Mot prostitution och människohandel
för sexuella ändamål
1
pawel flato
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är
allvarliga hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan män
och kvinnor. Att människor, ofta kvinnor och barn, köps och
utnyttjas som handelsvaror är oacceptabelt. Den som utsätts för
människohandel och prostitution berövas makten över sitt liv och
sin kropp. De fråntas möjligheterna att åtnjuta sina mänskliga
rättigheter.”
Nyamko Sabuni,
Integrations- och jämställdhetsminister
s 4
s
■ Prostitution och människohandel – en kränkning
av mänskliga rättigheter
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är ett
allvarligt hinder för social jämlikhet, för jämställdhet och för att
kunna åtnjuta mänskliga rättigheter.
8
s 11
■ Ökat skydd och stöd till utsatta
Kan det vara människohandel? Så heter UNICEF Sveriges och
Socialstyrelsens gemensamma skrift med riktlinjer för myndighetspersonal som ska bli bättre på att upptäcka utsatta barn och ge
stöd och hjälp. Christina Heilborn, barnrättsjurist är delansvarig
för utbildningsprojektet.
■ Stärkt förebyggande arbete
För att förbättra det förebyggande arbetet ska socialtjänstens
verksamhet för personer som vill sluta köpa sex och personer som
befinner sig i prostitution eller utsatts för människohandel utvärderas. Ola Florin är ansvarig för uppdraget på Socialstyrelsen.
s 14
s 17
■ Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
52 miljoner kronor extra till operativ verksamhet och till kompetensutveckling hos polis och åklagare ska effektivisera arbetet mot
prostitution och människohandel. Kajsa Wahlberg är ansvarig för
metod- och kompetensutveckling vid Rikspolisstyrelsen.
■ Ökad nationell och internationell samverkan
Att öka samverkan mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer och skapa en samsyn för en gemensam kamp mot prostitution och människohandel. Det uppdraget har Patrik Cederlöf,
nationell samordnare vid länsstyrelsen i Stockholm.
s 20
■ Ökad kunskap
Leder Internet som medium till att ungas attityder och beteenden
kring sexuell exponering förändras och går det att koppla till
sexuellt utnyttjande och övergrepp? Det ska Ungdomsstyrelsen
ta reda på i en forskningsstudie.
Prostitution och människohandel – en kränkning av
mänskliga rättigheter
Efterfrågan upprätthåller prostitution
och människohandel
Efterfrågan styr
Det som primärt upprätthåller
människohandel och prostitution
är efterfrågan. Det vill säga att
männi­skor, främst män köper sex.
4
Prostitution och människohandel för
sexuella ändamål är ett allvarligt hinder
för social jämlikhet, för jämställdhet
och för att kunna åtnjuta mänskliga
rättigheter. Människohandel är en djup
kränkning av individens människovärde
och rätt att få bestämma över sitt liv och
sin kropp. I första hand är kvinnor och
flickor utsatta, men också män och pojkar
utnyttjas i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Studier
visar att det framförallt är män som
köper sexuella tjänster.
Människohandel för sexuella ändamål
har av många betecknats som vår tids
slaveri. Det finns ett tydligt samband
mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål men prostitution kan också ha andra grundorsaker
och är inte alltid kopplat till handel med
människor. Prostitution är inte en
homogen företeelse, bakomliggande
orsaker varierar. Det som primärt upprätthåller människohandel och prostitution är efterfrågan. Det vill säga att
människor, främst män, köper sex.
Fattigdom ökar risk för att bli utnyttjad
Fattigdom, brist på jämställdhet och
respekt för mänskliga rättigheter, låg
utbildningsnivå och arbetslöshet är
några faktorer som gör att människor
lättare utnyttjas för människohandel
och hamnar i prostitution. Andra sociala
problem, missbruk och hälsoorsaker
kan vara förklaringar till att människor
hamnar i prostitution i Sverige.
En tydlig trend under de senaste åren
är att allt fler som utnyttjas i prostitution i Sverige kommer från fattiga regioner i Europa och andra delar av världen.
Utvecklingen har också gått mot ett allt
starkare samband mellan prostitution
och gränsöverskridande brottslighet.
Människohandlares utnyttjande av
människor för sexuell exploatering är,
vid sidan av handel med vapen, alkohol
och droger, en del av en grov organiserad
brottslighet.
Människohandel straffbart sedan 2002
Den 1 juli 2002 blev människohandel
för sexuella ändamål straffbart i Sverige.
I juli 2004 utvidgades lagen till att
omfatta människohandel som sker inom
landet och människohandel vars syfte
är exempelvis tvångsarbete eller organhandel. Svensk lagstiftning bygger på
FN:s konvention om gränsöverskrid­ande
organiserad brottslighet, det så kallade
Palermoprotokollet.
Handel med människor sker oftast
över nationsgränser och omfattar
ursprungsländer, transitländer och
destinationsländer. Sverige är både ett
destinationsland och transitland för
människohandel för sexuella ändamål.
Det saknas exakta uppgifter om hur
många kvinnor och barn som varje år
utsätts för människohandel för sexuella
ändamål i Sverige. Enligt Rikskriminalpolisen är antal personer som identifieras till stor del beroende av de resurser
som polismyndigheterna lägger ner på
att upptäcka brottslighet. Polisens insatser varierar kraftigt från län till län och
från år till år.
Stort mörkertal bakom polisanmälningar
I Rikskriminalpolisens senaste rapport
som gäller för 2006 finns 37 polisanmälningar om människohandel, där 26 är
för sexuella ändamål. Under 2006 dömdes elva personer för människohandel
för sexuella ändamål. I flera fall omfat-
tade domarna även annan brottslighet
som bedöms förekomma inom organiserad brottslighet, som narkotikabrott,
vapenbrott och människosmuggling.
Domarna innehåller även våldtäkt,
koppleri och grovt koppleri. Polisens
uppfattning är att det finns ett stort
mörkertal bakom dessa siffror.
I de fall som lett till fällande domar
under 2006 hade gärningsmännen i
huvudsak rekryterat kvinnor och flickor
från Estland, Ryssland, Slovakien,
Rumänien, Bulgarien och Albanien.
Det förekom också rekrytering från
Thailand, Polen, Nigeria, Kenya och
Tjeckien. Kvinnorna och flickorna har
varit i åldern 16–35 år.
Palermoprotokollet
Svensk lagstiftning bygger på FN:s
konvention om gränsöverskridande
organiserad brottslighet, det så
kallade Palermoprotokollet.
Förbjudet att köpa sex i Sverige
Sedan 1999, då förbudet mot köp av
sexuell tjänst trädde i kraft, är det straffbart att köpa sex i Sverige. Det innebär
att det är förbjudet att mot ersättning
skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Straffet är böter eller fängelse i
upp till sex månader. Att sälja sexuella
tjänster är däremot inte straffbart.
Prostitution i Sverige
Socialstyrelsen har sedan 1998 regeringens uppdrag att följa prostitutionens
utveckling i Sverige. Det är ett komplicerat uppdrag eftersom en stor del av
prostitutionen sker i det fördolda. De
uppgifter som Socialstyrelsen redovisar
baseras på uppgifter från myndigheter,
frivilligorganisationer och personer med
egna erfarenheter av prostitution.
I den senaste rapporten från 2007
Sedan 1999 är det straffbart att köpa sex
i Sverige. Straffet är böter eller fängelse i
upp till sex månader.
5
Marknad på nätet
Förmedling av sexuella tjänster sker
allt oftare via Internet och mobil­
telefoni.
konstateras att omfattningen av prostitution är störst i storstadsregionerna
Stockholm, Göteborg och Malmö. Men
uppgifterna är mycket osäkra. I Stockholm bedömdes 200 personer befinna
sig i prostitution, i Malmö knappt 70
och i Göteborg cirka 30 personer.
Migrationsströmmar samverkar med
sexhandeln på olika sätt i regioner som
norra Sverige, Öresundsregionen, Västsverige, Mellansverige och Stockholmsområdet.
Sexhandel via Internet
Förmedling av sexuella tjänster i Sverige
sker, liksom i andra länder, allt oftare via
Internet och mobiltelefoni. Men att sexhandeln till stor del sker med hjälp av
modern teknik har inte lett till att gatuprostitutionen har försvunnit.
Det saknas i stor utsträckning kunskap om antalet barn och unga med
erfarenhet av prostitution. Spridning av
nakenbilder med hjälp av webbkameror
och mobiltelefoner kan enligt en rapport
från Socialstyrelsen innebära nya inkörs­
portar till prostitution för ungdomar.
Internet innebär också nya möjligheter
för vuxna att söka och etablera en förtroendefull kontakt med barn och unga
i syfte att senare kunna begå sexuella
övergrepp.
6
De utsattas behov i centrum
Insatser för att bekämpa prostitution
och människohandel för sexuella ändamål ska utgå ifrån de utsattas behov och
situation. Alla ska ha tillgång till likvärdigt skydd och hjälp utifrån sina behov.
Särskild hänsyn ska tas till barns behov
och att barns och ungas förutsättningar
på vissa sätt skiljer sig från vuxnas.
Det är statens och kommunernas
ansvar att tillgodose de utsattas behov
av stöd och skydd. Ett fördjupat samarbete mellan myndigheter är avgörande
för att effektivt motverka prostitution
och bekämpa människohandel för sexuella ändamål. Ett internationellt sam­
arbete är nödvändigt i kampen för människohandel. Frivilligorganisationers
verksamhet är ett ovärderligt komplement och de har även en viktig roll i det
opinionsbildande arbetet. Läs mer om
hur regeringens handlingsplan genomförs och hur den ska höja ambitions­
nivån i kampen mot prostitution och
människohandel för sexuella ändamål.
En handlingsplan för att motverka
prostitution och människohandel
för sexuella ändamål
I juli 2008 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för att
bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Totalt
satsas 213 miljoner kronor på 36 åtgärder fram till och med år 2010.
Regeringens handlingsplan omfattar fem områden:
1 Ökat skydd och stöd till utsatta
2 Stärkt förebyggande arbete
3 Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
4 Ökad nationell och internationell samverkan
5 Ökad kunskap
7
1
Ökat skydd och stöd till utsatta
Janerik Henriksson
Christina Heilborn, barnrättsjurist, är
ansvarig för utbildningsprojektet på
UNICEF Sverige, FN:s barnfond.
Riktlinjer ökar medvetenhet om
utsatta barns rättigheter
Kan det vara människohandel? Så heter UNICEF
Sveriges och Socialstyrelsens gemensamma skrift
med riktlinjer för hur barn som kan vara utsatta för
människohandel ska uppmärksammas och bemötas.
8
1
Ökat skydd och stöd till utsatta
–
M
änniskohandel är en komplicerad och dold brottslighet som
är svår att upptäcka, säger
Christina Heilborn, barnrättsjurist och
ansvarig för utbildningsprojektet på
UNICEF Sverige.
Polis, socialtjänst, tull, migrationsverk,
hälso- och sjukvård är alla verksamheter
vars personal möter barn som far illa
och som kan vara utsatta för människohandel. Samtidigt som personal vid
myndigheter har ett ansvar att anmäla
till socialtjänsten om misstanke finns är
kunskapen om barn som drabbas av
människohandel generellt låg, enligt
Christina Heilborn.
Öka medvetenheten
Många barn är beroende av människo­
handlarna och ser inget annat alter­
nativ än att vara lojala. Sannolikheten
är hög att barnet inte själv berättar
om sin situation och ber om hjälp.”
Kunskap om lagar och risker
Seminarierna ger grundläggande kunskap om människohandel med barn och
hur lagstiftningen ser ut. En viktig del är
medverkan av personal från olika verksamheter som har erfarenhet av att möta
barn som har utsatts för människohandel, som polisens trafficking- och prostitutionsgrupp, ungdoms- och social­jouren
och Migrationsverket. Deltagarna lär sig
bland annat vilka olika typer av riskfaktorer som särskilt bör uppmärksammas.
– Vi har två huvudfokus, dels att öka
kunskapen om barn som utsätts för
människohandel och dels att arbeta tvär­
professionellt. Det är viktigt att utbyta
erfarenheter mellan olika myndigheter
och att bygga nätverk. Det finns ett stort
behov av att skapa bättre strukturer och
att öka samarbetet kring dessa frågor,
där det finns olika roller och olika
ansvar, berättar Christina Heilborn.
k www.unicef.se
k www.socialstyrelsen.se
Janerik Henriksson
UNICEF har fått två och en halv miljoner
kronor av regeringen fram till och med
år 2010 för att sprida de riktlinjer som har
tagits fram och för att öka kunskapen om
barn som utsätts för människohandel.
– Det är viktigt att myndighetspersonal
känner till att de har ett ansvar att upptäcka barn som utsätts för människohandel och veta hur de ska agera. Det
måste finnas en medvetenhet om att det
kan handla om människohandel när ett
barn far illa och är i en utsatt situation.
Misstänks människohandel måste barnet skyddas och få stöd och hjälp. Många
barn står i ett beroende­förhållande till
människohandlarna och ser inget annat
alternativ än att vara lojala. Sannolik­
heten är hög att barnet inte själv berättar
om sin situation och ber om hjälp,
menar Christina Heilborn.
Skriften Kan det vara människohandel?
utgår från UNICEF:s globala riktlinjer
för att garantera barn som är utsatta för
människohandel skydd och rättigheter
och redogör för regler enligt svensk lagstiftning och internationella konventioner. Riktlinjerna baseras på FN:s barnkonvention. Kunskapsspridningen sker
bland annat genom utbildningsseminarier på olika orter i Sverige, som i Malmö,
Stockholm och Umeå. Personal vid
myndigheter och andra verksamheter
som kan komma i kontakt med utsatta
barn är primära målgrupper.
Det är viktigt att myndighetspersonal
känner till att de har ett ansvar att upp­
täcka barn som utsätts för människo­
handel och veta hur de ska agera för att ge
stöd och hjälp, menar Christina Heilborn.
9
1
ökat skydd och stöd till utsatta
Regeringens handlingsplan
I dag är den verksamhet som riktar sig till personer som
befinner sig i prostitution eller är utsatta för människo­
handel för sexuella ändamål begränsad. Uppsökande verksamhet, skyddat boende, behandlingshem och andra former
av skydd och stöd behöver förstärkas. För personer som har
missbruksproblem, eller lider av psykisk ohälsa som ett
resultat av övergrepp, är möjligheten att få samhällets
skydd, stöd och hjälp ännu mer begränsad.
Uppsökande och stödjande verksamhet för personer som
befinner sig i prostitution bedrivs av socialtjänstens prosti-
tutionsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det finns också frivilligorganisationer som arbetar med
frågorna. I ett uppsökande arbete är det särskilt svårt att
nå barn och unga som har utsatts för eller riskerar att
utsättas för sexuell exploatering.
Det behövs ökade kunskaper hos yrkesgrupper som kommer i kontakt med personer som befinner sig i prostitution
eller som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål. Särskild utbildning krävs när det gäller barn och ungdomar och om barns rättigheter och behov.
Det här gör regeringen
För att öka skyddet och stödet till personer som utnyttjas i prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella
ändamål innehåller handlingsplanen sju åtgärder:
• Spridning av UNICEF:s och Socialstyrelsens riktlinjer
för att lättare uppmärksamma barn som utsatts för
människohandel.
• Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram utbildnings­
material för personal inom sjukvård, socialtjänst,
skyddade boenden och ungdomsmottagningar.
• Uppdrag till Socialstyrelsen att i samråd med länsstyrelserna höja kompetensen om människohandel för
sexuella ändamål på skyddade boenden.
• Stöd och rehabilitering för personer som utsatts för
människohandel för sexuella ändamål.
10
• Uppdrag till Socialstyrelsen att i samråd med länsstyrelserna utveckla verksamheter inom missbruks- och
beroendevården för kvinnor som utsatts för prostitution.
• Förstärkning av Statens institutionsstyrelses verksamhet
riktad till vuxna missbrukare och ungdomar som varit, är
eller riskerar att bli utsatta för prostitution eller människo­
handel för sexuella ändamål.
• Uppdrag till länsstyrelsen i Stockholm att skapa förutsättningar för ett tryggare återvändande till hemlandet
för personer som varit utsatta för prostitution och
människohandel för sexuella ändamål.
1
2
x xxxxxxFÖREBYGGANDE ARBETE
STÄRKT
Janerik Henriksson
Stöd till sexköpare och personer
i prostitution ska utvärderas
Ola Florin, vid Socialstyrelsen, är ämnes­
ansvarig för prostitution och människo­
handel för sexuella ändamål och samord­
nar regeringsuppdragen om våld mot
kvinnor av närstående.
Socialtjänstens verksamhet för personer som vill sluta
köpa sex och personer som befinner sig i prostitution
eller utsatts för människohandel ska utvärderas. Syftet
är att utveckla och förstärka verksamheten.
11
2
STÄRKT FÖREBYGGANDE ARBETE
Ambitionen är att göra rigorösa
effektutvärderingar. Att följa perso­
ners kontakt med verksamheterna
och mäta vad de leder till.”
R
iktade insatser för att motverka
efterfrågan på sexuella tjänster
och för att ge stöd till personer som
befinner sig i prostitution eller varit
utsatta för människohandel är i dag
begränsade, specialiserad verksamhet
bedrivs nästan uteslutande i storstads­
regionerna Malmö, Göteborg och
Stockholm.
Det är Prostitutionsgrupperna vid
socialtjänsten i de tre storstadsregion­
erna som bedriver uppsökande och stödjande verksamhet utifrån den enskildes
behov. Det kan handla om krisbearbetning, stödsamtal, rådgivning, missbruks­
behandling, stöd vid polisanmälan eller
kontakt med hälso- och sjukvård, socialtjänst och psykiatri.
Janerik Henriksson
Sexköpare får hjälp
Spridning av utvärderingarnas resultat ska
samordnas med spridning av resultaten
från Socialstyrelsens uppdrag om våld
mot kvinnor av närstående.
12
Personer som inte längre vill köpa sex­
uella tjänster kan få hjälp genom att
vända sig till en KAST-grupp (Köpare
Av Sexuella Tjänster). KAST-gruppen
motiverar potentiella och aktiva sex­
köpare att förändra sitt beteende. Även
KAST-grupper finns enbart i Göteborg,
Stockholm och Malmö.
För att stärka arbetet anser regeringen
att det är viktigt med kunskaps- och
verksamhetsutveckling. Ett led i detta
är de utvärderingsuppdrag som Socialstyrelsen har fått och som kommer att
genomföras av en universitetsanknuten
forskargrupp.
– Ambitionen är att göra rigorösa
effektutvärderingar. Att följa personers
kontakt med verksamheterna och mäta
vad de leder till, säger Ola Florin som är
ämnessansvarig för prostitution och
människohandel för sexuella ändamål
vid Socialstyrelsen.
Nya utvärderingar
Någon utvärdering av socialtjänstens
arbete på dessa två områden har inte
gjorts tidigare.
– Det här är nytt. I rapporten ”Interventioner mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål” kartlade
Socialstyrelsen vilka metoder i socialt
arbete med personer i prostitution och
offer för människohandel som är ordentligt dokumenterade och utvärderade. Det
handlar om få metoder som främst är
inriktade på skadereduktion, som exempelvis hälsoinformation, kondomutdel­
ning och tillgång till vård, i länder som
socialt och juridiskt skiljer sig mycket
från Sverige, säger Ola Florin.
Utvärderingarna förväntas ge mer
kunskap om vilka effekter arbetet har i
förhållande till uppsatta mål och syften.
Dessutom kan utvärderingarna ge en
enhetlig beskrivning av de verksamheter
som finns. Socialstyrelsen har även uppdraget att sprida resultaten, något som
är viktigt för att bidra till verksamhetsutveckling.
– Vi kommer att samordna spridningen
av kunskap från dessa utvärderingar med
den stora satsning på kunskaps- och
metodstöd till främst socialtjänsten
som Socialstyrelsen de närmaste åren
genomför när det gäller våld mot kvinnor
av närstående, berättar Ola Florin.
k www.socialstyrelsen.se
2
STÄRKT FÖREBYGGANDE ARBETE
Regeringens handlingsplan
En viktig del i ett förebyggande arbete är
att öka kunskapen om prostitution och
människohandel för sexuella ändamål,
och om de personer som är utsatta, med
syfte att ändra attityder. Kunskaps- och
informationsinsatser ska ha särskilt
fokus på barn och ungdomar.
Etiska riktlinjer och uppförandekoder
hos myndigheter och organisationer är
en annan viktig del i ett förebyggande
arbete för att motverka efterfrågan och
för att minska rekrytering till prostitution. Insatser för att skapa möjligheter
till alternativ försörjning för de som
befinner sig i prostitution behövs också.
Information riktad till barn och ung­
domar prioriteras särskilt.
Det här gör regeringen
För att stärka det förebyggande arbetet innehåller handlingsplanen tio åtgärder:
• Uppdrag till Socialstyrelsen att utvärdera och utveckla insatser riktade till
sexköpare.
• Uppdrag till Socialstyrelsen att utvärdera och utveckla insatser riktade till
personer i prostitution.
• Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att stärka det förebyggande arbetet bland
ungdomar som riskerar att utsättas för sexuell exploatering.
• Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att genomföra utbildning kring risker för
sexuell exploatering av unga riktad till personal som arbetar med ungdomar.
• Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att ta fram metodmaterial om sexuell exploatering för verksamheter som riktas till barn och ungdomar.
• Uppdrag till Skolverket att erbjuda fortbildning i sex- och samlevnad för personal
i grund- och gymnasieskola.
• Insatser för kvinnor inom kriminalvården.
• Etiska riktlinjer inom statsförvaltningen
• Etiska riktlinjer inom utvecklingssamarbetet.
• Stöd till frivilligorganisationers verksamhet.
13
3
Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
Kerstin Carlsson
Kajsa Wahlberg är expert på människo­
handel för sexuella ändamål och ansvarig
för metod- och kompetensutveckling hos
Rikspolisstyrelsen.
Kampen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska stärkas
Att bekämpa prostitution och människohandel för
sexuella ändamål är resurskrävande och ställer höga
krav på polis och åklagare. Regeringens handlingsplan
medför en förstärkning med 52 miljoner för att kunna
bedriva ett mer effektivt arbete.
14
3
Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
P
engarna ska användas både till
operativ verksamhet och till
metod- och kompetensutveckling
inom polis- och åklagarorganisationen.
Det Operativa rådet vid Rikskriminalpolisen får 30 miljoner i tillskott som
polismyndigheter ute i landet kan söka.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten får 10 respektive 12 miljoner kronor
för metod- och kompetensutveckling.
– Nu får polismyndigheterna möjligheter att stärka sina operativa insatser
och utveckla sina kunskaper och arbetsmetoder, berättar Kajsa Wahlberg, expert
på människohandel för sexuella ändamål
och den som är ansvarig för metod- och
kompetensutvecklingen vid Rikspolisstyrelsen.
Lång erfarenhet som nationell rapportör
Människohandel för sexuella ändamål
kräver spaning eftersom brott sällan
anmäls till polisen.”
Kerstin Carlsson
Kajsa Wahlberg har lång erfarenhet
av att kartlägga människohandel för
sexuella ändamål i Sverige, hon har haft
uppdraget som nationell rapportör på
Rikskriminalpolisen sedan 1998. I arbetet ingår att skriva årliga lägesrapporter
till regeringen om människohandel i
Sverige och hur den kan förebyggas och
bekämpas.
I rapporterna konstateras att kunskapen brister när det gäller hur omfattande
människohandel för sexuella ändamål
är i Sverige. Andel fall som upptäcks och
anmäls är avhängigt polisens prioriteringar och vilka resurser som avsätts för
spaning och annat polisarbete.
– Människohandel för sexuella ändamål kräver spaning eftersom brott sällan
anmäls till polisen, precis som med
narkotikabrott. Att bekämpa människohandel är resurskrävande. Det som kostar är den fysiska spaningen, tolköver­
sätt­ningar och resor till kvinnornas
hemländer för att skaffa bevis, berättar
Kajsa Wahlberg.
Ett resurskrävande arbete som många
gånger inte leder till höga straff. Ett allvarligt brott kan leda till två års fängelse
samtidigt som utredningen pågått i ett
och ett halvt år. Det låga staffvärdet
bidrar till att polisen inte alltid anser sig
ha råd att prioritera den här typen av
brottsbekämpning, vilket är ett problem
enligt Kajsa Wahlberg.
– Det finns också stora kunskapsbrister. Många poliser känner inte igen och
vet inte hur man ska hantera den här
typen av kriminalitet. Andra problem
kan vara attityder där man inte ser på
människohandel som den organiserade
brottslighet det är utan som en sido­
ordnad fråga menar Kajsa Wahlberg.
Gemensamma metoder
Tillsammans med Åklagarmyndigheten
har nu Kajsa Wahlberg ansvar för att
öka kunskapen.
Det ska ske bland annat genom utbildningar och erfarenhetsseminarium där
syftet är att utveckla gemensamma
metoder. Arbetet ska leda fram till en
handbok för utredare som ska vara klar
under 2009. Det finns också planer på
ett webbaserat utbildningsverktyg och
att landets tre polishögskolor ska ha en
mer enhetlig utbildning i frågorna.
k www.polisen.se
Polismyndigheter får möjlighet att stärka
sina operativa insatser och utveckla gemen­
samma arbetsmetoder med Åklagarmyn­
digheten, berättar Kajsa Wahlberg.
15
3
Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
Regeringens handlingsplan
Människohandel är ett mycket allvarligt brott. Kampen
mot människohandel är en central del i regeringens långsiktiga strategi för att motverka grov organiserad brottslighet. Det är särskilt viktigt att strategin får ett tydligt
genomslag i rättsväsendet.
Under senare år har åtgärder genomförts för att polis och
åklagare ska få effektivare verktyg att bekämpa grov organiserad brottslighet. Exempelvis ger en ny lag möjlighet att
använda hemlig rumsavlyssning vid förundersökningar för
att förhindra särskilt allvarliga brott.
Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över i
vilken utsträckning polisen kan använda sig av provokativa
åtgärder för att bekämpa grov brottslighet. Ett annat viktigt verktyg för polisen i kampen mot grov organiserad
brottslighet är att kunna behandla personuppgifter på ett
ändamålsenligt sätt för att förebygga och förhindra brott.
Ett förslag om en ny lag på området håller på att tas fram.
För att stärka kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
finns också behov av att komplettera och utveckla utbildning kring prostitution och människohandel. Barn och
ungdomar som blir utsatta för brott ska särskilt uppmärksammas.
I Sverige är det förbjudet att köpa sexuella tjänster sedan
1999. Regeringen har tillsatt en utredning för att utvärdera
tillämpningen av förbudet och vilka effekter det har fått för
exempelvis förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Utredaren har möjlighet
att föreslå lagändringar eller andra åtgärder men en viktig
utgångspunkt är att förbudet av köp av sexuell tjänst även
fortsättningsvis ska vara kriminaliserat. Utredningen ska
ha ett genomgående jämställdhetsperspektiv i analysen.
Uppdraget redovisas den 30 april 2010.
Det här gör regeringen
För att stärka kvalitet och effektivitet i rättsväsendet innehåller handlingsplanen åtta åtgärder:
• Särskilda medel till Polis och Åklagarmyndighet för att
stärka operativa insatser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål och till ökad metod- och
kompetensutveckling.
• Tydligt mandat till nationell rapportör för människohandel hos Rikspolisstyrelsen.
• Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra
utbildning för personal inom Domstolsväsendet, Polisen,
Åklagarmyndigheten och Migrationsverket.
• Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att ta fram riktlinjer för
samverkan vid utredningar kring barn som kan vara
utsatta för brott.
16
• Uppdrag till utredare att utvärdera förbudet mot köp av
sexuell tjänst.
• Förslag till ändringar i straffbestämmelsen om människohandel.
• Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra
studie av handläggning av brottskadeersättning.
• Stärkt förebyggande arbete i hanteringen av viserings- och bosättningsärenden hos Migrationsverket.
4
ÖKAD NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN
Claudio Bresciani
Patrik Cederlöf, vid Länsstyrelsen i
Stockholm, arbetar för att öka myndig­
heters och frivilligorganisationers sam­
ordning och samsyn på nationell nivå.
Nationell samordnare ska öka samverkan
kring prostitution och människohandel
”Samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer behöver bli bättre för att effektivare bekämpa
prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Målet är att utsatta personer ska få ett bra och sam­
ordnat stöd.”
17
4
ÖKAD NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN
Claudio Bresciani
I dag har olika myndigheter olika
material och en gemensam kunskaps­
bas saknas, det gagnar inte en sam­
syn.”
P
atrik Cederlöf har arbetat med att
motverka prostitution sedan
1999, först vid en uppsökande
prostitutionsenhet hos socialtjänsten i
Stockholms stad, och sedan som processledare för myndighetssamverkan
inom ”Samverkan mot trafficking”
under åren 2005–2007.
I början av 2009 tillträdde han en ny
tjänst som nationell samordnare placerad vid Länsstyrelsen i Stockholm. Det
nuvarande uppdraget, där regeringen satsar tio miljoner kronor fram till och med
år 2010, går ut på att stödja myndigheter
och organisationer i hela landet till att
öka sin samverkan och samsyn kring hur
prostitution och människohandel för
sexuella ändamål bäst ska bekämpas.
Målet är att människor som utsätts för
människohandel ska erbjudas ett bra
och samordnat stöd och att nya vägar till
försörjning ska kunna skapas.
Nationellt metodstödsteam
Patrik Cederlöf vill skapa ett nationellt
metodstödsteam som har ett permanent
uppdrag att arbeta för samsyn mellan
olika aktörer.
18
För att lyckas finns planer på att skapa
ett nationellt metodstödsteam som har
en permanent uppgift att arbeta för
samsyn mellan olika aktörer. Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket är
de fyra myndigheter som enligt Patrik
Cederlöf är nyckelaktörer för att få till
stånd en bred samverkan även om det
finns en öppenhet för att fler funktioner
kan ingå, som tull, gränspolis och kommunrepresentanter.
– Intentionen är att det nationella
teamet ska stötta myndigheter och
organisationer som har begränsade
kunskaper och resurser i arbetet mot
prostitution och människohandel.
Arbete pågår med att identifiera aktörer
som är relevanta att ingå i ett team,
berättar Patrik Cederlöf.
Dessutom finns planer på att skapa
fler operativa team på regional nivå som
arbetar med personer som är utsatta i
prostitution och människohandel på
liknande sätt som de team som i dag finns
i storstadsregionerna. Enligt Patrik
Cederlöf är det inte realistiskt att operativa team ska finnas i varje län eftersom
det finns stora regionala skillnader när
det gäller förekomst av prostitution och
människohandel och därmed när det
gäller förutsättningar och resurser.
Utbildningsmaterial viktigt
En annat verktyg för att bidra till en
nationell samsyn är att ta fram ett
utbildningsmaterial som ska spridas på
nationell nivå. Utbildningsmaterialet
ska vara kopplat till den nationella samverkansplanen mot prostitution och
människohandel som håller på att omarbetas. Under hösten 2009 kommer också
regionala utbildningar för myndighetspersonal att genomföras.
– I dag har olika myndigheter olika
material och en gemensam kunskapsbas
saknas, det gagnar inte en samsyn. Frågorna bör hanteras på liknande sätt och
utsatta personer bör få samma typ av
behandling och bemötande oavsett var
i landet de befinner sig, säger Patrik
Cederlöf.
k www.lansstyrelsen.se
4
ÖKAD NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN
Regeringens handlingsplan
Arbetet mot människohandel för sexuella ändamål förutsätter globalt och
regionalt samarbete men också ett sektorsövergripande samarbete som involverar myndigheter, frivilligorganisationer, forskare och allmänheten. Arbetet
kräver dessutom insatser inom en rad
olika områden samtidigt. Samarbete och
samordning kring bland annat förebyggande åtgärder och skydd och stöd till de
utsatta behöver stärkas.
Det är viktigt att det internationella
samarbetet kan fortsätta att utvecklas
såväl regionalt inom Norden och Östersjöregionen som inom EU och i ett bredare internationellt perspektiv. Inom
det internationella brottsbekämpande
arbetet finns möjligheter till samarbete
bland annat genom Eurojust, Europol
och Interpol.
Det finns flera exempel på nationell
samverkan mellan myndigheter. Ett är
den gemensamma handlings­plan som
Migrationsverket, gränspolisen och
socialtjänstförvaltningen i Sigtuna och
Stockholms stad har tagit fram för att
bemöta asylsökande barn som kommer
ensamma till Sverige. Ett annat exempel
är den nationella handlingsplan som
Polisen, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Länsstyrelserna, Socialtjänsten och Tullverket har
tagit fram inom projektet Samverkan
mot Trafficking som pågick 2005–2007.
Det här gör regeringen
För att öka den nationella och internationella samverkan innehåller handlings­
planen sex åtgärder:
• Uppdrag till länsstyrelserna att arbeta för stärkt regional samverkan för att
motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
• Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholm att arbeta för stärkt nationell samverkan
för att erbjuda ett bra och samordnat stöd till personer utsatta i prostitution och
människohandel för sexuella ändamål.
• Främja internationell samverkan kring barn via Östersjöstaternas råd.
• Stöd till samarbete i Östersjöregionen genom Östersjöstaternas råd.
• Tydligare människohandelsperspektiv i utvecklingssamarbetet.
• Vidareutveckling av Svenska Institutets informationsarbete med besöksprogram
m.m. för utländska nyckelaktörer som vill studera arbetet i Sverige med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål
19
5
ÖKAD KUNSKAP
fotobyline
Maria Nyman är projektledare för
Ungdomsstyrelsens forskningsstudie.
Ungas erfarenhet av sexuell exponering
och exploatering via Internet kartläggs
Hur ser ungas attityder till och erfarenhet av sexuell
exponering ut? Hur stor är risken för sexuellt utnyttjande och övergrepp? Det ska Ungdomsstyrelsen ta reda
på i en forskningsstudie.
20
5
ÖKAD KUNSKAP
S
ammanlagt 20 miljoner kronor
under 2009 och 2010 ska användas
för att kartlägga och förebygga
utnyttjande av unga på nätet, för att ta
fram metodmaterial och för att genomföra utbildningsinsatser.
Forskningsstudien, som ska vara klar
tidig höst 2009, undersöker ungdomars
attityder och erfarenheter av exponering
och exploatering av sexuell natur via
Internet. Situationen för homo- och
bisexuella ungdomar och unga trans­
personer ska också ingå.
– Ett övergripande syfte är att kartlägga
om Internet som medium leder till att
attityder och beteenden kring sexuell
ex­ponering förändras och om det har en
koppling till sexuellt utnyttjande av unga,
berättar Maria Nyman som är projekt­
ledare för uppdraget på Ungdoms­
styrelsen.
Personal intervjuas
Inom studien gör även Ungdomsstyrelsen
intervjuer med personalgrupper som
möter utsatta ungdomar, som personal
inom BUP, socialtjänsten och prostitutionsgrupper.
– Vi vill kartlägga erfarenheter hos
yrkesgrupper som möter unga för att få
mer kunskap om situationen för unga
som söker hjälp har förändrats och vad
interaktiva medier kan betyda för ungas
väg in i sexuell exploatering och prostitution, säger Maria Nyman.
Forskningsstudien ska utgå och bygga
vidare på tidigare forskning och det
betänk­ande från 2004 om sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU 2004:71).
Utifrån studien ska ett metodmaterial
tas fram som bland annat ska användas i
högstadie- och gymnasieskolor. Ung­
doms­­styrelsen ska även ta fram utbildningar som riktar sig till personal som
arbetar med barn och ungdomar och som
har en samordnande och utvecklande roll
för fritidsverksamhet, skola och andra
relevanta kommunala verksamheter.
Syftet är att öka medvetenheten och
kompetensen kring risker för sexuell
exploatering genom Internet och mobiltelefoni. Utbildningarna ska komma
igång under våren 2010.
Ett övergripande syfte är att kartlägga
om Internet som medium leder till att
attityder och beteenden kring sexuell
ex­ponering förändras och om det har
en koppling till sexuellt utnyttjande av
unga.”
Skräddarsyr utbildning
Landets tjejjourer och motsvarande
verksamheter för killar ska också erbjudas utbildning.
– Vi skräddarsyr en spetsutbildning
som kompletterar deras specifika kompetens, berättar Maria Nyman.
Till hösten hålls tre utbildningsdagar
på olika orter i Sverige. Syftet är att presentera forskningsstudien och en vägledning som heter ”Men fråga mig bara!”,
ett pågående samarbete med Allmänna
Barnhuset.
– Vi har gemensamt tagit fram en vägledning som vänder sig till personal inom
socialtjänst, skola, ungdomsmottagning,
polis och andra yrkesgrupper som möter
ungdomar som kan vara utsatta. Syftet
är att lättare kunna identifiera och möta
sexuellt exploaterade barn och unga,
säger Maria Nyman.
k www.ungdomsstyrelsen.se
k www.allmannabarnhuset.se
21
5
ÖKAD KUNSKAP
Regeringens handlingsplan
Goda kunskaper är avgörande för att
effektivt motverka prostitution och
bekämpa människohandel för sexuella
ändamål. Forskning och andra
former av studier är nödvändiga för att
öka och fördjupa kompetensen hos
myndigheter och frivilligorganisationer
som är verksamma inom området. Det
behövs såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Erfarenheter från andra
länder är också viktigt att ta del av och
kan bland annat utgöra en grund för
ökad samverkan mellan länder.
Det här gör regeringen
För att öka kunskapen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål
innehåller handlingsplanen fem åtgärder:
• 45 miljoner till Brottsoffermyndigheten som fördelar medel till forskning och
studier för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och
förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för
sexuella ändamål.
• Uppdrag till RFSL att undersöka omfattning och situation för homo-, bisexuella
och transpersoner som köper och säljer sexuella tjänster och risk för att utsättas
för människohandel för sexuella ändamål.
• Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att genomföra studie om ungdomars erfarenhet
av och attityder till sexuell exploatering och exponering.
• Uppdrag till Stiftelsen Allmänna Barnhuset att öka kunskap om sexuell exploatering av flickor och pojkar inklusive sammanställning av forskning kring sexuell
exploatering av barn.
• Medel till undersökning om attityder till sexköp utförd inom ramen för det
nordiska forskningsprojektet Prostitution i Norden.
22
Vill du veta mer?
Gå in på www.regeringen.se/integration och läs om vårt
arbete. Under ansvarsområde Jämställdhet kan du läsa
mer om jämställdhetspolitiken. Du kan också prenumerera på våra elektroniska nyhetsbrev, pressmeddelanden
med mera.
Postadress: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
103 33 Stockholm
Besöksadress: Fredsgatan 8 Stockholm
Telefon växel: 08-405 10 00
E-post: [email protected]
Webb: www.regeringen.se/integration
Form: Fidelity Stockholm AB. Tryck: Jernström Offset, juli 2009.
Omslagsfoto: Sesse Lind/Linkimage
23
Regeringen satsar drygt 210 miljoner kronor fram till och med år 2010
på en samlad strategi – en handlingsplan för att bekämpa prostitution
och människohandel för sexuella ändamål.
Handlingsplanen fokuserar på den enskilda individens behov och
består av 36 åtgärder som ska öka skyddet och stödet till utsatta, stärka
det förebyggande arbetet, höja kvaliteten och effektiviteten i rätts­
väsendet, öka nationell och internationell samverkan och höja kun­
skapen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Läs mer om handlingsplanen och om Socialstyrelsens, Rikspolis­
styrelsens, UNICEF:s och andra myndigheters och organisationers
arbete för att genomföra uppdragen i handlingsplanen.
103 33 Stockholm
