Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Ordförråd och ordbildning – SÆN403G
(5,0 hp) V [5,0 ECTS]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 4
En pälsmössa
En mössa,
en pälsmössa,
en björnpälsmössa,
en isbjörnspälsmössa
en polarisbjörnpälsmössa
fodrad med flanell,
ylleflanell,
helylleflanell,
röd helylleflanell,
är bra att ha
en kväll,
en stormkväll,
en snöstormkväll,
en vintersnöstormkväll,
en midvintersnöstormkväll.
Britt. G. Hallqvist
Den här veckan ska vi arbeta vidare med ordbildningen. Förra veckan arbetade
vi med morfemanalys och nu är det dags att ta itu med sammansättningarna.
Sammansättningar
Svenska är ett språk som har nästan obegränsad möjlighet att bilda sammansättningar. Den vanligaste typen är substantiv + substantiv, men många andra
typer förekommer. Sammansättningar består av förled och efterled. Endast
efterleden kan få böjningssuffix, men även i förleden kan det ske vissa
förändringar:
1) Om förleden är ett verb från 1 konjugationen (slutar på -ade i preteritum)
faller -a bort i sammansättningar. Exempel: hämta – hämtpizza.
2) Om substantivet i förleden slutar på -a eller -e i grundformen faller denna
vokal bort i sammansättningar. Exempel: lampa – lampaffär, hare –
harstek.
3) Ibland sätts ett fogemorfem in. Detta fogemorfem är oftast ett -s, men
även andra fogemorfem kan förekomma (t.ex. –e, –o och –u). Om en
sammansättning innehåller fler än två morfem och förleden redan utgörs
av en sammansättning, krävs ofta fogemorfemet -s. Exempel: leksaksaffär, gatukorsning, bindestreck (jfr godnattkyss som saknar fogemorfem,
eftersom ’god natt’ inte är någon sammansättning). Reglerna för hur
fogemorfem används är tyvärr inte helt enkla och entydiga och ofta måste
man lära in detta ord för ord.
I en sammansättning är det oftast efterleden som är den viktigaste delen, medan
förleden utgör en slags bestämning till efterleden. Om förleden bestämmer
efterleden kallas sammansättningen för en determinativ sammansättning.
Exempel: ånglok – ett lok (som drivs med ånga). Sammansättningar där inget
led bestämmer det andra, utan båda är lika viktiga kallas kopulativa
sammansättningar. Ett exempel på en sådan sammansättning är sötsur (i
betydelsen sötsur sås). I dessa sammansättningar kan man vanligtvis skjuta in
ett ”och” mellan de båda leden.
Observera att sammansättningar som består av partikel + verb, t.ex. avbryta har
en annan betydelse än verb + fristående partikel t.ex. bryta av. Läs mera om
detta i kap. 4.3.4 i Funktionell svensk grammatik s. 90–91.
Lexikalisering
Då man inte längre kan gissa sig till sammansättningens betydelse utgående från
de olika delarnas betydelse talar man om lexikalisering. Vissa ord är dock mera
genomskinliga än andra, även om de lexikaliserats, t.ex. glassbil, ett ord som de
flesta antagligen uppfattar som en bil som kör omkring och säljer glass, inte en
bil gjord av glass (även om den betydelsen kanske också kan tänkas
förekomma).
Uppgift 1
Läs kapitel 4.3 om sammansättningar i Funktionell svensk grammatik s. 86–
93 samt kap. 4 i Så bildas orden s. 32–52 och besvara frågorna nedan. Skicka
in svaren på frågorna 1–6 till mig.
1) Vad är en sammansättning?
2) Nämn några olika typer av fogemorfem och ge exempel på ord där olika
fogemorfem förekommer.
3) Markera huvudfogen i följande ord:
Exempel: kyrko/herde, ruff/ig
a) gatuarbete
b) bufflig
c) uppskatta
d) förnöjsam
e) behövlig
f) musikalisk
g) ortopedi
h) rökelse
i) tidning
j) prinsessa
4) Vilka är de största betydelseskillnaderna då det gäller fast och löst
sammansatta verb?
5) Vad betyder analogibildning?
6) Finns det någon betydelseskillnad mellan orden barnfri och barnlös?
7) Vad innebär begreppet avledd sammansättning?
8) Vilka av följande ord är avledda sammansättningar: fyrklöver, framsäte,
bredaxlad, snabbfotad, överinspektör, gudfruktig, tvehågsen?
8) Gör övningarna i Svår grammatik och ordbildning på s. 65–69. Kontrollera
dina svar med facit då du är klar.
Uppgift 2
1. Studera en av de större svenska dagstidningarna, t.ex. Dagens Nyheter
www.dn.se eller Svenska Dagbladet www.svd.se. Försök hitta tio sammansättningar som har ett namn som förled. Vilka hittar du?
2. Gå in på nätet och studera platsannonserna (för lediga jobb) i t.ex. DN.
Vilka nya yrken förekommer och hur är de benämningarna bildade?
Skicka in dina svar till mig på [email protected]
Hoppas att du inte tyckt att detta varit alltför svårt. Nu har du två rätt maffiga
studiebrev bakom dig, men nästa vecka blir det litet lättare. Och som vanligt:
Hör av dig om du har några frågor.
Det var allt för denna gång. Tack för den här veckan!
/Maria
Copyright©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson
