Den utmanande tonårshjärnan

Den utmanande tonårshjärnan Carola Lindholm-­‐Gerlin, Ab Carolin Oy, carola.lindholm-­‐gerlin@carolin.fi. 0503378528 Utgångspunkt Vad är skillnaderna mellan ungdomshjärnan och den vuxna och hur beakta dessa i olika handledningssituationer eller i planering av dagsprogram, individuella bemötanden eller gruppdynamik? – är frågan som blev utgångspunkt för denna utbildningsdag. Mål tillämpa neurologisk forskning i praktiken, främst utgående från forskning om tonårshjärnan, med några inslag från forskning om ADHD och andra bokstavskombinationer Innehåll •  Hjärnans funktioner •  Det speciella med tonårshjärnan •  Utmaningarna i hjärnans verksamhet vid ADHD •  Hjärnan och grupputveckling 4 steg till förändring •  Tillvänd (toward). Förarna på plats. Vid tecken till kaos, lugna ner flocken. •  Förväntan. Rikta uppmärksamheten på goda/
kvalitativa förväntningar. •  Insikt. Egen insikt är central då vi vill ha en hållbar positiv utveckling. •  Rötter. Rätt riktning på strömmen av insikter. Uppföljning – vad har vi gjort, vad har vi lärt oss, vad skall vi möjligen göra på annat sätt i fortsättningen? Brain imaging • 
• 
• 
• 
• 
1990 talet CT, PET, MR Stora förändringar i hjärnan mellan 12 – 25 Mer plastisk än man tidigare trott Förändras alltså långt efter barnaåren – tidigare trodde man att hjärnan inte utvecklas speciellt mycket under de här åren.. Ombyggnad av hjärnan –  Vit substans myelinisering mest barndom & ungdom, snabbare signaler –  Grå substans nervcellerna o dess utskott minskar under tonårstiden –  Onödiga kopplingar försvinner, use it or loose it Tonårshjärnan -­‐ trimmas •  De kopplingar (synapser) som inte används försvinner och kommunikationen mellan olika delar av hjärnan blir effektivare. •  Det är därför bra om man som ung exponeras för nya intryck som stimulerar till att upptäcka nya saker som till exempel idrott, litteratur och musik. •  Under puberteten har man som allra flest kopplingar. En nervcell hos en 11-­‐åring kan ha kontakt med cirka 15 000 andra nervceller. I 40-­‐årsåldern är bara ungefär 4000 kopplingar kvar. •  Under tonåren försvinner flest kopplingar. De nervcellskopplingar som man inte använder kommer att försvinna. -­‐ Snabb utantillinlärning, sista chansen (fågelarter, spela gitarr eller basket, räkna algebra, eller lär dig alla Lady GaGas låttexter innan kopplingarna försvinner) Prefrontala hjärnbarken Mest utvecklade delen av hjärnan Vår mentala karta Vår operativa chef Den känsligaste delen av hjärnan Mycket känslig för neurokemikala förändringar Dr. Amy F.T. Arnsten, Yale University Pannloben •  Pannloben, hjärnans beslutsfattarcentrum -­‐ styr över impulskontroll, planering, omdöme samt verkställande av planer. •  Det är pannloben som skiljer oss från djuren och gör oss civiliserade. •  Den samordnar också andra delar av hjärnan. •  Efter att ha undersökt hur den normala tonårshjärnan utvecklas har forskare kommit fram till att pannloben mognar långsamt. •  Förmågan till framtidsplanering, överblick, sållande av intryck och riskbedömning är alltså inte fullt utvecklad hos tonåringar. •  Det är skälet till att ungdomar har svårare än vuxna att se framåt och att de ofta tar onödigt stora risker. •  Det kan förklara varför unga provar droger eller har oskyddat sex trots att de vet att det är förknippat med stora risker. Utmaningar • 
• 
• 
• 
• 
Status -­‐ Sömn Förutsägbarhet – Belöningar Självständighet – Känslor Relationer -­‐ Kompisar och familj Rättvisa -­‐ lärandet Sömn stadium • 
• 
• 
• 
Stadium 1 – Här pendlar man mellan vakenhet och sömn. Muskelaktivitet och ögonrörelser avtar och nervcellerna börjar synkroniseras. Här sker ingen större återhämtning. Drömsömnen eller REM-­‐sömnen (Rapid Eye Movement) som den också heter är en del av stadium 1 vilket innebär att man är relativt vaken när man drömmer. Under REM-­‐sömnen ökar andningsfrekvensen, blodtrycket och andningen något samtidigt som kroppen förlamas så att man inte ska ”leva ut” sina drömmar. Man går in i drömsömn under den första delen av natten. Vanligtvis sker detta första gången ca 90 minuter efter att man somnat. Under stadium 1 och drömsömnen är hjärnvågorna mycket korta och snabba. Stadium 2 – Kallas också för bassömnen och ungefär hälften av hela nattens sömn är man i stadium 2. Inte heller här får man någon större återhämtning. Hjärnvågorna är lite långsammare med några toppar. Stadium 3 – Här börjar man få återhämtning även om de långsamma hjärnvågorna kan avbrytas av tillfälliga inslag av snabba hjärnvågor. Stadium 4 – I det här stadiet är det svårt att väcka någon, hjärnvågorna är mycket långsamma vilket innebär att största delen av hjärnan vilar och man kan få sin välbehövliga återhämtning. Hjärnvågorna är höga långsamma. Efter 4-­‐5 timmars sömn uteblir stadium 4 eftersom kroppstemperaturen och ämnesomsättningen sakta börjar höjas. Melatoninet börjar också avta vilket leder till ytligare sömn. Denna process är styrd av den inre kroppsklockan. Det är därför man sover som bäst om man går och lägger sig i tid. En person som lägger sig senare än klockan 01.00 riskerar att missa drömlösa djupsömn innan kroppstemperaturen och ämnesomsättningen börjar gå upp och sömnhormonet melatonin avtar, vilket kan innebära inga eller för få perioder av återhämtning. För att få bästa möjliga sömn bör den för de flesta ligga någonstans mellan 22.00 och 07.00. Risken med att sova för lite eller att förlägga sömnen till annan tid än nattetid är att man riskerar att få mindre djupsömn och återhämtningen blir dålig eller uteblir helt. Sömn •  kunskapsminnet ska kunna flyttas från sin tillfälliga lagringsplats i hjärnan (hippocampus) till den plats där det ska lagras permanent (stora hjärnbarken) – djupsömnen (kunskaps-­‐ och minnesstörningar). •  Immunförsvaret påverkas av sömnbrist. Redan efter en natts sömnbrist kan man se att en sorts vita blodkroppar (neutrofiler) får en försämrad fömåga att bekämpa bakterier som tagit sig in i vårt system. Mia Philipssons, Uppsala universitet. Sömn -­‐ tonår •  tillväxt och utveckling – mer sömn •  viktigt att sova vid rätt tid . Kvalitet på sömnen, djup sömn •  en natts dålig sömn -­‐ svårt att fokusera, minnet sviker, man har huvudvärk och irriterar sig på allt och alla. •  Eftersom kroppen och hjärnan desperat försöker hålla en vaken krävs dessutom snabba kalorier och det är därför suget efter sötsaker och fet mat ökar när man sovit dåligt. Sömn sammanfattat •  Kroppstemperaturen, ämnesomsättningen, hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen sjunker. •  Tillväxthormon (testosteron, prolaktin, aldosteron mm) insöndras i kroppen så att man växer och utvecklas. •  Nivåerna av stresshormonerna kortisol och adrenalin sjunker. •  Sköldkörtelhormonnivån regleras så att ämnesomsättningen sjunker. •  Immunförsvaret aktiveras och man lagrar inte glukos (sockerart). •  Dagens intryck och minnen sorteras och uppgraderas och hjärnans •  batteri laddas. •  Kroppen gör sig av med sånt den inte behöver. Status Hög eller låg status handlar om hur vi upplever vår betydelse i relation till andra. När ställningen i hackordningen hotas försätts hjärnan i hotläge. Det gäller allså att väga sina ord och inte trampa någon på tårna, och eftersträva en statushöjning hos alla medarbetare. En sådan behöver inte nödvändigtvis vara resurskrävande och dyr. Fortbildning och glada tillrop kan i viss mån verka lika belönande för hjärnan, som en befordran eller högre lön. Förutsägbarhet -­‐ belöning Hjärnan letar hela tiden efter igenkännbara mönster för att kunna förutsäga framtiden och säkra vår överlevnad. Organisatoriska förändringar och otydlighet skapar osäkerhet och hotsignaler i hjärnan. Man kan mildra detta genom att tydliggöra förväntningar och ha hög transparens på arbetsplatsen. Förväntningar: Varför bryr vi oss? •  Vår förutfattade upplevelse av världen (våra förväntningar) formar hur vi uppfattar saker och därför också hur vi interagerar med andra •  Denna process involverar processen uppifrån-­‐
ner som konstant testas och modifieras •  Områden i cortex som är involverade med förutsägelse och att hitta fel är en integrerad del av processen •  Välstuderade fenomen genom placebo eller förväntanseffekt Förväntningar som blivit mötta/
även över förväntan (ökade dopaminnivåer) Ökat självförtroende Uppåtgående spiral Maximerad prestation (Förhållandena bra för att få insikter) Ökad lycka och välfärd (minskar limbisk aktivitet & ökar kognitiv kapacitet) Förväntningar som ej blivit mötta (nedsatta dopaminnivåer) Minskat självförtroende Nedåtgående spiral Dålig prestation (minskad njutning) Ökad stress (byter till limbiska växeln) Anterior Cingulate Cortex och felsökning: Stroop-­‐testet GUL BLÅ ORANGE SVART RÖD GRÖN LILA GUL RÖD ORANGE SVART BLÅ RÖD LILA GRÖN BLÅ ORANGE SVART GUL Optimal uppmärksamhet Fokuserad Organiserad Ansvarsfull dopamin noradrenalin Trött Glömsk Desorganiserad Deprimerad Stressad Irriterad Argsint Försvarsberedd Mer katekolaminer ju mer reaktionsförmåga (arousal) Belöningssystem •  Nucleus Accumbens – Främre hjärnstruktur med rika kopplingar till det limbiska systemet (amygdalan) –  “nöjescentrum” i hjärnan med mycket DA, liksom serotonin och endorfiner –  Ritalin, amfetaminer, marijuana, alkohol och kokain är alla alternativ till DA här –  Choklad, kaffe, nikotin, och även stress, formar även DA här –  Lesion studier på apor gör dem oförmögna att vara uppmärksamma om de inte GENAST blir belönade Belöning -­‐ ungdom •  Man har också gjort mätningar på ungdomar och sett att uppgifter som är förknippade med större belöning utlöser en överdrivet positiv reaktion i hjärnans belöningscentrum. •  Om man har ett överaktivt belöningscentrum kombinerat med en icke fullständigt utvecklad pannlob så riskerar man att ta större risker när det gäller att söka njutning. •  Man har också lättare att fastna för snabba belöningar än att ägna sig åt sådant som ger njutning och belöning på längre sikt. ”Sensation seeking” •  Vissa förändringar verkar bero på hormoneffekter och feedbacksystem •  Ungdomar reagerar starkare för stor belöning än barn och vuxna •  Liten belöning ger mindre reaktion än hos barn och vuxna •  “characterized by intense emotion and reward seeking, a search for novelty, a need to connect with others and the pursuit of creative, novel solutions” •  möjliggörande relationer – kontakt hellre än kontroll Siegel, Daniel J. (2014). Brainstorm: The Power and Purpose of the Teenage Brain. NY: Tarcher. Självständighet Hjärnan eftersträvar hög autonomi, det vill säga känslan av att man kan påverka sin situation genom självstyre. Mikrostyrning kan uppfattas som hot av medarbetare, som då känner att maktlösheten ökar och valfriheten minskar. Man bör eftersträva sunda relationer. Lita på medarbetarna och låt dem fatta egna beslut, inom rimliga ramar. Uppmärksamhet •  Är förmågan att fokusera på en speciell sensorisk input, medan man förhindrar olika störande element att ta över. •  Hjärnan är alltid ”beredd” väntande på stimuli. Neuronerna är alltid aktiva och bestämmer om och hur reagera. Arbetsminnet •  Arbetsminnet är kopplat till olika delar av hjärnan. •  Verbala eller ljudbaserade arbetsminnestexter aktiverar tinningloben och nedre delar av främre pannloben. •  Ett nätverk av nervceller i både hjässloben och främre pannloben aktiveras vid både verbala och visuo-­‐spatiala arbetsminnesuppgifter. Koncentration och arbetsminne •  Arbetsminne är till stor del synonymt med förmågan att kontrollera sin koncentration. •  Distraktion utgör ett av de största hoten mot en persons förmåga att hålla kvar relevant information. •  Den som har dåligt arbetsminne får också koncentrationssvårigheter. •  En typisk svårighet kan vara att du sitter med en bok framför dig, men istället för att läsa texten tänker du på vad du gjorde igår eller att klasskamraten framför dig just nu tappar en penna i golvet. •  Barn med nedsatt arbetsminne har också svårt att komma ihåg instruktioner. Förbättra arbetsminnet •  Arbetsminnet kapacitet är till stor del ärftligt men man kan förbättra nedsatt arbetsminne genom träning. •  Man kan förbättra sitt arbetsminne med upp till 20 procent. •  Att spela ett instrument, då detta kräver daglig koncentrerad träning och träning på att hålla korta stycken i arbetsminnet. Om man spelar fel får man omedelbar återkoppling genom att det låter fel. En studie visade att musik är bättre än teater, när det gäller att träna arbetsminnet. •  Även mediciner som innehåller substansen metylfenidat har visat sig ha positiv effekt på arbetsminnet under några timmar. Exempel på läkemedel med denna substans är Concerta och Ritalin. •  Olika personer reagerar på olika sätt på dessa mediciner, vilket kan bero på hur mycket dopamin personen ifråga har från början. Relationer Hjärnan avgör blixtsnabbt vem som är vän respektive fiende. Om människor litar på varandra stärks samarbetet i gruppen. Det gäller alltså att låta medarbetarna utveckla trygga kontakter, till exempel genom små grupper eller mentorprogram Identifiera känslor •  100% vuxna svarade ”rätt” •  50% 11-­‐17 år svarade ”rätt” D. Yurgelun-­‐Todd Limbiska systemet ”känslohjärnan” •  Amygdala, nucleus accumbens •  Centrum för känslor •  Rädsla, äckel, skam, ilska, ångest •  Glädje, belöning, välbehag, njutning •  Sexualitet •  ”sensation seeking” •  ”sociala hjärnan” Grupptillhörighet relation till någon Ingrupp •  Perception •  Empati •  Motivation •  Gemensamma mål •  Delade erfarenheter •  Rättvisa beslut •  Som att prata med sig själv “Out”grupp •  Som människor i allmänhet •  Exkluderade •  Förlorare •  Dumma •  Inga mål •  Lata •  Förstår inte hur man än uttrycker sig Obalans i det överhettade känslosystemet och det outvecklade omdömet i frontalcortex könskillnad Bilkörning, ensam eller i grupp Steinberg et al 2007 Rättvisa Upplevd orättvisa försätter hjärnan i hotläge direkt. Det är viktigt att inte ha olika regler för olika medarbetare. Hög transparens, tydlig kommunikation och öppenhet -­‐ till exempel att låta medarbetarna veta hur lönesättningen fungerar -­‐ kan undvika känslor av orättvisa. lärandet •  dynamiskt plastisk organ •  hardware i hjärnan ändrar •  möta omvärlden och förstå, stel komma ihåg allt, flexibel så det går att lära sig nytt. •  Färdighetsträning, informationen och repetera för sig själv, sortera bort det onödiga, dataspel? •  Rider på belöningssignaler – yes jag klarade det •  utbildningsansvaret på tonåringen själv, vad skulle det här vara bra till, känslan av att kunna och förstå belönar Framgångsrika program • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Stärka skolmiljön Stärka individen Träna skicklighet Träna anknytning Jobba med familjerna Chans i realistiska projekt Förklara vad som förväntades Vara långsiktiga Promoting Adolescent Sexual and Reproductive Health (ASRH): A Review of Observational and intervention Research Journal of Adolescent Health, supplement 3 S volym 46 mars 2010 Långsiktiga konsekvenser • 
• 
• 
• 
• 
• 
Lär sig beteende (alkohol, droger) 90% av alla storrökare har debuterar innan 18 Alkohol som ångestdämpande Värktabletter Sex experiment Misslyckanden & lyckanden präglar, förändrar självbilden källor •  http://www.astrazeneca.se/ansvar/samhllsstd/
grymt-­‐fett-­‐-­‐en-­‐filmserie-­‐om-­‐tonrshjrnan •  http://utbudet.se •  https://www.ted.com/talks/
sarah_jayne_blakemore_the_mysterious_worki
ngs_of_the_adolescent_brain?language=sv •  http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?
ID=261&Anknytning Källor •  KITE är en vetenskaplig studie om neurofeedback och arbetsminnesträning för barn och ungdomar med ADHD/ADD (/ki.se/kind/kite-­‐
neurofeedback-­‐och-­‐arbetsminnestraning-­‐vid-­‐adhdadd-­‐0) •  Torkel Klingberg: "Den översvämmade hjärnan -­‐ en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden" år 2007, s "Den lärande hjärnan -­‐ om barns minne och utveckling" år 2011, Natur och Kultur. •  Foraldrakraft.se •  Cogmed seminar www.cogmed.com/calendar •  Testa Cogmed arbetsminnesträning (
http://www.pearsonassessment.se/testacogmed)