Vad vet vi och hur hanterar vi den
kunskapen?
Förgreningar – dendriter 2-12 år
Pruning (”ansning”)
Myelinisering 0-25 år
Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år frontalloben
6-13 år störst ökning av en individs kognitiva
förmåga
Olika utveckling hos olika delar av hjärnan
Alla arbetsminnestester aktiverar frontalloben och den
sena mognaden av frontalloben är en av de viktigaste
förklaringarna till arbetsminnets utveckling under
barndomen.
Hjärnans arbetsminneskapacitet är till 50% ärftlig
Hjärnans plasticitet nya nervceller bildas hela livet
Korttidsminne
Arbetsminne
Långtidsminne
Medvetet
Icke medvetet
PRS
Betingning
Procedur
Episodiskt
Stress-,
åldersoch sjukdomskänsligt
Semantiskt
Det sensoriska registret
Släpper in eller stänger ute impulser
Korttidsminnet
45 sek. det magiska talet 7+-2,
Chunka - dela upp i hanterbara block
SASABBICAPLO
Arbetsminnet
Långtidsminnet
Korttidsminnesuppgifter som kräver någon form av
manipulation el innehåller ngn distraktion el kräver visst mått av
simultanutförande
Procedurminne: vår förmåga att göra saker t ex cykla
Semantiskt minne: faktakunskaper
Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad
vi upplevt
Procedurminne: vår förmåga att göra saker, t
ex cykla, simma. Automatisering
Semantiskt minne: faktakunskaper t ex
huvudstaden i Frankrike.
Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om
oss själva och vad vi upplevt. Viktiga,
dramatiska el oväntade händelser minns vi
lättare
Långtidsminne
Arbetsminnet
Fonologisk loop
Central
exekutiv
funktion
Sensoriskt perceptuellt system
Visuospatialt
skissblock
The visuospatial scratch pad
Bearbetar och lagrar visuell och spatial
information
schackdrag
The phonological loop
Lager för auditiv information; 7 enheter
telefonnummer
Central executive
Planering och styrning, reglering av medveten
uppmärksamhet, framplockning ur
långtidsminnet, samordnar information från
hjälpsystemen
koordinerande funktion
Har en begränsad kapacitet
När den blir överlastad kan inte uppgifter
processas på en optimal nivå.
Endast att hålla information i minnet ställer
inte särskilt höga krav på enheten
När två eller flera uppgifter ska utföras
samtidigt arbetar enheten på en optimal nivå
och ibland kan den inte utföra uppgifter på
ett korrekt sätt. (t ex räkna baklänges och gå
balansgång, zumba)
Arbetsminnet avser ett system i hjärnan
som kan hålla kvar och hantera den
information som är nödvändig för att utföra
komplicerade kognitiva uppgifter såsom
läsförståelse, inlärning samt logiskt
tänkande (Alan Baddely)
Starkt samband mellan prestationen på
arbetsminnesuppgifter och
problemlösningsförmåga (Randall Engle)
Överlappningen mellan arbetsminne och
kontrollen av uppmärksamhet är särskilt
viktig
Arbetsminne: kontrollerad uppmärksamhet
Enorm ökning av arbetsminneskapaciteten
genom hela barndomen också långt upp i
tonåren.
Enorm variation mellan individer
Stark korrelation matematik – visuospatialt
arbetsminne, verbalt arbetsminne,
problemlösningsförmåga och läsförmåga
Vakenhetsgrad (från dåsighet till panikartad
stress)
Stimulusdriven uppmärksamhet (dras
automatiskt till något nytt och intressant i
omgivningen el något vi kommer att tänka
på)
Kontrollerad uppmärksamhet (när vi bestämt
oss för att koncentrera oss på en viss uppgift)
= arbetsminne
Simultanförmåga – hantera många stimuli
Begränsningar för simultanutförande kan
förklaras med kapacitetsbegränsningar i
vissa områden i hjärnan
Delvis samma områden som rör
arbetsminneskapacitet
Överlappsområden – hjässloben
Multimodala områden – ej knutna till någon
specifik sensorisk stimulus – nervcellernas
allkonstnärer
Träning av multimodala områden
(Robomemo)
Robomemo www.cogmed.com
Minneslek www.elevdata.se
Bristande korttidsminne hos barn
www.argument.se
Smart www.pearsonassessment.se
(Gathercole)
Svårighet att följa instruktioner
Stora problem med matematik och läsförståelse
Svårt att koncentrera sig på en uppgift en längre
stund
Ungefär lika många pojkar som flickor
Minnas en instruktion och kunna utföra uppgifter
i flera steg
Förmågan att initiera en aktivitet
Problemen att formulera en plan för sitt beteende
och sedan hålla kvar den planen i arbetsminnet?
Barn med lågt arbetsminne hade lägre
självkänsla
Lägst skattade de sig i fråga om ”personal
power” dvs den uppfattning en person har om
sin förmåga att påverka omgivningen
Betydelsen av diagnoser
”You mean I´m not lazy, stupid or crazy?”
Minnets
fyra steg:
Inkodning
Lagring
Sökning
Återgivning
Uppmärksamhet - kontrollerad
Koncentration – hålla kvar uppmärksamheten
Motivation - intresse
Emotion - känsla
Sammanhang
Tydlighet
Feedback – återkoppling
Konkret material
Stimulus för olika sinnen: visuellt, auditivt,
sensoriskt mm
Inre tal – för att fokusera på en uppgift
Repetition direkt och återkommande
Verbalisera – återkoppla
Nyckelord
Ramsor, rytmer
Övning
Automatisering
Organisation och struktur
Mindmap mm
Association till tidigare lärande
Motivation
Emotion - humor
Repetition direkt och återkommande
Verbalisera – återkoppla
Nyckelord
Ramsor, rytmer
Övning
Automatisering
Organisation och struktur
Mindmap mm
Association till tidigare lärande
Motivation
Emotion - humor
Sammanhang
Association
Tid
Samtal – stöd och uppmuntran
Frånvaro av stress
Nyckelord
Mindmap
Bilder
Muntligt
Skriftligt
Bilder
Filmer
Gestaltning: drama, sång,poesi
Leka
Hålla kvar sinnesintryck eller tankar i
arbetsminnet
Ha överblick
Formulera en idé
Föreställa sig målet – i en sekvens
Koncentration och energi för att nå målet
Feedforward och feedback som strategier
Sammanfatta och utvärdera – är målet nått+
Formulera nya idéer – nya mål
Organisation och struktur – skåp, väska
Kalender, mobil, anteckningar
Ordning material, papper, anteckningar
Organisation dator, filer
Studieteknik – olika för olika uppgifter och
elever
Organisera arbetsuppgifter t ex i mindre
avsnitt
Tidslinjer för olika aktiviteter eller uppgifter
Sammanfattning av lektion, dag, vecka
Klingberg, Torkel: Den översvämmade hjärnan
(2007)
Klingberg, Torkel: Den lärande hjärnan (2011)
Derwinger, Anna: Minnets möjligheter
Adler, Holmgren: Neuropedagogik (2000)
Wallenkrans, Pia: Lär in (2000)
Lorayne, Harry: Minnesteknik (1992)
Wejlid, Gabriella: Ja tack, hjärna (2008)
Schacter, D: Sökandet efter minnet (2004)
Tammet, D :Född en blå dag (2006)
