Malmö stad
SDF Kirseberg
Romskt informations- och
kunskapscenter
Delrapport
Mujo Halilovic
Verksamhetsansvarig
Malmö 2009-06-15
2
Innehållsförteckning
Inledning
Att skissa upp ett lokalt sammanhang
3
3
Romskt informations- och kunskapscenter – RIKC
Avtal
De anställda på Romskt informations- och kunskapscenter
Styrgruppen
Centrets utvärdering
4
4
4
5
5
De första stegen i arbetet på RIKC
Värdegrund, tillit och förhållningssätt
5
5
RIKC:s operativa arbete
Centrets besökare är centrets primära resurser och sakkunniga
Vad betyder delaktighet för dig?
Erkända av, delaktiga i och ansvariga för samhället
6
8
8
9
Kompetensutveckling utifrån identifierade behov
9
Det dubbla åtagandet
Nästa station
10
10
Om att utveckla en plattform
Ett mål som avgör medel
11
12
Litteraturförteckning
13
Bilagor
14
Romskt informations- och kunskapscenter
3
Inledning
År 1999 blev romerna i Sverige erkända som en nationell minoritet vid sidan av samer,
sverigefinnar, tornedalingar och judar (Bet. 1999/2000:KU6, rskr.1999/2000:69). Detta
erkännande var ett betydande steg i demokrati- och kunskapsutvecklingen; från den
zigenarpolitik som bedrevs i Sverige efter andra världskriget via invandrarpolitik som
infördes 1975 (jämlikhet, valfrihet och samverkan) och den integrationspolitik som
formulerades 1997 fram till dagens minoritetspolitik.
Inrättandet av Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö i mars 2009 kan ses
som ett led i denna demokrati- och kunskapsutveckling.
Att skissa upp ett lokalt sammanhang
I Malmö beräknas det bo ungefär 6000-7000 romer. Anledningen till inrättandet av ett
Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö var att romerna själva uttryckte en
önskan (Förstudie avseende ett romskt informationscenter i Malmö, 2008, samt Rapport;
Romers situation i Malmö, 2008) om att öppna ett romskt center. Tanken med detta
center var att möta de behov och villkor som framkom i förstudie och rapport. De behov
och villkor som framkom var att majoriteten av romer i Malmö:
- har låg utbildningsnivå
- har svårigheter i kontakt med myndigheter
- upplever att samhälleliga informationskanaler har stora brister och därför inte
fungerar i kommunikationen med de olika romska grupperna
- inte förstår varför vissa beslut tas eller viss information ges från t.ex. socialtjänst,
skola eller barnomsorg
- känner sig exkluderade och marginaliserade
- upplever att majoritetssamhället har fördomar mot dem
- är misstänksamma mot majoritetssamhället
- har svag arbetsmarknadsanknytning
- har svårigheter att tillgodogöra sig svenska i skrift
- har låg kunskap om hur samhället är uppbyggt
- inte har kännedom om var i kommunen de ska vända sig till för att få hjälp och
svar på frågor.
I rapporten konstaterades också att:
- av 400 barn i åldern 0-6 år går mellan 60 och 150 i förskola
- av ca 1000 barn mellan 7 och 15 år är det ungefär 450 som har en fungerande
skolgång
- av 1000 ungdomar i gymnasieåldern går 50 i gymnasieskolan. I genomsnitt slutför
endast fem av dessa gymnasieskolan med fullständiga betyg.
Romskt informations- och kunskapscenter
4
Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö, kom alltså som en respons på dessa
villkor och behov, och syftade till att öka romers deltagande i samhället. I och med att
romerna är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige medför det att romernas behov
och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i samhället (Bet.
1999/2000:KU6, rskr.1999/2000:69). Denna status innebär också ett erkännande av att
romernas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Att stärka
skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna de
mänskliga rättigheterna (ibid).
Romskt informations- och kunskapscenter
Avtal
Delegationen för romska frågor slöt ett avtal med Avd. för integration och arbetsmarknad
på Stadskontoret, Malmö Stad. Avtalet gäller under perioden 090101 – 091231. Avtalet
omfattar inrättandet av ett romskt informationscenter i Malmö som ska fungera
rådgivande och vägledande åt romer i deras kontakter med myndigheter samt vara ett
center för fungerande informationskanaler till romer boende i Malmö. Det innebär att:
- inom centrets verksamhetsområde ska den enskilde få information och vägledning
i olika samhällsfrågor och ärenden
- centret ska erbjuda information och stöd för romer som t.ex. önskar starta en
förening eller ett projekt, eller söker verksamhetsmedel genom olika fonder
- centret ska tillsammans med myndigheter, romska organisationer/föreningar eller
frivilliga organisationer arrangera informationsträffar/temakvällar i aktuella
ämnen
- centret ska genom samverkan med andra verksamheter i Malmö Stad utveckla
samarbetsformer för att öka kunskaperna kring romsk kultur och
levnadsförhållanden för att bättre bemöta önskemål och behov hos romer
- centret ska dokumentera och sammanställa inkomna frågor och
verksamheter/arrangemang under 2009 för att på sikt vidareutveckla en
kunskapsbank som grund för ett minoritetspolitiskt ökat engagemang och
agerande i romska frågor i Malmö Stad.
De anställda på Romskt informations- och kunskapscenter
Den 16/3 anställdes tre personer (tre heltidstjänster) som samhällsvägledare på Romskt
informations- och kunskapscenter, nedan kallad RIKC. Två samhällsvägledare, en kvinna
och en man, har, förutom kompetens som krävs att arbeta som samhällsvägledare, romsk
kulturkännedom och talar romani. Den tredje samhällsvägledaren har även
verksamhetsansvar.
Romskt informations- och kunskapscenter
5
Styrgruppen
För ledning och utveckling av RIKC bildades en styrgrupp bestående av tjänstemän.
Styrgruppen ska rapportera minst en gång per kvartal till en politikergrupp bestående av
kommunråden samt presidiet i Kirsebergs stadsdelsfullmäktige. Styrgruppen har följande
uppdrag:
- Ansvara för att den kunskap som samlas på centret och genom den dialoggrupp av
romer som bildas kring centret, återförs till politiker och tjänstemän i olika
berörda verksamheter.
- Tillsammans med olika intressenter utveckla samverkansformerna mellan olika
verksamheter för romer.
- Verka för att finna former för långsiktig finansiering.
- Ta del av utvärderingens observationer och resultat.
Styrgruppen har hittills träffats två gånger.
Centrets utvärdering
RIKC utvärderas genom Malmö högskola. Utvärderingen av RIKC har i första hand ett
formativt fokus och inriktas på den metodutveckling som bedrivs genom centret i syfte
att skapa en hållbar modell för informationsspridning till målgrupperna. I
utvärderingsuppdraget ingår processtöd till arbetsgruppen. Utgångspunkten är romernas
rättigheter utifrån minoritetspolitiken och centrets roll i detta sammanhang.
De första stegen i arbetet på RIKC
Värdegrund, tillit och förhållningssätt
Arbetet på RIKC, från 090316 fram till idag 090615, inleddes med att vi skapade en vikänsla grundad i respekt för varandras olikheter. Denna vi-känsla handlar till stor del om
att förankra, och förmedla till dem som kommer i kontakt med centrat, principen om allas
lika värde, jämställdhet, osv. Tanken med utvecklandet av denna vi-känsla bland
anställda på RIKC är att detta kan förmedlas vidare genom de vardagliga kontakterna
som de anställda på centret har. Det handlar om att hitta ett sätt att vara på, där man kan
behålla sin egen identitet och kultur, oavsett vilken den är, samtidigt som man accepterar
och agerar utifrån principen om allas lika värde. Därmed kan man både vara sig själv och
samtidigt känna sig delaktig i samhället. Att medvetandegöra och sedan förmedla ett
sådant förhållningssätt till såväl romer som icke romer uppfattas på RIKC som ytterst
viktigt.
Romskt informations- och kunskapscenter
6
Under denna period har anställda på RIKC bekantat sig med varandra samt arbetat med
att inreda centrets arbetsrum utifrån befintliga resurser. Detta har inneburit att det tagit en
relativt lång period tills man fått fram en nödvändig grund för centrets arbete. En viktig
fråga under den perioden har varit att skapa tillit och tillhörighet i arbetsgruppen. Om ett
arbete kräver kreativa insatser samt kan utsättas för både kontextuell och operationell
osäkerhet, vilket RIKC:s arbete gör och förmodligen under en överskådlig tid kommer att
göra, är det av avgörande betydelse att anställda på RIKC känner sig trygga och att man
kan lita på varandra. Detta är ett villkor för att på ett konstruktivt sätt i ett öppet och
tillitsfullt samarbete relatera såväl till olika slags osäkerhetsmoment som till möjligheter
för kreativa lösningar.
Den första månaden på RIKC identifierades olika tänkbara alternativ när det gäller
RIKC:s uppdrag att öka romers deltagande i samhället. En annan del av arbetet gick ut på
att besvara frågor som har betydelse för RIKC; Vem ansvarar för våra olika kommande
aktiviteter? Vem fattar beslut? Vem ska rådfrågas? Vem kan rådfrågas? Vem ska
informeras? Hur ska vi på bästa sätt fånga människors idéer om den förändring de vill se?
Utgångspunkten är att få romerna själva att identifiera föreställningar och stimuleras till
att ta initiativ till förslag som kan motverka fördomar, stereotyper och myter och främja
delaktighet, kunskapsutveckling och demokratiutveckling.
RIKC:s operativa arbete
RIKC invigdes den 27/4 av Maria Leissner, ordförande i Delegationen för romska frågor.
Invigningen besöktes av 150 människor, både romer och icke romer.
RIKC:s öppettider är mellan kl. 10.00 och 14.00 varje arbetsdag. Denna tid är i första
hand avsatt för romerna som kan komma och få vägledning och rådgivning. Romer som
hittills kommit till RIKC kom för att få hjälp med att t.ex. skriva CV, att ansöka om
svenskt medborgarskap, att få vissa myndighetsbeslut tolkade, att starta en förening, att få
hjälp med skuldsanering, att söka fonder, att få hjälp med att överklaga, att få hjälp med
att få barnomsorgsplatser, att få hjälp att söka sommarpraktik, att få hjälp med att hitta
adekvat utbildning i skolan, att få hjälp med att få information om migrationsverket, osv.
Icke romer som kommit till RIKC har sökt sig dit för att få information om hur man i
framtiden kan samverka kring vårt uppdrag, att öka delaktigheten, i och med att det
kräver en ömsesidig dialog och kommunikation mellan den romska gruppen och alla
andra grupper och institutioner i samhället. Ca 200 människor tog kontakt med RIKC
genom besök, via telefon eller brev.
I vårt arbete på RIKC får vi hjälp av en romsk man som ideellt deltar i majoriteten av de
aktiviteter som centret organiserar. Sedan starten har ett samarbete även bildats med en
romsk brobyggare. Denne brobyggare är med på vissa av RIKC:s möten och bidrar
utifrån sin sakkunnighet till verksamheten.
Romskt informations- och kunskapscenter
7
Pingstkyrkan organiserade i samarbete med RIKC en konferens den 4/4 om romers tro
och religion. På konferensen deltog 160 romer från Europa.
RIKC är involverad i framtagande av en ny integrationsplan för Malmö Stad där anställda
på RIKC är med på seminarier som anordnas för detta syfte. Därmed får man möjlighet
att utifrån ett minoritetsperspektiv bidra till förslaget som ska leda till den nya
integrationsplanen i Malmö. I det här sammanhanget kan påpekas att kunskapen om
skillnaderna mellan minoritetspolitik och integrationspolitik är förankrad inom RIKC.
RIKC har varit på två halvdagarsseminarier med brobyggare inom Malmö stad och
Samhälls- och hälsokommunikatörer från Malmö och Skåne där RIKC presenterat sitt
arbete.
RIKC:s anställda har tillsammans med ett kommunalråd, representanter från
Utbildningsförvaltningen och utbildningsanordnaren och representanter från flera romska
föreningar varit på tre möten om IRIS (Internationella romer i samverkan). IRIS-skolan
undervisar från analfabeter och uppåt. Deltagarna studerar först och främst SFI och
svenska som andraspråk samt matematik, engelska och samhällsorientering. En av de
frågor som har behandlats på dessa möten om IRIS framtid är om och på vilket sätt RIKC
kan vara delaktigt i rekryteringsarbetet som en oberoende part till utbildningsanordnaren.
Ett förslag som har diskuterats på dessa möten är att knyta en av studie- och
yrkesvägledarna inom vuxenutbildningen (i samband med en pågående omorganisering
som går ut på att fr. o m den 1/7 2009 flyttas anställningen av studie- och yrkesvägledare
inom vuxenutbildningen från respektive skola/utbildning till Vägledningscentrum) som
kontaktperson till RIKC, för utbyte av kunskap och information.
RIKC har hittills knutit kontakter med representanter från nio romska föreningar som
uttryckte önskan om ett framtida samarbete med RIKC kring frågan om att öka romers
deltagande i samhället.
RIKC är på planeringsmötena med Kirsebergs bibliotek där det planeras olika aktiviteter
till hösten vilka RIKC kommer att delta i.
RIKC anordnade den 4/6 en temakväll där 35 personer (varav 26 var romer och 9 icke
romer) kom till en dialog om vilka temakvällar man skulle kunna anordna på centret till
hösten. De förslag som man samtalat sig fram till är bland annat: en temakväll där man
bjuder in alla rektorer och diskuterar situationen för romer i Malmö så att de kan få stöd i
sitt skolarbete, en temakväll där man varvar inslag av musik med föreläsningar om
minoritetsstatus, skolan, yrkesvägledning, arbets- och bostadssituation, osv., en temakväll
där man bjuder in medier för att ge dem råd om hur man kan skriva om romers situation
utifrån olika nya perspektiv, en temakväll om mänskliga rättigheter, en temakväll där
man bjuder in politiker för att diskutera delaktighet, en temakväll om yrkesutbildningar,
en temakväll som handlar om konst, en temakväll om fritidsaktiviteter för unga, en
temakväll om mötet mellan romer och icke romer, en temakväll där man översätter
romska sånger till svenska, lyssnar tillsammans på dem samt gör en kort analys för att
romska sånger fångar romska historier och verkligheter, en temakväll där äldre romer
Romskt informations- och kunskapscenter
8
berättar om sina liv, en temakväll som har tema; ”Hur känns det när man (både som rom
och icke rom) känner sig integrerad idag?”, osv.
RIKC har hittills fått besök av ett antal journalister som uppmärksammat verksamheten
på ett positivt sätt. Besöken utgjordes av SR, Romano radio, Malmö närradio, City, TV 4,
Romani Glinda, Le Romané Nevimata och Kirsebergs stadsdelstidning.
Fem högskolestudenter från Malmö högskola, Lunds universitet och Stockholms
universitet besökte RIKC för att intervjua de anställda om centrets arbete, eftersom de
skriver sina uppsatser om antingen minoritetsfrågor, minoritetspolitik eller romer.
De anställda på RIKC håller på att utveckla metoder för att dokumentera sitt arbete.
Centrets besökare är centrets primära resurser och sakkunniga
En viktig utgångspunkt i arbetet på RIKC är att man med sitt förhållningssätt tydligt visar
att centrets besökare inte bara tillsammans med de kommunanställda och Malmöborna är
centrets viktiga målgrupp, utan att centrets besökare i själva verket är centrets primära
resurser och sakkunniga. Har man en sådan utgångspunkt implicerar det att man bemöter
romer och icke romer utifrån ödmjukhet, nyfikenhet och respekt för deras kunskaper och
erfarenheter. Konkretisering av detta resonemang har bland annat lett till att vi på RIKC
har utarbetat ett antal frågor med vilka vi ska intervjua så många romer som möjligt.
Det handlar om ett antagande att kunskapsutveckling är ytterst beroende av
välfungerande relationer där man upplever delaktighet. Välfungerande relationer i en
demokratisk kontext är i högsta grad beroende av möten mellan jämbördiga likar där var
och en som deltar får och ges samma möjlighet när det gäller att komma med förslag,
idéer och tolkningar. Genom att arbeta på det sättet – att vi intervjuar romer (och i nästa
fas även icke romer) – utvecklar vi en kunskapsbank. På samma gång utvecklar vi en
metod som möjliggör kunskapsutveckling. Kunskapsutvecklingen i denna kontext
förutsätter att människorna vi intervjuar definierar sina behov, förutsättningar och
önskningar.
Vad betyder delaktighet för dig?
Europarådet har i rapporter lyft fram viktiga framsteg som Sverige har gjort när det gäller
skydd för nationella minoriteter under de senaste nio åren. Samtidigt har Europarådet
även riktat en del kritik mot Sverige när det gäller romernas situation, bland annat bristen
på tillämpning av ramkonventionens artikel 15, som garanterar de nationella
minoriteternas rätt till deltagande och medbestämmande, speciellt i ärenden som berör
dem (Advisory Comittee on the Framework Convenction for the Protection of National
Minorities, Opinion on Sweden, ACFC/INF/OP/I(2003)006; ACFC/OP/II(2007)006; Den
rådgivande kommitténs rekommendationer till Sverige: ResCMN(2003)12;
CM/ResCMN(2008)4). Bland åtgärder som bör vidtas påpekas behovet av att ”säkerställa
Romskt informations- och kunskapscenter
9
delaktighet för personer tillhörande de nationella minoriteterna” samt ”förbättra data om
nationella minoriteterna genom att stödja datasamlingsmetoder som tar hänsyn till de
nationella minoriteternas åsikter, respekterar skyddet av personuppgifter och tar hänsyn
till andra relevanta farhågor” (Den rådgivande kommittén om ramkonvention om skydd
för nationella minoriteter, ACFC/OP/II(2007)006, s. 34).
Utifrån dessa rekommendationer och råd vidtog RIKC åtgärder för att förbättra romers
delaktighet i Malmö och därmed även bidra till genomförandet av ramkonventionen. Vi
har hittills intervjuat 30 romer och den respons som vi fått från de intervjuade är i hög
grad positiv. De frågor som vi utgått och utgår ifrån finns i bilaga. Genom att t.ex. ställa
frågor som handlar om att man själv definierar vad delaktighet innebär för personen i
fråga, hur denne vill att situationen för romer ser ut om fem år, vilka aktiviteter som
RIKC kan anordna, vilka aktiviteter den intervjuade själv vill delta i försöker vi få
kunskap om villkor och behov för den romska gruppen. Intervjuerna genomförs av de
anställda på centret, huvudsakligen på romani.
Erkända av, delaktiga i och ansvariga för samhället
Grundprincipen i vårt arbete är att genom centrets förhållningssätt få romer att känna sig
erkända av samhället för att kunna känna sig delaktiga i samhället och därmed ansvariga
för samhället. Detta är ett sätt att öka delaktigheten som går ut på att genom RIKC:s
insatser och inte minst genom de frågor som ställs under intervjuerna få romer att känna
sig tillfrågade, viktiga, erfarna och kunniga. Därmed får de möjlighet att definiera olika
problem och lösningar. Tillit mellan RIKC och romer kan endast byggas upp genom att
visa ömsesidig respekt och intresse för de frågor som verkligen är av betydelse för
romerna själva. Eftersom RIKC existerar inom Malmö stad och finansieras av en statlig
myndighet är det erkännande som RIKC ger ett erkännande från en av samhällets viktiga
institutioner. Det kan leda till större delaktighet som i sin tur kan bidra till större ansvar
för samhällets demokratiska utveckling.
Kompetensutveckling utifrån identifierade behov
Två medarbetare på RIKC har gått en två dagars utbildning om medborgardialog som
handlade om demokratiska möten och dialogmetoder som man kan använda sig av för att
uppnå samförstånd och ”det högsta gemensamma”. Båda medarbetarna har uppskattat
denna utbildning för att de fått konkreta råd kring hur man organiserar planering,
genomförande och uppföljning av olika möten samt hur man kan implementera
mötestekniker i RIKC:s ordinarie arbete.
Förutom denna kompetensutveckling genomförde verksamhetsansvarig på RIKC en
kompetensutveckling kring hur man handleder praktikanter, eftersom en förfrågan om att
ta emot praktikanter har kommit. Centret planerar att ta emot praktikanter till hösten,
Romskt informations- och kunskapscenter
10
samt att erbjuda en utbildning i att hantera oenigheter och konflikter. Vår ambition är att
man på RIKC utvecklar sådana korta utbildningar beroende på vilka behov vi identifierar
för att eventuellt kunna erbjuda till dem som kan vara intresserade.
Det dubbla åtagandet
Vårt övergripande mål är att öka romers deltagande i samhället. För att uppnå detta mål
krävs det att RIKC riktar sina insatser mot romer och icke romer. Det handlar om en
dubbel process där man å ena sidan skapar förutsättningar för att öka romers deltaktighet
i det demokratiska samhällets utveckling. Det gör man genom att rikta insatser till romer.
Å andra sidan krävs det insatser för att skapa förutsättningar för ett ökat inkluderande av
romer i samhället från majoritetssamhällets sida. Därför vänder man sig även till
majoritetssamhället i stort. Detta närmande är en erfarenhetsförmedling med vilket RIKC
vill påverka både människornas villkor, värderingar och kunskaper och deras inställning
till de förutsättningar de utgår ifrån.
För att åstadkomma det har RIKC inlett sitt arbete med att fokusera på att:
- göra en informationskampanj
- besöka romer och deras föreningar
- fungera vägledande och rådgivande åt romer
- öka dialogen mellan romer och samhällsinstitutioner
- göra intervjuer och enkäter
- identifiera behov och villkor
- göra arbetet förankringsbart och kommunicerbart genom att få så många romer
(men även icke romer) som möjligt att besvara frågor: Vad tycker du om det
RIKC gör? Vad vill du ska göras?
- skapa en kunskapsbank
- öka den minoritetspolitiska medvetenheten i Malmö Stad
- undersöka möjligheterna för samverkan med skolan och andra institutioner
- öka kunskap om romers rättigheter
- öka kunskap om hur man kan gå tillväga för att förverkliga dessa rättigheter
- bidra till metodutveckling
- utmana attityder och värderingar som motverkar kunskaps- och
demokratiutveckling.
Nästa station
I en senare fas planerar vi att fördjupa RIKC:s arbete så att det kan leda till att:
- i samråd med romer och samhällsinstitutioner bidra till att det utvecklas en
kunskapsbank som grund för en övergripande strategisk minoritetspolitik
- informationskampanj kan övergå till upplysningskampanj
Romskt informations- och kunskapscenter
11
-
-
-
de intervjuerna vi gör samt all övrig kunskapsinhämtning, kunskapsförmedling
och kunskapsutveckling som sker i andra former ska sammanställas, analyseras
och spridas
RIKC som Malmö stads representant kan vara med i regionala, nationella och
internationella nätverk
uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Malmö stad och andra
kommuner samt statliga myndigheter
lämna förslag på hur villkor för romer i Malmö kan förbättras
lämna förslag på hur den kunskapsutveckling som sker på RIKC kan användas på
nationellt och internationellt plan samt vilken del av denna kunskapsutveckling
som kan appliceras på integrationsfrågor i stort
utarbeta utbildningssatsningar för romer och anställda inom olika organisationer
och institutioner.
Om att utveckla en plattform
All tillgänglig forskning och rapporter om romerna i Sverige visar att de under
århundraden har varit en marginaliserad grupp som har utsatts, och fortfarande generellt
sett är utsatt, för intolerans och diskriminering (Från erkännande till egenmakt –
regeringens strategi för de nationella minoriteterna, prop. 2008/09:158; Romer i skolan –
en fördjupad studie, Skolverket 2007, En nationell handlingsplan för mänskliga
rättigheter 2006-2009, Diskriminering av romer i Sverige, DO 2003). Dessutom har
negativa berättelser om romer existerat i århundraden. Majoritetssamhällets försök till
assimilering av romer och romers olika sätt att bemöta dessa assimilationsförsök har
ytterligare befäst dessa berättelser (Laura Palosuo, 2008). Detta har bidragit till att de
flesta, både romer och icke romer, i någon mån är påverkade av berättelser om romer.
Dessa har ofta sin grund i fördomar, stereotyper och myter (Norma Montesino Para,
2002, Christina Rodell Olgaç 2006).
För att möta dessa premisser krävs det att man arbetar långsiktigt och kontinuerligt, både
strategiskt och operativt. Bland de åtgärderna som Den rådgivande kommittén om
ramkonventionen om skydd för nationella minoriteterna anser bör vidtas är
säkerställandet av skyddet av nationella minoriteter vilket kräver ett konsekvent och
samordnat agerande på både statlig och lokal nivå och att den institutionella
ansvarsfördelningen präglas av tydlighet och stabilitet (Den rådgivande kommittén om
ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, ACFC/OP/II(2007)006). Ett förslag
som diskuteras på RIKC är att utarbeta en plattfrom för hantering av dessa förutsättningar
och behov som berör den romska gruppen. Det innebär ett samlande av många partner
kring utvecklandet av ett övergripande mål – att öka romers delaktighet i samhället – där
man konkretiserar alla berörda parters verksamhet, kompetens, behörighet, uppdrag och
ansvar samt samordnar och institutionaliserar dessa för att nå en hållbar samverkan.
Romskt informations- och kunskapscenter
12
Ett mål som avgör medel
En övergripande vision som genomsyrar RIKC:s vardagliga arbete och förhållningssätt är
att bidra till att individer och folkgrupper närmar sig varandra utifrån principen om allas
lika värde. Det är ett närmande som grundas på respekt för andras identiteter och
gemenskaper. Därmed kan det bidra till en ökad ömsesidig kommunikation och förståelse
inte bara mellan romer och icke romer utan även mellan alla andra individer och grupper
i samhället.
Romskt informations- och kunskapscenter
13
Litteraturförteckning
Advisory Comittee on the Framework Convenction for the Protection of National
Minorities, Opinion on Sweden, ACFC/INF/OP/I (2003)006
Advisory Comittee on the Framework Convenction for the Protection of National
Minorities, Opinion on Sweden, ACFC/OP/II (2007)006
Den rådgivande kommitténs rekommendationer till Sverige: ResCMN (2003)12
Den rådgivande kommitténs rekommendationer till Sverige: CM/ResCMN(2008)4
Den rådgivande kommittén om ramkonvention om skydd för nationella minoriteter,
ACFC/OP/II (2007)006
Diskriminering av romer i Sverige, DO 2003
Laura Palosuo 2008, En inventering av forskning om romer i Sverige, Uppsala universitet
Centrum för multietnisk forskning, Ett uppdrag från Delegationen för romska frågor
Montesino Parra, Norma 2002, Zigenarfrågan: intervention och romantik. Lund:
Socialhögskolan, Lunds Universitet
En nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, 2006-2009
Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna,
prop. 2008/09:158
Förstudie avseende ett romskt informationscenter i Malmö, 2008
Nationella minoriteter i Sverige, prop. 1998/99:143 (Bet. 1999/2000:KU6, rskr.
1999/2000:69)
Rodell Olgaç, Christina 2006, Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola: från
hot till möjlighet. Stockholm: HLS Förlag: Institution för samhälle kultur och lärande,
Lärarhögskolan
Romers situation i Malmö, Rapport, 2008
Romer i skolan – en fördjupad studie, Skolverket 2007
Romskt informations- och kunskapscenter
14
Bilaga
1. Ålder?
2. Kön?
3. Vad innebär delaktighet för dig?
4. Känner du dig delaktig i samhället?
5. Om du känner dig delaktig i samhället, hur och i vilka situationer gör du det?
6. Om du inte känner dig delaktig i samhället, hur och i vilka situationer gör du det?
7. Vad hindrar dig att kunna känna delaktighet i samhället?
8. Vad krävs det för att du ska känna dig delaktig i samhället?
9. Tar du ansvar för din möjlighet till inflytande och delaktighet?
10.
Vad krävs det för att motverka fördomar om romer?
11. Vilka förutsättningar krävs det för att behålla/utveckla det romska språket?
12. Vad kan göras för att romska barns skolsituation förbättras?
13. Vad kan skolan och föräldrar göra?
14. Vilka områden behöver man jobba med för att förbättra situationen för romer?
15. Vilka lösningar krävs det?
16. Vilken bild av romer saknar du i medierna?
17. Hur skulle du vilja att situationen för romer om fem år blir?
18. Vad kan romskt informations- och kunskapscenter kan göra för dig/den romska
gruppen?
19. Vilka aktiviteter skulle du vilja delta i?
20. Finns det någon fråga som du skulle vilja att den lyfts fram?
Romskt informations- och kunskapscenter
