Lugnande
läkemedel
Bensodiazepiner
Oktober 2015
Anna Petersson
Ångest kan vara olika..










Panik
Rädsla
Spänning
Oro
Rastlöshet
Stress
Vånda
Grubblerier
Separationsångest
Katastroftankar / tvångstankar
Bensodiazepiner
 Från
mitten av1960-talet ökande
förskrivning till mitten av 1970-talet
 1990-talet blev SSRI förstahandsmedel
 Fler kvinnor än män
 Störst användning hos äldre
 Verkar på GABA-receptorn
Benso t.ex.
 Oxazepam
– Sobril 10 mg
 Diazepam – Stesolid 5 mg
 Alprazolam – Xanor 0,25-0,5 mg
 Lorazepam – Temesta 1 mg
Indikationer för användning
av bensodiazepiner






Sömnstörning
Akut mani
Ångestsyndrom:
Generaliserad ångest
Specifika fobier
Paniksyndrom
Anpassningsstörning - Kris
Organiska hjärnsyndrom:
Akut delirium tremens
Predelirium
Vid demenssjukdomar
Ångest vid förstämningssyndrom/depression
som initial adjuvans
Indikationer för användning
av bensodiazepiner forts









Schizofreni, kataton typ och för snabb sedering
Adjuvans inom anestesin
Fobiskt undvikande personlighetsstörning
Alkohol- och drogabstinens
För suicidala patienter med uttalad ångest
Status epilepticus
Tardiv dyskinesi, akatisi
Spasticitet; t ex spastisk paraplegi, akut torticollis
Kontraindikationer (relativa):
Myasthenia gravis, sömnapné,
allvarlig lungsjukdom
Effekter
 Muskelavslappnande
 Kramplösande
 Ångestdämpande
/ lugnande
 Sövande
 Sänker
andning, blodtryck och puls
Risker
Toleransutveckling
 Abstinens
 Utsättningssymtom
 ”Sug”
 Missbruk
 Beroende
 Intoxikation
 Negativa kognitiva effekter – minnesproblem
 Fallolyckor (äldre)

Riskpatienter?
 Borderline,
histrionisk respektive antisocial
personlighetsstörning
 Impulskontrollproblem
 Somatoformt syndrom
 Tidigare känt missbruk av t.ex. alkohol och
centralstimulantia, blandmissbruk
 ”Sociopatisk” familj
Sammanfattning




De flesta patienter som förskrivs bensodiazepiner
på psykiatriska och neurologiska indikationer har
nytta av dem .
Bensodiazepinanxiolytika ger snabb ångestlindring, vilket är värdefullt i många sammanhang.
Toleransutveckling och minnesrubbningar
förekommer vid långtidsbehandling.
Äldre patienter med falltendens bör behandlas
försiktigt.
Sammanfattning forts.
Bensodiazepinhypnotika lindrar tillfällig
sömnstörning som går ut över arbetsförmåga och
relationer.
 Bensodiazepiner mildrar utsättningssymtom vid
avgiftning i sluten vård efter substansmissbruk.
 En minoritet med predisponerande
personlighetsdrag och blandmissbruk bör inte
förskrivas bensodiazepiner i öppen vård eftersom
de inte använder preparaten på avsett sätt.

Alternativ vid ångestsyndrom
och depression med ångest –
kontinuerlig behandling
 Antidepressiva tex
Mirtazapin
 Lyrica
 Buspar
SSRI, SNRI,
Alternativ vid tillfällig ångest
 Atarax
 Lergigan
 Theralen
 Inderal
(om övervägande
hjärtklappning eller tremor)
”Specialist” alternativ
 ”Moderna” neuroleptika
(Seroquel-Quetiapin, Zyprexa-Olanzapin)
ibland bättre än benso vid t.ex. emotionell
instabilitet med ”borderline”-ångest samt
ångest vid andra personlighetsstörningar
Kan även användas vid behov
Användbara länkar och
fördjupning





http://www.benzo.org.uk/manual/index.htm
http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/17
087/LKT1141s2025_2029.pdf (2011)
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/
angest_och_oro.html
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandlingav-angestsyndrom/ (2005)
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-ochsjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek%20%
C3%85ngest2%5B1%5D.pdf (2006)