DBT – Dialektisk Beteendeterapi

DBT –
Dialektisk Beteendeterapi
Halland - April 2010
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
1
Borderline personlighetstörning/
emotionell instabil personlighetstörning
.



DSM IV
ICD 10
Marsha Linehans beteendemönster.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
2
DSM IV


Borderline enligt DSM IV:
En deskriptiv (beskrivande) definition presenteras i
begreppet ”borderline personlighetsstörning”, som
definieras av American Psychiatric Association i dess
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
(DSM IV, 1994). Diagnoserna i DSM IV är framtagna av
olika kommittéer utsedda av American Psychiatric
Association och baseras på kombinerade teoretiska
synsätt samt data på hur kliniker praktiskt använder
termen. Kriterier för BPD enligt DSM IV som den ser ut
idag lyder:
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
3
Forts.

Ett genomgående mönster av påtaglig
impulsivitet samt instabilitet med avseende på
mellanmänskliga relationer, självbild och affekter.
Störningen visar sig i ett flertal olika situationer
och sammanhang från tidig vuxenålder och tar
sig minst fem av följande uttryck;
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
4
DSM IV kriterier
1.
2.
3.
2010-04-28
Gör stora ansträngningar för att undvika
verkliga eller fantiserade separationer.
Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva
mellanmänskliga relationer som kännetecknas
av extrem idealisering omväxlande med extrem
nedvärdering
Identitetsstörning
Anneli Bryntesson 2010
5
DSM IV kriterier, forts.
4.
5.
6.
Impulsivitet i minst två olika avseenden som kan
leda till allvarliga konsekvenser för personen
själv (tex. slösaktighet, sexuell äventyrlighet,
drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning).
Upprepat suicidala handlingar och/eller
självskadande beteende.
Affektivt instabil.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
6
DSM IV kriterier, forts.
7.
8.
9.
Kronisk tomhetskänsla
Inadekvat, intensiv vrede med svårigheter att
kontrollera aggressiva impulser.
Övergående, stressrelaterade paranoida
tankegångar. Allvarliga dissociativa symtom.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
7
ICD 10 - The International Statistical
Classification of Diseases (WHO)


I ICD 10 används inte begreppet BPD, istället använder
man diagnosen emotionellt instabil
personlighetsstörning.
Det är en personlighetsstörning som karaktäriseras av en
uttalad tendens att agera impulsivt och utan att betänka
eventuella konsekvenser. Humöret är oberäkneligt och
föränderligt. Det är vanligt med affektutbrott och en
oförmåga att kontrollera de våldsamma reaktionerna. Det
finns en tendens till grälsjukt och konfliktsökande
beteende, speciellt då impulsiva handlingar bromsas
eller hindras.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
8
ICD 10


Två typer av personlighetsstörning kan utskiljas;
den impulsiva typen som främst karaktäriseras
av emotionell instabilitet och brist på
impulskontroll.
Borderlinetypen som karaktäriseras av
osäkerhet vad beträffar självuppfattning, livsmål
och inre val, en kronisk känsla av inre tomhet,
intensiva och instabila interpersonella relationer
samt en tendens till självdestruktivt beteende
inklusive suicidhandlingar och suicidförsök.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
9
Emotionell instabil personlighetsstörning
– Karakteristika och beteendemönster:

Marsha Linehan har utifrån klinisk erfarenhet
utarbetat ett antal beteendemönster och
karakteristika, som hon tillsammans med andra
kliniker associerar med BPD. Med BPD syftar
Linehan på individer där dessa speciella
karaktärsdrag finns, tillsammans med en historia
av multipla försök till självskada, självstympning
och/eller självmord. Mönster och karakteristika för
BPD enligt DBT-teori är följande:
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
10
Emotionell instabil personlighetsstörning –
Karakteristika och beteendemönster

Emotionell sårbarhet

2010-04-28
Stor känslighet för både positiva och negativa känslomässiga
stimuli. En låg tröskel för reaktion, stark reaktion och långsam
återgång till grundstämning. På grund av reaktionens styrka
har personen svårt att reglera känslorna. Efter upprepad
erfarenhet av detta finns en medvetenhet som gör att individen
upplever att omgivningen har orealistiska förväntningar på
henne/honom.
Anneli Bryntesson 2010
11
Dysreglering:






2010-04-28
Emotionell/Känslomässig dysreglering:
Känslomässigt instabil
Kroniska negativa konsekvenser
Problem med ilska
Fientlighet
Irritation
Anneli Bryntesson 2010
12
Dysreglering, forts:






Interpersonell (mellan mänsklig) dysreglering
Instabila (obeständiga) relationer
Konfliktfyllda relationer
Stora ansträngningar för att undvika separationer
Passiv problemlösningsstil i relationer
Svagt socialt stöd.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
13
Dysreglering, forts:



Beteendemässig dysreglering
Suicidhot/handlingar – självskadande beteende
Impulsivt beteenden såsom missbruk,
promiskuitet, snatteri, hetsätning mm.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
14
Dysreglering, forts:







Kognitiv dysreglering
Kognitiva störningar
Rigid, oflexibel
Dikotomt tänkande (svart-vitt)
Tendenser till annat dysfunktionellt tänkande
(tankefällor).
Dissociation
Paranoida genomslag
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
15
Dysreglering, forts:




Identitets dysreglering
Instabil självbild
Kronisk tomhet
Låg självkänsla
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
16
Forts: Emotionell instabil
personlighetsstörning – Karakteristika och
beteendemönster

Självinvalidering

2010-04-28
Stor osäkerhet på egna tankar, känslor, upplevelser och
beteenden. Bekräftar inte sin egen omedelbara upplevelse utan
ställer orimliga krav på sig själv. Läser sällan av sig själv och om
hon/han gör det så respekteras inte upplevelsen utan ersätts av
krav på att det borde vara annorlunda. Söker i omgivningen efter
tecken på vad hon bör känna, tycka och tänka. Upplever ofta
känslor av intensiv skuld, skam och självhat.
Anneli Bryntesson 2010
17
Forts: Emotionell instabil
personlighetsstörning – Karakteristika och
beteendemönster

Frekventa kriser

2010-04-28
Uppvisar ett mönster av frekventa, stressande, negativa
händelser som bryter utvecklingen och orsakar mycket lidande.
Ofta orsakas detta av personens dysfunktionella leverne eller
dålig social miljö men också av starka reaktioner på saker som
skulle stressa andra mindre.
Anneli Bryntesson 2010
18
Forts: Emotionell instabil
personlighetsstörning – Karakteristika och
beteendemönster

Hämmad sorgbearbetning

2010-04-28
Har en tendens att hämma, undvika och överkontrollera negativa
känslor, särskilt de som är relaterade till sorg och förluster. Detta gäller
även ledsenhet, ilska, skuld, skam, svartsjuka etc. Bearbetningen blir
ofullständig och avbruten. Detta ökar risken för patologisk sorg och
posttraumatiska (PTSD) stressreaktioner.
Anneli Bryntesson 2010
19
Forts: Emotionell instabil
personlighetsstörning – Karakteristika och
beteendemönster

Aktiv tendens till passivitet

2010-04-28
Uppvisar passiva problemlösningsstrategier. Försöker inte själv aktivt
lösa sina problem utan blir ofta helt låst och lamslagen i
problemsituationer och kan inte se någon utväg. Detta är ofta parat
med aktiva sätt att få andra att lösa de egna problemen. Detta benämns
som inlärd hjälplöshet och hopplöshetskänslor.
Anneli Bryntesson 2010
20
Forts: Emotionell instabil
personlighetsstörning – Karakteristika och
beteendemönster

Skenbar kompetens

2010-04-28
Uppfattas som mer kompetenta än vad de är.
Generaliseringsproblem och svårigheter att hantera starka
sinnestämningar gör att individen inte alltid har tillgång till
kompetens i en viss situation som hon kan ha visat upp i en
annan situation. Avsaknad av eller svårigheter i att uppvisa
ickeverbala signaler på känslor gör att andra människor har svårt
att läsa av individen och missbedömer hennes mående och
förmåga i olika situationer.
Anneli Bryntesson 2010
21




Dessa generella beteendemönster och
karakteristika för BPD paras ihop i tre dialektiska
dimensioner. De bearbetas i behandlingen som
dialektiska dilemman. De finns sida vid sida i par
som är;
emotionell sårbarhet och självinvalidering
frekventa kriser och hämmad sorg
aktiv passivitet och skenbar kompetens.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
22

Det första ordet i varje par härrör teoretiskt från
biologiska faktorer; emotionell sårbarhet, frekventa kriser
och aktiv passivitet. Det andra ordet i varje ordpar härrör
teoretiskt från miljömässiga faktorer/social inlärning;
självinvalidering, hämmad sorg och skenbar kompetens.
Linehan menar att dessa tre dialektiska dimensioner
normalt ständigt strävar efter balans. I behandlingen
arbetar man för att få balans mellan dem eftersom ingen
av ytterligheterna är att eftersträva.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
23
SBU alert-rapport nr: 2005-10-26
WWW.SBU:SE/ALERT



I sex randomiserade studier har DBT prövats
mott annan psykiatrisk behandling.
Resultaten har visat att DBT leder till minskat
självskadebeteenden och även till färre
behandlingsavbrott. Effekten har visat sig kvarstå
vid uppföljning upp till 2 år.
Behandlingen medför eventuellt också minskat
behov av sjukhusvård, och hos missbrukare
minskad droganvändning.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
24
SBU alert-rapport nr: 2005-10-26
WWW.SBU:SE/ALERT forts.

Kostnaden för DBT har undersökts i en svensk
studie. Den totala årliga vårdkostnaden sjönk från
320 000:- året innan behandlingen startade till
201 00:- då behandlingen gavs.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
25
DBT

Den biosociala teorin



Inlärnings teori



Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv teori


Invaliderande miljö
Konsekvenser av invalidering
Kognitiv terapi
Dialektisk filosofi
Zenbuddistisk filosofi
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
26
Invaliderande miljö

Genomgående och ihållande kommunikation till
en individ att hennes reaktioner är felaktiga,
obegripliga och olämpliga.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
27
Kännetecken på invaliderande miljö


Personens egna rapporter om privata
upplevelser, såsom tankar och känslor
accepteras inte som giltiga beskrivningar
Känsloreaktioner och/eller utryck för smärta
ignoreras eller bestraffas medan upptrappade
reaktioner förstärks oförutsägbart.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
28
Kännetecken på en invaliderande miljö, forts:


Man förmedlar att problemlösning är enkelt och
att problemen inte borde kännas svåra och att
olika mål är lätta att uppnå ”om man bara vill och
anstränger sig”
Man tillskriver personen negativa
karaktärsegenskaper som förklaring på
svårigheter
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
29
Konsekvenser av invalidering

Personen lär sig inte:



2010-04-28
Sätta ord på och kommunicera sina privata reaktioner
på ett för de flesta begripligt sätt.
Reglera och hantera känsloreaktioner.
Lita på sina egna reaktioner som en giltig tolkning av
ett skeende.
Anneli Bryntesson 2010
30
Konsekvenser av invalidering, forts:

Personen lär sig:

2010-04-28
Att söka i omgivningen efter tecken på hur hon borde
tänka, känna och reagera.
Anneli Bryntesson 2010
31
Konsekvenser av att förenkla problemlösning

Personen lär sig inte:



2010-04-28
Att stå ut med obehag
Att lösa svåra problem
Att använda olika inlärningsstrategier för att själv
kunna hantera och reglera beteendeimpulser.
Anneli Bryntesson 2010
32
Konsekvenser av att uttryck för smärta
ignoreras eller bestraffas medan upptrappande
reaktioner förstärks oregelbundet/
oförutsägbart.

Personen lär sig inte:



Att uttrycka sina känslor
Att kommunicera smärta på ett effektivt sätt.
Personen lär sig istället:

2010-04-28
Att skifta mellan att hålla inne känslouttryck och att uttrycka dem
på ett extremt sätt.
Anneli Bryntesson 2010
33
Konsekvenser av att tillskriva svårigheter
negativa karaktärsdrag hos personen


Lär personen att självinvalidera dvs.
ogiltigförklara reaktioner hos sig själv och att
istället se svårigheter som tecken på att hon är
”dålig”, inkompetent, gnällig osv.
Hindrar personen från att ta hänsyn till viktig
information från tex. kroppen.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
34
Slutsatser av den biosocial teorin



Behandling av en person med emotionell instabil
personlighetsstörning handlar om att:
Lära personen minska extrema känsloreaktioner
och minska sinnesstämningsberoende beteende.
Lära personen att lita på och validera sina egna
känslor, tankar och handlingar.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
35
Inlärningsteori


Betonar människans förmåga att lära in och lära
om.
Beteendeterapi och den kognitiva
beteendeterapin är inlärningsteorins
psykoterapeutiska uttryck.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
36
Kognitiv teori

Här pratar man om tre olika processer:




Hur man inhämtar information från omvärlden
(perception).
Hur man bearbetar den.
Hur man använder sig av den nya informationen.
Det terapeutiska uttrycket för den kognitiva teorin
är kognitiv terapi.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
37
Dialektisk filosofi



Handlar om en förmåga att kunna se till bägge
sidor av en sak.
I ett dialektiskt synsätt är verkigheten ständigt
rörlig och föränderlig, alltså inte statisk.
När något inte fungerar måste vi acceptera det vi
inte kan påverka och förändra det som går att
ändra.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
38
Zenbuddhistisk filosofi


En strävan efter att göra sig medveten och
uppmärksam i nuet.
Den av de mest centrala meditationsprinciperna
är att inte värdera eller döma det man observerar
vilket gäller såväl den yttre som den inre tillvaron.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
39
DBT antagande om IPS och terapi








Patienten gör så gott hon kan.
Patienten vill åstadkomma en förbättring.
Patienten behöver än dock göra det bättre, försöka mer
och vara mer motiverad till förändring.
Patienten kanske inte har orsakat alla sina problem
men hon måste i alla fall lösa dem.
Livet för en självmordsbenägen IPS-patient är olidligt
samtidigt som det ändå levs.
Patienten måste lära sig nya beteenden inom alla
relevanta sammanhang.
Patienten kan inte misslyckas i terapin.
Då man behandlar IPS -patienter så behöver man stöd.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
40
DBT är en behandling som styrs utifrån ett
antal principer, ej utifrån en manual.





Patientens förmågor och tillgångar måste utökas.
Patientens motivation att bete sig på ett mer funktionellt sätt måste
stå i fokus. Detta görs genom arbete med förstäkningskontingenser
riktade mot både oönskade och önskade beteenden.
Generalisering av nya effektiva beteenden till alla olika sorters
miljöer i patientens liv måste ske.
Behandlingen måste genomföras på ett sådant sätt att den inte
bestraffar framsteg och belönar dysfunktionellt beteenden hos
patienten.
Terapeutens förmåga och motivation till att genomföra effektiv
behandling under stressande och svåra omständigheter måste hållas
vid liv.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
41
Standard DBT

Behandlingen är uppbyggd av fyra komponenter:




2010-04-28
Individuell psykoterapi
Färdighetsträning, oftast i grupp
Telefonkonsultation
Konsultationsteam
Anneli Bryntesson 2010
42
Faser i DBT

Parallellt med de fyra komponenterna går man
igenom fyra faser med patienten. Dessa är:




2010-04-28
Orienteringsfasen
Fas 1
Fas 2
Fas 3
Anneli Bryntesson 2010
43
Oienteringsfasen

Orienteringsfasen föregår själva behandlingen. Ett av
målen med orienteringsfasen är att skapa en allians med
patienten och att ge patienten den information hon
behöver för att ta ställning till om hon vill gå i DBT.

Informera och komma överens om:




2010-04-28
Att använda dagbokkort
Att gå i färdighetsträning.
Behandlingshierarkin
Att alla sessioner videoinspelas.
Anneli Bryntesson 2010
44
Struktur i orienteringsfasen

Före kontraktsskrivning:







Diagnostisera
Göra baslinjemätningar
Presentera den biosociala teorin.
Informera om behandlingen.
Göra överenskommelser om att arbeta för förändring.
Analysera viktiga målbeteenden tex. hetsätning,
panikångest, OCD mm
Patient och terapeut kommer överens om ett
muntligt och skriftligt behandlingskontrakt.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
45
Fas 1

Arbetsmål:




Att minska beteende med risk för eget eller andras liv.
Att minska terapistörande beteende
Att minska allvarligare livskvalitetsstörande beteende
Slutmål:




2010-04-28
Någorlunda acceptabla livsvillkor.
Knyta an och ta emot hjälp.
Stabilitet vad gäller allvarliga problembeteenden.
Nödvändiga grundläggande färdigheter.
Anneli Bryntesson 2010
46
Fas 1, fots

Öka färdigheter:





2010-04-28
Förmåga till medveten närvaro.
Hantera relationer, skapa och behålla goda relationer
och att kunna avsluta destruktiva relationer.
Kunna reglera känslor.
Stå ut med svårigheter.
Ett visst mått av självständighet.
Anneli Bryntesson 2010
47
Fas 2

Arbetsmål:

Minska traumarelaterade reaktioner som:





Förnekande och förvrängning av traumafaktorer.
Självinvalidering
Förnekande och undvika av traumarelaterade stimuli.
Dikotoma reaktioner (svart-vita)
Slutmål:


2010-04-28
Förmåga till känslomässigt upplevande utan traumatisering.
Att knyta an till omgivningen, ökad trygghet
Anneli Bryntesson 2010
48
Fas 3

Arbetsmål:



Öka självrespekten
Minska problem i vardagslivet
Slutmål

Ökad självrespekt



2010-04-28
Kompetens och självständighet
En känsla av moral, ett värdesystem
Acceptabel livskvalitet.
Anneli Bryntesson 2010
49
Som sekundära mål har man alltid:

Att öka:






2010-04-28
Identifiering och reglering av känslor.
Självvalidering
Omdöme
Känslomässigt upplevande
Aktiv problemlösning
Entydighet i uttryck
Anneli Bryntesson 2010
50
Som sekundära mål har man alltid:

Att minska:




2010-04-28
Känslomässiga reaktioner, känslostyrt beteende.
Självinvalidering
Hämmad och överkontrollerad sorg
Aktiv passivitet
Anneli Bryntesson 2010
51
Validering

Vad är validering?

2010-04-28
Terapeuten kommunicerar aktivt till patienten att
hans/hennes reaktioner är begripliga, logiska, naturliga
och förståliga under rådande förhållande för patienten
och/eller den situation denne befinner sig i.
Anneli Bryntesson 2010
52
Valideringens funktioner





Acceptans – för att balansera förändring
För att lära ut och stärka självvalidering
Stärker framsteg
Ger feedback
Stärker den terapeutiska relationen
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
53
Nivåer av validering
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Lyssna, observera, vara uppmärksam
Reflektera tillbaka, kontrollera förståelse
Föregå, föreslå
Historisk/individspecifik validering
Validering utifrån situationen, normalisera
Total äkthet, respekt och jämlikhet
Ömsesidig sårbarhet
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
54
Olika sorters validering

Verbal validering.


Man uttrycker eller säger aktivt att personens
beteende, känslor, tolkningar mm är giltiga (valida).
Funktionell validering

2010-04-28
Man reagerar på det personen uttrycker eller uppvisar
på ett sätt som visar att det är giltigt (valitt).
Anneli Bryntesson 2010
55
Invalidera det som inte är giltigt

Det är viktigt att man förutom att validera det
giltiga aktivt uttrycker vad som är ogiltigt,
ohjälpsamt, ineffektivt och inte förenligt med
personens mål eller DBT-mål.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
56
Validering är INTE:

Enbart medhåll, positiva känslor i allmänhet,
allmänt prat om relationen, småprat, förtrolighet
allmän uppskattning. (men validering kan ibland
innehålla ovanstående)
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
57
Individualterapi

Målsättningen:





2010-04-28
Att öka och stärka färdigheter hos patienten
Att öka och stärka patientens motivation
Balansera förändring och acceptans
Säkerställa generalisering till vardagslivet
Vid behov se till att förändring sker i patientens miljö.
Anneli Bryntesson 2010
58
Struktur

1 gång i veckan.

Struktur





2010-04-28
Agendan sätts utifrån målhierarkin
Kedjeanalys
Lösningsförslag
Övning och fortsatt problemlösning tills man med stor
sannolikhet tror att patienten kommer att prova denna
lösning
Uppföljning vid nästa session.
Anneli Bryntesson 2010
59
Kedjeanalys







Identifiera problembeteende
Identifiera utlösandehändelse
Identifiera sårbarhetsfaktorer
Identifiera tankar, känslor och handlingar som är
relevanta för problembeteende och utlösande händelse.
Identifiera konsekvenser på lång och kort sikt
Väv in lösningar i kedjan
Se till att göra en överenskommelse med patienten om
förändring eller acceptans.
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
60
Färdighetsträning

Funktion:



Struktur.






Öka och stärka färdigheter hos patienten.
Öva på färdigheter
Grupp med 4-8 patienter
2-3 färdighetstränare
1 gång i veckan
2,5 timme med 20 min. paus i mitten
4 moduler, varje modul tar ca 8 veckor.
Hela programmet tar ett år att gå igenom
2010-04-28
Anneli Bryntesson 2010
61
Färdighetsträning, forts

Struktur av session






2010-04-28
Medveten närvaroövning
Går igenom hemuppgifter
Paus med fika, ca 20 minuter
Går igenom nytt material
Ger ny hemuppgift
Nedvarvning med tex. musik
Anneli Bryntesson 2010
62
Modul 1

Medveten närvaro – mindfulness

Vad - färdigheter




Hur –färdigheter



2010-04-28
Observera
Beskriva
Delta
Att inte värdera
Att göra en sak i taget
Att göra det som är effektivt i relation till målet
Anneli Bryntesson 2010
63
Modul 2

Relationsfärdigheter

Att lära sig att balansera och prioritera mellan



2010-04-28
Att få det man vill och ha och behöver
Att värna om relationen
Att värna om självrespekten
Anneli Bryntesson 2010
64
Modul 3

Att hantera och reglera känslor






2010-04-28
Att identifiera och namnge känslor
Att förstå känslors funktion
Att minska sårbarhet för negativa känslor
Att öka positiva känslor
Att öka känslomässigt upplevande och minska
undvikande
Att minska/öka intensiteten i en känsla
Anneli Bryntesson 2010
65
Modul 4

Att stå ut när det är svårt


2010-04-28
Olika strategier för att överleva kriser, obehag och
smärta när det inte går att förändra omedelbart.
Inte använda beteenden som på kort sikt avbryter
lidande men på lång sikt förvärrar det
Anneli Bryntesson 2010
66
Telefonkonsultation
Syftet

Att patienten skall be om adekvat hjälp när hon/han behöver.

Samtalen är begränsade till tre situationer:

1.
2.
3.
2010-04-28
Patienten är i kris och vet inte vilka färdigheter hon kan
använda.
Patienten behöver hjälp att generalisera sina färdigheter till nya
situationer.
Patienten känner sig otrygg med terapeuten, vet inte om hon
vill och kan fortsätta.
Anneli Bryntesson 2010
67
Telefonstödet, forts

24-timmarsregeln


Om patienten tagit till sitt gamla sätt att hantera
problem tex. skurit sig får patienten inte ringa eller få
extra sessioner.
Syfte

2010-04-28
Att förstärka funktionellt beteende och utsläcka
dysfunktionellt (icke fungerande) beteende.
Anneli Bryntesson 2010
68
Konsultationsteamet

Funktionen:





2010-04-28
Att stärka och öka terapeutens förmåga att utföra bra
och effektiv behandling.
Att öka och stärka terapeutens motivation.
Att förhindra utbrändhet.
Att hålla personliga gränser/att tillfälligt vidga
personliga gränser.
Att öka programtroheten, gör jag DBT?
Anneli Bryntesson 2010
69
Konsultationsteam, forts

Strukturen








2010-04-28
Medvetennärvaro övning
Utse mötesledare och tidshållare
Göra dagordning och prioritera
Allvarliga terapiproblem
Sådant som stör konsultationsteamet
Hjälp med terapi problem
Utbildning/utveckling
Andra frågor
Anneli Bryntesson 2010
70
Konsultationsteam, forts

Arbetssätt.

I princip, göra DBT på varandra, samma arbetssätt:





2010-04-28
Identifiera problem
Göra analyser
Lösningsförslag
Inlärning och övning
Överenskommelse om att prova
Anneli Bryntesson 2010
71