Desinfektion och sterilisering

Desinfektion och sterilisering
1
Definitioner
 Dekontamination
 Processer såsom desinfektion och sterilisering
 (kontamination = förorening, nedsmittning)
 Desinfektion
 Process som minskar antalet (sjukdomsframkallande)
mikroorganismer till en acceptabel nivå
 Sterilisering
 En process i vilken alla former av mikroorganismer dödas
 Vad menas med död mikroorganism ?
 Vad innebär alla ?
Sterilisering
 Värme
 autoklav
 Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ
2011-04-06
Biological Safety
R Möllby
3
3
Värme och ånga
 Process med inträngande ånga
 Temperatur
121°C - 132°C
20-40 min
 Förutsättningar:
 Materialet kan klara det.
 Inga luftfickor – full access
 Inga slutna kärl
Sterilisering
 HEAT
 autoklav
 Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ
 Torrt:
2011-04-06
161oC 120 min
Biological Safety
R Möllby
5
5
Sterilisering
 HEAT
 autoklav
 Ånga: 121oC 20 min 1 ATÖ
 Torrt: 161oC 120 min
 Incineration (förbränning)
2011-04-06
Biological Safety
R Möllby
6
Incineration
Sterilisering
 HEAT
 Filtrering
2011-04-06
Biological Safety
R Möllby
8
Sterilisering




HEAT
Filtrering
Strålning
mm
2011-04-06
Biological Safety
R Möllby
9
Desinfektion 1
 75-100 oC (kokning)
dödar allt utom bakteriesporer (och prioner)







10
Etanol, isopropanol 70%
Klor föreningar
Formaldehyd, glutaraldehyd
H2O2
Pastörisering (75 oC kort tid)
UV-strålning
etc.
2011-04-06
Biological Safety
Desinfektion 2




Alkoholer
Iodophorer
Klorhexidin
Triclosan
Kom ihåg – inga desinfektionsmedel i hemmet !!
(Utom möjligen för att behandla något sår, linser ö.n.)
11
2011-04-06
Biological Safety
Desinfektion / sterilisering
 Effekten är proportionell mot tiden (!)
 Konstant del inaktiveras per tidsenhet
12
2011-04-06
Biological Safety
Känslighet för desinfektion
Mer resistent
13
Mikroorganism
Exempel
Prions
Scrapie, Creutzfeldt-Jacob
Bacterial spores
Bacillus, Clostridium
Protozoal oocysts
Cryptosporidium
Helminth eggs
Ascaris, Enterobius
Mycobacteria
M. tuberculosis
Small non-enveloped viruses
Polio, parvo, papilloma
Protozoal cysts
Giardia, Acanthamoeba
Fungal spores
Aspergillus, Penicillium
Gram- bacteria
Pseudomonas, Escherichia
Vegetative fungi and algae
Aspergillus, Trichophyton, Candida
Vegetative helminths and
protozoa
Ascaris, Cryptosporidium, Giardia
Large, non-enveloped
viruses
Adeno, Rota
Gram+ bacteria
Staphylococcus, Streptococcus
2011-04-06
Enveloped viruses
HIV, Hepatitis B, HerpesBiological
simplexSafety
Desinfektionsmedel översikt
Enveloped
virus
Nonenveloped
virus
Grambacteria
Gram+
bacteria
Mycobacteria
Bacterial
spores
Fungi
Aldehydes
++
++
++
++
++
+
++
Alcohol
++
0
++
++
++
0
++
Bases
++
++
++
++
+
+
++
Acids
++
+
++
++
0
0
+
Iodine
++
+
++
++
+
+
++
Chlor
++
+
++
++
+
+
++
+
0
+
++
0
0
+
Oxidative
compounds
++
++
++
++
+
+
++
Quaternary
compounds
+
+
+
++
0
0
++
2011-04-06
+
0
0
++
+
Chlorohexidine
Phenols
14
091020
0
Biological
Safety ++
Laboratorie
desinfektion
15
Biological Safety
Krav på desinfektionsmedel
Ogiftigt
Vävnadsvänligt
Hudvänligt
Ej allergent
Stabilt
Ej ge upphov till resistens
Acceptabelt i reningsverk
Biologiskt nedbrytbart
Ofarligt för vattenlevande organismer
Biological Safety
R Möllby
2011-0416
06
Desinfektion i Wikipedia
Aldehyder: För desinfektion har framför allt formaldehyd (formalin) och glutaraldehyd kommit till användning. Det
har allt mer kommit ur bruk på grund av sin toxicitet och dåliga stabilitet.
Alkoholer: För många ändamål är alkoholer, eventuellt med tillsatser, de lämpligaste desinfektionsmedlen. För
desinfektion används framför allt etanol eller propanol i koncentration 50% - 70%. De har nackdelen att vara
brandfarliga och etanolen också att kunna missbrukas. De används ofta med tillsats av t ex invertsåpor eller
klorhexidin (se nedan).
Invertsåpor: är ytaktiva föreningar med en positivt laddad grupp i ena änden av en lipofil molekyl. Den positivt
laddade gruppen är gärna en kvartär ammoniumgrupp för att behålla sin laddning också i alkalisk miljö men
också t ex en pyridiumgrupp. Den lipofila delen kan vara en alifatisk kolvätekedja. Effekten av invertsåpor
motverkas av tvål, såpa och anjonaktiva tensider.
Amfotära tensider: har liknande egenskaper som invertsåpor. De är relativt dyrbara och har därför begränsad
användning.
Icke-joniska tensider: till exempel Triton X-100 verkar utan att störas av varken katjonaktiva eller anjonaktiva
föreningar och är aktivt mot mikroorganismer med lipidhölje (både bakterier och virus).
Anjonaktiva tensider: tvål, såpa och tvättmedel har begränsad verkan på mikroorganismer.
Klorhexidin: är en starkt baktericid förening antingen i vattenlösning eller i alkohollösning. Verkan motverkas av
tvål eller av anjonaktiva tensider. Den har fördelen att inte irritera huden och är det rekommenderade medlet
för huddesinfektion.
Fenoler: är toxiska, hudirriterande och illaluktande och har därför knappast någon användning.
Jod och jodföreningar: har använts till sårdesinfektion men ger fläckar och har fått allt mindre användning.
Peroxider: Väteperoxid och perättiksyra har högst verkan under sura förhållanden, medan man i allmänhet vill
göra desinfektion vid svagt alkaliskt pH för bästa effekt. Både väteperoxid och perättiksyra sönderfaller
relativt snabbt även med tillsatta stabilisatorer, och har därför mycket begränsad lagringstid. Persulfat är
svårt att använda. Det levereras som pulver och måste lösas före bruk, och har begränsad användning.
Hypoklorit: t ex Klorin är ett mycket effektivt medel med något alkaliskt pH. Det avger klor och har därför en
karakteristisk klorlukt, vilket kan vara besvärande. Det är effektivt mot alla typer av mikroorganismer och det
rekommenderade desinfektionsmedlet för instrument och utrustning. Hypoklorit är korrosivt och skall därför
användas med försiktighet på känsliga metallföremål. Det är blekande, vilket är viktigt att observera vid
behandling 2011-04-06
av textilier och färgade föremål, där det kan vara en fördel för att ta bort fläckar men ett problem
17desinfektion av mönstrade eller färgade textilier
Biological Safety
vid
Typer av desinfektion
Sårdesinfektion: där ofta rengöring med steril koksaltlösning används i
stället för desinfektionsmedel. Det medel som annars rekommenderas är
klorhexidin. Vid desinfektion av sår eller hud använder man termen
antiseptiska medel.
Huddesinfektion: är viktigt dels inom sjukvården före invasiva medicinska
ingrepp (inklusive före injektioner och infusioner på det ställe kanylen
skall stickas in), dels på patienter och personal för att förhindra överföring
av smitta. För att få acceptans för handdesinfektion är det viktigt att
desinfektionsmedlet inte är allergent, torkar ut huden eller har andra
biverkningar. De desinfektionsmedel som nu rekommenderas är
alkoholer och klorhexidin, var för sig eller tillsammans. Alkoholer tar bort
hudens naturliga fett och vekar uttorkande, och för att förebygga narig
hud bör de kompletteras med en god hudsalva.
Desinfektion av instrument och apparater: Även om de flesta instrument
för invasiva ingrepp (kanyler, skalpeller, operationshandskar) numera är
av engångstyp och är sterila före användningen finns ett stort behov att
desinficera annan utrustning. Om apparaten eller instrumentet tål
behandlingen är det rekommenderade desinfektionsmedlet
värmedesinfektion eller hypoklorit. Detta gäller också för utrustning för
städ och rengöring (disktrasor och disksvampar!)
Desinfektion av lokaler: De tekniker som används för desinfektion av
instrument kan inte utan vidare överföras på desinfektion av lokaler. De
desinfektionsmedel som används för instrument passar inte för
behandling av lokaler och Biological
inredning.
De tvättmedel
18
Safety
R Möllby som används för
städning av lokaler inom sjukvård och industri innehåller mestadels icke- 2011joniska tensider av typ Triton X-100.
Desinfektions medel
Exempel: Alkoholer
 Verkningsmekanism
 Löser upp membran
 Dehydrerar protein
 Etanol och isopropanol mest använda
 Koncentrationen skall vara 70% (obs 99% är mindre effektivt!!)
 Effektivt mot
 virus med hölje
 vegetativa bakterier
 svampar (lång kontakt tid)
 Inte effektivt mot
 virus utan hölje
 bakterie- och svampsporer
Desinfektionsmedel översikt
Enveloped
virus
Nonenveloped
virus
Grambacteria
Gram+
bacteria
Mycobacteria
Bacterial
spores
Fungi
Aldehydes
++
++
++
++
++
+
++
Alcohol
++
0
++
++
++
0
++
Bases
++
++
++
++
+
+
++
Acids
++
+
++
++
0
0
+
Iodine
++
+
++
++
+
+
++
Chlor
++
+
++
++
+
+
++
+
0
+
++
0
0
+
Oxidative
compounds
++
++
++
++
+
+
++
Quaternary
compounds
+
+
+
++
0
0
++
2011-04-06
+
0
0
++
+
Chlorohexidine
Phenols
20
091020
0
Biological
Safety ++
Alkoholer (II)
 Fördelar
 Billiga
 Icke korrosiva
 Kan användas på hud
 Nackdelar
 Inte tillräckligt brett spektrum
 Brandfarliga
 Dunstar lätt, svårt få lång verkans tid på ytor
 Karcinogena (lång tid)
 “dunstar”
Nackdel med alkohol
Märkes produkter
 Virkon
 DesiDos
 Triclosan
Vilket skall vi välja ?
Hur fungerar de ? Vad innehåller de ?
Kan vi lita på tillverkarna(s datablad) ?
Sammanfattning
 Sterilisering behövs ofta
både ingående och utgående material
Värme
Filtrering
Förbränning
 Desinfektion
vanligen kemiska substanser
olika aktivitetsspektra
har jag rätt medel - verifiera !
tidsberoende
använd med måtta !
24
R Möllby