Arbetsminnet - Anneli Godman Mental Ergonomi

Anneli Godman
www.mentalergonomi.nu [email protected] 070-­‐206 14 58 Arbetsminnet
En helt konkret kunskap från den neurovetenskapliga forskningen är den om vårt arbetsminne.
Att vi har ett!
Att det är begränsat.
Att vi behöver använda det klokt.
Att vi kan träna upp det.
Arbetsminnet definieras som förmågan att hålla information i minnet. Det kan jämföras med datorns
ramminne. Det har stor kapacitet, men är begränsat. När mycket snurrar samtidigt tar det kraft. Det
krävs disciplin att inte låta tankarna dra iväg. Ibland blir det stört av ”bakgrundsbrus”.
Tänk själv hur lätt det är att du, när du sitter och jobbar med något, plötsligt börjar göra något annat,
bara för att en tanke dök upp. Ibland blir vi inte ens medvetna om det förrän efter…
Arbetsminnet sköts av PFC. Som har begränsat med resurser och som fort blir trött. Och vill ha saker
och ting på rätt sätt.
Hur tränar man upp PFC då? Det går att träna upp sin
förmåga till medvetenhet och disciplin (eller självkontroll).
Det är det munkarna gör i meditationer. Det syns i fMRI att
aktiviteten i PFC ökar då. Men man behöver inte se det som
andligt utövande eller kalla det meditation och mindfulness.
Det går utmärkt att se helt sakligt på träningen, som är ren
hjärngympa, och kalla det fokus- eller uppmärksamhetsträning. Faktum kvarstår, det är ett lysande sätt att träna upp
PFC. Det ger fler hjärnceller i den ”moderna” hjärnan, som
blir lugnare. Det är upp till var och en att eventuellt utforska
det andliga perspektivet.
Man kan hjärngympa på andra sätt. Vi tränar upp PFC när vi bryter vanor, lär nytt – tex spelar ett nytt
instrument, lär en dans, en sport osv. Och när vi är helt närvarande i det vi gör oavsett om vi rensar
ogräs, putsar på bilen, kör hoj eller dansar. Ett intressant test som gav fler hjärnceller i PFC var att låta
personer borsta tänderna med ”fel” hand i två veckor. Det kräver fokusering!
Medvetenhet och multitasking
Med ökad medvetenhet blir det lättare att arbeta fokuserat, stå emot att hela tiden vara uppkopplad,
kolla mejl, facebook, sms… Och det är utmärkt för då får PFC jobba ostört precis som den vill. Den
blir inte trött lika fort, den orkar bromsa eventuella känslopåslag som kan störa i bakgrunden. Det kan
räcka att en tanke flyger iväg till chefen, mamma, hämta på dagis…
Medvetenhet är en nyckel. Vi behöver MÄRKA den där tanken, uppmärksamma den, så att vi kan
släppa den. Det är disciplinerad handling som går att träna upp. Till exempel genom att utöka vårt
uppmärksamhetskapital. Det är svårt att bryta mönster i ”skarpt läge” om vi inte tränat i lugn och ro.
Tänk på hur svårt det är att låta bli att öppna ett mejl när ”du-har-fått-mejl-signalen” kommer!
Det finns faktiskt forskning på hur mejl kan påverka våra hjärnor. En studie vid University of London
visade att konstant mejlande och sms:ande minskade den mentala kapaciteten med ett genomsnitt av
10 punkter på en IQ-test. En missad nattsömn gav samma minskning.
Vi behöver inse att vi inte kan svara på allt. Hur hade det varit om det varit telefonsamtal? Det är synd
att mejlkorgen inte har en upptagetton…
Copyright: Anneli Ekström Godman, Rindö Re AB
Citera gärna och sprid vidare. Glöm inte att uppge källan.
1
Anneli Godman
www.mentalergonomi.nu [email protected] 070-­‐206 14 58 Att alltid vara påkopplad är oftast inte det mest produktiva sättet att arbeta. Det sliter på arbetsminnet
och kan leda till överbelastning. När hjärnan tvingas vara alert för mycket ökar belastningen, vi får
svårare att hantera förändringar och vi blir räddare, mer stressade.
Det kan verka som höjden av effektivitet att alltid
vara uppkopplad och nåbar. Men hjärnan kan
faktiskt bara göra en sak i taget, i alla fall vid mer
krävande uppgifter. Rutinsaker kan vi göra runt
fyra samtidigt. Tänk dig själv hur svårt det är att
svara på en enkel fråga som vad du åt till lunch,
samtidigt som du sitter och löser ett invecklat
problem. Det går, nästan, men det tar oerhört
mycket kraft av PFC.
Hur kan vi använda den här kunskapen, rent
praktiskt? Ska vi vara bakåtsträvare och slänga
mobilerna?
Nej, naturligtvis inte! Men vi kan skapa nya rutiner och bli bättre på att fokusera och göra en sak i
taget. Kanske är det lättare när vi vet att det hjälper oss att behålla vår IQ-nivå… J
Vårda dina pannlober - ditt RAM-minne
Något du kan göra själv är att vårda ditt RAM-minne, dvs hushålla med ditt arbetsminne, prova till
exempel något av detta:
o
o
o
o
o
o
o
Gör en rimlig dagsplanering med 3-4 viktiga prioriteringar
Gör en sak i taget vid tanke- och fokuskrävande arbetsuppgifter
Gör uppgifter som kräver mer fokus på förmiddagen, rutinsaker mer på em
Ta pauser regelbundet (fika, samtal, tystnad, frisk luft, andning, uppmärksamhet)
Se över mejlrutiner och tillgänglighet
Korta ner mötestid genom närvaro
Stärk ditt uppmärksamhetskapital, träna mindfulness
(följ länk för gratis övning, logga in med assar3112)
VAR MEDVETEN OM VAD SOM STYR DIG OCH VAD DU GÖR!
Vill du ha hjälp att skapa en rutin? Använd tidsplaneringsverktyget ”Pomodoro”:
http://www.motivation.se/leda/agila-metoder/oka-fokus-med-hjalp-av-en-tomat
Copyright: Anneli Ekström Godman, Rindö Re AB
Citera gärna och sprid vidare. Glöm inte att uppge källan.
2