller en ”vitkornig” jordart som skulle kunna vara diatomit. Mossen har undersökts och provtagits på
två ställen. Inga diatoméer kunde dock påvisas i provmaterialet.
Älvestorp
Dolomit
11E, 2g
Häll av dolomit vid f.d. järnväg. Dolomit enligt analys.
Yxsjöberg
Flusspat
12E, 1i
Flusspat samt scheelit som är knutet till Yxsjöfältets skarnbildningar.
Stormossen
Flusspat
12E, 0j
Flusspat i skarn och glimmer.
Ljusnarsbergs
gruvor
Flusspat
11F, 8a
Flusspat förekommer i riklig mängd i skarnet.
Kaveltorp
Flusspat
11F, 7a
Sidostenen i Katarinagruvan innehåller flussspat.
Finngruvan
Flusspat
11F, 4b
Upp till 0.5 m breda ansamlingar av flusspat
på 90 m nivån i gruvan.
Ljusnarsbergs
gruvor
Granat
11F, 8a
Almandingranat i skarnet.
Yxsjö gruvor
Kalksten
12E, 1i
Lager av kalksten i gruvorna.
Barnfallshöjden
Kalksten
12E, 1j
Kalkåsen innehåller kalksten.
Blygruvan
Kalksten
12E, 0j
N om Blybergsgruvorna finns rena kalkstenar.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
58
Kvarnbacken
Kalksten
12F, 1a
Rena kalkstenar.
Högfors
Kalksten
12F, 0b
I Segerforsgruvorna finns kalksten.
Ö om Högfors
Kalksten
12F, 0b
I Sköttgruvan finns förutom kalkig malm
även kalksten.
S om Abborrtjärn
Kalksten
11F, 9a
Kalkstensbandning i leptit.
Älvlången
Kalksten, Dolomit 10E, 7-8i
Dolomit och kalksten finns blottad i flera
hällar utmed sjöns östra ände.
Flyttkullen
Kalksten, Dolomit 10E, 7i
Inom ett 35 m långt och 2-10 m brett hällområde finns dolomit och kalksten blottad.
Älvhöjden
Kvarts
12E, 0i
Leptitartad urgranit, oftast ytterst kvartsrik.
Kvarts, Fältspat
12E, 0i
Kvarts- och fältspatindränkt granit.
Kattnäs
Kvarts
12F, 1b
Grå leptit som är genomsatt av kvarts- och
pegmatitgångar.
St. Smedbergstjärn
Kvarts
11E, 9i
Kvartsgångar i grönsten.
Älgviken
Kvarts
11E, 3g
Kvartsutsöndringar som på några ställen brutits.
Himmelsberget
Kvarts
11E, 3i-j
Hälleflinta med gångar av kvarts i N 25º V
Båtabo
Kvarts
11E, 3j
Mindre kvartsgång i glimmerskiffer.
Hånsgruvorna
Kvarts
11F, 9a
Kvartsgångar vinkelrätt skifferns strykning.
Kvarnberget
Kvarts
11F, 9b-c
1-1.5 m bred kvartsgång i grå gnejs.
Masbytjärn
Kvarts
11F, 8d
Kvartsgångar i granit.
Klockarbacken
Kvarts
11F, 7a
Talrika kvartsgångar < 3 dm breda.
Fiskalösen
Kvarts
11F, 7d
Kvartsutsöndring i pegmatit.
Hällsjön
Kvarts
11F, 7f
Grå-röd gnejsgranit med pegmatit och kvartsutsöndringar.
Danshyttan
Kvarts
11F, 4b
Kvartsgång i glimmerskiffer.
Ö. Älvhöjden
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
59
Sörmogen
Kvarts
11F, 4f
Sörmogen är en 200 x 100 m stor kvartsbreccia med inom stora delar mer än 98 % SiO2.
Tallholmen
Kvarts
11F, 2h
Pegmatitgranit med kvartsansamlingar.
Lugnet
Kvarts
11F, 0c
Grå gnejs med utkilande kvartsgång som brutits.
Rockhammar
Kvarts
11F, 0f
Skärpning i oren kvarts.
Bondabrobäcken
Kvarts
10F, 7a
Granitisk bergart som är genomsatt av oregelbundna kvartsådror.
Sjömo
Kvarts
10F, 7h
Gångar och körtlar av ren kvarts i pegmatit.
Vinteråsen
Pegmatit
12F, 0a
Sillimanit i skiffer.
St. Myggsjön
Pegmatit
11F, 6a
Grovkristallin pegmatit med muskovitpackar.
Nyberget
Pegmatit
11F, 5a
Gnejs rik på sillimanit och cordierit.
Djupdalsbergen
Pegmatit
11F, 5b
Pegmatitstockar med renare partier av kvarts
och fältspat i granit.
Gullblankagruvan
Pegmatit
11F, 5b
Grov, biotitförande glimmerskiffer med sillimanit.
Ramsberg
Pegmatit
11F, 5d-e
Pegmatiterna i området är ofta så grova att de
borde kunna vara intressanta som kvartsfältspatråvara.
Gusselby
Pegmatit
11F, 2d
Fältspatrik pegmatit.
Öv. Skärsjön
Sällsynta jordarts- 11F, 7h
met. min.
Mycket oregelbundna, mm-cm breda sprickfyllda ådror av svart ortit.
Bredsjön
Talk
11E, 3h
Ett mindre talkskifferlager i glimmerskiffer.
Nyhyttan
Talk
11E, 3i
Talklager, 1 dm brett i borrhål.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
60
8. FÖREKOMSTER LISTADE I ALFABETSORDNING
Objektsnamn
Allmänningsbo
Allmänningsbo
Bengtstorp
Bengtstorpsviken
Bergsäng
Björken
Björntorp
Björskogsnäs
Blåmansbäcken
Bomanstorp
Born
Brattforsen
Bredsjö
Brusala (S. Björkberg)
Brynberget
Bäckhaga
Bäcktorp
Dagkarlsmossen
Dammsjön
Dylta
Dyrkatorp
Dyrkatorp 1
Dyrkatorp 2
Dyrkatorp 3
Dyrkatorp 4
Dyrkatorp 5
Dyrkatorp 7
Eke
Ekebergstjärn
Elgfall
Fanthyttan
Fanthyttan (Larsbo)
Fogdhyttan
Fogdhyttan
Fräkenfallet
Frösvidal
Fännsätra
Fäögat
Gillerstorp
Greckbo
Grimsöbodar
Grindgruvan
Grythyttan (Högaberget)
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Mineral/Bergart
Kalksten
Kvarts
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Kalksten
Kvarts
Kalksten
Kvarts
Dolomit
Pegmatit
Kvarts
Kalksten
Wollastonit
Dolomit
Kvarts
Kvarts
Pegmatit
Kalksten
Kalksten
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Kvarts
Kalksten
Wollastonit
Dolomit
Dolomit, kalksten
Kvarts
Sillimanit
Kvarts
Wollastonit/kalcit
Kvarts
Talk
Talk
Kvarts
Pegmatit
Sillimanit
Kvarts
Kartblad
11F
11F
10E
10E
10F
11F
10F
11E
11F
10E
11F
12E
11E
11F
11F
11F
11E
11F
11E
10F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
10F
11E
11F
11F
11F
11E
11E
11E
10F
11F
11E
11F
11E
11F
11F
11E
Ruta
5g
4h
9j
8j
9a
9a
7g
3f
7c
8j
4f
0i
6h
8a
2b
5c
8j
4g
5g
6d
2b
2b
2b
2b
2b
2b
2b
8h
6e
8b
3c
3b
0j
0j
3f
6a
5f
3h
9b
3h
4g
0a
4g
N
6625750
6622900
6595700
6594850
6599700
6645800
6585550
6619600
6635500
6594500
6621500
6652400
6635050
6642000
6614800
6628650
6644950
6622600
6628800
6583600
6613900
6613400
6613500
6613500
6613700
6613850
6613950
6590800
6634400
6641100
6616750
6616700
6600500
6603000
6616950
6582500
6625150
6619000
6645200
6618380
6624850
6601300
6620100
E
1482850
1485100
1449800
1449100
1453800
1452900
1482800
1426000
1461400
1448650
1477500
1441870
1439300
1454350
1458900
1462050
1447250
1483925
1480750
1467900
1458100
1457700
1457850
1458700
1457600
1457800
1457700
1489200
1423000
1457550
1460800
1460000
1448350
1449000
1427450
1452800
1477500
1439650
1456750
1437900
1481700
1450500
1430700
Sid
43
46
18
41
41
42
48
43
45
19
48
44
43
50
40
45
45
48
29
21
14
41
40
40
40
40
40
48
43
50
40
51
33
49
47
50
46
49
37
47
48
49
47
61
Grythyttan 1
Grythyttan 2
Grythyttan 3
Grythyttan 4
Grythyttan 5 (Miljongruvan)
Grythyttan 6 (Sörgruvan)
Grythyttan 7
Grythyttan 8
Grythyttans skifferbrott
Gyttorp
Hafsta
Hasselhöjden
Holmsjön
Hulta gruvor
Hulta gruvor
Hyttenäs
Håkansboda 1
Håkansboda 2
Hållstaberg
Hälgsnäs
Hälgsnäsudden
Hälltjärnen
Högforstjärn
Innansjön
Jagåsfallet
Kabo
Kalkudden
Kalkåsen 1
Kalkåsen 2
Kattåsberget
Kilen
Klinttjärnen
Klockarbacken (Kopparberg)
Kloten
Knapptorp
Knuthöjden
Kockelbo
Korslångsvik (Hånkabacken)
Krigstjärn
Kvällfockarna
Kämpetorp (Bjässhöjden)
L. Krigstjärn 1
L. Krigstjärn 2
L. Krigstjärn 3
L. Krigstjärn-Björken
L. Krigstjärnen
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Sällsynta jordartsmet. min
Kalksten
Kalksten, dolomit
Kvarts
Wollastonit/scheelit
Kalksten
Kvarts
Dolomit
Dolomit
Sillimanit
Kvarts
Kvarts
Talk/täljsten
Kalksten
Granit(blocksten)
Kalksten
Kvarts
Dolomit
Kalksten
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Pegmatit
Granit(blocksten)
Granit(blocksten)
Dolomit
Kvarts
Kalksten
Flusspat
Kaolin
Kvarts
Magnesit, brucit, dolomit
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Kalksten
Kvarts
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11E
10F
11F
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11E
11E
11E
12F
11F
11E
11F
11F
11F
11F
11E
11F
11F
11F
11F
10F
11E
11E
11F
12F
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11F
4f
4f
4f
4f
4f
4f
3f
3f
4f
9a
3c
2f
3h
1a
1a
9a
4d
4d
0a
4g
4g
4h
0b
1g
7g
2c
1b
4d
4d
4j
5c
5g
7a
8e
9a
5e
5g
9d
0a
3h
6j
9a
9a
9a
9a
9a
6624350
6624300
6623650
6623350
6623200
6623100
6619200
6619020
6620800
6599800
6617750
6613900
6617600
6605100
6605100
6649260
6622800
6623000
6602700
6622400
6622050
6620870
6652100
6607816
6636100
6610650
6606600
6624000
6624300
6623600
6626700
6627050
6638300
6641750
6596150
6629600
6629400
6649900
6650500
6615600
6632400
6648800
6648500
6648100
6648950
6648700
1429650
1429650
1429550
1429550
1429550
1429500
1427980
1427960
1428000
1451900
1461400
1427350
1438280
1450500
1450800
1452000
1465450
1465900
1451500
1432100
1432000
1438870
1455300
1481083
1432450
1460820
1455100
1465000
1465200
1447600
1463650
1482950
1454500
1471250
1450450
1422900
1432900
1465400
1451500
1438270
1446930
1452175
1452250
1452300
1451700
1452100
56
56
56
56
56
56
56
56
54
49
30
28
47
50
44
44
6
12
49
47
47
10
42
55
26
48
15
43
43
46
46
48
55
55
41
45
43
41
44
34
9
55
55
55
7
45
62
Larstorp
Limberget
Limberget
Limgruvan
Limmingen
Limnäs
Limnäs 2
Limås
Lindesby
Ljusnarsberg
Långnäs
Marielund
Morskoga
Mossgruvemyran
Myrbo
Mårdshyttan
Mårdshyttan 1
N. Dalkarlstorp 1
N. Dalkarlstorp 2
Ned. Bondborn
Nederby
Norra Allmänningsbo
(Forshammar)
Nyhammar
Näbbtorp
Näset
Näverkärret
Palamgruvan
Palamtjärnen
Pershyttan
Reboda
Rifallshöjden
Risbacken
Rödbergsgruvorna
S. Rävtorp
Salboberget 1
Salboberget 2
Silken
Sjöändan
Skallerudden
Skarped
Skatviken
Skofttorp
Skogstorp
Skomakartjärn
Skrikarhyttan 2
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Kvarts
Kvarts
Dolomit
Kalksten
Karbonatsten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Dolomit
Järnockra
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Kalksten, marmor
Kvarts
Dolomit
Dolomit
Skiffer
Skiffer
Dolomit
Granit(blocksten)
Fältspat
11E
11E
10E
12E
11E
11F
11F
11E
11E
11F
11E
11E
11F
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
0h
3j
7i
0i
1f
3c
3c
1g
3j
8a
7g
2j
3f
6j
5c
2b
2b
9a
9a
1b
7i
5g
6602100
6619000
6589600
6650200
6608080
6617500
6617900
6609850
6616400
6640200
6636100
6614650
6616850
6630400
6627850
6614900
6614500
6649175
6649075
6604600
6588450
6626050
1438700
1445600
1442300
1440800
1428650
1460500
1460600
1432250
1446900
1454200
1431550
1448650
1475500
1449800
1462950
1458900
1459300
1452000
1452350
1455300
1492700
1483050
48
35
41
42
29
31
44
44
25
42
42
47
47
43
46
13
40
55
55
41
55
53
Pegmatit
Andalusit
Dolomit
Pegmatit
Talk
Kvarts
Beryll
Beryll
Kvarts
Dolomit
Sällsynta jordartsmet. min
Andalusit
Kvarts
Kvarts
Kalksten
Kvarts
Pegmatit
Karbonatsten
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Kalksten
Dolomit
11F
11F
10E
11F
11E
11E
10F
11F
11F
11F
10E
11F
11E
11E
12E
10E
11F
11E
11E
11F
11F
11E
10E
4g
9a
7i
3g
9i
8i
9a
3b
6a
0b
9j
9a
6j
6j
0i
7i
4f
2f
3f
0a
3c
6f
8j
6621150
6649000
6589750
6617600
6649090
6648900
6598400
6619700
6630700
6604250
6599350
6647400
6634220
6633970
6650150
6588550
6624125
6614650
6618230
6602000
6616400
6631050
6593870
1480050
1452000
1441400
1484100
1441920
1441000
1455000
1458250
1452550
1455400
1448450
1452800
1448444
1448510
1440750
1441700
1479350
1425290
1426160
1454000
1461300
1425250
1448230
49
39
41
49
49
44
39
39
45
16
49
11
45
45
42
32
48
27
24
17
40
27
41
63
Skåln
Skålsundet
Skäret
Snuvbacken
St. Klackpotten
Stolpberget
Stråssa-Håkansboda
Stödstensberget
Svarta tjärnen - Holmsjön
Svarvarbo 1
Svarvarbo 2
Svensbo
Sågarviken
Södermalm
Tallbo
Torskbäcken
Uddgruvan
Uttertjärn
V. Grängesmyren
Vargdammen
Vaskebäcken
Vikersvik
Vinteråsen
Virvelsmyren
Återvändsmossen
Älvhyttan
Ö. Hägernäs
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Dolomit
Kalksten
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Kalksten
Baryt
Kvarts
Kvarts
Skiffer
Skiffer
Kalksten
Dolomit
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Andalusit
Dolomit
Wollastonit/Kalksten
Dolomit
Andalusit
Pegmatit
Kvarts
Dolomit, kalksten
Kvarts
11E
11E
11F
12E
11F
11E
11F
11F
11E
11F
11F
11E
10E
11F
11F
11F
12F
11E
12F
11E
11E
10E
12F
11F
11F
10E
11F
7g
7g
8a
2i
3b
6g
4d
4c
3h
9a
9a
4i
9j
1b
5g
5f
1a
8i
0a
6h
1f
8j
0a
4g
3f
8i
5g
6636150
6636250
6642200
6661430
6619090
6630650
6623500
6623570
6617350
6647850
6647150
6624200
6595150
6608500
6626200
6628150
6659340
6644300
6651700
6634400
6607750
6593450
6653900
6622400
6616900
6592800
6625350
1432950
1432950
1451500
1444740
1457600
1433750
1466300
1460250
1438300
1452600
1452800
1441800
1448850
1455500
1481300
1479300
1453420
1443100
1453320
1437250
1426300
1447450
1454600
1484350
1475500
1444100
1480600
40
42
42
44
47
43
39
46
47
55
55
43
41
44
46
45
44
45
39
23
38
41
39
48
36
20
46
64
9. FÖREKOMSTER LISTADE MINERALVIS
Objektsnamn
Näbbtorp
S. Rävtorp
V. Grängesmyren
Vinteråsen
Stråssa-Håkansboda
Pershyttan
Reboda
Bengtstorp
Bengtstorpsviken
Bergsäng
Bomanstorp
Brynberget
Dyrkatorp
Dyrkatorp 1
Dyrkatorp 2
Dyrkatorp 3
Dyrkatorp 4
Dyrkatorp 5
Dyrkatorp 7
Fanthyttan
Håkansboda 1
Håkansboda 2
Kalkudden
Knapptorp
Limberget
Lindesby
Mårdshyttan
Mårdshyttan 1
Ned. Bondborn
Näset
Risbacken
Skatviken
Skofttorp
Skogstorp
Skrikarhyttan 2
Skåln
Sågarviken
Vargdammen
Vikersvik
Fanthyttan (Larsbo)
Älvhyttan
Korslångsvik (Hånkabacken)
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Mineral/Bergart
Andalusit
Andalusit
Andalusit
Andalusit
Baryt
Beryll
Beryll
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit, kalksten
Dolomit, kalksten
Flusspat
Kartblad
11F
11F
12F
12F
11F
10F
11F
10E
10E
10F
10E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
10F
10E
11E
11F
11F
11F
10E
11F
11E
11F
11F
10E
11E
10E
11E
10E
11F
10E
11F
Ruta
9a
9a
0a
0a
4d
9a
3b
9j
8j
9a
8j
2b
2b
2b
2b
2b
2b
2b
2b
3c
4d
4d
1b
9a
7i
3j
2b
2b
1b
7i
0b
3f
0a
3c
8j
7g
9j
6h
8j
3b
8i
9d
N
6649000
6647400
6651700
6653900
6623500
6598400
6619700
6595700
6594850
6599700
6594500
6614800
6613900
6613400
6613500
6613500
6613700
6613850
6613950
6616750
6622800
6623000
6606600
6596150
6589600
6616400
6614900
6614500
6604600
6589750
6604250
6618230
6602000
6616400
6593870
6636150
6595150
6634400
6593450
6616700
6592800
6649900
E
1452000
1452800
1453320
1454600
1466300
1455000
1458250
1449800
1449100
1453800
1448650
1458900
1458100
1457700
1457850
1458700
1457600
1457800
1457700
1460800
1465450
1465900
1455100
1450450
1442300
1446900
1458900
1459300
1455300
1441400
1455400
1426160
1454000
1461300
1448230
1432950
1448850
1437250
1447450
1460000
1444100
1465400
Sid
39
11
39
39
39
39
39
18
41
41
19
40
14
41
40
40
40
40
40
40
6
12
15
41
41
25
13
40
41
41
16
24
17
40
41
40
41
23
41
51
20
41
65
Norra Allmänningsbo
(Forshammar)
Innansjön
Klockarbacken (Kopparberg)
Kloten
Nederby
Ljusnarsberg
Allmänningsbo
Björken
Björskogsnäs
Bredsjö
Dammsjön
Dylta
Ekebergstjärn
Hafsta
Hulta gruvor
Högforstjärn
Jagåsfallet
Kalkåsen 1
Kalkåsen 2
Kockelbo
L. Krigstjärn-Björken
Limgruvan
Limnäs
Limnäs 2
Limås
Långnäs
Silken
Skomakartjärn
Skålsundet
Skäret
Stolpberget
Svensbo
Södermalm
Hasselhöjden
Mossgruvemyran
Krigstjärn
Limmingen
Skarped
Allmänningsbo
Björntorp
Blåmansbäcken
Brattforsen
Bäckhaga
Bäcktorp
Eke
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Fältspat
11F
5g
6626050
1483050
53
Granit(blocksten)
Granit(blocksten)
Granit(blocksten)
Granit(blocksten)
Järnockra
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten
Kalksten, dolomit
Kalksten, marmor
Kaolin
Karbonatsten
Karbonatsten
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11E
11E
11E
10F
11E
11F
11F
12F
11E
11F
11F
11E
11F
12E
11F
11F
11E
11E
12E
11E
11E
11F
11E
11E
11F
11E
11E
12F
11E
11E
11F
10F
11F
12E
11F
11E
10F
1g
7a
8e
7i
8a
5g
9a
3f
6h
5g
6d
6e
3c
1a
0b
7g
4d
4d
5g
9a
0i
3c
3c
1g
7g
0i
6f
7g
8a
6g
4i
1b
2f
6j
0a
1f
2f
4h
7g
7c
0i
5c
8j
8h
6607816
6638300
6641750
6588450
6640200
6625750
6645800
6619600
6635050
6628800
6583600
6634400
6617750
6605100
6652100
6636100
6624000
6624300
6629400
6648950
6650200
6617500
6617900
6609850
6636100
6650150
6631050
6636250
6642200
6630650
6624200
6608500
6613900
6630400
6650500
6608080
6614650
6622900
6585550
6635500
6652400
6628650
6644950
6590800
1481083
1454500
1471250
1492700
1454200
1482850
1452900
1426000
1439300
1480750
1467900
1423000
1461400
1450800
1455300
1432450
1465000
1465200
1432900
1451700
1440800
1460500
1460600
1432250
1431550
1440750
1425250
1432950
1451500
1433750
1441800
1455500
1427350
1449800
1451500
1428650
1425290
1485100
1482800
1461400
1441870
1462050
1447250
1489200
55
55
55
55
42
43
42
43
43
29
21
43
30
44
42
26
43
43
43
7
42
31
44
44
42
42
27
42
42
43
43
44
28
43
44
29
27
46
48
45
44
45
45
48
66
Fogdhyttan
Fräkenfallet
Fännsätra
Greckbo
Grythyttan (Högaberget)
Holmsjön
Hyttenäs
Hälgsnäs
Hälgsnäsudden
Kabo
Kattåsberget
Kilen
Knuthöjden
Kvällfockarna
L. Krigstjärnen
Larstorp
Limberget
Marielund
Morskoga
Myrbo
Palamtjärnen
Rifallshöjden
Salboberget 1
Salboberget 2
Sjöändan
Snuvbacken
St. Klackpotten
Stödstensberget
Svarta tjärnen – Holmsjön
Tallbo
Torskbäcken
Uddgruvan
Uttertjärn
Återvändsmossen
Ö. Hägernäs
Kämpetorp (Bjässhöjden)
Born
Dagkarlsmossen
Grimsöbodar
Klinttjärnen
Nyhammar
Näverkärret
Skallerudden
Virvelsmyren
Fogdhyttan
Grindgruvan
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Magnesit, brucit, dolomit
Pegmatit
Pegmatit
Pegmatit
Pegmatit
Pegmatit
Pegmatit
Pegmatit
Pegmatit
Sillimanit
Sillimanit
11E
11E
11F
11E
11E
11E
11F
11E
11E
11F
11E
11F
11E
11E
11F
11E
11E
11E
11F
11F
11E
11F
11E
11E
10E
12E
11F
11F
11E
11F
11F
12F
11E
11F
11F
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11E
11F
0j
3f
5f
3h
4g
3h
9a
4g
4g
2c
4j
5c
5e
3h
9a
0h
3j
2j
3f
5c
8i
6a
6j
6j
7i
2i
3b
4c
3h
5g
5f
1a
8i
3f
5g
6j
4f
4g
4g
5g
4g
3g
4f
4g
0j
0a
6600500
6616950
6625150
6618380
6620100
6617600
6649260
6622400
6622050
6610650
6623600
6626700
6629600
6615600
6648700
6602100
6619000
6614650
6616850
6627850
6648900
6630700
6634220
6633970
6588550
6661430
6619090
6623570
6617350
6626200
6628150
6659340
6644300
6616900
6625350
6632400
6621500
6622600
6624850
6627050
6621150
6617600
6624125
6622400
6603000
6601300
1448350
1427450
1477500
1437900
1430700
1438280
1452000
1432100
1432000
1460820
1447600
1463650
1422900
1438270
1452100
1438700
1445600
1448650
1475500
1462950
1441000
1452550
1448444
1448510
1441700
1444740
1457600
1460250
1438300
1481300
1479300
1453420
1443100
1475500
1480600
1446930
1477500
1483925
1481700
1482950
1480050
1484100
1479350
1484350
1449000
1450500
33
47
46
47
47
47
44
47
47
48
46
46
45
34
45
48
35
47
47
46
44
45
45
45
32
44
47
46
47
46
45
44
45
36
46
9
48
48
48
48
49
49
48
48
49
49
67
Hållstaberg
Grythyttan 1
Grythyttan 2
Grythyttan 3
Grythyttan 4
Grythyttan 5 (Miljongruvan)
Grythyttan 6 (Sörgruvan)
Grythyttan 7
Grythyttan 8
Grythyttans skifferbrott
L. Krigstjärn 1
L. Krigstjärn 2
L. Krigstjärn 3
N. Dalkarlstorp 1
N. Dalkarlstorp 2
Svarvarbo 1
Svarvarbo 2
Gyttorp
Rödbergsgruvorna
Fäögat
Gillerstorp
Palamgruvan
Hälltjärnen
Brusala (S. Björkberg)
Elgfall
Frösvidal
Vaskebäcken
Hulta gruvor
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Sillimanit
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Sällsynta jordartsmet. min
Sällsynta jordartsmet. min
Talk
Talk
Talk
Talk/täljsten
Wollastonit
Wollastonit
Wollastonit/kalcit
Wollastonit/Kalksten
Wollastonit/scheelit
11F
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
10F
10E
11E
11F
11E
11E
11F
11F
10F
11E
11F
0a
4f
4f
4f
4f
4f
4f
3f
3f
4f
9a
9a
9a
9a
9a
9a
9a
9a
9j
3h
9b
9i
4h
8a
8b
6a
1f
1a
6602700
6624350
6624300
6623650
6623350
6623200
6623100
6619200
6619020
6620800
6648800
6648500
6648100
6649175
6649075
6647850
6647150
6599800
6599350
6619000
6645200
6649090
6620870
6642000
6641100
6582500
6607750
6605100
1451500
1429650
1429650
1429550
1429550
1429550
1429500
1427980
1427960
1428000
1452175
1452250
1452300
1452000
1452350
1452600
1452800
1451900
1448450
1439650
1456750
1441920
1438870
1454350
1457550
1452800
1426300
1450500
49
56
56
56
56
56
56
56
56
54
55
55
55
55
55
55
55
49
49
49
37
49
10
50
50
50
38
50
68
10. FÖREKOMSTER LISTADE EFTER LÄGE FRÅN NORR MOT SÖDER
Objektsnamn
Snuvbacken
Uddgruvan
Vinteråsen
Brattforsen
Högforstjärn
V. Grängesmyren
Krigstjärn
Limgruvan
Silken
Korslångsvik (Hånkabacken)
Hyttenäs
N. Dalkarlstorp 1
Palamgruvan
N. Dalkarlstorp 2
Näbbtorp
L. Krigstjärn-Björken
Palamtjärnen
L. Krigstjärn 1
L. Krigstjärnen
L. Krigstjärn 2
L. Krigstjärn 3
Svarvarbo 1
S. Rävtorp
Svarvarbo 2
Björken
Gillerstorp
Bäcktorp
Uttertjärn
Skäret
Brusala (S. Björkberg)
Kloten
Elgfall
Ljusnarsberg
Klockarbacken (Kopparberg)
Skålsundet
Skåln
Långnäs
Jagåsfallet
Blåmansbäcken
Bredsjö
Ekebergstjärn
Vargdammen
Salboberget 1
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Mineral/Bergart
Kvarts
Kvarts
Andalusit
Kvarts
Kalksten
Andalusit
Kaolin
Kalksten
Kalksten
Flusspat
Kvarts
Skiffer
Talk
Skiffer
Andalusit
Kalksten
Kvarts
Skiffer
Kvarts
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Andalusit
Skiffer
Kalksten
Talk
Kvarts
Kvarts
Kalksten
Wollastonit
Granit(blocksten)
Wollastonit
Järnockra
Granit(blocksten)
Kalksten
Dolomit
Kalksten
Kalksten
Kvarts
Kalksten
Kalksten
Dolomit
Kvarts
Kartblad
12E
12F
12F
12E
12F
12F
12F
12E
12E
11F
11F
11F
11E
11F
11F
11F
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11E
11E
11E
11E
11F
11E
11E
11E
11E
Ruta
2i
1a
0a
0i
0b
0a
0a
0i
0i
9d
9a
9a
9i
9a
9a
9a
8i
9a
9a
9a
9a
9a
9a
9a
9a
9b
8j
8i
8a
8a
8e
8b
8a
7a
7g
7g
7g
7g
7c
6h
6e
6h
6j
N
6661430
6659340
6653900
6652400
6652100
6651700
6650500
6650200
6650150
6649900
6649260
6649175
6649090
6649075
6649000
6648950
6648900
6648800
6648700
6648500
6648100
6647850
6647400
6647150
6645800
6645200
6644950
6644300
6642200
6642000
6641750
6641100
6640200
6638300
6636250
6636150
6636100
6636100
6635500
6635050
6634400
6634400
6634220
E
1444740
1453420
1454600
1441870
1455300
1453320
1451500
1440800
1440750
1465400
1452000
1452000
1441920
1452350
1452000
1451700
1441000
1452175
1452100
1452250
1452300
1452600
1452800
1452800
1452900
1456750
1447250
1443100
1451500
1454350
1471250
1457550
1454200
1454500
1432950
1432950
1431550
1432450
1461400
1439300
1423000
1437250
1448444
Sid
44
44
39
44
42
39
44
42
42
41
44
55
49
55
39
7
44
55
45
55
55
55
11
55
42
37
45
45
42
50
55
50
42
55
42
40
42
26
45
43
43
23
45
69
Salboberget 2
Kämpetorp (Bjässhöjden)
Skomakartjärn
Rifallshöjden
Stolpberget
Mossgruvemyran
Knuthöjden
Kockelbo
Dammsjön
Bäckhaga
Torskbäcken
Myrbo
Klinttjärnen
Kilen
Tallbo
Norra Allmänningsbo
(Forshammar)
Allmänningsbo
Ö. Hägernäs
Fännsätra
Grimsöbodar
Grythyttan 1
Grythyttan 2
Kalkåsen 2
Svensbo
Skallerudden
Kalkåsen 1
Grythyttan 3
Kattåsberget
Stödstensberget
Stråssa-Håkansboda
Grythyttan 4
Grythyttan 5 (Miljongruvan)
Grythyttan 6 (Sörgruvan)
Håkansboda 2
Allmänningsbo
Håkansboda 1
Dagkarlsmossen
Hälgsnäs
Virvelsmyren
Hälgsnäsudden
Born
Nyhammar
Hälltjärnen
Grythyttans skifferbrott
Grythyttan (Högaberget)
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Kvarts
Magnesit, brucit, dolomit
Kalksten
Kvarts
Kalksten
Kalksten, marmor
Kvarts
Kalksten
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Pegmatit
Kvarts
Kvarts
Fältspat
11E
11E
11E
11F
11E
11E
11E
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
6j
6j
6f
6a
6g
6j
5e
5g
5g
5c
5f
5c
5g
5c
5g
5g
6633970
6632400
6631050
6630700
6630650
6630400
6629600
6629400
6628800
6628650
6628150
6627850
6627050
6626700
6626200
6626050
1448510
1446930
1425250
1452550
1433750
1449800
1422900
1432900
1480750
1462050
1479300
1462950
1482950
1463650
1481300
1483050
45
9
27
45
43
43
45
43
29
45
45
46
48
46
46
53
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Pegmatit
Skiffer
Skiffer
Kalksten
Kalksten
Pegmatit
Kalksten
Skiffer
Kvarts
Kvarts
Baryt
Skiffer
Skiffer
Skiffer
Dolomit
Kvarts
Dolomit
Pegmatit
Kvarts
Pegmatit
Kvarts
Pegmatit
Pegmatit
Talk/täljsten
Skiffer
Kvarts
11F
11F
11F
11F
11E
11E
11F
11E
11F
11F
11E
11E
11F
11F
11E
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11E
11F
11E
11F
11F
11E
11E
11E
5g
5g
5f
4g
4f
4f
4d
4i
4f
4d
4f
4j
4c
4d
4f
4f
4f
4d
4h
4d
4g
4g
4g
4g
4f
4g
4h
4f
4g
6625750
6625350
6625150
6624850
6624350
6624300
6624300
6624200
6624125
6624000
6623650
6623600
6623570
6623500
6623350
6623200
6623100
6623000
6622900
6622800
6622600
6622400
6622400
6622050
6621500
6621150
6620870
6620800
6620100
1482850
1480600
1477500
1481700
1429650
1429650
1465200
1441800
1479350
1465000
1429550
1447600
1460250
1466300
1429550
1429550
1429500
1465900
1485100
1465450
1483925
1432100
1484350
1432000
1477500
1480050
1438870
1428000
1430700
43
46
46
48
56
56
43
43
48
43
56
46
46
39
56
56
56
12
46
6
48
47
48
47
48
49
10
54
47
70
Reboda
Björskogsnäs
Grythyttan 7
St. Klackpotten
Grythyttan 8
Fäögat
Limberget
Greckbo
Skatviken
Limnäs 2
Hafsta
Holmsjön
Näverkärret
Limnäs
Svarta tjärnen – Holmsjön
Fräkenfallet
Återvändsmossen
Morskoga
Fanthyttan
Fanthyttan (Larsbo)
Lindesby
Skogstorp
Kvällfockarna
Mårdshyttan
Brynberget
Skarped
Marielund
Mårdshyttan 1
Dyrkatorp 7
Hasselhöjden
Dyrkatorp
Dyrkatorp 5
Dyrkatorp 4
Dyrkatorp 2
Dyrkatorp 3
Dyrkatorp 1
Kabo
Limås
Södermalm
Limmingen
Innansjön
Vaskebäcken
Kalkudden
Hulta gruvor
Hulta gruvor
Ned. Bondborn
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Beryll
Kalksten
Skiffer
Kvarts
Skiffer
Talk
Kvarts
Kvarts
Dolomit
Kalksten
Kalksten
Kvarts
Pegmatit
Kalksten
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Kvarts
Dolomit
Dolomit, kalksten
Dolomit
Dolomit
Kvarts
Dolomit
Dolomit
Karbonatsten
Kvarts
Dolomit
Dolomit
Kalksten, dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Kvarts
Kalksten
Kalksten
Karbonatsten
Granit(blocksten)
Wollastonit/Kalksten
Dolomit
Wollastonit/scheelit
Kalksten
Dolomit
11F
11E
11E
11F
11E
11E
11E
11E
11E
11F
11F
11E
11F
11F
11E
11E
11F
11F
11F
11F
11E
11F
11E
11F
11F
11E
11E
11F
11F
11E
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11F
11E
11F
11E
11F
11E
11F
11F
11F
11F
3b
3f
3f
3b
3f
3h
3j
3h
3f
3c
3c
3h
3g
3c
3h
3f
3f
3f
3c
3b
3j
3c
3h
2b
2b
2f
2j
2b
2b
2f
2b
2b
2b
2b
2b
2b
2c
1g
1b
1f
1g
1f
1b
1a
1a
1b
6619700
6619600
6619200
6619090
6619020
6619000
6619000
6618380
6618230
6617900
6617750
6617600
6617600
6617500
6617350
6616950
6616900
6616850
6616750
6616700
6616400
6616400
6615600
6614900
6614800
6614650
6614650
6614500
6613950
6613900
6613900
6613850
6613700
6613500
6613500
6613400
6610650
6609850
6608500
6608080
6607816
6607750
6606600
6605100
6605100
6604600
1458250
1426000
1427980
1457600
1427960
1439650
1445600
1437900
1426160
1460600
1461400
1438280
1484100
1460500
1438300
1427450
1475500
1475500
1460800
1460000
1446900
1461300
1438270
1458900
1458900
1425290
1448650
1459300
1457700
1427350
1458100
1457800
1457600
1457850
1458700
1457700
1460820
1432250
1455500
1428650
1481083
1426300
1455100
1450500
1450800
1455300
39
43
56
47
56
49
35
47
24
44
30
47
49
31
47
47
36
47
40
51
25
40
34
13
40
27
47
40
40
28
14
40
40
40
40
41
48
44
44
29
55
38
15
50
44
41
71
Risbacken
Fogdhyttan
Hållstaberg
Larstorp
Skofttorp
Grindgruvan
Fogdhyttan
Gyttorp
Bergsäng
Rödbergsgruvorna
Pershyttan
Knapptorp
Bengtstorp
Sågarviken
Bengtstorpsviken
Bomanstorp
Skrikarhyttan 2
Vikersvik
Älvhyttan
Eke
Näset
Limberget
Sjöändan
Nederby
Björntorp
Dylta
Frösvidal
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
Dolomit
Sillimanit
Sillimanit
Kvarts
Dolomit
Sillimanit
Kvarts
Sällsynta jordartsmet. min
Dolomit
Sällsynta jordartsmet. min
Beryll
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit
Dolomit, kalksten
Kvarts
Dolomit
Dolomit
Kvarts
Granit(blocksten)
Kvarts
Kalksten
Wollastonit/kalcit
11F
11E
11F
11E
11F
11F
11E
10F
10F
10E
10F
10F
10E
10E
10E
10E
10E
10E
10E
10F
10E
10E
10E
11F
10F
10F
10F
0b
0j
0a
0h
0a
0a
0j
9a
9a
9j
9a
9a
9j
9j
8j
8j
8j
8j
8i
8h
7i
7i
7i
7i
7g
6d
6a
6604250
6603000
6602700
6602100
6602000
6601300
6600500
6599800
6599700
6599350
6598400
6596150
6595700
6595150
6594850
6594500
6593870
6593450
6592800
6590800
6589750
6589600
6588550
6588450
6585550
6583600
6582500
1455400
1449000
1451500
1438700
1454000
1450500
1448350
1451900
1453800
1448450
1455000
1450450
1449800
1448850
1449100
1448650
1448230
1447450
1444100
1489200
1441400
1442300
1441700
1492700
1482800
1467900
1452800
16
49
49
48
17
49
33
49
41
49
39
41
18
41
41
19
41
41
20
48
41
41
32
55
48
21
50
72
12. Referenser
Asklund, B., 1946: Besiktning av tvenne olika marmorförekomster, belägna å Mårdshyttans bys mark i
Lindes socken och härad, Örebro län. SGU BRAP 00302, 4 pp.
Boman, J., 1955: Håkansboda dolomitfyndighet. Undersökningsarbeten 1954 och 1955. SGU BRAP
93039, 3 pp.
Claesson, L-Å., 1990: Industrimineral årsrapport 1989. SGU PRAP 90504.
Ehrenborg, J-E., Johansson, R., Säker, S., Håkansson, B. & Claesson, L-Å., 1989: Wollastonit Frösvidal, Banmossen och Vaskebäcken. SGU PRAP 89541, 28 pp.
Einarsson, Ö., Säker, S. & Håkansson, B., 1989: Kvarts i Bergslagen rapport över utförda grävningsarbeten 1989. SGU PRAP 89038, 16 pp.
Fors, K., Rankvist, H., Säker, S. & Westfal, T., 1989: Kvarts regionalt 1989. SGU PRAP 89520, 60
pp.
Fors, K. & Håkansson, B., 1990: Kvartsobjekt södra Sverige Bockbolssjön Prässebo o Kabo 1990. SGU
PRAP 90511, 24 pp.
Hammergren, P., 1989: Projektgenerering Industrimineral PRIM 1988. SGU PRAP 89504, 11 pp.
Hammergren, P., 1989: Projektgenerering Industrimineral. Halvårsrapport 1989. SGU PRAP 89515,
12 pp.
Hammergren, P., 1989: Projektgenerering Industrimineral. Årsrapport 1989. SGU PRAP 89523, 116
pp.
Hammergren, P., 1990: Projektinitiering industrimineral. Lägesrapport 1:a halvåret 1990. SGU PRAP
90515, 10 pp.
Hammergren, P., 1990: Projektinitiering industrimineral årsrapport 1990. SGU PRAP 90535, 128 pp.
Hammergren, P., 1991: Projektgenerering Industrimineral (PRIM). Årsrapport 1991. SGU PRAP
91534, 63 pp.
Hedman, M., Olofsson, P-O., Löfkvist H., 1996: Äkta Kopparbergs rödfärg. Projektarbete, 59 pp.
Holmqvist, A. & Westfal, T., 1986: Wollastonit, regional prospektering del I-II. SGU PRAP 85124, 17
pp.
Holmqvist, A., Karlberg, G. & Rankvist, T., 1989: Kvartssammanställning. SGU PRAP 89016, 21 pp.
Hålenius, U., Johansson, R., Säker, S., Håkansson, B. & Claesson, L-Å., 1989: Wollastonit från Banmossen, Frösvidal och Vaskebäcken. Mineralogi. SGU PRAP 89071.
Lundegårdh, P., 1971: Nyttosten i Sverige. 1:a upplagan. Almqvist & Wiksell förlag AB, Stockholm.
271 pp.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
73
Lundegårdh, P. (red) & Grip, E. (red), 1987: Berg och malm i Örebro län. SGU PM 1987:3, 208 pp.
Lundström, I., 1995: Beskrivning till berggrundskartorna Filipstad SO och NO. SGU ser Af 177, 185,
218 pp.
Sandahl, K-A., 1984: Götaviområdet, Dylta-Ervalla, Väringen. SGU PRAP 84501, 10 pp.
Shaikh, N. A., Snäll, S., Sundberg, A. & Wik, N-G., 1988: Industriella mineral och bergarter i Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län. Sveriges geologiska undersökning SGU BRAP
88004, 153 pp.
Shaikh, N. A., Karis, L., Snäll, S., Sundberg, A. & Wik, N-G., 1989: Kalksten och dolomit i Sverige.
Del 2. Mellersta Sverige. Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och Meddelanden 55, 350 pp.
Sjöberg, S., 1953: Dolomitförekomst vid Skrekarhyttan, Vikers socken Örebro län. SGU BRAP 93044,
11 pp.
Svensson, A., 1969: En pegmatitförekomst i Riddarhyttetrakten. Limbergsbo. Beskrivning och kartor.
SGU BRAP 00934, 36 pp.
Thelander, T., 1988: Fältrekognoscering av två talkuppslag i Bergslagen. SGU PRAP 88515, 3pp.
Thelander, T., 1990: Vita kalciumkarbonat- fyllmedel. Fältrekognosering. SGU PRAP 90519, 59 pp.
(Upphovsnamn saknas) 1939: Mårdshyttan. SGU BRAP95006, 3 pp.
Zheng, M., 1996: Gruvavfalls aspekt i Kopparberg. Projektarbete vid Mälardalens Högskola.
XWÖ 009, 25 pp.
indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc
a 21/01/05
13. ÖVERSIKTSKARTA - INDUSTRIMINERALFÖREKOMSTER I NORRA DELEN AV ÖREBRO LÄN
Krigstjärn
Palamtjärnen
Björken
Kloten
Ljusnarsberg
KOPPARBERG
Kämpetorp
Rifallshöjden
HÄLLEFORS
Allmänningsbo
Håkansboda 2
Grythytte
skifferbrott
Hälltjärnen
Återvändsmossen
Fanthyttan
Lindesby
Mårdshyttan 1
Dyrkatorp 7
LINDESBERG
Vaskebäcken
Hulta gruvor
NORA
Vikersvik
Älvhyttan
Dylta
Frösvidal
TECKENFÖRKLARING
Kvarts
Fältspat
Flusspat
Beryll
Baryt
Kaolin
Andalusit/sillimanit
Talk
Magnesit/Brucit
Diatomit
Wollastonit
Sällsynta jordartsmetaller
Järnockra
Kalksten/Dolomit
Pegmatit
Granit (blocksten)
Skiffer
SKALA 1:300 000
2005-01-20