Ladda ner - Bygdeband

advertisement
Västerljungs socken 1852
Ur ”Beskrivning öfver Nyköpings län 1852”
Af Carl Wilh. Aug. Tham
Westerljungs socken, mellan Wagnhärad i norr, Trosa landsförsamling och Hålfjärden i nordost
och öster, fjärden Tvären eller Trindeln i söder samt Bälinge, Lästringe och Thorsåkers socknar i
wester; sträcker sig nära 1 ½ mil långt från Sillens södra ände i norr till hafvet i söder, med en bredd
af ½ till ¾ mil, och upptager med öar och skär en areal av 1,002 qv.mil land, 0,042 vatten. Den mest
bebyggda, jemnaste delen ligger i nordost, mellan Sillen och Trosa-åns utlopp derur, å ena sidan,
samt Hålfjärden å den andra, dit Tuna-ån utgår från Trosa socken, mottagande tillopp från den
rikhaltiga Tunsäters källa; en annan trakt med åtskilliga odlade bygder är dalgången kring sjöarne
Unans och Gisens utlopp i hafvet; en tredje mera trång och sank kring Björkens utlopp i Rumbosjön i
Bälinge. Men mellan och utomkring dessa dalar, och i allmänhet vid kusten är bergländig och klippig
skogsmark rådande; den något jemnare men högre s.k. Silleskogen, ända till 200 fot hög, belägen
mellan Unan och Sillen kring Rensjön, följer vestra gränsen. Rådande jordmån är dels lera, dels sand
och mojord; jemte åkerbruk idkas ängs- och skogsbruk, fisk, sjöfart m.m. Hemmantalet år 1842 var
41 ½ förm., hvaraf 6 skatte, 1 krono, 34 ½ frälse, utom lägenheter; det mesta lydde under herrgårdar;
taxeringsvärdet var 153,460 R:dr. Folknummern var år 1766: 941, 1810:1,069, 1815: 1,138, 1840
1,300 på 246 hushåll, 1845: 1,324, 1850 1,351. Landsvägen från Stockholm går här åt vester och
sydvest, förbi Sillens södra ände, från Trosa socken till Thorsåker; derhän utgår ock en väg åt
nordvest utmed sjöns vestra strand, en annan går åt sydost till kyrkan, belängen ¾ mil från Trosa
stad, 4 från Nyköping, och vidare till Trosa socken, dels till Örboholm, med en utgrening åt sydvest till
Bälinge. Vid Hålsviken är en lastplats, hvaröfver Ehrendals bruk i Frustuna har utskeppat sitt jern;
vilken är tillgänglig äfven för större fartyg.
Westerlungh in prepos. Torensi nämnes o. 1314 och oftare; det utgör för sig ett konsistoriellt
pastorat af 3:e klassen. En och annan kyrkoherde är känd från medeltiden. Kyrkan är gammal, af
gråsten, afbränd af Ryssarne 1719, likasom alla skärkarlshemman och många byar inåt landet;
sedermera reparera till 1721, och åter i sednare tider; här finnes en grafvård öfver kommerserådet E.
Sköldebrand (+1814), ättens stamfar, och på kyrkogården en öfver sonen presid. Frih. P.E.
Sköldebrand (+1826). Af fornlemningar omtalas runstenar, vid kyrkan och Gillberga.
Gårdar: Tuna, s.o. 1 mantal krono, prestgård. – Erikslund, s. 1/2 m. frälse säteri med tegelbruk,
Baka ¼ m. frälse, och andra 5 ¼ m. underlydande, hvaribland Dalby 1 m. och Gillberga 1 m. frälse,
samt 1 1/8 m. i Sättersta; Erikslund är grundadt å Backa, som 1848 nämnes jämte andra torp under
Gillberga, såsom tillhörande ett prebende vid Strengnäs domkapitel, sedermera såsom lydande
under Tullgarn, men löstes derifrån 1778 af Erik Brander (adlad Sköldebrand), hvilken gaf gården sitt
nuvarande namn, och ditflyttade säterifriheten från ½ m. frälse Berga i Thorsåker; öfvergick under
faderns lifstid till sonen, frih. P. E. Sköldebrand, såldes 1819 till K. Carl Johan, återköptes 1826,
tillhörde 1851 Hjelm. Dalby har lydt under Nynäs i Bälinge. – Dalbyö, s., lägenhet afsöndrad från
Dalby, innehades 1851 af fru Santesson. – Örboholm, s., vid Giseån, 1 m. frälse säteri Gammalgården,
med 1 ¾ afhysta rå och rör, samt Uttervik 1 m. frälse; gammalt herresäte, nämnes som sådant 1407,
tillhörande på 1500.-talet R.R. Nils och Jakob Krumme, der på den sednares dotterdotter Anna Horn,
gift med gr. Mauritz Sture, och följande egare af Hörningsholm till 1657, derfter Joh. Oxenstjernas
sednare fru Margr. Brahe, omgift med landtgrefven Fredrik af Hessen-Homburg. År 1662 blef frih.
Sten Bjelke egare till gården, och har den sedermera haft samma herrar som Thureholm. Den
utgjorde 1849 med ofvan nämnda underlagda gårdar ett helt för sig, som arrenderas ut; men
dessutom eger gr. Bjelke i denna socken 19 ¾ mantal, dels under Thureholm, dels utarrenderade till
bönder. Deribland äro Gise ½ m. rå och rör med qvarn och såg, Ekebonäs ½ och Skillberga ½ m. frälse.
På de två sitsnämnda hemmanens egor nära Tuna anlade Margaretha Brahe o. 1660 ett nytt
Örboholm, men det afbrann snart, och säterifriheten mistades; lemningar synas efter byggnaden. –
Avskrift av avskrift NDt 2015-04-20
1
Västerljungs socken 1852
Grönsjö, s. vid Hålsfjärden ¼ m. rå och rör, nämnes 1686 såsom lydande under Örboholm, 1825
under Erikslund, innehades 1849 af Görges. – Qvarnby eller Carlsforss qvarn med 3 par stenar lyder
jemte 5 mantal under Nynäs i Bälinge.
Avskrift av avskrift NDt 2015-04-20
2
Download
Random flashcards
Create flashcards