Projekt Bergskraft: Industriella mineral och bergarteri norra delen av Örebro län Projekt Bergskraft Industriella mineral och bergarter i norra delen av Örebro län (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) Arne Sundberg, Anja Olsson och Nils-Gunnar Wik 2005-01-20 08-966/2004 08-966/2004 Sveriges geologiska undersökning Berggrundsenheten Sundberg, Arne Olsson, Anja Wik, Nils-Gunnar UPPDRAGSRAPPORT Datum: 2005-01-20 ID-nr: BRAP 200501 Uppdragsgivare: Projekt Bergskraft (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) INDUSTRIELLA MINERAL OCH BERGARTER I NORRA DELEN AV ÖREBRO LÄN (HÄLLEFORS, LINDESBERGS, LJUSNARSBERGS OCH NORA KOMMUNER) SAMMANFATTNING I föreliggande rapport redovisas resultaten av den industrimineralinventering som genomförts inom ramen för projekt Bergskrafts förstudie år 2004 i norra delen av Örebro län. Målsättningen har varit att bredda underlaget för en mot industrimineral riktad prospektering och utvinning i norra delen av Örebro län. Nya brytbara förekomster skulle skapa nya arbetstillfällen i flera led och betyda ett bättre utnyttjande av norra länsdelens mineralresurser. Tre industrimineralförekomster i länets norra del (KNÖL-kommunerna) bryts för närvarande, nämligen fältspatförekomsten Norra Allmänningsbo (Forshammar), som bryts av North Cape Minerals AB, kalkstens- och dolomitstensförekomsten Larsbo (Fanthyttan), som bryts av Larsbo Kalk AB samt en skifferförekomst vid Grythyttan, som bryts av Icopal AB. Genomgången av tillgängligt material ledde till cirka 160 uppslag/förekomster, varav fyra bedöms vara av direkt intresse för fortsatt undersökning. Ytterligare cirka 30 förekomster bedöms vara av intresse. De förekomster som ansetts intressanta har provtagits för orienterande kemiska och mineralogiska analyser. Sammanfattningsvis kan det sägas att föreliggande inventering, baserad på tillgänglig geologisk information avseende industriella mineral och bergarter, på ett snabbt sätt resulterat i flera konkreta industrimineralobjekt och/eller områden, där det finns goda möjligheter att påträffa brytvärda industrimineralfyndigheter. Bakgrunden till samtliga kartutsnitt på textsidorna är ur GSD-vägkartan. Lantmäteriet, Gävle. Dnr 2002/174 Nyckelord: industrimineral, natursten, kalksten, dolomit, magnesit, kvarts, fältspat, talk, täljsten, wollastonit, kaolin, pegmatit, skiffer, REE 3 INNEHÅLL 1. Inledning................................................................................................................................................ 4 2. Projektets uppläggning och genomförande ........................................................................................... 4 3. Potentiella, undersökta förekomster ...................................................................................................... 6 4. Undersökta förekomster av intresse .................................................................................................... 11 5. Uppslag av visst intresse ..................................................................................................................... 39 6. Förekomster av industriella mineral och bergarter i drift 2004........................................................... 51 7. Naturstensbrott och uppslag ................................................................................................................ 55 8. Uppslag av mindre intresse ................................................................................................................. 57 9. Förekomster listade i alfabetsordning ................................................................................................. 60 10. Förekomster listade mineralvis ........................................................................................................... 64 11. Förekomster listade efter läge från norr mot söder ............................................................................. 68 12. Referenser............................................................................................................................................ 72 13. Översiktskarta - Industrimineralförekomster i norra delen av Örebro län indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 74 4 INLEDNING I Bergslagen har sedan länge pågått en omfattande mineralprospektering och geologisk karteringsverksamhet. Gruvdrift har bedrivits sedan medeltiden och redan tidigt förstod man att ta tillvara inte bara malmerna utan även industriella mineral och bergarter. Så bröts t.ex. kvartsen för att användas i hyttorna, skiffer till takplattsframställning m.m. Den industriella utvecklingen har dock gjort att nya mineral som tidigare inte rönte så stort intresse nu fått ny aktualitet. Förekomsten av sådana mineral kan spåras bl.a. i äldre geologiskt undersökningsmaterial. Sveriges geologiska undersökning (SGU) fick i augusti 2004, av projekt Bergskraft i uppdrag att genomföra inventeringar av såväl malmer, industriella mineral och bergarter som bergmaterial för krossbergsproduktion. Inventeringen av industriella mineral och bergarter, som redovisas i den här rapporten baseras på dels vid SGU befintligt material, dels annat tillgängligt undersökningsmaterial från tidigare karterings- och prospekteringsarbeten i norra delen av Örebro län. Inventeringen har genomförts fram till årsskiftet 2004/2005 och avrapporteras härmed. Verksamma gruv- och prospekteringsbolag inom länet har i förekommande fall tillfrågats om möjligheterna att för denna inventering lämna ut relevant geologisk information. Målsättningen har varit att utvärdera det framtagna materialet och ge ett underlag för vidare prospektering efter industriella mineral och bergarter i regionen. 1. PROJEKTETS UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE Delprojektet ’industriella mineral och bergarter i norra Örebro län’ har genomförts på följande sätt: – genomgång av geologiskt publicerat material, rapporter och dagböcker samt databaser, – fältrekognosering, provtagning och analysering, – utvärdering och redovisning. Nedan uppräknade industriella mineral och bergarter har beaktats vid inventeringen. Tabell Andalusit Anortosit Apatit Baryt Beryll Diatomit Dolomit Flusspat Fältspat Glimmer Grafit Granat Ilmenit Järnockra Kalksten Kaolin Kromit Kvarts Kvartsit Kyanit Li-mineral Magnesit Nefelinsyenit Olivinsten Pegmatit Sillimanit Skiffer Sällsynta jordartsmetallers mineral Talk, täljsten Tungsand Wollastonit Zeoliter Zirkonmineral Utöver ovannämnda industriella mineral och bergarter har förekomster av natursten som blocksten eller plattor inventerats och sammanställts. Bergarter som hittills utnyttjats i detta avseende i norra länsdelen är främst skiffer och granit. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 5 Arbetet inleddes med en genomgång av geologiskt material vid SGU och tabellen nedan ger en inblick i dess volym och fördelning. Källa Antal lästa sidor Kalksten och dolomit i Sverige del 2, SGU, R&M nr 55 85 Industriella mineral och bergarter i Värmlands, Örebro Västmanlands och Kopparbergs län, BRAP 88004 153 Dagböcker 1 000 Prospekteringsrapporter 1988-2004 1 000 SGUs kartbladsbeskrivningar 500 SGU Ser C, (1868–1987), 1988-2004 500 GFF, (1872–1987), 1988-2004 500 Andra publikationer 500 Mineraljaktsfynd 150 objekt (T län) Sökning i SGUs mineralresursdatabas cirka 10 000 förekomster Sökning i SGUs kemiska analysdatabaser cirka 25 000 analyser I rapporten redovisas förekomsterna sorterade i bokstavsordning på mineral/bergart från norr mot söder i respektive redovisat kapitel. Vissa förekomster av industrimineral är kända sedan länge och har varit eller är föremål för exploatering eller detaljundersökningar. De är därmed väldokumenterade. Rörande dessa förekomster redovisas i föreliggande rapport endast de viktigaste uppgifterna. För flera av uppslagen var kännedomen om utbredning och mineralogisk-kemisk sammansättning tidigare bristfällig. Fältbesiktning och provtagning var i dessa fall nödvändig för att överhuvudtaget kunna uttala sig om uppslagets värde. Slutligen bör det poängteras att målsättningen med föreliggande inventeringsarbete har varit att bereda ett underlag för detaljkartering och systematisk provtagning av enskilda förekomster samt att med befintlig information lyfta fram de förekomster som i nuläget bedöms mest potentiella. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 6 2. POTENTIELLA, UNDERSÖKTA FÖREKOMSTER (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) HÅKANSBODA 1 Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 4d RN-koordinat: 6622800/1465450 Håkansboda ligger i nordligaste delen av Norastråket som är det största urkalkstensstråket i Sverige. Det är över 4 mil långt och sträcker sig från Stråssa i nordost mot sydväst över sjön Råsvalen, förbi Usken och Fåsjön väster om Nora, förbi Vikern, över och en bit bortom sjön Älvlången. Bredden på stråket varierar starkt, och ibland är det avbrott i stråket. Från sydspetsen av Älvlången till Vikern och en bit utefter denna, en sträcka på 12–13 km, är stråket 1 km brett. Mot nordost smalnar det till någon eller några hundra meters bredd för att ånyo svälla ut till mer än 1000 m och upp till 1800 m bredd mellan Usken och Råsvalen. Stråket bildar här flankerna av en synklinal. Nordost om Råsvalen upp mot Stråssa är stråket 200500 m brett. Dolomit är dominerande karbonatmineral, men det finns även delar i stråket som består av ren kalksten. Så t.ex. finns ett 700-800 m brett bälte av ren kalksten omgivet av dolomit sydsydost om Råsvalen, från sjön till sydväst om Fanthyttan. I detta område äger brytning rum av såväl kalksten som dolomit. Mellan och öster om sjöarna Vikern och Älvlången finns i stråket ett flertal nedlagda brott. Här är det huvudsakligen dolomit som brutits. Karakteristiskt för karbonatstenen i denna södra del av stråket är dess finkornighet och färg i form av olikfärgade skikt, ofta i klara pastellfärger. I området Håkansboda 1 finns två nedlagda dolomitstensbrott. Det större brottet är 170 m långt och 20-30 m brett. I och omkring det mindre dolomitstensbrottet borrades redan i mitten av 1950-talet fyra kärnborrhål. Analys av borrkärnorna visar att det från markytan (13 m avvägning) till 100 m djup (100 m avvägning) finns 1,67 milj ton extra prima dolomit med en SiO2-halt mindre än 1 % och dessutom 1,8 miljoner ton prima dolomit med cirka 1,4 % SiO2-halt. En genomsnittsanalys från borrkärnor visar 0,59 % SiO2; 28,9 % CaO och 18,3 % MgO för den extra prima dolomiten samt 1,56 % SiO2; 29,2 % CaO och 18,6 % MgO för den prima dolomiten. Den kemiska analysen indikerar att dolomiten är ankeritisk. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 7 L. KRIGSTJÄRN-BJÖRKEN Kalksten Kartblad 11F Lindesberg, 9a RN-koordinat 6648950/1451700 Förekomsten är belägen mellan Ställdalen och Hörken i Ljusnarsbergs kommun. Den bildar ett över 5 km långt stråk av en ca 100 m bred kalkstenshorisont i en leptit. Den ligger i västra flanken av en större synklinalbildning. Väster om L. Krigstjärn intill tjärnen finns ett mindre, nedlagt brott i västra kanten av en höjd. Brottet har en längd av 25 m och bergarten har brutits på en bredd av uppskattningsvis 5 m. Brottväggen är ca 10 m hög. Strykningen är N 50º V och stupningen 75º mot nordost. Kalkstenen är ljusgrå till färgen med svagt utbildad skiktning. Den innehåller 1–2 cm breda, svagt gröngrå skikt med 1–4 cm mellanrum i den ljusgrå huvudmassan. Karbonatkristallerna är 1–5 mm stora. Prov nr 1 är taget i brottet. Öster om sjön Björken (664580/145290) finns ett drygt 90 m långt och omkring 20 m brett vattenfyllt brott. Bergarten är en gröngrå kalksten med svagt utbildad skiktning. Kornstorleken är 0.5–5 mm. Gröna mineral 1–2 mm stora förekommer här och var rikligt i bergarten. På vissa ställen uppträder också svarta centimeterlånga och 1–2 mm breda hornbländekristaller. I nordöstra brottväggen finns två malmzoner, 1– 2 m breda i kalkstenen. Kalkstenen stryker i N 25 Vº och stupar 75º mot öster. Prov 2 och 3 är tagna i brottet vid Björken. Resultaten av de kemiska analyserna och röntgendiffraktionsanalyserna har använts vid beräkningen av bergartens mineralogiska sammansättning, vilken framgår av tabellen. Här redovisas även halterna av olika spårämnen. Av dessa kan man i provet från Björken notera en svag anrikning av strontium. Slipprovsundersökningar i mikroskop visar att kornstorleken är 0.2–3 mm. I prov 1 (L. Krigstjärn) är kalkstenen ojämnkornig, svagt opakpigmenterad och innehåller 3 % kvarts. I accessoriska mängder finns i slipet tremolit, biotit, klorit och titanit som inneslutningar. Prov 3 från Björken är rent och innehåller endast kvarts i accessoriska mängder. Som inneslutningar finns i prov 2 0.5–1 % hornblände och accessoriskt apatit, kvarts, biotit och diopsid. Kalkstenen vid L. Krigstjärn och Björken är ren, ställvis mycket ren och innehåller i dessa partier endast små mängder föroreningar. Då hällblottningar saknas längs stora sträckor av kalkstensstråket så krävs dikesgrävning och/eller borrning för att utröna om tillräckligt stora, rena partier finns för en eventuell utvinning av vit kalksten i stråket. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 8 L. Krigstjärn-Björken Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 (L. Kr) 2 (Björk.) 3 (Björk.) SiO2 2.01 3.73 0.35 Al2O3 0.13 0.10 0.06 TiO2 <0.01 <0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 0.40 1.41 0.37 MnO 0.18 0.56 0.21 CaO 53.8 51.8 55.1 MgO 0.4 0.66 0.35 K2O 0.02 0.02 0.01 Na2O 0.02 0.03 0.02 P2O5 <0.01 0.01 0.01 CO2 42.9 41.3 43.6 S 0.01 0.02 <0.01 Summa 99.9 99.6 100.1 Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 (L. Kr) 3 (Björk.) As <5 <5 Ba 1.7 10.1 Bi <5 <5 Cd <0.5 <0.5 Co 0.7 1.1 Cr <1 <1 Cu 5.4 3.9 Hg <0.05 <0.05 Mo <2 <2 Ni <1 <1 Pb 19 <5 Sr 63 211 V <1 <1 Zn 2.8 2.1 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 98 94 99 Amfibol 5 Kvarts 2 1 1 Brottvägg med vit kalksten vid L. Krigstjärn. Foto Hans Persson indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 9 KÄMPETORP (BJÄSSHÖJDEN) Magnesit, brucit, dolomit Kartblad 11E Filipstad, 6j RN-koordinat: 6632400/1446930 Kämpetorps magnesit- och brucitförekomst upptäcktes år 1999 av mineraljägaren Kjell Gatedal. Ett undersökningstillstånd, Kämpetorp, beviljades av Bergsstaten under våren 2000 för företagen HGRAB och Xenos Mineral. Undersökningstillståndet är nu förlängt till 2006-04-19. Magnesitförekomsten uppträder i ett karbonatstensstråk med VSV – ONO-lig strykning. Tre undersökningsdiken har grävts tvärs över den ca 500 m långa magnesitlinsen. Dess bredd kan uppskattas till omkring 20-30m. Magnesiten, MgCO3 är massiv och vit till ljusgrå med varierande kornstorlekar från finkornig till grova kristaller på upp till en centimeter. Tillsammans med magnesiten förekommer ställvis brucitkristaller, Mg(OH)2 i upp till ett par centimeter stora kristaller. Norr om magnesitlinsen ligger Bjässhöjdens metabasitmassiv. Även i söder, i södra delen av det mellersta diket, syns metabasit i kontakt med magnesiten. I övrigt angränsar sur metavulkanit söder om magnesiten. Väster om magnesitlinsen förekommer i samma karbonatstensstråk åtminstone ett par dolomitstenslinser. En kemisk analys av ett prov från västra delen av magnesitlinsen i samband med denna inventering visar 44 % MgO och 0,06 % CaO. Ägarna av undersökningstillståndet har låtit utföra ett flertal kemiska analyser på provmaterial från magnesitförekomsten med enligt uppgift mycket lovande analysresultat. Magnesitförekomsten vid Kämpetorp är den enda större kända magnesitförekomsten inom den proterozoiska delen av Sveriges berggrund. Magnesitförekomsten ligger nära väg men långt från tättbebyggt område. Framgrävd häll med magnesit vid Kämpetorp. Foto Arne Sundberg. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 10 HÄLLTJÄRNEN Talk/täljsten Kartblad 11E Filipstad, 4h RN-Koordinat:6620870/1438870 Vid det sydligaste av tre vattenfyllda gamla gruvhål (järngruvor) väster om Hälltjärnen finns grön talkförande skiffer i varpen. Gruvhålen ligger i kraftigt magnesium-metasomatiskt påverkad metavulkanit i NNV-SSO-lig riktning. Fyndet av talk har tidigare belönats i samband med mineraljakten. Varpen är 800-900 m3 stor. Talkinnehållet i blocken varierar. Ett prov bestående av bitar från ett stort antal block analyserades. Röntgendiffraktionsanalysen visar 60-80 % talk. Sammanlagt cirka 50 kg talkförande skiffer har provtagits för krossnings- och malningsförsök. Flera intressanta användningsområden bedöms vara möjliga, allt från användning som bastusten till talkmjöl för användning inom sjukvård och kosmetik samt som komponent i gödningsmedel. Vid ett gruvhål ca 300 m norr om ovannämnda förekommer också talkförande skiffer, dock med lägre talkinnehåll. Slipprovundersökning Finfjällig Rikligt opakpigmenterat 3-5 % kalcitkorn 1-5 mm stora Accessorier: apatit Varpmaterial med talk/täljsten vid Hälltjärnen. Foto Arne Sundberg. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 11 3. UNDERSÖKTA FÖREKOMSTER AV INTRESSE (Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner) S. RÄVTORP Andalusit Kartblad 11F Lindesberg, 9a RN-Koordinat:6647400/1452800 Ett skifferområde med de s.k. Ställdalenskiffrarna, tillhörande Mårdshytteformationen sträcker sig från Ställdalen i söder till Hörkensjöarna i norr. Skiffern undersöktes med avseende på sitt andalusitinnehåll. Blottningsgraden i området varierar och inom vissa delar är berggrunden väl blottad medan i andra påträffas endast enstaka hällar. Skiffern stryker N 10-35º V och stupar 75º mot väster. Andalusit finns i skiffern men halten synes växla i rikare och fattigare zoner. I de rikaste zonerna uppskattas halten till < 30 vol- %. I genomsnitt torde emellertid halten ligga mellan 10 och 20 vol-%. Ofta är andalusitkristallerna deformerade och kristallstorleken varierar mellan 0.5 och 3 cm. Biotit och kvarts uppträder som föroreningar i andalusitkristallerna. Två prover togs av skiffern, ett 700 m sydost om S. Rävtorp och ett vid Båtberget. Resultaten av röntgendiffraktionsanalysen visar på 12 % respektive 5 % andalusit. Slipprovundersökningar Inneslutningar av kvarts, biotit, muskovit, opakmineral 10-40 %. Andalusitaggregaten vid Rävtorp 10-15 mm långa, 10 mm breda, utvalsade. Andalusitaggregaten vid Båtberget 1-10 mm långa. Accessorier: apatit, turmalin indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 12 HÅKANSBODA 2 Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 4d RN-koordinat 6623000/1465900 Vid Håkansboda nära Stråssa finns ett gammalt nedlagt brott i dolomit. Brottet är nära 80 m långt och drygt 20 m brett, där det är som bredast. Dolomiten är ojämnkornig med kornstorlek från 0.1 till 3 mm och innehåller alternerande 2–30 mm breda grå och 1–10 mm breda mörkgrå skikt. Bergarten är förklyftad med strykning N 50º V och stupning 60º mot norr. Ådringen i dolomiten överensstämmer inte med förklyftningens strykning utan stupar 10º mot söder. Resultaten av den kemiska analysen av ett prov från brottet presenteras i tabellen. Av tunnslipsundersökningar framgår att dolomiten är ojämnkornig, har kornstorlek 0.1–3 mm och som inneslutningar innehåller 1–2 % muskovit och biotit. Resultaten av det analyserade provet visar att karbonatstenen vid Håkansboda i vissa partier är en järnrik dolomit, s.k. ankerit. Håkansboda Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 2 SiO2 0.43 Al2O3 0.19 TiO2 0.01 Fe2O3 tot. 5.77 MnO 0.52 CaO 29.9 MgO 16.7 K2O 0.06 Na2O 0.03 P2O5 <0.01 CO2 46.1 S <0.01 Summa 99.7 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit (Ankerit) 99 Glimmer <1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 13 MÅRDSHYTTAN Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 2b RN-koordinat: 6614900/1458900 Vid Mårdshyttan finns ett brott som är 120–140 m långt och drygt 50 m brett. Bergartslagren med strykning i N 20º Ö står brant och är starkt förklyftade med en dominerande riktning i N 70º Ö. Prov 1 är av en ljusgrå dolomit med en kornstorlek av ungefär 0.5 mm. Den innehåller parallellorienterade, ca 1 cm långa och 1–3 mm breda, gröna amfibolnålar. Prov 2 representerar en gröngråvit, finkornig dolomit med enstaka, 0.5–1 cm breda, mörka strimmor. Bergarten innehåller 3–5 cm långa och 1–5 mm breda, ljusgröna amfibolkristaller. I tabellen finns en sammanställning av analysresultat. Bl.a. framgår att dolomiten endast till 3–4 % innehåller förorenande mineral. Även utförda slipprovsundersökningar visar att dolomiten är ren. Dess kornstorlek är 0,1–0,8 mm, den har en svag opakpigmentering och endast i accessoriska mängder finns muskovit och flogopit. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dolomiten vid Mårdshyttan är svagt kalcitisk och mycket ren. Föroreningarna glimmer, klorit och amfibol finns endast i en total halt av 4 %. Mårdshyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 SiO2 1.43 1.51 Al2O3 0.36 0.12 TiO2 0.02 0.01 Fe2O3 tot. 1.31 1.08 MnO 0.20 0.14 CaO 31.0 30.9 MgO 19.8 20.3 K2O 0.11 0.05 Na2O 0.04 0.03 P2O5 <0.01 <0.01 CO2 45.5 45.9 S <0.01 <0.01 Summa 99.8 100.0 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 92 95 Kalcit 4 2 Glimmer 2 1 Klorit 2 Amfibol 2 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 As <5 Ba 7.7 Bi <5 Cd <0.5 Co 1.1 Cr <1 Cu 6.7 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 18 V <1 Zn 19.8 14 DYRKATORP Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 2b RN-koordinat: 6613900/1458100 Vid Dyrkatorp finns ett nästan 300 m långt och mer än 100 m brett i de bredaste delarna. Till övervägande del är bergarten i brottet en homogen gulgrå dolomit med kornstorlek av omkring 1 mm. Bergarten är starkt uppsprucken och dess strykning är N 15º V medan brottväggarna stupar 70º mot norr. Strykning och stupning är dominerande förklyftningsriktning i bergarten. I nordvästra brottväggen är dolomiten uppdelad i 0.3–1 m breda bankar och mellan dessa finns ofta tunna lerskikt. Den homogena bergarten innehåller som föroreningar finkornig, ljus glimmer och gröngula amfibolkristaller som kan vara flera centimeter långa och 3–10 mm breda. Två prover, nr 1 och nr 2, från norra delen av brottet är analyserade och resultaten redovisas i tabellen. Av bergartens spårämneshalter uppvisar arsenik förhöjda värden. Utförda slipprovsundersökningar i mikroskop visar att dolomiten är ren. Dess kornstorlek är 0.1–1 mm och av slipsnitten framgår vidare att bergarten är svagt opakpigmenterad och ojämnkornig. Muskovit finns som enda förorening i accessoriska halter. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dolomiten vid Dyrkatorp är mycket ren. Dyrkatorp Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 SiO2 0.32 0.85 Al2O3 0.08 0.11 TiO2 <0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 1.04 1.03 MnO 0.12 0.13 CaO 31.3 30.5 MgO 20.5 20.1 K2O 0.04 0.01 Na2O 0.03 0.03 P2O5 <0.01 <0.01 CO2 46.5 46.0 S 0.01 <0.01 Summa 99.9 98.8 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 98 95 Kalcit spår 2 Glimmer 1 Talk 1 Klorit 1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 As 43 Ba 1.4 Bi <5 Cd <0.5 Co 0.9 Cr <1 Cu 2.3 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 16 V <1 Zn 15.5 15 KALKUDDEN Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 1b RN-koordinat 6606600/1455100 På Kalkudden finns flera mindre brott och skärpningar som samtliga är mycket gamla och igenvuxna. Bergarten är en dolomit som stryker i N 10º Ö och troligen stupar brant. Den är massiv men här och var starkt uppsprucken. Till färgen är den ljusgrå och tät. Enstaka gröna amfibolnålar av varierande storlek ingår som förorening. Dolomiten provtogs i ett av de större brotten som dock bara mäter knappt 30 m i längd och 6–7 m i bredd. Resultaten av utförd analys sammanfattas i tabellen. Det tunnslip av bergarten som undersökts i mikroskop visar att dolomiten är ren. Kornstorleken är 0.1–1 mm och ofta är korngränserna krossade. Som accessoriska mineral finns muskovit, klorit, tremolit, apatit och kvarts. Dolomiten vid Kalkudden är svagt kalcitisk i sin sammansättning. Föroreningar i form av glimmer, talk och klorit finns endast i låga halter. Kalkudden Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 0.84 Al2O3 0.18 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 1.09 MnO 0.21 CaO 30.4 MgO 20.0 K2O 0.05 Na2O 0.04 P2O5 <0.01 CO2 46.1 S <0.01 Summa 98.9 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 94 Kalcit 3 Glimmer 1 Talk 1 Klorit 1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 3 Bi <5 Cd <0.5 Co 1.1 Cr <1 Cu 2.2 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 19 V <1 Zn 17.5 16 RISBACKEN Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 0b RN-koordinat 6604250/1455400 Vid Risbacken finns ett ca 60 m långt, 10–20 m brett och ca 10 m djupt nedlagt brott. Bergartens strykning i brottet är N 10º Ö och stupningen vertikal. Karbonatstenen, en dolomit, är tät och blågrå till färgen med gulgrå flammor. Dolomitens kemiska och mineralogiska sammansättning liksom spårämneshalter framgår av tabellen nedan. En slipprovsundersökning i mikroskop visar att den är tät, ojämnkornig och svagt opakpigmenterad. Kornstorleken är 0.01–0.3 mm och som accessoriska föroreningar finns klorit. Dolomiten vid Risbacken är svagt järnhaltig men innehåller endast i accessoriska mängder förorenande mineral. Risbacken Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 0.19 Al2O3 0.07 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 2.16 MnO 0.34 CaO 30.7 MgO 19.7 K2O 0.02 Na2O 0.03 P2O5 <0.01 CO2 46.0 S <0.01 Summa 99.7 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit (järnhaltig) 99 Klorit spår indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 1.4 Bi <5 Cd <0.5 Co 1.3 Cr <1 Cu 1.8 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 21 V <1 Zn 15.3 17 SKOFTTORP Dolomit Kartblad 11F Lindesberg, 0a RN-koordinat 6602000/1454400 Ett av sly helt igenvuxet brott finns vid Skofttorp och det är ca 50 långt och ca 20 m brett. Bergarten är en mycket finkornig, brungrå, ibland gröngråvit dolomit som fläckvis innehåller rikligt med centimeterlånga, 2–3 mm breda gröna amfibolkristaller. Dess strykning är ungefär N 35º V och stupningen brant mot sydväst. I tabellen visas bergartens halter av spårämnen samt dess mineralogiska sammansättning. Den är förorenad av amfibol och talk. Av tunnslipsundersökningar framgår att dolomiten är ren och att dess kornstorlek är 0.06–0.2 mm. I accessoriska mängder finns flogopit, klorit och muskovit. Dolomiten vid Skofttorp är svagt kalcitisk och innehåller relativt rikligt med amfibol och talk. Skofttorp Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 9.14 Al2O3 0.05 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 1.89 MnO 0.27 CaO 27.9 MgO 20.0 K2O 0.02 Na2O 0.04 P2O5 <0.01 CO2 39.4 S <0.01 Summa 98.7 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 78 Kalcit 5 Amfibol 10 Talk 7 Glimmer spår indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 0.6 Bi <5 Cd <0.5 Co 0.6 Cr <1 Cu 1.9 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 20 V <1 Zn 20.4 18 BENGTSTORP Dolomit Kartblad 10E Karlskoga, 9j RN-koordinat: 6595700/1449800 Ett ca 90 m långt, 30–40 m brett och 7–8 m djupt brott finns 1.2 km nordost om Bengtstorp. Brottet är delvis fyllt med skrot och igenvuxet. Bergarten är en blågrå, tät karbonatsten som stryker N 60º V och stupar 70º mot söder. I bäcken 50–100 m öster om brottet är hällar av en skiktad karbonatsten blottade. I denna alternerar 1– 3 cm breda gråvita skikt med 0.5–1 breda ljusgröna skikt. Ett prov från brottet, nr 1 och ett från häll i bäcken, nr 2 har analyserats. Analysresultaten finns sammanställda i tabellen nedan. Som framgår är karbonatstenen kraftigt uppblandad med framför allt talk. Halterna av spårämnen är i regel låga. Slipprovsundersökningar visar att karbonatstenen har en kornstorlek av 0.08–0.4 mm. I slipsnitten finns i små mängder muskovit och flogopit, delvis som inneslutningar. Karbonatstenen vid Bengtstorp är en kalcitisk dolomit som innehåller upp till 16 viktprocent talk. Bengtstorp Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1(brottet) 2 (häll i bäck) SiO2 7.41 11.8 Al2O3 0.15 0.40 TiO2 <0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 0.45 0.54 MnO 0.04 0.06 CaO 32.0 29.5 MgO 18.3 19.1 K2O 0.05 0.02 Na2O 0.06 0.04 P2O5 <0.01 <0.01 CO2 41.4 37.6 S <0.01 0.01 Summa 99.9 99.1 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 68 58 Kalcit 21 23 Talk 10 16 Klorit 3 Glimmer spår Plagioklas spår indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 As <5 Ba 3.4 Bi <5 Cd <0.5 Co <0.5 Cr <1 Cu 5.4 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 25 V <1 Zn 9.1 19 BOMANSTORP Dolomit Kartblad 10E Karlskoga, 8j RN-koordinat 6594500/1448650 Vid Bomanstorp finns ett drygt 80 m långt och 30–40 m brett, hästskoformat, vattenfyllt brott. Bergarten är en gröngrå dolomit som innehåller 2–3 cm stora körtlar av talk och klorit. Bergarten stryker nord–syd och stupar 80º mot väster. Analyser av ett prov från brottet visar att dolomiten innehåller talk och klorit i låga halter. Av spårämnena är värdet för zink förhöjt (tabellen). I ett tunnslip framgår att dolomiten delvis är svagt opakpigmenterad, har en kornstorlek av 0.06–0.5 mm och som små inneslutningar uppträder 1 % muskovit och accessoriskt kvarts och fältspat. Dolomiten vid Bomanstorp är tämligen ren. Bomanstorp Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 4.40 Al2O3 0.50 TiO2 0.01 Fe2O3 tot. 2.07 MnO 0.33 CaO 28.3 MgO 20.2 K2O 0.04 Na2O 0.04 P2O5 <0.01 CO2 43.7 S <0.01 Summa 99.6 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 91 Kalcit 1 Talk 5 Klorit 3 Kvarts spår indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 3.1 Bi <5 Cd <0.5 Co 1.1 Cr <1 Cu 2.7 Hg 0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 18 V <1 Zn 30.2 20 ÄLVHYTTAN Dolomit, kalksten Kartblad 10E Karlskoga, 8i RN-koordinat 6592800/1444100 Här finns karbonatstenar blottade i en vägskärning på en drygt 50 m lång sträcka. Tillsammans med dessa uppträder en mörk leptit i två hällar. Karbonatstenarna är av olika typer, dels finns en skiktad variant som består av alternerande 1–5 cm breda, gråvita och 0.2–2 cm brungrå skikt, dels en massiv rosa typ med mörka flammor. I kontaktzonen mellan bergartstyperna finns övergångsformer där de gråvita skikten successivt övergår i rosa färg. På vissa ställen innehåller den rosa bergarten gulgröna centimeterlånga och 1– 5 mm breda amfibolnålar. Bergarterna stryker N 75º Ö och stupar 70º mot norr. Två prover togs i skärningen, nr 1 i den grå karbonatstenen och nr 2 i den rosa varianten. Analysresultaten finns sammanfattade i tabellen. Prov 1 undersöktes även med avseende på halten av vissa spårämnen. Som framgår är zinkvärdet något förhöjt. Efter slipprovsundersökningar i mikroskop av de två proverna konstateras att kornstorleken är 0.07– 0.7 mm. Kvarts i 0.05–0.5 mm stora mineralkorn finns delvis som inneslutningar i halter 5–8 %. Muskovit och biotit finns i mycket små mängder. Karbonatstenen vid Älvhyttan utgörs dels av en dolomitisk kalksten, dels av en tämligen ren dolomit. Älvhyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 SiO2 4.12 7.36 Al2O3 0.47 0.14 TiO2 0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 0.26 0.99 MnO 0.09 0.24 CaO 50.5 28.7 MgO 2.54 18.8 K2O 0.19 0.05 Na2O 0.03 0.03 P2O5 <0.01 <0.01 CO2 41.7 43.0 S <0.01 <0.01 Summa 99.1 99.3 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 86 1 Dolomit 9 90 Kvarts 3 7 Glimmer 2 spår indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 As <5 Ba 1.4 Bi <5 Cd <0.5 Co 1 Cr <1 Cu 9.1 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 31 V <1 Zn 51.5 21 DYLTA Kalksten Kartblad 10F Örebro, 6d RN-koordinat 6583600/1467900 Dyltaförekomsten är belägen i Örebro kommun, ca 10 km norr om staden. Då kalkstensförekomsten är betydande och ligger relativt nära Nora kommun har den medtagits i föreliggande rapport. Den tillhör en av flera starkt deformerade kalkstenar i leptitberggrunden norr och öster om sjön Lången. Troligen har kalkstenarna tillhört ett och samma, nu sönderslitna lager. Brytning har förekommit på två ställen där kalkstensstråket är som bredast. Stora mängder av bergarten har uttagits. Strykningen är i huvudsak ostnordost–västsydväst med medelbrant till brant stupning. Bergarten är intensivt veckad efter axlar som stupar 30–40º mot ostnordost. Kalkstenen är huvudsakligen medel- eller grovkornig och gråvit eller vit, men det finns också röda och gulröda varianter. Norra brottet (6583800/1467900) är nedlagt och vattenfyllt. Endast mindre partier av brottet är tillgängliga för observation. En pall finns kvar i norra delen av brottet, där bergarten går att studera direkt i brottväggen. I denna anstår en skiktad ljusgrå kalksten med 1–3 cm breda gröngrå skikt. De gröngrå skikten är rika på amfibol och pyroxen och ligger med 1–30 cm mellanrum i bergarten. Prov 1 är taget i väggen ca 1 m över pallen. Prov 2 togs i västra delen av brottet uppe på kanten. Här är kalkstenen renare och homogenare. I norra delen av brottet stryker lagren N 20º Ö och stupar 20º mot sydost. Södra brottet (6583400/1467900) är till största delen vattenfyllt men brottväggen är tillgänglig för observation i en 1–10 m bred pall i västra delen. Till övervägande del är bergarten en grå till gråvit kalksten som här och var kan vara lätt brunfärgad och med kornstorlek 2–7 mm. En viss skiktning förekommer, mörka 0.2–3 cm breda skikt uppträder med mellanrum varierande från 5 cm till över 1 m. De mörka skikten innehåller amfibol, pyroxen och ibland glimmer. Prov nr 1 är taget i ovan beskrivna bergartstyp. På vissa ställen är bergarten finkornigare med kornstorlek 0.5–1 mm. Även denna bergartstyp är provtagen, nr 2. I brottet förekommer också ådror eller gångar, 0.5 m till 3 m breda, av en röd kalksten. Den är grovkristallin med 3–7 cm stora kristaller. Mörka ådror, 1–2 cm breda och rika på amfibol finns i den röda kalkstenen. Av denna är ett prov, nr 3 taget i västra brottväggen. Den provtagna bergarten analyserades och resultaten visas i tabellerna. Som framgår utgörs föroreningarna huvudsakligen av kvarts, diopsid och amfibol. Av spårämnena är värdena för bly och zink svagt förhöjda i kalksten från norra brottet. I kalksten från det södra brottet är däremot värdet för zink kraftigt förhöjt till 720 ppm. Undersökningar av tunnslip i mikroskop visar att i norra brottet är kalkstenen ren, har en kornstorlek av 0.5–5 mm och innehåller upp till 3 % diopsid och tremolit. Mineralkornen av dessa är 0.1–1 mm respektive 0.5–1 mm. I accessoriska mängder finns kvarts, fältspat, klorit, opakmineral och muskovit. Tunnslip av kalksten från södra brottet visar att prov nr 3- är renast. Som inneslutningar finns i accessoriska halter tremolit och kvarts. Kalkstenen är svagt opakpigmenterad med en kornstorlek av 1-4 mm. Mer förorenad är kalkstenen i proverna nr 1 och nr 2. Kvarts, diopsid och tremolit kan utgöra 30–35 % av ytan i slipproverna. Vidare varierar kornstorleken mellan 2–6 mm respektive 0.02–2 mm. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kalkstenen vid Dylta är tämligen ren och i vissa partier mycket ren. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 22 N. Dyltabrottet Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 SiO2 4.09 0.34 Al2O3 0.17 0.17 TiO2 <0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 0.35 0.21 MnO 0.06 0.09 CaO 52.5 54.4 MgO 1.68 0.66 K2O 0.01 0.05 Na2O 0.02 0.01 P2O5 0.01 0.01 CO2 41.1 43.6 S <0.01 <0.01 Summa 100.0 99.5 Spårämnen (ppm) Prov nr: 2 As <5 Ba 3.6 Bi <5 Cd <0.5 Co 1.1 Cr <1 Cu 1.2 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb 25 Sr 32 V <1 Zn 64.3 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 94 98 Diopsid 3 Amfibol 2 Kvarts 1 Glimmer 1 Klorit spår S. Dyltabrottet Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 3 SiO2 8.53 27.5 1.56 Al2O3 0.06 0.05 0.36 TiO2 <0.01 <0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 0.21 0.18 0.28 MnO 0.06 0.05 0.05 CaO 50.7 40.2 53.5 MgO 1.80 1.45 1.11 K2O 0.01 0.01 0.06 Na2O 0.03 0.04 0.03 P2O5 <0.01 <0.01 <0.01 CO2 38.7 30.9 42.6 S <0.01 <0.01 0.06 Summa 100.1 100.4 99.6 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 88 70 97 Kvarts 4 24 spår Diopsid 5 3 Amfibol 3 3 2 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) Prov nr: 3 As <5 Ba 6.7 Bi <5 Cd 1.2 Co 1.7 Cr <1 Cu 1.3 Hg 0.10 Mo <2 Ni <1 Pb 10 Sr 37 V <1 Zn 720 23 VARGDAMMEN Dolomit Kartblad 11E Filipstad, 6h RN-koordinat 6634400/1437250 Förekomsten är belägen 10 km ostnordost om Hällefors. Dess storlek och utbredning är inte exakt känd. Karbonatsten har här brutits i ett 35 m långt och 8–10 m brett brott som har ett djup av 3–5 m. Numera är brottet igenvuxet. I östra och södra brottväggarna finns en flammig gröngrå, serpentinhaltig karbonatsten. Alla primära strukturer är utplånade. I den gröngrå huvudmassan uppträder 1–20 mm breda mörkgröna flammor ganska jämnt fördelade i bergarten. Kornstorleken är 0.06–0.1 mm. I östra delen av norra brottväggen finns ett serpentinhaltigt skarn och i västra delen av norra brottväggen en finkornig till tät mörk leptit som innehåller 0.1 mm stora mörka strökorn. Genom förklyftning är kalkstenen bankad i N 50º Ö med 60º stupning mot sydost. Ett prov från östra brottväggen har analyserats. Resultaten av utförda analyser presenteras i tabellen. I ett slipprov kan man konstatera att karbonatstenen är svagt opakpigmenterad och har en kornstorlek av 0.03–0.3 mm. Ca 20–25 % av slipprovets yta utgörs av aktionlit, tremolit, muskovit, flogopit och wollastonit, delvis som inneslutningar. Karbonatstenen vid Vargdammen är en kalcitisk dolomit, huvudsakligen förorenad av amfibol. Vargdammen Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 15.0 Al2O3 0.19 TiO2 0.01 Fe2O3 tot. 4.0 MnO 0.19 CaO 31.3 MgO 14.0 K2O 0.01 Na2O 0.03 P2O5 <0.01 CO2 34.7 S <0.01 Summa 99.4 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 47 Kalcit 28 Amfibol 23 Talk 2 24 SKATVIKEN Dolomit Kartblad 11E Filipstad, 3f RN-koordinat 6618230/1426160 Det drygt 4 km långa karbonatstensstråket 4 km sydväst om Grythyttan sträcker sig huvudsakligen i nordsydlig riktning mellan Björskogsnäs i norr till ca 500 m söder om Skräddartorp. Dess bredd är ca 300 m och det tillhör ett av de mäktigaste lagren i leptiterna och hälleflintorna i Grythytteområdet. Fyra brott har varit upptagna i stråket. De båda mellersta brotten öster om Skatviken 250 m och 300 m norr om Lövåsen är ca 50 m respektive 125 m långa, 10–20 m breda med ca 2–5 m höga väggar. Längdutsträckningen är huvudsakligen i nord–syd. Av de båda brotten är det norra det större. Karbonatstenen är gråvit, medelkornig och delvis lätt skarnskiktad. Den stryker i N 45º Ö stupar 75º mot nordväst. I norra delen av det större brottet finns en meterbred hälleflintbank med nordöstlig strykning. Ett prov är taget i nordöstra väggen i det större brottet och resultaten av analyserna presenteras i tabellen. Efter slipprovsundersökningar i mikroskop konstateras att bergartens kornstorlek är 0.05–0.3 mm. Tremolit finns i slipsnitten i halter av 3–5 % och i accessoriska mängder muskovit. Karbonatstenen vid Skatviken är en kalcitisk dolomit som endast innehåller mindre mängd föroreningar, främst amfibol. Skatviken Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 3.06 Al2O3 0.40 TiO2 0.02 Fe2O3 tot. 0.55 MnO 0.06 CaO 38.4 MgO 13.6 K2O 0.08 Na2O 0.03 P2O5 <0.01 CO2 43.5 S <0.01 Summa 99.7 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 57 Kalcit 37 Amfibol 5 Glimmer 1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 1.3 Bi <5 Cd 0.5 Co 0.8 Cr <1 Cu 2.7 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 58 V <1 Zn 11.9 25 LINDESBY Dolomit Kartblad 11E Filipstad, 3j RN-koordinat: 6616400/1446900 Förekomsten är belägen 23 km sydost om Hällefors. Där finns berggrund med karbonatsten, skarn och leptit. Karbonatstenshorisonterna är i allmänhet smala, endast några meter breda men kan ställvis bli upp till 20–30 m breda och deras längd är 200–300 m. Vid Lindesby finns ett nära 40 m långt och 7–8 m brett brott som är nästan helt igenfyllt. Ett mindre avsnitt huvudsakligen bestående av skarn har lämnats kvar. Brottväggen är inte tillgänglig för observation och endast i nordvästra delen av brottet är det möjligt att provta. I tabellen redovisas resultaten av den kemiska analysen och röntgendiffraktionsanalysen, vilka ligger till grund för den mineralogiska beräkningen. Karbonatstenens innehåll av vissa spårämnen finns också angivet och man kan konstatera kraftigt förhöjda halter av koppar. I mikroskop undersökt slipprov visar att karbonatstenens kornstorlek är 0.2–1 mm. Bergarten är jämnt till svagt opakpigmenterad och utgörs av 3–5 % tremolit, aktinolit och 1–3 % opakmineral delvis som inneslutningar. Muskovit finns i mindre mängd. Karbonatstenen vid Lindesby är en kalcitisk dolomit, kraftigt förorenad av amfibol. Lindesby Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 7.61 Al2O3 0.22 TiO2 0.02 Fe2O3 tot. 5.87 MnO 0.48 CaO 35.7 MgO 11.5 K2O 0.06 Na2O 0.05 P2O5 <0.01 CO2 37.7 S 0.12 Summa 99.3 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 47 Kalcit 36 Amfibol 14 Glimmer 1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 0.7 Bi <5 Cd <0.5 Co 2 Cr <1 Cu 739 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 29 V <1 Zn 1.9 26 JAGÅSFALLET Kalksten Kartblad 11E Filipstad, 7g RN-koordinat: 6636100/1432450 Förekomsten är belägen 7 km norr om Hällefors. Den ligger i ett ca 400 m långt och knappt 100 m brett stråk av kalksten intill Skålsundet. Stråket har påvisats utefter en längre sträcka med nord-sydlig utbredning men böjer längst i norr av mot väster. Sidoberget utgörs av hälleflinta. Kalkstenen har brutits i två mindre brott på båda sidor om en höjdrygg på en udde vid Skålsundet i sjön Norr-Älgen. Brotten är 20 respektive 30 m långa och når ca 10 m in i ryggen där brottväggen är 4–5 m hög. Strax söder om brotten finns kalksten i en 8 x 10 m stor blottning. I brottväggarna finns grå och gröngrå, finkornig kalksten med brungrå och mörkgröna till svarta strimmor som är 1–3 mm breda och ligger med 3–15 mm mellanrum. De senare består av amfibol. Decimeterstora gröna partier utan strimmighet uppträder fläckvis i bergarten. Ljus glimmer finns i kalkstenen och sidostenen utgörs i brottväggarna av skarn. En stänglighet i N 30–40º Ö och en stupning 55º mot öster observerades. I tabellen redovisas bergartens beräknade mineralogiska sammansättning. Dessutom framgår halterna av vissa spårämnen. Dessa är i regel, utom för barium, låga. Den mikroskopiska undersökningen av tunnslip visar att kalkstenen är delvis opakpigmenterad och har en kornstorlek av 0.2–1 mm. I en total volym av 3–5 % finns olivin, muskovit, spinell och opakmineral som inneslutningar. Kalkstenen vid Jagåsfallet är ren, svagt dolomitisk i sin sammansättning och innehåller endast små mängder olivin och glimmer. Jagåsfallet Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 2.87 Al2O3 0.26 TiO2 0.01 Fe2O3 tot. 0.73 MnO 0.26 CaO 50.0 MgO 4.24 K2O 0.13 Na2O 0.03 P2O5 0.01 CO2 41.6 S <0.01 Summa 100.1 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 92 Dolomit 3 Olivin 3 Glimmer 2 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 19.7 Bi <5 Cd <0.5 Co 1 Cr <1 Cu 2 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 26 V <1 Zn 6.1 27 SKOMAKARTJÄRN Kalksten Kartblad 11E Filipstad, 6f RN-koordinat: 6631050/1425250 Förekomsten är belägen 2 km nordväst om Hällefors. Den ligger i ett flera kilometer långt och 50–100 m brett karbonatstråk i hälleflinta med nordnordväst-sydsydostlig utbredning, som påträffas såväl norr som söder om sjön Stor-Sången. I ett litet brott, 25 x 7–8 m, 200 m sydsydost om Skomakartjärn har mindre mängder av en oren kalksten uttagits. Kalkstenen förekommer i två brantstående zoner som är 2 m respektive 3 m breda. Den är grågrön till färgen, mycket finkornig och skarnbandad med omkring 3–10 mm breda gröngrå skikt vilka stryker i N 50º V. Mellan och vid sidan om kalkstenszonerna finns mörk finkornig till tät hälleflinta. Bergarterna i brottet stupar brant och är förskiffrade i N 30º V. Analysresultaten av ett prov från östra brottväggen presenteras i tabellen. Som framgår utgörs föroreningarna av glimmer, amfibol, klorit och kvarts. Vid undersökningar av slipprov i mikroskop kan man konstatera att kalkstenens kornstorlek är 0.02–0.1 mm. Den är skiktad och 10–15 % av slipsnittet utgörs av aktinolit med 0.02–0.06 mm stora mineralkorn samt biotit. Accessoriskt finns kvarts och opakmineral. Kalkstenen vid Skomakartjärn är svagt dolomitisk och innehåller rikligt med föroreningar. Skomakartjärnen Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 13.2 Al2O3 2.80 TiO2 0.03 Fe2O3 tot. 2.47 MnO 0.55 CaO 39.9 MgO 6.11 K2O 0.76 Na2O 0.07 P2O5 0.02 CO2 32.5 S <0.01 Summa Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 71 Dolomit 3 Glimmer 10 Amfibol 9 Klorit 6 Kvarts 1 98.4 SKARPED Karbonatsten Kartblad 11E Filipstad, 2f RN-koordinat: 6614650/1425290 Drygt 7 km sydväst om Grythyttan finns vid Skarped ett nord-sydligt kilometerlångt stråk av rosa till vit, fin–medelkornig, lätt skarnskiktad karbonatsten. Bergartens skiktning stryker i N10º V och den stupar vertikalt. Stråkets bredd uppskattas till ca 100 m. . indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 28 HASSELHÖJDEN Kalksten, dolomit Kartblad 11E Filipstad, 2f RN-koordinat: 6613900/1427350 Förekomsten är belägen 17 km söder om Hällefors. Där finns ett ca 1 km långt och drygt 200 m brett karbonatstensstråk med nord–sydlig utbredning utmed Brunnsjöns östra strand och en bit norrut. Den avgränsas mot väster av hälleflinta och mot öster av skiffer. Två vattenfyllda brott finns vid Brunnsjön, ett större som är 50–60 m långt och 30–50 m brett och ett mindre som är 15–20 m långt och 5–6 m brett. Ovanför vattenytan är brottväggarna 10–15 m höga. Karbonatstenen är gråvit till färgen där den är som renast. En brungrå flammighet förekommer dock. Ställvis finns också i bergarten röda hematitränder. I orenare partier av karbonatstenen kan inslaget av brungrå flammor bli så stort att den bruna färgen överväger. Sådana partier har inte brutits utan finns kvarlämnade som klackar i brottet. Troligen har karbonatstenen som finns mellan brotten inte uttagits på grund av sin lägre renhetsgrad. Karbonatstenen som utgörs av dolomit och kalksten är inhomogen och dess strykning och stupning varierar men på ett ställe stryker den i N 10° Ö och stupning i 60° åt väster. Två prover, nr 1 och nr 2 är tagna i brottet. Prov nr 1 togs av den renare dolomitstenen, medan prov nr 2 togs av den orenare kalkstenen. Som framgår av analysresultaten (tabellen) utgör dolomit 89 % av prov 1. Dess innehåll av vissa spårämnen är lågt utom vad gäller halterna av bly 76 ppm och zink 166 ppm. I prov 2 är däremot kalcit det dominerande mineralet. I relativt höga halter förekommer dock även kvarts, 14 %. De slipprovsundersökningar som utförts i mikroskop visar att dolomiten är finkornigare, 0.05–0.1 mm, än kalkstenen, 0.1–0.2 mm. Båda bergarterna är rena och som föroreningar uppträder i dolomiten accessoriskt muskovit, klorit och opakmineral. I prov 2 finns 5 % kvarts spritt i klumpar. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid Hasselhöjden finns ren, svagt kalcitisk dolomit men även en kvartsförande dolomitisk kalksten. Hasselhöjden Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 SiO2 0.95 13.7 Al2O3 0.27 0.08 TiO2 0.01 <0.01 Fe2O3 tot. 0.41 0.10 MnO 0.14 0.07 CaO 31.7 46.6 MgO 19.3 1.18 K2O 0.07 0.01 Na2O 0.03 0.02 P2O5 <0.01 <0.01 CO2 46.3 38.0 S <0.01 <0.01 Summa 99.2 99.8 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Dolomit 89 4 Kalcit 9 82 Glimmer 1 Kvarts 14 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) Prov nr: 1 As <5 Ba 5.7 Bi <5 Cd <0.5 Co <0.5 Cr <1 Cu 1.7 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb 76 Sr 42 V <1 Zn 166 29 LIMMINGEN Karbonatsten Kartblad 11E Filipstad, 1f RN-koordinat: 6608080/1428650 I sydligaste delen av Grythyttefältets hälleflintor nära granitkontakten i söder finns här och var tunna inlagringar av karbonatsten. Ca 4 km ostsydost om Loka brunn, 150 m norr om vägskälet i byn Limmingen, har karbonatsten brutits i ett litet brott som numera är igenväxt. Djupet är endast omkring en meter och sidorna ca 10 x 10 m. Karbonatstenen är gråvit, finkornig med centimeterbreda, grönskimrande skarnskikt i nord–syd och brant stupande. Kalkstensstråket är känt på cirka 1 km längd i nord-syd och på ett par hundra meters bredd. DAMMSJÖN Kalksten, granater Kartblad 11F Lindesberg, 5g RN-koordinat: 6628800/1480750 Dammsjöns kalkstensstråk, 24 km nordost om Lindesberg, har brutits i liten skala på 50 m längd, 2–4 m bredd och 2 m djup. Kalkstenen är medelkornig, grå, magnetitimpregnerad och förorenad av granater. Stråket omges av granatskarnig, skiktad leptit. Ungefär 300 m norr om brottet finns en 2–5 bred, 14 m lång och 1.5 m djup skärpning på oren kalksten med mycket granatskarn. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 30 HAFSTA Kalksten Kartblad 11F Lindesberg, 3c RN-koordinat: 6617750/1461400 Vid Hafsta har kalksten brutits i två intilliggande brott, ett större i norr och ett mindre i söder. Det nordliga brottet håller på att fyllas med skräp, jord och sten. Bergarten är en grå, skiktad, mycket finkornig kalksten med alternerande 3–5 mm breda, ljusgrå och 2–3 mm breda mörkgrå skikt. Fläckvis är bergarten homogent mörkgrå. Strykningen är N 30º Ö och stupningen 70º mot söder. Ett prov från kanten av det större brottet har analyserats och i tabellen sammanfattas resultaten av den kemiska analysen och en röntgendiffraktionsanalys. Av spårämnena uppvisar barium och strontium förhöjda halter, 56.4 respektive 411 ppm. Kalkstenens kornstorlek är 0.02–1 mm, den är ojämnkornig, har krossade korngränser och delvis en svag opakpigmentering. I accessoriska mängder i ett tunnslip finns muskovit och kvarts. Kalkstenen vid Hafsta är mycket ren. Föroreningar, glimmer och kvarts, finns endast i en total halt av 2 %. Hafsta Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 1.29 Al2O3 0.30 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 0.16 MnO 0.03 CaO 54.0 MgO 0.48 K2O 0.09 Na2O 0.03 P2O5 <0.01 CO2 43.5 S <0.01 Summa 99.9 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 98 Glimmer 1 Kvarts 1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 56.4 Bi <5 Cd <0.5 Co <0.5 Cr <1 Cu 4.9 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb 9 Sr 411 V <1 Zn 16.7 31 LIMNÄS Kalksten Kartblad 11F Lindesberg, 3c RN-koordinat: 6617500/1460500 Den tidigare brutna delen av förekomsten utgörs av ett igenvuxet brott där två 10–15 m breda parallella ådror av kalksten brutits på en sträcka av i ena fallet ca 70 m och i det andra ca 30 m. Bergarten är en mycket finkornig, skiktad blågrå kalksten som innehåller 1–3 mm breda brungrå skikt på 5–10 cm avstånd från varandra. Skikten stryker i N 30º Ö och stupar brant mot nordväst. Av ett analyserat prov framgår att bergartens kornstorlek är 0.06–0.6 mm, vilket konstateras vid mikroskopiska undersökningar av slipprov. Ca 1–3 % av slipsnittet utgörs av tremolit med kornstorlek 0.3–1 mm. I samma mängd förekommer muskovit, medan apatit, turmalin och opakmineral utgör accessorier. Den dolomitiska kalkstenen vid Limnäs har en mycket hög karbonathalt. Limnäs Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 1.31 Al2O3 0.26 TiO2 0.01 Fe2O3 tot. 0.28 MnO 0.03 CaO 51.7 MgO 3.37 K2O 0.12 Na2O 0.04 P2O5 0.02 CO2 43.8 S <0.01 Summa 100.9 Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Kalcit 86 Dolomit 12 Glimmer 2 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Spårämnen (ppm) As <5 Ba 14.5 Bi <5 Cd <0.5 Co 2.7 Cr 1 Cu 4.1 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb 12 Sr 76 V <1 Zn 29.9 32 SJÖÄNDAN Kvarts Kartblad 10E Karlskoga, 7i RN-Koordinat:6588550/1441700 Söder om sydspetsen av sjön Älvlången finns flera blottningar av en kvartsbreccia vid vägen och i en bäckravin. Breccian förekommer här blottad på drygt 50 meters bredd i VSV-ONO-lig riktning. Längst i sydväst är sidoberget en röd leptit. Kontakten mot kvartsbreccian är här oskarp med sliror och körtlar av kvarts ingående i leptiten. I nordöstliga delen av breccian finns centimeter – till decimeterstora körtlar och sliror av karbonatsten. Kvartsbreccian är renast i ett 20-25 m långt avsnitt där färgen är rödbrun-brungrå. På många ställen finns dock inslag av grå och gröna decimeterstora sliror och körtlar av fältspat och glimmer. I sin renaste del provtogs kvartsen för analys. Sjöändan Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 99.71 Al2O3 <0.20 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 0.04 MnO <0.005 CaO <0.10 MgO <0.005 K2O 0.02 Na2O 0.02 P2O5 <0.005 L.O.I. 0.18 Summa 99.97 Slipprovundersökning Svagt förorenad av muskovit och opakmineral Kornstorlek 0.1-0.4 mm Svag undulös utsläckning indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 33 FOGDHYTTAN Kvarts Kartblad 11E Filipstad, 0j RN-Koordinat:6600500/1448350 Kvarts förekommer i en skärning i väg 244 mellan Nora och Hällefors väster om Fogdhyttan. På sydvästsidan av vägen är kvartsen blottad på en sträcka av 13–14 m, men endast 3–4 m på nordöstsidan. Kvartsen utgör antingen en längre gångformad bildning eller en körtel med begränsad utbredning. Den ligger i en förgnejsad, fläckvis glimmerrik leptit som även förekommer i decimeter – upp till meterstora brottstycken i kvartsen. I vissa mindre partier är dock kvartsen tämligen ren. Ett analyserat prov från ett renare parti av kvartsen visar; Fogdhyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 99.64 Al2O3 0.22 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. <0.01 MnO <0.005 CaO <0.10 MgO <0.011 K2O <0.01 Na2O 0.05 P2O5 <0.005 L.O.I. 0.28 Summa 100.20 Slipprovundersökning Inga föroreningar Grovkorniga, lätt taggiga korngränser Stark undulös utsläckning indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 34 KVÄLLFOCKARNA Kvarts Kartblad 11E Filipstad, 3h RN-Koordinat:6616600/1438270 I en kulle söder om berget Kvällfockarna finns en minst 2 m bred kvartsgång blottad. Denna är synlig endast någon enstaka meter och sidoberget utgörs av omvandlad glimmerkvartsit. Gångens strykning och stupning är svår att fastställa, på grund av den ringa blottningsgraden, men bedöms vara N 80º V respektive 60º mot norr. I en glimmerkvartsithäll/block, 50 m nordväst om gången, är strykningen N 10–20º V och stupningen 70º mot öster. I kontakt med kvartsgångens norra sida visar sidoberget samma strykning och stupning som gången. På södra sidan avgränsas gången av en halvdecimeterbred zon av grönsten som stupar mot söder. En analys av kvartsen som är ren och mjölkvit till färgen visar; Kvällfockarna Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 99.73 Al2O3 <0.20 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. <0.01 MnO <0.005 CaO <0.10 MgO <0.005 K2O <0.01 Na2O <0.04 P2O5 <0.005 L.O.I. 0.36 Summa 100.13 Slipprovundersökning Inga föreningar Svag-måttlig undulös utsläckning indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 35 LIMBERGET Kvarts Kartblad 11E Filipstad, 3j RN-Koordinat: 6619000/1445600 Två kvartsbrott, ett större i sydväst och ett mindre i nordost, har anlagts i en kulle ca 400 m VNV om Limbergets topp. Det större är nära 30 m långt och 10–20 m brett. Det mindre är drygt 20 m långt med varierande bredd från 2 till 8 m. Båda brotten är vattenfyllda. Väggarna i brotten, består till övervägande delen av kvarts. Västra långväggen i det större brottet utgörs av en grönsten som stryker N 10º Ö och stupar 60º mot väster. I södra väggen i det större brottet är kvartsen blottad på en bredd av 15–16 m. Den är här ren och innehåller endast mindre, decimeterstora sprickfyllnader av grönsten. Kvartsen förefaller fortsätta mot söder. I det mindre nordöstra brottet synes väggarna huvudsakligen bestå av kvarts som dock förefaller något oren. I blottade partier av berggrunden mellan brotten dominerar kvarts, innehållande ett nätverk av 0.1-2 cm breda amfibolfyllda sprickor. Den rena kvartsen som analyserats har gråvit färg medan den i de missfärgade partier däremot får grå och grågröna färgnyanser. Limberget Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 99.54 Al2O3 <0.20 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 0.02 MnO <0.005 CaO <0.10 MgO <0.005 K2O <0.01 Na2O <0.08 P2O5 <0.005 L.O.I. 0.20 Summa 99.840 Slipprovundersökning Inga föroreningar Sprickig Starkt undulös indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 36 ÅTERVÄNDSMOSSEN Kvarts Kartblad 11F Lindesberg, 3f RN-Koordinat: 6616900/1475500 Kvarts finns blottad i en liten häll ca 10 x 5 och förekommer även i block inom ett ryggformat terrängavsnitt som omges av en mosse. Området är ca 150 m långt och 40 m brett. I norra och södra delarna av ryggen finns hällar och bergarterna är pegmatit respektive gnejsgranit. Pegmatiten är blottad i en 27 m lång och 10 m bred häll. Den består till övervägande delen av röd fältspat, kvarts och mindre mängder amfibol och biotit. Kvartsen är gråvit med ett svagt stick i brunt samt uppsprucken med bruna och gröna utfällningar på sprickytorna. I massiva delar har den en svag rödbrun ådring. Kvartsförekomsten bröts i liten omfattning i början av 1990-talet av ANRO Mineral AB. Kvartsbrottet är nu ca 15 x 5 m stort och vattenfyllt. Fortfarande återstår obruten, ren kvarts vid Återvändsmossen. Analysresultatet av ett prov från kvartsen visas nedan. Återvändsmossen Kemisk sammansättning (viktprocent) SiO2 99.68 Al2O3 <0.20 TiO2 <0.01 Fe2O3 tot. 0.06 MnO <0.005 CaO <0.10 MgO 0.009 K2O 0.04 Na2O <0.01 P2O5 <0.005 L.O.I. 0.32 Summa 100.11 Slipprovundersökning Små föroreningar av muskovitfjäll på sprickytor Ojämnkornig Starkt undulös utsläckning indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 37 GILLERSTORP Talk Kartblad 11F Lindesberg, 9b RN-Koordinat: 6645200/1456750 Vid Gillerstorp har en glimmergnejs brutits för användning som ställsten i hyttorna. Stenbrottet är drygt 40 m långt, ca 20 m brett och brottväggens höjd 4-7 m. Bergarten är i vissa partier mycket talkrik och den stryker N 40º V och stupar 40º mot sydväst. Röntgendiffraktionsanalys av ett prov från brottet visar att det innehåller 30-50 % talk. Slipprovundersökning 40 % av slipets yta är talk 1 mm långa flak Plagioklas, kornstorlek 0.2-0.5 mm Accessorier; biotit, zirkon indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 38 VASKEBÄCKEN Wollastonit, kalksten Kartblad 11E Filipstad, 1f RN-koordinat: 6607750/1426300 I kontakt med postorogen Filipstadsgranit finns i sydänden av Limmingssjön en ställvis mycket rikt wollastonitomvandlad kalksten. Wollastonit uppmärksammades första gången av Boliden Mineral AB i samband med borrning efter zink, bly och silver. Kalkstenen är känd längs en sträcka av minst 500 m i nord-sydlig riktning och dess bredd torde vara minst 150 m. Kalkens kontakt mot graniten i syd är ej blottad och det finns inga hällar i området. Bolidens borrning samt prov av block och hällar tyder på en ökande halt av wollastonit mot syd. Wollastoniten bildar flera cm långa ”kärvar” och förekommer ibland helt kompakt. Den fluorescerar i UV-ljus med ett gult sken. Kalkstenen är ställvis mycket vit och kan eventuellt ha fillerkvalitet. Planimetrisk analys av två prover visade en genomsnittshalt på 80 % wollastonit : Prov VA 1 Prov VA 2 WOLL 76.8 %* 83.0 % PX 16.6 17.0 CC 5.0 QZ 1.6 *Hög frekvens diopsidinneslutningar (0.1-0.3 mm) i wollastoniten. Huvudsakliga andelen av wollastonitkornen återfinns i nedan angivna intervall. Längd/breddförhållandet är i genomsnitt 5:1. Prov Vaskebäcken VA 1 Vaskebäcken VA 2 Längd (mm) 3.5-6.0 3.5-6.0 Bredd (mm) 0.5-1.5 0.5-1.5 Längd/Bredd 4-6:1 4-6:1 Kemisk analys (ICP-plasma 2 st.) av ett bergartsprov visade (prov VA 2): SiO2 Al2O3 Fe2O3 MnO TiO2 MgO CaO K2O Na2O P2O5 L. O. I. 50.5 % 1.02 0.867 0.573 0.019 1.34 45.5 0.020 0.020 1.4 Summa 99.8 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 39 4. UPPSLAG AV VISST INTRESSE Objektsnamn Bergart/Mineral Kartblad, ruta Protokoll från fältbesök RN-Koordinat Vinteråsen Andalusit 12F, 0a X=6653900 Y=1454600 Vid Vinteråsen finns ett större område med andalusitförande glimmerskiffer som stryker N75ºO och stupar 50º mot söder. Andalusiten finns knuten till de dm-breda, leriga skikten i skiffern. Dessa växellagrar med mer sandiga skikt. Andalusitkristallerna är ofta starkt deformerade och uppskattas i halter upp till 30 % i de rikaste partierna. V. Grängesmyren Andalusit 12F, 0a X=6651700 Y=1453320 Ett stort område väster om Grängesmyren med andalusitförande skiffer. Strykningen är N35ºO och stupningen 70º mot sydost. Andalusitaggregaten är 2-5 cm långa och 0.5-2 cm breda. Bergarten uppvisar en växellagring mellan meterbreda andalusitrika respektive andalusitfattiga skikt. I de rikare uppskattas andalusithalten till 20-30 vol-%, jämfört med endast 5-10 vol-% i de fattigare. Näbbtorp Andalusit 11F, 9a X=6649000 Y=1452000 Andalusitförande skiffer i N10°V/60-80ºO. Halten är ca 5-10 vol-%. Kornstorlek 1 cm, ställvis 2-3 cm. Biotit förorenar kraftigt. N om Järnboås Andalusit 11F, 4a X=6621137 Y=1450049 En ca 1.5 m bred zon med rikligt med andalusit i en cordierit-glimmerskiffer. StråssaHåkansboda Baryt 11F, 4d X=6623500 Y=1466300 Barytförande lager i glimmergnejser. I de fältspatfattiga partierna av glimmergnejsen ingår sillimanit tillsammans m. cordierit och granat. Reboda Beryll 11F, 3b X=6619700 Y=1458250 Intill Reboda finns pegmatit som har provbrutits på kvarts (1973). Pegmatiten för beryll. Ett ca 30 m brett brott har anlagts 10-15 m in i en pegmatitrygg. Brottväggen är 3-7 m hög. Beryllinnehållet i pegmatiten är lågt. Endast fläckvis 0.3-1 m2, stora ytor för beryllkristaller vars längd är 1-15 cm och bredd 0.24 cm. Deras färg är mörkgrå till nästan svart. Ca 30 m väster om brottet finns ett beryllförande, 1.5 m långt och 1 m brett parti i pegmatiten. Pershyttan Beryll 10F, 9a X=6598400 Y=1455000 Pegmatitgång som för beryll, ortit och turmalin. I glimmerskiffern finns ställvis anmärkningsvärda apatitkoncentrationer. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 40 Skåln Dolomit 11E, 7g X=6636150 Y=1432950 I flera små, nu igenvuxna brott i anslutning till gruvorna har dolomit och dolomitisk kalksten brutits. Fanthyttan Dolomit 11F, 3c X=6616750 Y=1460800 Två vattenfyllda stenbrott som ligger i både kalksten och dolomit, dock till övervägande del i dolomit. Det ena brottet är 110 m långt och det andra 90 m. Bredden varierar från 2040 m. 100 m sydväst om ovannämnda finns ytterligare ett brott men det är mindre, 15-20 x 10. Skogstorp Dolomit 11F, 3c X=6616400 Y=1461300 Flera nedlagda stenbrott i dolomit. Brotten ligger liksom i två grupper. I den ena gruppen finns två brott som är ca 100 m långa och 2030 m breda. I den andra gruppen, belägen ca 300 m åt sydväst, är brotten i allmänhet mindre men fler. Brynberget Dolomit 11F, 2b X=6614800 Y=1458900 Ett nedlagt brott i medelkornig, gråvit dolomit. Kemiska analyser har gett följande halter: CaO 30.1-31.4 %, MgO 19.8-21.0 %, SiO2 0.6-1.6 %, Al2O3 0.2 %, Fe2O3 0.9-1.1 % samt glödgningsförlust 45.8-46.4 %. Mårdshyttan 1 Dolomit 11F, 2b X=6614500 Y=1459300 Ett nedlagt stenbrott i dolomit som mäter ca 40 x 40 m. Dyrkatorp 7 Dolomit 11F, 2b X=6613950 Y=1457700 Ett mycket stort, nära 300 m långt och över 100 m brett, nu vattenfyllt brott. Bergarten är en starkt uppsprucken men homogen, gulgrå, finkornig dolomit. Dyrkatorp 5 Dolomit 11F, 2b X=6613850 Y=1457800 Ett nedlagt stenbrott i dolomit. Dyrkatorp 4 Dolomit 11F, 2b X=6613700 Y=1457600 Ett nedlagt stenbrott i dolomit. Dyrkatorp 2 Dolomit 11F, 2b X=6613500 Y=1457850 Ett nedlagt stenbrott i dolomit. Dyrkatorp 3 Dolomit 11F, 2b X=6613500 Y=1458700 Ett nedlagt stenbrott i dolomit, 50-60 m långt och 35-40 m brett. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 41 Dyrkatorp 1 Dolomit 11F, 2b X=6613400 Y=1457700 Ett nedlagt stenbrott i dolomit. Ned. Bondborn Dolomit 11F, 1b X=6604600 Y=1455300 Flera nedlagda stenbrott i övervägande dolomitisk karbonatsten. Kemiska analyser har gett följande halter: CaO 31.1 – 31.6 %, MgO 19.8 – 20.6 %, SiO2 0.5 – 2.0 %, Al2O3 + Fe2O3 1.2 – 2.7 % samt glödgningsförlust 44.9 – 45.9 %. Bergsäng Dolomit 10F, 9a X=6599700 Y=1453800 Ett mindre stenbrott i dolomit som nu är igenvuxet. Knapptorp Dolomit 10F, 9a X=6596150 Y=1450450 Ett mindre stenbrott i dolomit som nu är igenvuxet. Sågarviken Dolomit 10E, 9j X=6595150 Y=1448850 Ett nedlagt stenbrott i dolomit som mäter ca 20 x 10 m. Bengtstorpsviken Dolomit 10E, 8j X=6594850 Y=1449100 Ett litet, 10-20 m långt, nedlagt stenbrott i dolomit. Skrikarhyttan 2 Dolomit 10E, 8j X=6593870 Y=1448230 Blottningar av dolomit. Dolomit från tre olika hällar har analyserats. Den renaste dolomiten visar följande analysvärden: CaO 30.4 %, MgO 21.0 %, SiO2 0.84 %, Al2O3 + Fe2O3 2.00 % och glödgningsförlust 45.5 %. Vikersvik Dolomit 10E, 8j X=6593450 Y=1447450 Ett nedlagt stenbrott i dolomit. Brottet är hästskoformat, 140-150 m långt och 20-30 m brett. I rät linje är brottet ca 70 m långt. Näset Dolomit 10E, 7i X=6589750 Y=1441400 Ett litet, 10-20 m långt, nedlagt stenbrott i dolomit. Limberget Dolomit 10E, 7i X=6589600 Y=1442300 Ett nedlagt stenbrott i dolomit, ca 70 m långt och 30-40 m brett. Korslångsvik (Hånkabacken) Flusspat 11F, 9d X=6649900 Y=1465400 Grön flusspat i Hånkabackens molybdenjärnmalmsskärning. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 42 Ljusnarsberg Järnockra 11F, 8a X=6640200 Y=1454200 Varphögarna (järnsulfidhögarna) vid Ljusnarsbergsgruvorna utgör en intressant råvarukälla för färgpigmenttillverkning. Uppskattningsvis 40 000 ton användbara järnsulfidhögar kvarligger inom gruvområdet. Under det senaste decenniet har lovande försök utförts med järnockra från Ljusnarsbergsgruvorna vid tillverkning av färgpigment. Högforstjärn Kalksten 12F, 0b X=6652100 Y=1455300 Två brott där kalksten en gång brutits. Limgruvan Kalksten 12E, 0i X=6650200 Y=1440800 Ett mindre, sedan länge övergivet kalkstensbrott. Silken Kalksten 12E, 0i X=6650150 Y=1440750 I Limgruvan har kalksten en gång brutits. Skäret Kalksten 11F, 8a X=6642200 Y=1451500 Ett mindre, sedan länge övergivet kalkstensbrott. Skålsundet Kalksten 11E, 7g X=6636250 Y=1432950 Ca 8.5 km nordost om Hällefors norr om sjön Norr-Älgens östligaste vik Skålviken finns tunna lager av karbonatsten i hälleflinta. Alldeles söder om vägen 450 m ostsydost om den östligaste gården i Skålsundet har sannolikt karbonatsten brutits. I dag syns bara ett vattenfyllt hål, 3 x 15 m, utsträckt i öst–västlig riktning. Ca 100 m mot söder, öster om stigen, finns tre grunda, igenväxta, oregelbundna skärpningar mellan 10 och 20 m2 stora. Mycket skarnrik karbonatsten och skarnjärnmalm finns i varphögarna. Eventuellt kan karbonatsten ha brutits i en av skärpningarna. Långnäs Kalksten 11E, 7g X=6636100 Y=1431550 Ett tiotal meter långt, nu igenvuxet brott i grå, finkornig kalksten. Bredsjö Kalksten 11E, 7h X=6635050 Y=1439300 Ett djupt kalkstensbrott intill hyttan. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 43 Ekebergstjärn Kalksten 11E, 6e X=6634400 Y=1423000 Mindre brott i dolomitisk kalksten. Stolpberget Kalksten 11E, 6g X=6630650 Y=1433750 På västra sidan av Stolpberget finns ett cirka 1 km långt kalkstensstråk i ungefär nord-sydlig riktning. På åtminstone två ställen i stråkets norra del har kalksten brutits. Längs östra delen av Stolpberget löper ett smalare kalkstensstråk. I dess norra del har kalksten brutits i mindre omfattning. Mossgruvemyran Kalksten 11E, 6j X=6630400 Y=1449800 I hällarna och gruvväggarna vid Mossgruvemyran förekommer meterbreda band med aprikosfärgad, medel- till grovkornig, kalksten, som kan följas på knappt 100 m längd. Kalkstenens speciella, vackra färg gör bergarten intressant för utsmyckningsändamål. Kockelbo Kalksten 11E, 5g X=6629400 Y=1432900 Sydväst om Kockelbo har en kalksten med varierande sammansättning brutits. Det dolomitiska inslaget i bergarten är ställvis högt. Allmänningsbo Kalksten 11F, 5g X=6625750 Y=1482850 Allmänningsbo kalkstensförekomst har brutits i två brott om 25 x 5 m till högst 4 m djup respektive 12 x 4 m till högst 2 m djup. Kalkstenen är grå, medelkornig och något förorenad av klorit. Strykningen är N 80º V och stupningen 70º mot söder. Omgivande bergart är en grå leptit. Kalkåsen 2 Kalksten 11F, 4d X=6624300 Y=1465200 Ett litet övergivet kalkstensbrott, ca 50 m långt och 15-20 m brett. Svensbo Kalksten 11E, 4i X=6624200 Y=1441800 Brott i kornig kalksten, strykning O-V, stupning 50-90º mot norr. Kalkåsen 1 Kalksten 11F, 4d X=6624000 Y=1465000 Ett övergivet kalkstensbrott, ca 130 m långt och 20-30 m brett. Björskogsnäs Kalksten 11E, 3f X=6619600 Y=1426000 På en udde i sjön Torvarpen finns ett gammalt nedlagt kalkbrott. Karbonatstenens sammansättning är ställvis mer dolomitisk. Limnäs 2 Kalksten 11F, 3c X=6617900 Y=1460600 Ett nedlagt stenbrott i kalksten nära övergångszonen till dolomit. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 44 Limås Kalksten 11E, 1g X=6609850 Y=1432250 Ett stenbrott i vit kalksten. Brottet mäter ca 100 x 20-30 m och är delvis igenfyllt. Södermalm Kalksten 11F, 1b X=6608500 Y=1455500 Ett nedlagt kalkstensbrott om vilket närmare information saknas. Hulta gruvor Kalksten 11F, 1a X=6605100 Y=1450800 Ett nedlagt mindre brott i oren kalksten väster om Hulta gruvor. Krigstjärn Kaolin 12F, 0a X=6650500 Y=1451500 Vid borrningar utförda av NSG/SGAB i slutet av 1980-talet påträffades kaolin i form av vit, finkornig, kaolinitdominant lera i åtminstone fyra borrhål. Kraftig lermineralomvandling har konstaterats inom ett 1500 x 500 m stort område med cirka 30 m mäktighet. Snuvbacken Kvarts 12E, 2i X=6661430 Y=1444740 I en 6-7 m lång hällkant av leptit, på norrsidan av en höjdrygg, finns några kvartsgångar av max 1 meters bredd. Kvartsen är gråvit och förorenad. Uddgruvan Kvarts 12F, 1a X=6659340 Y=1453420 Gruvan har brutits på en molybdenglansförande kvartspegmatit som fyller ut en sprickzon i röd, porfyrisk leptit. Gångfyllnaden består till 95 % av kvarts. Brattforsen Kvarts 12E, 0i X=6652400 Y=1441870 Kvartsbreccia där kvartsen uppträder som glesa gångar och körtlar, längs en sträcka på 150-200 meter i bergvägg. Några få gångar är bredare än en meter. En gång är 2-3 m bred. Kvartsen är gråvit och starkt uppsprucken. Lokalen ligger inom naturreservat. Hyttenäs Kvarts 11F, 9a X=6649260 Y=1452000 Ca 450 m söder om Hyttenäs finns ett avsmalnande, vattenfyllt kvartsbrott 30 x 6 m. Brottet har riktningen N10°V liksom omgivande andalusitglimmerskiffer. Kvartsen är nästan helt utbruten. Palamtjärnen Kvarts 11E, 9i X=6648900 Y=1441000 Enligt anteckningar från 1930-talet skall här finnas pegmatit med grova kvartsgångar. Vid fältbesök har endast en 1 m2 stor kvartskörtel samt 1-2 dm breda kvartsgångar påträffats. L. Krigstjärnen Kvarts 11F, 9a X=6648700 Y=1452100 Vattenfylld skärpning, 10 x 3 m, troligen på kvarts. N om kan en 1 m bred kvartsgång följas i andalusitglimmerskiffer ca 200 m. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 45 Bäcktorp Kvarts 11E, 8j X=6644950 Y=1447250 Kvartsbreccia i form av en brant stupande gång, vars bredd varierar mellan 10-80 cm medan längden är drygt 100 m. Ett litet brott, 8 m långt och 3 m brett har upptagits i gången. Sidoberget utgörs av leptit. Uttertjärn Kvarts 11E, 8i X=6644300 Y=1443100 Enligt dagboksanteckningar från 1929 skall här finnas kvartsgångar i urgranit. Några större gångar har vid fältbesök ej funnits. Blåmansbäcken Kvarts 11F, 7c X=6635500 Y=1461400 I ett litet brott vid Blåmansbäcken, sydväst om Kölsjön har kvarts brutits i ådror och sprickfyllnader Salboberget 1 Kvarts 11E, 6j X=6634220 Y=1448444 Norr om Salboberget finns två små, gamla kvartsbrott. Ur det nordligaste har, enligt dagboksanteckningar från SGUs berggrundskartering, några kubikmeter kvarts brutits. Salboberget 2 Kvarts 11E, 6j X= 6633970 Y=1448510 Det sydligare kvartsbrottet norr om Salboberget är endast några kubikmeter stort. Någon nämnvärd kvartsutvinning har knappast skett. Rifallshöjden Kvarts 11F, 6a X=6630700 Y=1452550 I ett litet brott vid Rifallshöjden har kvarts brutits i en sprickzon. Omgivande bergart är yngre granit. Knuthöjden Kvarts 11E, 5e X=6629600 Y=1422900 Knuthöjdens kvartsbrott ligger i Saxeknutsmassivets postorogena granitmassiv. I Knuthöjdens kvartsbrott har betydande mängder kvarts utvunnits. Enligt uppgift har mer än 30 000 ton kvarts utvunnits sammanlagt fram till mitten av 1940-talet. Bäckhaga Kvarts 11F, 5c X=6628650 Y=1462050 Ett litet kvartsbrott, 4 m långt, 2 m brett och knappt 2 m djupt. Kvartsgången, som är 1-1.5 m bred kan följas främst nordväst ut från brottet. Kvartsen är gråvit, tämligen ren och omgärdas av leptit. Torskbäcken Kvarts 11F, 5f X=6628150 Y=1479300 NNO-strykande kvartsbreccia i samma stråk som går öster om Fännsätra. 0.1-1 m stora körtlar och sliror av kvarts i granit, samt cmbreda, korsade kvartsgångar. Förekomsten har provbrutits av Forshammars Bergverk våren 1984. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 46 Myrbo Kvarts 11F, 5c X=6627850 Y=1462950 Norr om Myrbo har kvarts brutits på tre ställen. De olika brotten är upptagna på ca 2 m breda kvartsgångar i ungefär NO-SV-lig riktning. Avståndet mellan de olika brotten är 100-150 m. Mellan kvartsbrotten finns flera skärpningar. Kvartsen i brotten som varierar mellan 5 och 20 m längd och 2-5 m bredd, är gråvit och omgärdas av leptit. Kilen Kvarts 11F, 5c X=6626700 Y=1463650 Gammal järnvägsskärning ONO om Kilen som visar en 10-15 m bred pegmatit. Nära skärningen finns ett gammalt kvartsbrott, vilket brutits på 1870-talet. Gången löper i NO och stupar ca 70°O. Tallbo Kvarts 11F, 5g X=6626200 Y=1481300 Pegmatit i glimmerkvartsit, 180 m lång och 26 m bred. Arean är ca 400. Pegmatiten består av kvarts, grå fältspat samt muskovit. Kornstorlek < 5 cm. Mineralen uppträder massformigt i gången. SO om ovanstående finns en ca 20 x 4-7 m stor pegmatit blottad. I den ingår en större kvartskörtel, 4-5 m2. Ö. Hägernäs Kvarts 11F, 5g X=6625350 Y=1480600 Kvartsbreccia i mylonitiserad granit. Fältspat förorenar kvartsen. Max. 0.5-1 m2 stora brottstycken av ren kvarts. Fännsätra Kvarts 11F, 5f X=6625150 Y=1477500 Ett 150 m brett, 1.5 km långt brecciastråk i NNO-SSV, som löper i granit. Ren kvarts finns i max. meter-breda linser med liten uthållighet. Breccian är rikast mot SSV dock finns renare kvarts mot NNO. Kattåsberget Kvarts 11E, 4j X=6623600 Y=1447600 Öster om Kattåsberget har kvarts brutits i liten omfattning (SGU Af nr 177) Stödstensberget Kvarts 11F, 4c X=6623570 Y=1460250 Hällområde med omväxlande pegmatit och leptithällar. Pegmatithällarna är grå och har ett högt fältspatinnehåll, men här och var finns större kvartsansamlingar. I en sådan har ett 5 x 3 m stort brott upptagits. Förutom vid det upptagna brottet finns upp till 2m2 stora kvartskörtlar i området. Allmänningsbo Kvarts 11F, 4h X=6622900 Y=1485100 I anslutning till en röd pegmatit uppträder en massa av kristallkvarts, konform med omgivande, skiffrig gnejs. Här finns ett nedlagt brott där kvarts uttagits. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 47 Hälgsnäs Kvarts 11E, 4g X=6622400 Y=1432100 Vid Hälgsnäs, i kontakten mellan skiffer och sur metavulkanit har kvarts brutits i liten omfattning. (SGU Af nr 177) Hälgsnäsudden Kvarts 11E, 4g X=6622050 Y=1432000 På Hälgsnäsudden har kvarts brutits i mindre omfattning (SGU Af nr 177) Grythyttan (Högaberget) Kvarts 11E, 4g X=6620100 Y=1430700 Kraftigt förskiffrad hälleflinta och gråvackeskiffer, rikligt genomsatta av kvartsgångar vilka brutits av Hellefors Bruk. St. Klackpotten Kvarts 11F, 3b X=6619090 Y=1457600 Gammalt kvartsbrott i vilket brytning ägde rum på 1870-talet. Brottet är 12 m långt, 5 m brett och 2-3 m djupt. Det ligger i pegmatit. I brottväggarna syns 0.5-1 m stora kvarts- och fältspatkörtlar. Kvartsen är ren och grå till färgen. I fältspatkörtlarna är de enskilda kristallerna 5-10 cm, ljusgrå eller gråbruna. Ca 50 m VNV om brottet är en ~20 m2 stor pegmatithäll blottad, vari 20-40 cm stora kvartsoch 1-15 cm stora fältspatkörtlar förekommer. Greckbo Kvarts 11E, 3h X=6618380 Y=1437900 Kvartsgångar, 0.5-1 m breda, 400 m SO om Greckbo. Bredaste gången är blottad ca 4-5 m i N60-80°O. Sliror av sidoberget finns i gången. I omgivande leptit finns kvartskörtlar max. 1m2 stora. Holmsjön Kvarts 11E, 3h X=6617600 Y=1438280 80 m V om Holmsjön finns i en förskiffrad leptit en 1 m bred kvartsgång i N-S. Gången har liten uthållighet. Svarta tjärnen – Holmsjön Kvarts 11E, 3h X=6617350 Y=1438300 150 m V om Holmsjön finns en kvartsgång, minst 2.5 m bred och 10 m lång i riktning N30°V. Gången ingår i en brecciazon i ovanstående riktning. Kvartsen är övervägande ren. Fräkenfallet Kvarts 11E, 3f X=6616950 Y=1427450 0.6-3 m bred kvartsgång med ca 20 m längd. Kvarts med bergkristaller och inslag av fältspat. Morskoga Kvarts 11F, 3f X=6616850 Y=1475500 Brecciekvarts, ställvis ganska ren men vanligen lågvärdig p.g.a. brottstycken av röd pegmatit och gnejsgranit. Marielund Kvarts 11E, 2j X=6614650 Y=1448650 Vid Marielund, strax väster om Finnsjön, har kvarts tidigare brutits. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 48 Kabo Kvarts 11F, 2c X=6610650 Y=1460820 Intill de gamla kvartsbrotten vid Kabo har under 1990-talet 2 borrhål sänkts för att undersöka kvartsens utbredning och kvalitet. Kvartskroppens yta har på grundval av dikesgrävning och borrning uppskattats till cirka 350 m2 med relativt god kvalitet. Hela kvartszonens bredd är cirka 6 meter. Larstorp Kvarts 11E, 0h X=6602100 Y=1438700 Norr om Larstorp har kvarts brutits i liten omfattning. Förekomsten utgörs av kvartsbreccia i sur metavulkanit. Eke Kvarts 10F, 8h X=6590800 Y=1489200 Kvartsbreccia, ställvis mylonitisk, som innehåller fragment och brottstycken av granit. I de renaste partierna i kvartsen finns insprängda röda små fältspatkorn. Björntorp Kvarts 10F, 7g X=6585550 Y=1482800 Kvartsbrott öppnat på en kvartsgång, ca 3 m bred. Kvartsen är till största delen ren. Dock finns smärre partier med fältspat och glimmer. Klinttjärnen Pegmatit 11F, 5g X=6627050 Y=1482950 Klinttjärnsberget = Forshammars fältspatbrott. Pegmatit som bryts på skriftgranitisk pegmatit med mindre mängder kornigt material av kvarts, fältspat och vit glimmer samt mindre partier grövre kvarts. Grimsöbodar Pegmatit 11F, 4g X=6624850 Y=1481700 Pegmatit med grov- och finkristallina partier. Kristallstorleken hos fältspatkristallerna i förstnämnda partier är 0.5-5 cm stora. Skallerudden Pegmatit 11F, 4f X=6624125 Y=1479350 Mindre områden med stora block av pegmatit som är zonerade i grov- och finkristallina partier. I de grovkristallina partierna är fältspatkristallerna 2-5 cm stora. Dagkarlsmossen Pegmatit 11F, 4g X=6622600 Y=1483925 Liten pegmatithäll, 10 x 5 m intill större hällområde med leptit. I en massformig, finkornig massa ligger 5-15 cm stora kvarts- och fältspatkörtlar utspridda. Virvelsmyren Pegmatit 11F, 4g X=6622400 Y=1484350 Mindre hällar av pegmatit intill leptit. Relativt finkornig pegmatit som här och var innehåller 5-10 cm stora kvarts- och fältspatkörtlar. Born Pegmatit 11F, 4f X=6621500 Y=1477500 Pegmatit med rosa och röd fältspat. Fältspatoch kvartskörtlar ligger om varandra i en finkornigare mellanmassa. De förra är 2-15 cm och de senare 2-30 cm stora. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 49 Nyhammar Pegmatit 11F, 4g X=6621150 Y=1480050 Pegmatit av varierande utbildning. I de flesta hällarna är den nära skriftgranitisk med 1-3 mm stora kvartskorn och stavar i röda 0.5-3 cm stora fältspatkristaller. Näverkärret Pegmatit 11F, 3g X=6617600 Y=1484100 Pegmatitområde med dåligt blottad berggrund. Hällarna är små. Pegmatiten innehåller rosa och grå partier varav de rosa bildar 5-15 cm stora fältspatkörtlar i huvudmassan. Av de blottade partierna att döma är pegmatiten alltför heterogen för att vara av intresse. Fogdhyttan Sillimanit 11E, 0j X=6603000 Y=1449000 Sillimanitförande glimmerskiffer. Hållstaberg Sillimanit 11F, 0a X=6602700 Y=1451500 Sillimanit i form av fintrådiga, långsmala knippen, vilka makroskopiskt syns som gulgrågröna fläckar. Grindgruvan Sillimanit 11F, 0a X=6601300 Y=1450500 I Smedbacksstråket finns sillimanitförande glimmerskiffer. Gyttorp Sällsynta jordartsmet. min. 10F, 9a X=6599800 Y=1451900 Grov glimmerskiffer med ortitkoncentrationer. Rödbergsgruvorna Sällsynta jordartsmet. Min 10E, 9j X=6599350 Y=1448450 Magnetit- och ceritrikt skarn med molybdenglans och ortit. Analyser: BBAB88006: 1,1 % La; 1,9 % Ce; 0,16 ppm Au. BBAB88007: 4,4 % La; 7,5 % Ce; 3,9 % Nd; 0,5 % Sm; 0,05 % Eu; 0,4 % Gd; 0,1 % Dy; 100 ppm Sc och 0,36 % Y. Palamgruvan Talk 11E, 9i X=6649090 Y=1441920 I varphögen vid skarnjärnmalmen Palamgruvan finns ställvis talk av god kvalitet. Mineraljaktsfynd 2004. Fäögat Talk 11E, 3h X=6619000 Y=1439650 I varpen från en av de gamla järngruvorna 400 m SO om Fäögat finns täljsten med varierande mängder amfibol, talk och klorit. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 50 Vid en industrimineralinventering av SGAB 1991, genomfördes dikesgrävningar som bl a avslöjade en ca 15 m bred wollastonitskarnkropp bestående av rikligt med långfibrig wollastonit (0.4-1.5 mm, l/b 2:1-6:1). Även andra skarnmineral såsom diopsid och vesuvian påträffas. I väst klipps skarnet av en pegmatit och i öst anstår en grå tuffit. Kemisk analys (BBAC91146): 53,05 % SiO2; 2,93 % Al2O3; 2,63 % Fe2O3; 0,75 % MnO; 1,5 % MgO; 37,4 % CaO; 1,9 % K2O; 0,3 % Na2O; 0,1 % LOI. Blottläggningen är tämligen begränsad men wollastonitkroppen har en trolig fortsatt utbredning mot både nordost och syd. Brusala Wollastonit 11F, 8a X=6642000 Y=1454350 Elgfall Wollastonit 11F, 8b X=6641100 Y=1457550 Två stenbrott i skarnfragment i Malingsbogranit. Skarnet är tydligt zonerat. Mellan de 2 skarnlagren finns leptit. En yngre grönstensgång skär både granit och skarn. Närmast graniten finns skapolit, granat och pyroxen samt centralt en wollastonitzon. Dessutom ingår scheelit samt lite flusspat. Scheeliten bröts i liten skala under 1970-talet och transporterades till Yxsjöbergs gruvor för anrikning. Hulta gruvor Wollastonit/ scheelit 11F,1a X=6605100 Y=1450500 Vid dikesgrävning i samband med volframprospektering har i kalkstensstråket vid Hulta gruvor påträffats intressant wollastonitskarn under 1980- och 90-talen. Wollastoniten uppträder i rosettformiga aggregat med 2-4 mm i genomskärning. Individuella wollastonitkristaller är normalt 50-150 µm breda och deras bredd/längdförhållande är huvudsakligen 1:3– 1:4. Bergartens wollastonithalt är cirka 10–20 vol- %. Sammanlagt har 17 st kärnborrhål om ca 1 200 borrmeter sänkts i skarnstråket. Frösvidal Wollastonit/ kalcit 10F, 6a X=6582500 Y=1452800 Wollastonitförekomsten vid Frösvidal är ett mineraljaktsuppslag från 1987 som undersöktes i slutet av 1980- och början av 1990talen av NSG/SGAB. Wollastoniten uppträder i cm-breda grå band i en nästan vit kalkstensförekomst som framkommit i häll i botten av ett grustag inom ett cirka 400 x 300 m stort område. Genomsnittshalten wollastonit är omkring 17 vol-% och längd/breddförhållandet i genomsnitt 4:1. NSG/SGAB har uppskattat volymen till ca 9 milj ton och det teoretiska ”malmvärdet” in situ vid Frösvidal till > 3 000 milj kr ner till 50 m djup. Förekomsten ligger i Örebro kommun, helt nära gränsen till Nora kommun. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 51 5. FÖREKOMSTER AV INDUSTRIELLA MINERAL OCH BERGARTER I DRIFT 2004. FANTHYTTAN (LARSBO) Dolomit, kalksten Kartblad 11F Lindesberg, 3b RN-koordinat 6616700/1460000 Vid Fanthyttan bryter Larsbo Kalk AB både kalksten och dolomit. Kalkbrottet är ungefär 150 m långt i nord-sydlig riktning. Bredden är 15–20 m och de lodräta väggarna 30–40 m djupa. Bergarten är grå och finkornig samt genomdragen av olika spricksystem. I sydligaste delen av brottet är kalkstenen något veckad. Dolomitbrottet som är 30–50 m brett och ca 200 m långt har riktningen N 20º O, vilket också är bergartens strykningsriktning. Stupningen är brant. Dolomiten är gråvit till färgen och innehåller accessoriskt amfibol, talk, serpentin och på mindre skölytor klorit. I sydöstra hörnet av brottet finns en rosa variant av dolomiten. Larsbo Kalk AB ingår sedan 1994 i OMYA-koncernen. Verksamheten vid Fanthyttan påbörjades dock redan vid förra sekelskiftet och var då helt inriktad på brytning och bränning av kalksten för järn- och stålindustrin. Så småningom började även dolomiten tillvaratas och från 1972 upphörde man av olika skäl med bränning av kalksten för att huvudsakligen tillvarata dolomit. Likväl sker idag enligt uppgift ett mycket begränsat uttag av kalksten som bränns i en av de tre schaktugnarna för att användas inom järnoch stålindustrin. Produktionen vid Fanthyttan omfattar totalt brytning av ca 100 000 ton sten per år. Omkring 80 000 ton/år utgörs av dolomit som används inom järn- och stålindustrin, byggnadsindustrin och jord- och skogsbruk. Den ovan nämnda rosa varianten krossas och gjuts in i plattor för bl.a. fasadbeklädnad. Av representativa analysresultat framgår att både dolomiten och kalkstenen är mycket rena. En något lägre renhet av kalksten jämfört med dolomit kan dock spåras i den mineralogiska sammansättningen. Halten främmande mineral är högre i kalkstenen, vilket även gäller för några av spårämnena. Av spårämnesbestämningarna framgår att i kalkstenen, analyserna 5 och 7, är bly och strontiumhalterna högre än i dolomiten. Slipprovsundersökningar visar att dolomiten har en kornstorlek av 0.07–0.6 mm. Ställvis finns i slipen en svag opakpigmentering. Endast i accessoriska mängder finns, delvis som inneslutningar, flogopitmuskovit, kvarts, plagioklas och klorit. Kalkstenen är i prov 5 ojämnkornig, medan den i proven 6 och 7 är svagt opakpigmenterad. Föroreningarna kvarts och muskovit/flogopit finns i halter upp till 2 %, vilket är något högre än i dolomiten. Kalkstenens kornstorlek är 0.06–0.6 mm. Sammanfattningsvis kan sägas att vid Fanthyttan bryts både dolomit och kalksten av mycket god kvalitet. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 52 Fanthyttan Kemisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 3 SiO2 0.47 0.35 0.37 Al2O3 0.08 0.16 0.11 TiO2 0.01 0.01 0.01 Fe2O3 tot. 1.13 0.88 0.92 MnO 0.21 0.19 0.18 CaO 30.6 30.4 30.5 MgO 20.4 20.8 20.6 K2O 0.03 0.06 0.05 Na2O 0.02 0.02 0.02 P2O5 <0.01 <0.01 <0.01 CO2 46.6 46.7 46.5 S <0.01 <0.01 <0.01 4 0.54 0.17 0.01 0.90 0.17 30.5 20.2 0.04 0.02 0.01 46.4 <0.01 5 3.64 0.60 0.01 0.22 0.03 52.3 0.65 0.22 0.08 0.01 41.4 <0.01 Summa 99.0 99.2 99.5 99.6 99.3 Fanthyttan Mineralogisk sammansättning (viktprocent) Prov nr: 1 2 3 Dolomit 98 98 98 Kalcit spår 1 spår Glimmer 1 1 1 Kvarts spår Klorit Plagioklas Fanthyttan Spårämnen (ppm) Prov nr: 2 As <5 Ba 1.0 Bi <5 Cd <0.5 Co <0.5 Cr <1 Cu 1.3 Hg <0.05 Mo <2 Ni <1 Pb <5 Sr 18 V <1 Zn 38.6 4 <5 1.9 <5 <0.5 1.1 <1 1.5 <0.05 <2 <1 <5 19 <1 53.6 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 5 <5 4.0 <5 <0.5 <0.5 <1 2.9 <0.05 <2 <1 7 99 <1 52.9 4 95 3 1 spår 1 - 7 <5 1.8 <5 <0.5 0.6 <1 2.5 <0.05 <2 <1 9 107 <1 71.1 5 94 2 2 1 6 2.81 0.68 0.02 0.20 0.03 53.2 0.50 0.24 0.08 0.02 42.2 <0.01 7 2.0 0.23 0.01 0.19 0.03 54.2 0.40 0.10 0.04 0.01 43.0 <0.01 100.0 100.2 6 7 96 2 2 spår 97 1 2 1 53 NORRA ALLMÄNNINGSBO (FORSHAMMAR) Pegmatit (fältspat, kvarts) Kartblad 11F Lindesberg, 5g RN-koordinat: 6626050/1483050 Fältspatpegmatiten vid Norra Allmänningsbo är den enda större fältspatförekomst som bryts i Sverige idag. Pegmatiten är skriftgranitisk med huvudsakligen fältspat men med underordnad mängd kvarts samt muskovitglimmer i accessoriska mängder. Pegmatitbrottet ägs nu av North Cape Minerals AB, som årligen utvinner omkring 40 000 ton fältspatpegmatit, som krossas och förädlas i den närbelägna anläggningen Forshammar för användning inom keramik- och glasindustri mm. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 54 GRYTHYTTANS SKIFFERBROTT Skiffer Kartblad 11E Filipstad, 4f RN-koordinat: 6620800/1428000 Grythyttans skifferbrott, som drivs av Icopal AB, är cirka 300 m långt och 150 m brett samt brutet till cirka 90 m djup. Brytningsnivån idag är cirka 30 m djup. Årligen bryts omkring 12 000 ton skiffer varav drygt hälften krossas och används som flingor vid takpappstillverkning medan knappa hälften klyvs och sågas till skifferplattor för tak- och golvbeklädnad samt i trappor mm. Grythyttans skifferbrott 2004, sett mot nordost. Foto Arne Sundberg. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 55 6. NATURSTENSBROTT OCH UPPSLAG Kloten Granit 11F, 8e X=6641750 Y=1471250 Strax söder om Kloten har röd Klotengranit brutits som byggnadssten i liten skala. Klockarbacken (Kopparberg) Granit 11F, 7a X=6638300 Y=1454500 I cirka tio mindre blockstensbrott runt Klockarbacken, söder om Kopparberg har en grå till gråröd, jämnt medelkornig granit brutits som blocksten för gatu- och husbyggnadsändamål. Eventuell framtida utvinning av blocksten hämmas av en närliggande TV-mast. Innansjön Granit 11F, 1g X=6607816 Y=1481083 Invid vägen strax söder om Innansjön finns hällar och block av en rödbrun, medelkornig gnejsgranit med en vacker färg på den dominerande kalifältspaten. Mörkt grå kvarts finns i mindre mängd liksom biotitglimmer. Förekomsten kan vara av intresse som blocksten. Nederby Granit 10F, 7i X=6588450 Y=1492700 Vid Nederby mellan Vretlunda och Ålsäng, sydost om Fellingsbro, har grovkornig, röd Fellingsbrogranit brutits som blocksten i ett litet stenbrott N. Dalkarlstorp 1 Skiffer 11F, 9a X=6649175 Y=1452000 Skiffern i Ställdalen har tidigare brutits för byggnadsändamål, troligen som s.k. ställsten till masugnar N. Dalkarlstorp 2 Skiffer 11F, 9a X=6649075 Y=1452350 Ställstensbrott i Ställdalenskiffer. L. Krigstjärn 1 Skiffer 11F, 9a X=6648800 Y=1452175 Skifferbrott med tunna kvartsgångar. Andalusitförekomst i skiffern ger bergarten ett vackert mönster. L.Krigstjärn 2 Skiffer 11F, 9a X=6648500 Y=1452250 Skifferbrott med andalusitinslag. L.Krigstjärn 3 Skiffer 11F, 9a X=6648100 Y=1452300 Skifferbrott för uttag av s.k. ställsten Svarvarbo 1 Skiffer Vattenfyllt skifferbrott. I skiffern förekommer tunna kvartsgångar. Svarvarbo 2 Skiffer 11F, 9a X=6647850 Y=1452600 11F, 9a X=6647150 Y=1452800 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Vattenfyllt, cirka 10 x 3 m stort och 2-3 m djupt skifferbrott. Skiffern innehåller en del andalusit. 56 Grythyttan 1 Skiffer 11E, 4f X=6624350 Y=1429650 Litet nedlagt skifferbrott Grythyttan 2 Skiffer 11E, 4f X=6624300 Y=1429650 Litet nedlagt skifferbrott Grythyttan 3 Skiffer 11E, 4f X=6623650 Y=1429550 Nedlagt skifferbrott, cirka 80 m långt och 20 m brett. Grythyttan 4 Skiffer 11E, 4f X=6623350 Y=1429550 Nedlagt skifferbrott Grythyttan 5 (Miljongruvan) Skiffer 11E, 4f X=6623200 Y=1429550 Nedlagt skifferbrott, cirka 80 x 70 m stort. Grythyttan 6 (Sörgruvan) Skiffer 11E, 4f X=6623100 Y=1429500 Nedlagt, cirka 80 m långt och 30 m brett skifferbrott Grythyttan 7 Skiffer 11E, 3f X=6619200 Y=1427980 Nedlagt skifferbrott Grythyttan 8 Skiffer 11E, 3f X=6619020 Y=1427960 Nedlagt skifferbrott indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 57 7. UPPSLAG AV MINDRE INTRESSE Objektsnamn Mineral/ Bergart Kartblad/Ruta Uppgifter enligt litteratur Ställdalen Andalusit 12F, 0a Andalusitglimmerskiffern i Ställdalen innehåller enligt SGU’s analyser upp till 30 % andalusit. Mikroskopering har dock påvisat hög frekvens av inneslutningar. Mårdshyttan Andalusit 11F, 3b I Mårdshytteskiffern förekommer andalusit och cordierit. Älgtorp Antofyllit 11F, 7h Omfattande skarnhorisonter med antofyllit finns i glimmerkvartsit. Hållstabergsgruvorna Antofyllit 11F, 0a Sfärisk, radialstrålig antofyllit förekommer i Stribergsfältet. Salbomosse Diatomit 11E, 7j I en anteckning från 1927 omnämns att Salbomossen, ca 1 km2 stor, innehåller en ”vitkornig” jordart som skulle kunna vara diatomit. Mossen har undersökts och provtagits på två ställen. Inga diatoméer kunde dock påvisas i provmaterialet. Älvestorp Dolomit 11E, 2g Häll av dolomit vid f.d. järnväg. Dolomit enligt analys. Yxsjöberg Flusspat 12E, 1i Flusspat samt scheelit som är knutet till Yxsjöfältets skarnbildningar. Stormossen Flusspat 12E, 0j Flusspat i skarn och glimmer. Ljusnarsbergs gruvor Flusspat 11F, 8a Flusspat förekommer i riklig mängd i skarnet. Kaveltorp Flusspat 11F, 7a Sidostenen i Katarinagruvan innehåller flussspat. Finngruvan Flusspat 11F, 4b Upp till 0.5 m breda ansamlingar av flusspat på 90 m nivån i gruvan. Ljusnarsbergs gruvor Granat 11F, 8a Almandingranat i skarnet. Yxsjö gruvor Kalksten 12E, 1i Lager av kalksten i gruvorna. Barnfallshöjden Kalksten 12E, 1j Kalkåsen innehåller kalksten. Blygruvan Kalksten 12E, 0j N om Blybergsgruvorna finns rena kalkstenar. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 58 Kvarnbacken Kalksten 12F, 1a Rena kalkstenar. Högfors Kalksten 12F, 0b I Segerforsgruvorna finns kalksten. Ö om Högfors Kalksten 12F, 0b I Sköttgruvan finns förutom kalkig malm även kalksten. S om Abborrtjärn Kalksten 11F, 9a Kalkstensbandning i leptit. Älvlången Kalksten, Dolomit 10E, 7-8i Dolomit och kalksten finns blottad i flera hällar utmed sjöns östra ände. Flyttkullen Kalksten, Dolomit 10E, 7i Inom ett 35 m långt och 2-10 m brett hällområde finns dolomit och kalksten blottad. Älvhöjden Kvarts 12E, 0i Leptitartad urgranit, oftast ytterst kvartsrik. Kvarts, Fältspat 12E, 0i Kvarts- och fältspatindränkt granit. Kattnäs Kvarts 12F, 1b Grå leptit som är genomsatt av kvarts- och pegmatitgångar. St. Smedbergstjärn Kvarts 11E, 9i Kvartsgångar i grönsten. Älgviken Kvarts 11E, 3g Kvartsutsöndringar som på några ställen brutits. Himmelsberget Kvarts 11E, 3i-j Hälleflinta med gångar av kvarts i N 25º V Båtabo Kvarts 11E, 3j Mindre kvartsgång i glimmerskiffer. Hånsgruvorna Kvarts 11F, 9a Kvartsgångar vinkelrätt skifferns strykning. Kvarnberget Kvarts 11F, 9b-c 1-1.5 m bred kvartsgång i grå gnejs. Masbytjärn Kvarts 11F, 8d Kvartsgångar i granit. Klockarbacken Kvarts 11F, 7a Talrika kvartsgångar < 3 dm breda. Fiskalösen Kvarts 11F, 7d Kvartsutsöndring i pegmatit. Hällsjön Kvarts 11F, 7f Grå-röd gnejsgranit med pegmatit och kvartsutsöndringar. Danshyttan Kvarts 11F, 4b Kvartsgång i glimmerskiffer. Ö. Älvhöjden indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 59 Sörmogen Kvarts 11F, 4f Sörmogen är en 200 x 100 m stor kvartsbreccia med inom stora delar mer än 98 % SiO2. Tallholmen Kvarts 11F, 2h Pegmatitgranit med kvartsansamlingar. Lugnet Kvarts 11F, 0c Grå gnejs med utkilande kvartsgång som brutits. Rockhammar Kvarts 11F, 0f Skärpning i oren kvarts. Bondabrobäcken Kvarts 10F, 7a Granitisk bergart som är genomsatt av oregelbundna kvartsådror. Sjömo Kvarts 10F, 7h Gångar och körtlar av ren kvarts i pegmatit. Vinteråsen Pegmatit 12F, 0a Sillimanit i skiffer. St. Myggsjön Pegmatit 11F, 6a Grovkristallin pegmatit med muskovitpackar. Nyberget Pegmatit 11F, 5a Gnejs rik på sillimanit och cordierit. Djupdalsbergen Pegmatit 11F, 5b Pegmatitstockar med renare partier av kvarts och fältspat i granit. Gullblankagruvan Pegmatit 11F, 5b Grov, biotitförande glimmerskiffer med sillimanit. Ramsberg Pegmatit 11F, 5d-e Pegmatiterna i området är ofta så grova att de borde kunna vara intressanta som kvartsfältspatråvara. Gusselby Pegmatit 11F, 2d Fältspatrik pegmatit. Öv. Skärsjön Sällsynta jordarts- 11F, 7h met. min. Mycket oregelbundna, mm-cm breda sprickfyllda ådror av svart ortit. Bredsjön Talk 11E, 3h Ett mindre talkskifferlager i glimmerskiffer. Nyhyttan Talk 11E, 3i Talklager, 1 dm brett i borrhål. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 60 8. FÖREKOMSTER LISTADE I ALFABETSORDNING Objektsnamn Allmänningsbo Allmänningsbo Bengtstorp Bengtstorpsviken Bergsäng Björken Björntorp Björskogsnäs Blåmansbäcken Bomanstorp Born Brattforsen Bredsjö Brusala (S. Björkberg) Brynberget Bäckhaga Bäcktorp Dagkarlsmossen Dammsjön Dylta Dyrkatorp Dyrkatorp 1 Dyrkatorp 2 Dyrkatorp 3 Dyrkatorp 4 Dyrkatorp 5 Dyrkatorp 7 Eke Ekebergstjärn Elgfall Fanthyttan Fanthyttan (Larsbo) Fogdhyttan Fogdhyttan Fräkenfallet Frösvidal Fännsätra Fäögat Gillerstorp Greckbo Grimsöbodar Grindgruvan Grythyttan (Högaberget) indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Mineral/Bergart Kalksten Kvarts Dolomit Dolomit Dolomit Kalksten Kvarts Kalksten Kvarts Dolomit Pegmatit Kvarts Kalksten Wollastonit Dolomit Kvarts Kvarts Pegmatit Kalksten Kalksten Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Kvarts Kalksten Wollastonit Dolomit Dolomit, kalksten Kvarts Sillimanit Kvarts Wollastonit/kalcit Kvarts Talk Talk Kvarts Pegmatit Sillimanit Kvarts Kartblad 11F 11F 10E 10E 10F 11F 10F 11E 11F 10E 11F 12E 11E 11F 11F 11F 11E 11F 11E 10F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 10F 11E 11F 11F 11F 11E 11E 11E 10F 11F 11E 11F 11E 11F 11F 11E Ruta 5g 4h 9j 8j 9a 9a 7g 3f 7c 8j 4f 0i 6h 8a 2b 5c 8j 4g 5g 6d 2b 2b 2b 2b 2b 2b 2b 8h 6e 8b 3c 3b 0j 0j 3f 6a 5f 3h 9b 3h 4g 0a 4g N 6625750 6622900 6595700 6594850 6599700 6645800 6585550 6619600 6635500 6594500 6621500 6652400 6635050 6642000 6614800 6628650 6644950 6622600 6628800 6583600 6613900 6613400 6613500 6613500 6613700 6613850 6613950 6590800 6634400 6641100 6616750 6616700 6600500 6603000 6616950 6582500 6625150 6619000 6645200 6618380 6624850 6601300 6620100 E 1482850 1485100 1449800 1449100 1453800 1452900 1482800 1426000 1461400 1448650 1477500 1441870 1439300 1454350 1458900 1462050 1447250 1483925 1480750 1467900 1458100 1457700 1457850 1458700 1457600 1457800 1457700 1489200 1423000 1457550 1460800 1460000 1448350 1449000 1427450 1452800 1477500 1439650 1456750 1437900 1481700 1450500 1430700 Sid 43 46 18 41 41 42 48 43 45 19 48 44 43 50 40 45 45 48 29 21 14 41 40 40 40 40 40 48 43 50 40 51 33 49 47 50 46 49 37 47 48 49 47 61 Grythyttan 1 Grythyttan 2 Grythyttan 3 Grythyttan 4 Grythyttan 5 (Miljongruvan) Grythyttan 6 (Sörgruvan) Grythyttan 7 Grythyttan 8 Grythyttans skifferbrott Gyttorp Hafsta Hasselhöjden Holmsjön Hulta gruvor Hulta gruvor Hyttenäs Håkansboda 1 Håkansboda 2 Hållstaberg Hälgsnäs Hälgsnäsudden Hälltjärnen Högforstjärn Innansjön Jagåsfallet Kabo Kalkudden Kalkåsen 1 Kalkåsen 2 Kattåsberget Kilen Klinttjärnen Klockarbacken (Kopparberg) Kloten Knapptorp Knuthöjden Kockelbo Korslångsvik (Hånkabacken) Krigstjärn Kvällfockarna Kämpetorp (Bjässhöjden) L. Krigstjärn 1 L. Krigstjärn 2 L. Krigstjärn 3 L. Krigstjärn-Björken L. Krigstjärnen indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Sällsynta jordartsmet. min Kalksten Kalksten, dolomit Kvarts Wollastonit/scheelit Kalksten Kvarts Dolomit Dolomit Sillimanit Kvarts Kvarts Talk/täljsten Kalksten Granit(blocksten) Kalksten Kvarts Dolomit Kalksten Kalksten Kvarts Kvarts Pegmatit Granit(blocksten) Granit(blocksten) Dolomit Kvarts Kalksten Flusspat Kaolin Kvarts Magnesit, brucit, dolomit Skiffer Skiffer Skiffer Kalksten Kvarts 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11E 10F 11F 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11E 11E 11E 12F 11F 11E 11F 11F 11F 11F 11E 11F 11F 11F 11F 10F 11E 11E 11F 12F 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11F 4f 4f 4f 4f 4f 4f 3f 3f 4f 9a 3c 2f 3h 1a 1a 9a 4d 4d 0a 4g 4g 4h 0b 1g 7g 2c 1b 4d 4d 4j 5c 5g 7a 8e 9a 5e 5g 9d 0a 3h 6j 9a 9a 9a 9a 9a 6624350 6624300 6623650 6623350 6623200 6623100 6619200 6619020 6620800 6599800 6617750 6613900 6617600 6605100 6605100 6649260 6622800 6623000 6602700 6622400 6622050 6620870 6652100 6607816 6636100 6610650 6606600 6624000 6624300 6623600 6626700 6627050 6638300 6641750 6596150 6629600 6629400 6649900 6650500 6615600 6632400 6648800 6648500 6648100 6648950 6648700 1429650 1429650 1429550 1429550 1429550 1429500 1427980 1427960 1428000 1451900 1461400 1427350 1438280 1450500 1450800 1452000 1465450 1465900 1451500 1432100 1432000 1438870 1455300 1481083 1432450 1460820 1455100 1465000 1465200 1447600 1463650 1482950 1454500 1471250 1450450 1422900 1432900 1465400 1451500 1438270 1446930 1452175 1452250 1452300 1451700 1452100 56 56 56 56 56 56 56 56 54 49 30 28 47 50 44 44 6 12 49 47 47 10 42 55 26 48 15 43 43 46 46 48 55 55 41 45 43 41 44 34 9 55 55 55 7 45 62 Larstorp Limberget Limberget Limgruvan Limmingen Limnäs Limnäs 2 Limås Lindesby Ljusnarsberg Långnäs Marielund Morskoga Mossgruvemyran Myrbo Mårdshyttan Mårdshyttan 1 N. Dalkarlstorp 1 N. Dalkarlstorp 2 Ned. Bondborn Nederby Norra Allmänningsbo (Forshammar) Nyhammar Näbbtorp Näset Näverkärret Palamgruvan Palamtjärnen Pershyttan Reboda Rifallshöjden Risbacken Rödbergsgruvorna S. Rävtorp Salboberget 1 Salboberget 2 Silken Sjöändan Skallerudden Skarped Skatviken Skofttorp Skogstorp Skomakartjärn Skrikarhyttan 2 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Kvarts Kvarts Dolomit Kalksten Karbonatsten Kalksten Kalksten Kalksten Dolomit Järnockra Kalksten Kvarts Kvarts Kalksten, marmor Kvarts Dolomit Dolomit Skiffer Skiffer Dolomit Granit(blocksten) Fältspat 11E 11E 10E 12E 11E 11F 11F 11E 11E 11F 11E 11E 11F 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 0h 3j 7i 0i 1f 3c 3c 1g 3j 8a 7g 2j 3f 6j 5c 2b 2b 9a 9a 1b 7i 5g 6602100 6619000 6589600 6650200 6608080 6617500 6617900 6609850 6616400 6640200 6636100 6614650 6616850 6630400 6627850 6614900 6614500 6649175 6649075 6604600 6588450 6626050 1438700 1445600 1442300 1440800 1428650 1460500 1460600 1432250 1446900 1454200 1431550 1448650 1475500 1449800 1462950 1458900 1459300 1452000 1452350 1455300 1492700 1483050 48 35 41 42 29 31 44 44 25 42 42 47 47 43 46 13 40 55 55 41 55 53 Pegmatit Andalusit Dolomit Pegmatit Talk Kvarts Beryll Beryll Kvarts Dolomit Sällsynta jordartsmet. min Andalusit Kvarts Kvarts Kalksten Kvarts Pegmatit Karbonatsten Dolomit Dolomit Dolomit Kalksten Dolomit 11F 11F 10E 11F 11E 11E 10F 11F 11F 11F 10E 11F 11E 11E 12E 10E 11F 11E 11E 11F 11F 11E 10E 4g 9a 7i 3g 9i 8i 9a 3b 6a 0b 9j 9a 6j 6j 0i 7i 4f 2f 3f 0a 3c 6f 8j 6621150 6649000 6589750 6617600 6649090 6648900 6598400 6619700 6630700 6604250 6599350 6647400 6634220 6633970 6650150 6588550 6624125 6614650 6618230 6602000 6616400 6631050 6593870 1480050 1452000 1441400 1484100 1441920 1441000 1455000 1458250 1452550 1455400 1448450 1452800 1448444 1448510 1440750 1441700 1479350 1425290 1426160 1454000 1461300 1425250 1448230 49 39 41 49 49 44 39 39 45 16 49 11 45 45 42 32 48 27 24 17 40 27 41 63 Skåln Skålsundet Skäret Snuvbacken St. Klackpotten Stolpberget Stråssa-Håkansboda Stödstensberget Svarta tjärnen - Holmsjön Svarvarbo 1 Svarvarbo 2 Svensbo Sågarviken Södermalm Tallbo Torskbäcken Uddgruvan Uttertjärn V. Grängesmyren Vargdammen Vaskebäcken Vikersvik Vinteråsen Virvelsmyren Återvändsmossen Älvhyttan Ö. Hägernäs indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Dolomit Kalksten Kalksten Kvarts Kvarts Kalksten Baryt Kvarts Kvarts Skiffer Skiffer Kalksten Dolomit Kalksten Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Andalusit Dolomit Wollastonit/Kalksten Dolomit Andalusit Pegmatit Kvarts Dolomit, kalksten Kvarts 11E 11E 11F 12E 11F 11E 11F 11F 11E 11F 11F 11E 10E 11F 11F 11F 12F 11E 12F 11E 11E 10E 12F 11F 11F 10E 11F 7g 7g 8a 2i 3b 6g 4d 4c 3h 9a 9a 4i 9j 1b 5g 5f 1a 8i 0a 6h 1f 8j 0a 4g 3f 8i 5g 6636150 6636250 6642200 6661430 6619090 6630650 6623500 6623570 6617350 6647850 6647150 6624200 6595150 6608500 6626200 6628150 6659340 6644300 6651700 6634400 6607750 6593450 6653900 6622400 6616900 6592800 6625350 1432950 1432950 1451500 1444740 1457600 1433750 1466300 1460250 1438300 1452600 1452800 1441800 1448850 1455500 1481300 1479300 1453420 1443100 1453320 1437250 1426300 1447450 1454600 1484350 1475500 1444100 1480600 40 42 42 44 47 43 39 46 47 55 55 43 41 44 46 45 44 45 39 23 38 41 39 48 36 20 46 64 9. FÖREKOMSTER LISTADE MINERALVIS Objektsnamn Näbbtorp S. Rävtorp V. Grängesmyren Vinteråsen Stråssa-Håkansboda Pershyttan Reboda Bengtstorp Bengtstorpsviken Bergsäng Bomanstorp Brynberget Dyrkatorp Dyrkatorp 1 Dyrkatorp 2 Dyrkatorp 3 Dyrkatorp 4 Dyrkatorp 5 Dyrkatorp 7 Fanthyttan Håkansboda 1 Håkansboda 2 Kalkudden Knapptorp Limberget Lindesby Mårdshyttan Mårdshyttan 1 Ned. Bondborn Näset Risbacken Skatviken Skofttorp Skogstorp Skrikarhyttan 2 Skåln Sågarviken Vargdammen Vikersvik Fanthyttan (Larsbo) Älvhyttan Korslångsvik (Hånkabacken) indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Mineral/Bergart Andalusit Andalusit Andalusit Andalusit Baryt Beryll Beryll Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit, kalksten Dolomit, kalksten Flusspat Kartblad 11F 11F 12F 12F 11F 10F 11F 10E 10E 10F 10E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 10F 10E 11E 11F 11F 11F 10E 11F 11E 11F 11F 10E 11E 10E 11E 10E 11F 10E 11F Ruta 9a 9a 0a 0a 4d 9a 3b 9j 8j 9a 8j 2b 2b 2b 2b 2b 2b 2b 2b 3c 4d 4d 1b 9a 7i 3j 2b 2b 1b 7i 0b 3f 0a 3c 8j 7g 9j 6h 8j 3b 8i 9d N 6649000 6647400 6651700 6653900 6623500 6598400 6619700 6595700 6594850 6599700 6594500 6614800 6613900 6613400 6613500 6613500 6613700 6613850 6613950 6616750 6622800 6623000 6606600 6596150 6589600 6616400 6614900 6614500 6604600 6589750 6604250 6618230 6602000 6616400 6593870 6636150 6595150 6634400 6593450 6616700 6592800 6649900 E 1452000 1452800 1453320 1454600 1466300 1455000 1458250 1449800 1449100 1453800 1448650 1458900 1458100 1457700 1457850 1458700 1457600 1457800 1457700 1460800 1465450 1465900 1455100 1450450 1442300 1446900 1458900 1459300 1455300 1441400 1455400 1426160 1454000 1461300 1448230 1432950 1448850 1437250 1447450 1460000 1444100 1465400 Sid 39 11 39 39 39 39 39 18 41 41 19 40 14 41 40 40 40 40 40 40 6 12 15 41 41 25 13 40 41 41 16 24 17 40 41 40 41 23 41 51 20 41 65 Norra Allmänningsbo (Forshammar) Innansjön Klockarbacken (Kopparberg) Kloten Nederby Ljusnarsberg Allmänningsbo Björken Björskogsnäs Bredsjö Dammsjön Dylta Ekebergstjärn Hafsta Hulta gruvor Högforstjärn Jagåsfallet Kalkåsen 1 Kalkåsen 2 Kockelbo L. Krigstjärn-Björken Limgruvan Limnäs Limnäs 2 Limås Långnäs Silken Skomakartjärn Skålsundet Skäret Stolpberget Svensbo Södermalm Hasselhöjden Mossgruvemyran Krigstjärn Limmingen Skarped Allmänningsbo Björntorp Blåmansbäcken Brattforsen Bäckhaga Bäcktorp Eke indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Fältspat 11F 5g 6626050 1483050 53 Granit(blocksten) Granit(blocksten) Granit(blocksten) Granit(blocksten) Järnockra Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten Kalksten, dolomit Kalksten, marmor Kaolin Karbonatsten Karbonatsten Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11E 11E 11E 10F 11E 11F 11F 12F 11E 11F 11F 11E 11F 12E 11F 11F 11E 11E 12E 11E 11E 11F 11E 11E 11F 11E 11E 12F 11E 11E 11F 10F 11F 12E 11F 11E 10F 1g 7a 8e 7i 8a 5g 9a 3f 6h 5g 6d 6e 3c 1a 0b 7g 4d 4d 5g 9a 0i 3c 3c 1g 7g 0i 6f 7g 8a 6g 4i 1b 2f 6j 0a 1f 2f 4h 7g 7c 0i 5c 8j 8h 6607816 6638300 6641750 6588450 6640200 6625750 6645800 6619600 6635050 6628800 6583600 6634400 6617750 6605100 6652100 6636100 6624000 6624300 6629400 6648950 6650200 6617500 6617900 6609850 6636100 6650150 6631050 6636250 6642200 6630650 6624200 6608500 6613900 6630400 6650500 6608080 6614650 6622900 6585550 6635500 6652400 6628650 6644950 6590800 1481083 1454500 1471250 1492700 1454200 1482850 1452900 1426000 1439300 1480750 1467900 1423000 1461400 1450800 1455300 1432450 1465000 1465200 1432900 1451700 1440800 1460500 1460600 1432250 1431550 1440750 1425250 1432950 1451500 1433750 1441800 1455500 1427350 1449800 1451500 1428650 1425290 1485100 1482800 1461400 1441870 1462050 1447250 1489200 55 55 55 55 42 43 42 43 43 29 21 43 30 44 42 26 43 43 43 7 42 31 44 44 42 42 27 42 42 43 43 44 28 43 44 29 27 46 48 45 44 45 45 48 66 Fogdhyttan Fräkenfallet Fännsätra Greckbo Grythyttan (Högaberget) Holmsjön Hyttenäs Hälgsnäs Hälgsnäsudden Kabo Kattåsberget Kilen Knuthöjden Kvällfockarna L. Krigstjärnen Larstorp Limberget Marielund Morskoga Myrbo Palamtjärnen Rifallshöjden Salboberget 1 Salboberget 2 Sjöändan Snuvbacken St. Klackpotten Stödstensberget Svarta tjärnen – Holmsjön Tallbo Torskbäcken Uddgruvan Uttertjärn Återvändsmossen Ö. Hägernäs Kämpetorp (Bjässhöjden) Born Dagkarlsmossen Grimsöbodar Klinttjärnen Nyhammar Näverkärret Skallerudden Virvelsmyren Fogdhyttan Grindgruvan indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Magnesit, brucit, dolomit Pegmatit Pegmatit Pegmatit Pegmatit Pegmatit Pegmatit Pegmatit Pegmatit Sillimanit Sillimanit 11E 11E 11F 11E 11E 11E 11F 11E 11E 11F 11E 11F 11E 11E 11F 11E 11E 11E 11F 11F 11E 11F 11E 11E 10E 12E 11F 11F 11E 11F 11F 12F 11E 11F 11F 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11E 11F 0j 3f 5f 3h 4g 3h 9a 4g 4g 2c 4j 5c 5e 3h 9a 0h 3j 2j 3f 5c 8i 6a 6j 6j 7i 2i 3b 4c 3h 5g 5f 1a 8i 3f 5g 6j 4f 4g 4g 5g 4g 3g 4f 4g 0j 0a 6600500 6616950 6625150 6618380 6620100 6617600 6649260 6622400 6622050 6610650 6623600 6626700 6629600 6615600 6648700 6602100 6619000 6614650 6616850 6627850 6648900 6630700 6634220 6633970 6588550 6661430 6619090 6623570 6617350 6626200 6628150 6659340 6644300 6616900 6625350 6632400 6621500 6622600 6624850 6627050 6621150 6617600 6624125 6622400 6603000 6601300 1448350 1427450 1477500 1437900 1430700 1438280 1452000 1432100 1432000 1460820 1447600 1463650 1422900 1438270 1452100 1438700 1445600 1448650 1475500 1462950 1441000 1452550 1448444 1448510 1441700 1444740 1457600 1460250 1438300 1481300 1479300 1453420 1443100 1475500 1480600 1446930 1477500 1483925 1481700 1482950 1480050 1484100 1479350 1484350 1449000 1450500 33 47 46 47 47 47 44 47 47 48 46 46 45 34 45 48 35 47 47 46 44 45 45 45 32 44 47 46 47 46 45 44 45 36 46 9 48 48 48 48 49 49 48 48 49 49 67 Hållstaberg Grythyttan 1 Grythyttan 2 Grythyttan 3 Grythyttan 4 Grythyttan 5 (Miljongruvan) Grythyttan 6 (Sörgruvan) Grythyttan 7 Grythyttan 8 Grythyttans skifferbrott L. Krigstjärn 1 L. Krigstjärn 2 L. Krigstjärn 3 N. Dalkarlstorp 1 N. Dalkarlstorp 2 Svarvarbo 1 Svarvarbo 2 Gyttorp Rödbergsgruvorna Fäögat Gillerstorp Palamgruvan Hälltjärnen Brusala (S. Björkberg) Elgfall Frösvidal Vaskebäcken Hulta gruvor indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Sillimanit Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Skiffer Sällsynta jordartsmet. min Sällsynta jordartsmet. min Talk Talk Talk Talk/täljsten Wollastonit Wollastonit Wollastonit/kalcit Wollastonit/Kalksten Wollastonit/scheelit 11F 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 10F 10E 11E 11F 11E 11E 11F 11F 10F 11E 11F 0a 4f 4f 4f 4f 4f 4f 3f 3f 4f 9a 9a 9a 9a 9a 9a 9a 9a 9j 3h 9b 9i 4h 8a 8b 6a 1f 1a 6602700 6624350 6624300 6623650 6623350 6623200 6623100 6619200 6619020 6620800 6648800 6648500 6648100 6649175 6649075 6647850 6647150 6599800 6599350 6619000 6645200 6649090 6620870 6642000 6641100 6582500 6607750 6605100 1451500 1429650 1429650 1429550 1429550 1429550 1429500 1427980 1427960 1428000 1452175 1452250 1452300 1452000 1452350 1452600 1452800 1451900 1448450 1439650 1456750 1441920 1438870 1454350 1457550 1452800 1426300 1450500 49 56 56 56 56 56 56 56 56 54 55 55 55 55 55 55 55 49 49 49 37 49 10 50 50 50 38 50 68 10. FÖREKOMSTER LISTADE EFTER LÄGE FRÅN NORR MOT SÖDER Objektsnamn Snuvbacken Uddgruvan Vinteråsen Brattforsen Högforstjärn V. Grängesmyren Krigstjärn Limgruvan Silken Korslångsvik (Hånkabacken) Hyttenäs N. Dalkarlstorp 1 Palamgruvan N. Dalkarlstorp 2 Näbbtorp L. Krigstjärn-Björken Palamtjärnen L. Krigstjärn 1 L. Krigstjärnen L. Krigstjärn 2 L. Krigstjärn 3 Svarvarbo 1 S. Rävtorp Svarvarbo 2 Björken Gillerstorp Bäcktorp Uttertjärn Skäret Brusala (S. Björkberg) Kloten Elgfall Ljusnarsberg Klockarbacken (Kopparberg) Skålsundet Skåln Långnäs Jagåsfallet Blåmansbäcken Bredsjö Ekebergstjärn Vargdammen Salboberget 1 indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Mineral/Bergart Kvarts Kvarts Andalusit Kvarts Kalksten Andalusit Kaolin Kalksten Kalksten Flusspat Kvarts Skiffer Talk Skiffer Andalusit Kalksten Kvarts Skiffer Kvarts Skiffer Skiffer Skiffer Andalusit Skiffer Kalksten Talk Kvarts Kvarts Kalksten Wollastonit Granit(blocksten) Wollastonit Järnockra Granit(blocksten) Kalksten Dolomit Kalksten Kalksten Kvarts Kalksten Kalksten Dolomit Kvarts Kartblad 12E 12F 12F 12E 12F 12F 12F 12E 12E 11F 11F 11F 11E 11F 11F 11F 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11E 11E 11E 11E 11F 11E 11E 11E 11E Ruta 2i 1a 0a 0i 0b 0a 0a 0i 0i 9d 9a 9a 9i 9a 9a 9a 8i 9a 9a 9a 9a 9a 9a 9a 9a 9b 8j 8i 8a 8a 8e 8b 8a 7a 7g 7g 7g 7g 7c 6h 6e 6h 6j N 6661430 6659340 6653900 6652400 6652100 6651700 6650500 6650200 6650150 6649900 6649260 6649175 6649090 6649075 6649000 6648950 6648900 6648800 6648700 6648500 6648100 6647850 6647400 6647150 6645800 6645200 6644950 6644300 6642200 6642000 6641750 6641100 6640200 6638300 6636250 6636150 6636100 6636100 6635500 6635050 6634400 6634400 6634220 E 1444740 1453420 1454600 1441870 1455300 1453320 1451500 1440800 1440750 1465400 1452000 1452000 1441920 1452350 1452000 1451700 1441000 1452175 1452100 1452250 1452300 1452600 1452800 1452800 1452900 1456750 1447250 1443100 1451500 1454350 1471250 1457550 1454200 1454500 1432950 1432950 1431550 1432450 1461400 1439300 1423000 1437250 1448444 Sid 44 44 39 44 42 39 44 42 42 41 44 55 49 55 39 7 44 55 45 55 55 55 11 55 42 37 45 45 42 50 55 50 42 55 42 40 42 26 45 43 43 23 45 69 Salboberget 2 Kämpetorp (Bjässhöjden) Skomakartjärn Rifallshöjden Stolpberget Mossgruvemyran Knuthöjden Kockelbo Dammsjön Bäckhaga Torskbäcken Myrbo Klinttjärnen Kilen Tallbo Norra Allmänningsbo (Forshammar) Allmänningsbo Ö. Hägernäs Fännsätra Grimsöbodar Grythyttan 1 Grythyttan 2 Kalkåsen 2 Svensbo Skallerudden Kalkåsen 1 Grythyttan 3 Kattåsberget Stödstensberget Stråssa-Håkansboda Grythyttan 4 Grythyttan 5 (Miljongruvan) Grythyttan 6 (Sörgruvan) Håkansboda 2 Allmänningsbo Håkansboda 1 Dagkarlsmossen Hälgsnäs Virvelsmyren Hälgsnäsudden Born Nyhammar Hälltjärnen Grythyttans skifferbrott Grythyttan (Högaberget) indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Kvarts Magnesit, brucit, dolomit Kalksten Kvarts Kalksten Kalksten, marmor Kvarts Kalksten Kalksten Kvarts Kvarts Kvarts Pegmatit Kvarts Kvarts Fältspat 11E 11E 11E 11F 11E 11E 11E 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 6j 6j 6f 6a 6g 6j 5e 5g 5g 5c 5f 5c 5g 5c 5g 5g 6633970 6632400 6631050 6630700 6630650 6630400 6629600 6629400 6628800 6628650 6628150 6627850 6627050 6626700 6626200 6626050 1448510 1446930 1425250 1452550 1433750 1449800 1422900 1432900 1480750 1462050 1479300 1462950 1482950 1463650 1481300 1483050 45 9 27 45 43 43 45 43 29 45 45 46 48 46 46 53 Kalksten Kvarts Kvarts Pegmatit Skiffer Skiffer Kalksten Kalksten Pegmatit Kalksten Skiffer Kvarts Kvarts Baryt Skiffer Skiffer Skiffer Dolomit Kvarts Dolomit Pegmatit Kvarts Pegmatit Kvarts Pegmatit Pegmatit Talk/täljsten Skiffer Kvarts 11F 11F 11F 11F 11E 11E 11F 11E 11F 11F 11E 11E 11F 11F 11E 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11E 11F 11E 11F 11F 11E 11E 11E 5g 5g 5f 4g 4f 4f 4d 4i 4f 4d 4f 4j 4c 4d 4f 4f 4f 4d 4h 4d 4g 4g 4g 4g 4f 4g 4h 4f 4g 6625750 6625350 6625150 6624850 6624350 6624300 6624300 6624200 6624125 6624000 6623650 6623600 6623570 6623500 6623350 6623200 6623100 6623000 6622900 6622800 6622600 6622400 6622400 6622050 6621500 6621150 6620870 6620800 6620100 1482850 1480600 1477500 1481700 1429650 1429650 1465200 1441800 1479350 1465000 1429550 1447600 1460250 1466300 1429550 1429550 1429500 1465900 1485100 1465450 1483925 1432100 1484350 1432000 1477500 1480050 1438870 1428000 1430700 43 46 46 48 56 56 43 43 48 43 56 46 46 39 56 56 56 12 46 6 48 47 48 47 48 49 10 54 47 70 Reboda Björskogsnäs Grythyttan 7 St. Klackpotten Grythyttan 8 Fäögat Limberget Greckbo Skatviken Limnäs 2 Hafsta Holmsjön Näverkärret Limnäs Svarta tjärnen – Holmsjön Fräkenfallet Återvändsmossen Morskoga Fanthyttan Fanthyttan (Larsbo) Lindesby Skogstorp Kvällfockarna Mårdshyttan Brynberget Skarped Marielund Mårdshyttan 1 Dyrkatorp 7 Hasselhöjden Dyrkatorp Dyrkatorp 5 Dyrkatorp 4 Dyrkatorp 2 Dyrkatorp 3 Dyrkatorp 1 Kabo Limås Södermalm Limmingen Innansjön Vaskebäcken Kalkudden Hulta gruvor Hulta gruvor Ned. Bondborn indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Beryll Kalksten Skiffer Kvarts Skiffer Talk Kvarts Kvarts Dolomit Kalksten Kalksten Kvarts Pegmatit Kalksten Kvarts Kvarts Kvarts Kvarts Dolomit Dolomit, kalksten Dolomit Dolomit Kvarts Dolomit Dolomit Karbonatsten Kvarts Dolomit Dolomit Kalksten, dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Kvarts Kalksten Kalksten Karbonatsten Granit(blocksten) Wollastonit/Kalksten Dolomit Wollastonit/scheelit Kalksten Dolomit 11F 11E 11E 11F 11E 11E 11E 11E 11E 11F 11F 11E 11F 11F 11E 11E 11F 11F 11F 11F 11E 11F 11E 11F 11F 11E 11E 11F 11F 11E 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11F 11E 11F 11E 11F 11E 11F 11F 11F 11F 3b 3f 3f 3b 3f 3h 3j 3h 3f 3c 3c 3h 3g 3c 3h 3f 3f 3f 3c 3b 3j 3c 3h 2b 2b 2f 2j 2b 2b 2f 2b 2b 2b 2b 2b 2b 2c 1g 1b 1f 1g 1f 1b 1a 1a 1b 6619700 6619600 6619200 6619090 6619020 6619000 6619000 6618380 6618230 6617900 6617750 6617600 6617600 6617500 6617350 6616950 6616900 6616850 6616750 6616700 6616400 6616400 6615600 6614900 6614800 6614650 6614650 6614500 6613950 6613900 6613900 6613850 6613700 6613500 6613500 6613400 6610650 6609850 6608500 6608080 6607816 6607750 6606600 6605100 6605100 6604600 1458250 1426000 1427980 1457600 1427960 1439650 1445600 1437900 1426160 1460600 1461400 1438280 1484100 1460500 1438300 1427450 1475500 1475500 1460800 1460000 1446900 1461300 1438270 1458900 1458900 1425290 1448650 1459300 1457700 1427350 1458100 1457800 1457600 1457850 1458700 1457700 1460820 1432250 1455500 1428650 1481083 1426300 1455100 1450500 1450800 1455300 39 43 56 47 56 49 35 47 24 44 30 47 49 31 47 47 36 47 40 51 25 40 34 13 40 27 47 40 40 28 14 40 40 40 40 41 48 44 44 29 55 38 15 50 44 41 71 Risbacken Fogdhyttan Hållstaberg Larstorp Skofttorp Grindgruvan Fogdhyttan Gyttorp Bergsäng Rödbergsgruvorna Pershyttan Knapptorp Bengtstorp Sågarviken Bengtstorpsviken Bomanstorp Skrikarhyttan 2 Vikersvik Älvhyttan Eke Näset Limberget Sjöändan Nederby Björntorp Dylta Frösvidal indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 Dolomit Sillimanit Sillimanit Kvarts Dolomit Sillimanit Kvarts Sällsynta jordartsmet. min Dolomit Sällsynta jordartsmet. min Beryll Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit Dolomit, kalksten Kvarts Dolomit Dolomit Kvarts Granit(blocksten) Kvarts Kalksten Wollastonit/kalcit 11F 11E 11F 11E 11F 11F 11E 10F 10F 10E 10F 10F 10E 10E 10E 10E 10E 10E 10E 10F 10E 10E 10E 11F 10F 10F 10F 0b 0j 0a 0h 0a 0a 0j 9a 9a 9j 9a 9a 9j 9j 8j 8j 8j 8j 8i 8h 7i 7i 7i 7i 7g 6d 6a 6604250 6603000 6602700 6602100 6602000 6601300 6600500 6599800 6599700 6599350 6598400 6596150 6595700 6595150 6594850 6594500 6593870 6593450 6592800 6590800 6589750 6589600 6588550 6588450 6585550 6583600 6582500 1455400 1449000 1451500 1438700 1454000 1450500 1448350 1451900 1453800 1448450 1455000 1450450 1449800 1448850 1449100 1448650 1448230 1447450 1444100 1489200 1441400 1442300 1441700 1492700 1482800 1467900 1452800 16 49 49 48 17 49 33 49 41 49 39 41 18 41 41 19 41 41 20 48 41 41 32 55 48 21 50 72 12. Referenser Asklund, B., 1946: Besiktning av tvenne olika marmorförekomster, belägna å Mårdshyttans bys mark i Lindes socken och härad, Örebro län. SGU BRAP 00302, 4 pp. Boman, J., 1955: Håkansboda dolomitfyndighet. Undersökningsarbeten 1954 och 1955. SGU BRAP 93039, 3 pp. Claesson, L-Å., 1990: Industrimineral årsrapport 1989. SGU PRAP 90504. Ehrenborg, J-E., Johansson, R., Säker, S., Håkansson, B. & Claesson, L-Å., 1989: Wollastonit Frösvidal, Banmossen och Vaskebäcken. SGU PRAP 89541, 28 pp. Einarsson, Ö., Säker, S. & Håkansson, B., 1989: Kvarts i Bergslagen rapport över utförda grävningsarbeten 1989. SGU PRAP 89038, 16 pp. Fors, K., Rankvist, H., Säker, S. & Westfal, T., 1989: Kvarts regionalt 1989. SGU PRAP 89520, 60 pp. Fors, K. & Håkansson, B., 1990: Kvartsobjekt södra Sverige Bockbolssjön Prässebo o Kabo 1990. SGU PRAP 90511, 24 pp. Hammergren, P., 1989: Projektgenerering Industrimineral PRIM 1988. SGU PRAP 89504, 11 pp. Hammergren, P., 1989: Projektgenerering Industrimineral. Halvårsrapport 1989. SGU PRAP 89515, 12 pp. Hammergren, P., 1989: Projektgenerering Industrimineral. Årsrapport 1989. SGU PRAP 89523, 116 pp. Hammergren, P., 1990: Projektinitiering industrimineral. Lägesrapport 1:a halvåret 1990. SGU PRAP 90515, 10 pp. Hammergren, P., 1990: Projektinitiering industrimineral årsrapport 1990. SGU PRAP 90535, 128 pp. Hammergren, P., 1991: Projektgenerering Industrimineral (PRIM). Årsrapport 1991. SGU PRAP 91534, 63 pp. Hedman, M., Olofsson, P-O., Löfkvist H., 1996: Äkta Kopparbergs rödfärg. Projektarbete, 59 pp. Holmqvist, A. & Westfal, T., 1986: Wollastonit, regional prospektering del I-II. SGU PRAP 85124, 17 pp. Holmqvist, A., Karlberg, G. & Rankvist, T., 1989: Kvartssammanställning. SGU PRAP 89016, 21 pp. Hålenius, U., Johansson, R., Säker, S., Håkansson, B. & Claesson, L-Å., 1989: Wollastonit från Banmossen, Frösvidal och Vaskebäcken. Mineralogi. SGU PRAP 89071. Lundegårdh, P., 1971: Nyttosten i Sverige. 1:a upplagan. Almqvist & Wiksell förlag AB, Stockholm. 271 pp. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 73 Lundegårdh, P. (red) & Grip, E. (red), 1987: Berg och malm i Örebro län. SGU PM 1987:3, 208 pp. Lundström, I., 1995: Beskrivning till berggrundskartorna Filipstad SO och NO. SGU ser Af 177, 185, 218 pp. Sandahl, K-A., 1984: Götaviområdet, Dylta-Ervalla, Väringen. SGU PRAP 84501, 10 pp. Shaikh, N. A., Snäll, S., Sundberg, A. & Wik, N-G., 1988: Industriella mineral och bergarter i Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län. Sveriges geologiska undersökning SGU BRAP 88004, 153 pp. Shaikh, N. A., Karis, L., Snäll, S., Sundberg, A. & Wik, N-G., 1989: Kalksten och dolomit i Sverige. Del 2. Mellersta Sverige. Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och Meddelanden 55, 350 pp. Sjöberg, S., 1953: Dolomitförekomst vid Skrekarhyttan, Vikers socken Örebro län. SGU BRAP 93044, 11 pp. Svensson, A., 1969: En pegmatitförekomst i Riddarhyttetrakten. Limbergsbo. Beskrivning och kartor. SGU BRAP 00934, 36 pp. Thelander, T., 1988: Fältrekognoscering av två talkuppslag i Bergslagen. SGU PRAP 88515, 3pp. Thelander, T., 1990: Vita kalciumkarbonat- fyllmedel. Fältrekognosering. SGU PRAP 90519, 59 pp. (Upphovsnamn saknas) 1939: Mårdshyttan. SGU BRAP95006, 3 pp. Zheng, M., 1996: Gruvavfalls aspekt i Kopparberg. Projektarbete vid Mälardalens Högskola. XWÖ 009, 25 pp. indmin_i_knol_knerna20050118_2.doc a 21/01/05 13. ÖVERSIKTSKARTA - INDUSTRIMINERALFÖREKOMSTER I NORRA DELEN AV ÖREBRO LÄN Krigstjärn Palamtjärnen Björken Kloten Ljusnarsberg KOPPARBERG Kämpetorp Rifallshöjden HÄLLEFORS Allmänningsbo Håkansboda 2 Grythytte skifferbrott Hälltjärnen Återvändsmossen Fanthyttan Lindesby Mårdshyttan 1 Dyrkatorp 7 LINDESBERG Vaskebäcken Hulta gruvor NORA Vikersvik Älvhyttan Dylta Frösvidal TECKENFÖRKLARING Kvarts Fältspat Flusspat Beryll Baryt Kaolin Andalusit/sillimanit Talk Magnesit/Brucit Diatomit Wollastonit Sällsynta jordartsmetaller Järnockra Kalksten/Dolomit Pegmatit Granit (blocksten) Skiffer SKALA 1:300 000 2005-01-20