Det nya frälset
c c c Självbestämmanderätten
är en företeelse med anor. Rätten e.tt själv bestämma t og sig
den som hade makt därtill. Det
var vad som rätteligen borde
benämnas självbestämmandem&kten som så utövades; ofta
med klubba. och spjutstång.
Men självbestämmanderätten
kunde inte för alltid förbli " i
spjutstängs ände''. Krossade
huvuden och forsande blod från
genomstungna kroppar var inte
den vackraste inramning självbestämmanderätten kunde få.
Den tedde sig prydligare oclt
blev effektivare genom att etableras som system; rättssystem
med uteslutande privilegium
för maktens Innehavare.
Så tillkom - med guds nåde
- konungens rätt att allena
bestämma. Genom den gudabefryndade kungamakten kom
väl självbestämmanderätten till
sitt högsta och renaste uttryck,
men för dess upprätthållande
krävdes tjänare, vasaller och
ståthållare i mängd. Troheten
har alltid tarvat sin belöning,
och därför nödgades de självbestämmande furstarna att u tdela förläningar: jordagods,
ämbeten och privilegier.
Därmed var ädlingarna komna till världen. För deras skull
måste det blåa blodet uppfinnas och den höga bördens företräden stadfästa • Efter hundratusenden och åter hundratusenden av år hade mänskligheten fått adeln att beskåda, livnära oclt lyda.
Adelns ställning var llka god
som dess börd var hög och dess
._blod blå . Gud nåde - om11a11
nu vågade - de ofrälse (ofria)
sedan Magnus Ladulås anno
1279 genom Alsnö stadgar konstituerat det världsliga frälset.
Det andliga dito hade som sig
bör tillkommit ett par år tidigare. Frälse betydde väl ursprungligen frihet i alla bemärkelser; med frälseståndets
tillkomst betecknade det främst
frihet från "bördor och pålagor". De privilegierade hade
fått sitt "magna charta" .
Och de behåller det. Konungens rätt att a-dla begränsade
visserligen redan 1809 och adeln
har sedan länge spelat ut sin
historiska roll. Om ännu någon
greve stapplar kvar utgör han
närmast en påminnelse om att
det blåa blodet Inte längre är
gångbar soppa. Den gamla
adeln är död. Men ett nytt frälse har uppstått. Privilegierna
be8tår.
c c o Man ser det i dessa dagar kanske tydligast i den
självbestämmanderätt som med
uteslutande privilegium tillämpas av LO och dess fackförbund. När detta präntas befinner sig den övervägande delen
e.v hamnarbetarna i öppen konfilkt. De har, för att citera den
mycket och mångtydigt obero-
Hans Ericson -
ende Dagens Nyheter, Inlett
"en helt bisarr konflikt".
Hur hamnarbetarnas strejk
slutar ska här Iämna.s därhän.
Desto tydligare måste det noteras att deras strejk är bisarr
därför att de med den "ill uppnå rätten att själva. få vara
medbestämniande över sina egna arbetsvillkor. Men ack, rätten att träffa uppgörelse om
hamnarbetamas arbetsvillkor
tillhör inte hamnarbetarna!
Den rätten tillhör LO:s transportarbetarförbund. Den är ett
det nya frälsets privilegium
som består oberoende av om
någon hamnarbetare tlllhör
frälseförbundet eller ej. Detta
framgår tydligt därav att förbundet förlorat samtliga arbetare vid ett flertal hamnar, men
ändå förbehåller sig rätten att
ensamt få bestämma arbetsvillkoren för arbetarna även där.
Transports frälseman, den i
spalternas mångfald beundrade
Hasse Ericson, tlllämpar självbestämmanderätten såsom alla
privilegierade före honom gjort,
d v s som rätten att själv få
bestämnta - över andra. LOfrälset hävdar också den rätten
på traditionellt sätt. Makten är
dess fundament.
:
1
:
:
:
!
:
!
'
c c c För LO-frälsets makt böjer sig också arbetsköparna,
Stuvareförbundet, ödmjukt. Må
så vara att hamnarbetarna kan
stoppa arbetet i de flesta hamnarna. Men frälseförbundet kan
mer. Det kan strypa godstill- ,.
förseln till hamnarna och det :
kan påkalla. internationella re- :
pressaller mot Stu\'arförbundet, :
om d t tar sig orådet före a tt
upprätta hamnarbetaravtal med
hamnarbetarua. Självbestämmanderätten tillhör frälseförbunclet såsom den fordomdags
tlilllörcle furstarna och adelsmännep.
Stuvarförbundet
tillämpar
själv maktens rätt I mån av
möjlighet, och i våra ögonskulle det nog te sig som en bisarr
företeelse om arbetsköparsammanslutningar gjorde ansträngningar i syfte att främja. självbestämmanderätten i den meningen att andra skulle få bestämma över sig själva..
Med LO-frälset förhåller det
sig något annorlunda.. LO-baronerna friherre Ericson I
Transport ingalunda undantagen - bekänner sig med läpparna till den självbestämmanderätt åt arbetarna, för vilken
hamnarbetarna kämpar och
svälter; svälter därför att LObaronerna hävdar sina privilegier med hungerpiska i stället
för med spjutstång.
Däri ligger väl också sklllnaden mellan det gamla frälset
och det nya. Frånsett att den
gamla adeln var hederligare,
förstås. Hos den stod svärdet
och förkunnelsen i samklang.
representant för det nya frälset •
..........................................................
KG
