NATURKnutar www.malmo.se Klagshamnsudden – Knylhavre med alvar Sälgskimmerfjäril Blåeld Smällglim Krissla Blåhallon Sälg Getväppling Fårsvingel Backtimjan Stenöken Småtörel Jordtistel Buskar och träd Tidens gång Den billiga udden - för 21öre/tim. Det var vad en arbetare i kalkbrottet tjänade i slutet av 1800-talet. Med slit och möda skapade de udden med slagg från kalkbrottet. Stora och lilla kalkbrottet är nu vattenfyllda och ligger vid uddens bas. Kalken började brytas 1885 och användes till gödsel- och byggnader. Från och med 1903 övergick man framför allt till tillverkning av cement. En vacker schaktugn där man brände kalk från 1900-talets början finns fortfarande kvar och minner om arbetarnas hårda slit. Utöver industrihistoria kan Klagshamnsudden bjuda på unika växter och djur tack vare kalkstenen som till stora delar bygger upp udden. Alvar på Klagshamnsudden När Klagshamnsudden skapades var flera unika, kalkälskande växter bland de första på plats. En av dem är en dvärgform av den ovanliga småtöreln som också finns på Ölands alvar. Måste röjas ibland Den här delen av Klagshamnsudden började som bar kalksten men efter 50 år hade buskar och träd tagit över marken. I en mellanperiod fanns här vackert blommande örter. För att få tillbaka dessa måste man röja undan de skuggande buskarna och träden. Det som blir kvar efter röjningen är ett ökenliknande stenlandskap. Här hoppas man att den kalkälskande floran ska få liv igen. På fuktigare ställen kan vi hitta den vackra orkidén ängsnycklar. Med sina rosafärgade blommor lurar den insekterna att tro att det finns nektar att hämta - allt för att bli pollinerad så att frön till nya orkidéer kan bildas. Växternas vackra blommor och goda doft är alltså inte i första hand tillägnat oss människor, utan är ett lockbete för insekterna som ska pollinera växterna. I utbyte får de nektar. Asch! Lurad igen! Spåtisteln sluter sina blommor sig när det blir fuktigt väder – den förutspår regn. Därav namnet spåtistel. Smådungar ger lä åt värmeälskare Sälgdungarna som sparats för att ge lä och skydd åt insekter och fåglar fungerar också som restaurang åt larverna till bålgetinglik glasvinge. Glasvingar härmar getingarnas och binas varningsfärger i svart och gulrandigt. På detta smarta sätt lurar glasvingarna fåglarna att tro att de har ett farligt sting och slipper på så sätt att bli uppätna. Man har sparat grupper med buskar för att skydda insekter och fåglar för vindarna. Fjärilar behöver ha det varmt och inte för blåsigt. För att vara aktiva och flyga runt måste de ha en kroppstemperatur på minst 15 grader. De använder vingarna som sol- och värmefångare. Vissa rishögar från röjningen lämnas kvar för att ge skydd åt olika insekter och åt den grönfläckiga paddan som har sina jaktmarker här. Följ den spännande utvecklingen på Klagshamnsuddens alvar! Vissa dagfjärilar skyddar sig genom att ha ögonfläckar som avskräcker fåglar från att äta upp dem. Slåttergräsfjäril Smällglim med sina vita blommor doftar på kvällen och lockar nattfjärilar med sin doft. Kanske får den besök av dubbelbandat ljusmott som har backtimjan som värdväxt. Larven väver ihop timjanbladen och lever och förpuppas där. Kalk i marken – “surt” som mjölk Vattnet i våra marker är ofta ganska surt, ungefär som apelsinjuice. Finns det mycket kalk stiger pH och det är inte lika surt, ungefär som mjölk. Precis som människor har växter olika smak, en del föredrar apelsinjuice och andra mjölk. Getväppling, blåeld, spåtistel, blåhallon och krissla är exempel på växter som tycker om den kalkrika marken. Många av dem är älskade av insekterna för sin goda nektar och för att deras blad eller stjälkar kan bli barnkammare åt deras ägg och larver. Så med växterna får vi förhoppningsvis också fjärilar, humlor och bin som dansar från blomma till blomma i sommarvärmen. BESÖK ANDRA NATURKnutar Tycker du fjärilar är spännande kan du besöka Gyllins trädgårdar. Där berättar både humlan och fjärilarna om sina liv under natt och dag. NATURKnutar: Björkelundadammen • Bunkeflo strandängar • Gyllins trädgård • Käglinge • Segeå Produktion: Skogssällskapets Förvaltning AB för Malmö stad. Medfinansiering har skett med statliga bidrag till lokala naturvårdprojekt (LONA). Text: Katarina Månsson och Cia Larsson. Illustrationer och layout: Katarina Månsson. Tryckning: AM-tryck i Hässleholm, 2009.