Sömnstörningar, kapitel 20

Sömnstörningar, kapitel 20
-
Ingår ofta i andra psykiska störningar eller somatiska sjukdomar
Dyssomni (störningar i sömnens kvantitet, kvalitet eller rytm)
-
Sömnlöshet
o Primär eller sekundär störning
o Förekommer vid bl.a. delirium tremens, schizofreni och maniska och cykloida
syndrom
o Hyposomni (större eller mindre brist på sömn) vanligare
o Kriterier: svårighet somna eller fortsätta sova, eller sova utan att bli utvilad
o Tröttheten skall orsaka besvär eller sociala funktionsstörningar
o Minst en månads duration
o Prevalens 5-10 %, högst hos kvinnor och äldre människor
o Insomningsbesvär
 Ca 80 % av alla sömnstörningar
 Insomningstid > 30 minuter
 Samband med ångest
 Smärtor pga. somatisk sjukdom kan vara orsak
o Fragmenterad sömn
 Vid svårare ångest- och smärttillstånd, psykotiska symtom samt
hjärnskador av toxisk, traumatisk och inflammatorisk art
o Tidigt uppvaknande
 Vanligast vid depressiva syndrom av melankolisk typ
 Behandling med antidepressivt medel med sederande effekt
o Sömnhygien
o Sömnmedel
o Endast när sömnstörningen inte svarar på behandling mot den
grundläggande psykiska störningen/somatiska sjukdomen och sömnhygien
inte hjälper
o Bensodiazepiner vanligast
o Risk för beroendeutveckling och överdosering
-
Hypersomni
o Uttalad sömnighet dagtid, sömnattacker eller sömndruckenhet
o Primära typer: narkolepsi, sömnapné
o Kan förekomma i drogfria intervaller hos missbrukare av centralstimulantia eller
kronisk intoxikation hos missbrukare av lugnande medel och sömnmedel
o Ibland vid epilepsi, hjärtinsufficiens, lågt blodtryck, hypotyreos (underfunktion i
sköldkörteln) eller hypoglykemi
o Narkolepsi








Prevalens 0,1 %
Debut i tonåren, livslång duration
Sömnattacker
Kataplexi (kortvarig förlust av muskeltonus vid starka affekter)
Paralys
Hypnagoga hallucinationer
Dysfunktion i sömnkontrollerande monoaminerga neuron i hjärnstammen
Behandling med koffein, amfetamin eller metylfenydat (Ritalina)
o Sömnapné
 Debut i medelåldern
 Multipla andningsuppehåll under sömnen
 Centralt betingat bortfall av respirationsrörelser eller tonusminskning i övre
luftvägarnas muskulatur
 Kan också bero på hinder i övre luftvägar
 Disponerande faktorer: obesitas, myxödem, pyknisk kroppsbyggnad
 Psykiska och fysiska följder
 Viktnedgång kan vara tillräcklig behandling
 Antidepressiva, näsmask
-
Störd dygnsrytm
o Både kriterierna för sömnlöshet och hypersomni uppfyllda
Parasomni
-
Mardrömmar
o Försämrad funktionsförmåga i arbete och sociala sammanhang
o Normalt hos barn, tecken på psykisk störning hos vuxna
o Kan orsakas av mediciner (t.ex. neuroleptika, antidepressiva)
o Behandling med reciprok inhibition eller öva in lyckligt slut på drömmen
o Vid REM-sömn
-
Somnambulism (sömngång)
o Hos ca 5 % av barn, ovanligt hos vuxna
o Under djup sömn
o Dålig impulskontroll med utåtriktad aggressivitet
-
Nattskräck
o Episoder av ångest under sömnen med bl.a. skrik, motorisk oro
o Under djup sömn
o I vuxen ålder ofta tillsammans med ångest, fobier, tvångssymtom eller depression
o Överstark kontroll där ångest får utlopp i nattliga attacker
o Psykoterapi
o Bensodiazepiner