I samma serie:
Vresiga Valter får en vän
Gosiga Gunnar
Lilla Björns stora tröja
Originalets titel: Sorry!
Originalförlag: Little Tiger Press, London
Copyright text © 2009 Norbert Landa
Copyright illustrationer © 2009 Tim Warnes
Svensk copyright © 2009 Libris förlag, Örebro
Översättning: Anna Braw
Sättning: RPform, Hallstahammar
Tryckt i Kina 2010
ISBN: 978-91-7387-069-6
www.librisforlag.se
Förlåt!
Norbert Landa
Tim Warnes
Översättning: Anna Braw
Björn och Kanin var världens bästa
vänner.
De bodde i Björn-Kanin-huset.
Björn-Kanin-mat i sitt
Björn-Kanin-kök.
De lagade
Kanin var bäst på att fräsa svamp.
Björn var specialist på att baka
honungskaka.
På somrarna bodde de i sin koja
uppe i ett träd. Kanin berättade sagor
för Björn, för det var Kanin som var
duktigast på att berätta sagor.
Det var hur mysigt som helst att ha
en bästa vän och vara bästa vänner.
KANINSAGOR
På nätterna sov de i sin Björn-Kanin-våningssäng.
Kanin sov i undersängen. Björn sov i översängen,
för han var bäst på att klättra.
Kagnionr
sa
En sommarmorgon såg Kanin
något som glänste och
glittrade i solen.
Björn hissade ner Kanin
till marken och klättrade
efter.
Sedan sprang de bort
mot saken som glittrade
i gräset.
”Titta, Björn!” sa han.
”Vad är det som ligger därnere?”
Björn sprang ända fram och tittade
ner på saken. Han hade aldrig sett
något så silvrigt!
”Men hallå”, sa han. ”Det är ju
en bild av mig! Titta, Kanin!
Vilka fluffiga
nalle-öron
jag har!”
Så Kanin tittade noga på den silvriga saken.
”Du skojar!” sa han. ”Det är ju en bild av mig!
Mina mjuka, långa öron … ser du inte det?”
”Där har du helt fel!” sa Björn och
nappade åt sig den silvriga saken.
”Öronen på bilden är små och runda och
fluffiga. Det här är en bild av mig!”
t
e
r
ö
n
s
i
g
ta
g
o
t
Kanin
och Björn drog
kte
c
y
r
n
i
n
och Ka
och
Bjö
rn
hö
ll
Och så slets den silvriga saken mitt itu.
em
ot.
